OMTI-projektet Carin Henning Heinerud När Högsäters skola i Dalsland skulle byggas om och till engagerades eleverna i åk 5-6. I ett stimulerande och roligt projektarbete arbetade de med en del av den matematik som används vid skolbyggen. Genom detta arbete blev eleverna både delaktiga i skolans utbyggnad och engagerade i matematiken. Elever och lärare har fortlöpande skrivit dagbok om arbetet. Under hösten -95 och våren -96 byggdes Högsäters skola om och till. Vi bestämde oss för att jobba med det på olika sätt. Målen med arbetet var att: få undervisningen roligare få eleverna att känna sig delaktiga i om- och tillbyggnaden av skolan eleverna skulle träna samarbete och planering de skulle kunna jämföra och mäta längder, areor och volymer de skulle kunna använda skala och tolka ritningar. 1:10 1:20 mäta jämföra yrken skala verkligheten arbetstid löner sep. toa skolgården bollplan ute ritningar EKO-bygge naturlig ventilation förändringar Om- och tillbygge tapeter golv modeller volym area Från arkitekten beställde vi följande ritningar: Markplanering, fasader/sektioner samt planritning. Med ritningarna som utgångspunkt hade vi en diskussion i klassen och fick fram en tankekarta över vad vi skulle kunna göra. Vi ägnade sedan ungefär tre lektioner i veckan åt detta arbete, från oktober till maj. Klassen består av 16 elever, fem i åk 5 och elva i åk 6. I åk 5 finns det endast pojkar, i 6:an är det fyra pojkar och sju flickor. Eftersom grupperna skulle samarbeta under lång tid funderade jag länge på hur jag skulle dela in klassen. Några elever har läs- och skrivproblem, och alla fungerar inte särskilt bra i grupp. Hur jag än funderade så blev det inte bra. Till slut beslöt jag mig för att lotta ihop grupperna. Det blev en grupp med bara pojkar och tre blandade. inne inredning akvarium klassrum dokumentera konstruktion material tegel trä fotografera skriva dagbok tak väggar färger Carin Henning Heinerud är lärare på mellanstadiet vid Högsäters skola. 28 Nämnaren nr 4, 1997
Dokumentation Under arbetets gång skrev grupperna dagbok. De berättade vad de skulle göra och hur, och sedan hur det hade gått och varför. Alla uträkningar bokfördes noga. De skrev även ner en del problemuppgifter som senare skulle testas på de andra klasserna. Jag bokförde också hela tiden arbetet; hur grupperna fungerade, vad som var bra, vad som var dåligt, vad jag skulle tänka på till nästa gång osv. Varje vecka fotograferade en grupp det riktiga arbetet och fick på så sätt följa hur huset växte fram i verkligheten. Samtidigt fick de se hur riktiga hus är konstruerade, vilka material som används, vilka yrkesmän som är engagerade mm. Arbete med ritningar Det första eleverna ville göra var att se om ritningarna stämde med verkligheten och vad som hade ändrats. Därför började vi med att titta på markplaneringen. Grupperna mätte var sitt område på skolgården och jämförde sedan med ritningen. Det var en otrolig aktivitet hela tiden. Till elevernas stora förtjusning upptäckte de att det skulle komma många roliga lekredskap till lekplatsen och sittbänkar framför skolan. Den grupp som mätte och jämförde fotbollsplanen upptäckte att den var minskad, och det blev en väldig uppståndelse i alla grupper. Resten av den lektionen gick åt till att diskutera detta. Jag skrev i min dagbok: Det är fantastiskt vad barnen jobbar effektivt när det är något som engagerar dem. Till och med Tomas som aldrig säger något eller har några synpunkter tycker att det går för långt när de minskar på fotbollsplanen. Han mätte nog tre gånger och jämförde för att se om det verkligen kunde stämma att fotbollsplanen var minskad. Nämnaren nr 4, 1997 Arbetet med planritningarna inleddes med en lektion om skala, och hur man räknar om till olika skalor. Massor av exempel räknades och vi tittade på vilken skala ritningarna var gjorda i. Grupperna valde sedan ut ett rum de ville jobba med, och de började mäta och räkna. Ritningarna var gjorda i skala 1:100. Eleverna räknade om till skala 1:10 eller 1:20. Rummen skulle sedan byggas i wellpapp och en grupp gick upp till fabriken och fick kartonger som nog skulle ha räckt till rummen i naturlig storlek. Ur en grupps dagbok: Vi har bestämt oss för att bygga allrummet i skala 1:20. Allrummet är 8 meter brett, då tog vi 8/20 som blev 0,4 alltså 4 dm. Allrummets längd var 19 meter då delade vi 19 med 20 då fick vi fram att det blev 9,5 dm. Så nu är det bara att rita ut på kartongen. Arbetet flöt på ganska bra. Det märktes tydligt hur de delade upp arbetet mellan sig i grupperna. De duktiga flickorna räknade och var arbetsledare, pojkarna fick skära ut väggar och göra annat grovjobb. Vissa hade problem med att göra det de skulle och gjorde annat för att imponera på flickorna. Vi har börjat att göra väggarna. Lars sitter och jönsar sig men han ska egentligen skriva dagbok men jag gör det i stället bara för att han inte kunde stava. De elever som har lite svårare för matte utgår gärna från verkligheten. De mäter dörrar och fönster och räknar om till skala i stället för att utgå från ritningen. Vi har gjort väggarna och en dörr och fönsterväggarna till dom. Dörren är 2m och 3 cm. Oskar och Krister försöker lista ut var dörren ska vara och fönstren det är 2 fönster dom är 1 meter. Det är 1/10. När väggarna och golven var klara gick en grupp till färgaffären och köpte tapeter och självhäftande plast till golven. Eftersom det går en tegelvägg genom hela skolan har alla rum en sådan vägg, och det diskuterades 29
mycket hur man kunde göra en tegelvägg. De flesta kom fram till att det nog blev bäst om man målade väggen så att det såg ut som tegel. När tapetsering och golv var klara sattes väggarna ihop med packtejp. Därefter var det dags att börja med inredningen. Inredningen Detta arbete engagerade alla i grupperna och alla kunde delta. De diskuterade vad man behöver ha och vad man vill ha i de olika rummen. Allting gjordes i skala; möbler, skåp, tavlor, böcker, pennor, lampor, gardiner mm. Vi tejpade fast ett fönster och limmande fast gardiner. Nästa gång ska vi göra färdigt en anslagstavla. Det gick ganska bra men det var svårt att klippa till gardinerna för jag är inte så bra på syslöjd och sånt annars var det ganska lätt. Joakim och David var sjuka så vi var bara två stycken. Då blev det lugnt så det gick bra. I dag ska vi börja med inredningen. Emil och Lars ska gå till träslöjden och göra spis och andra saker. Ulrika och Eva ska börja göra bord och stolar av kartong och blomsterpinnar. Vi har bestämt oss för fyrkantiga bord. Emil och Lars gör stolar. Allt går bra fast Lars leker mest. Idag ska vi göra sånt som linjalerna sitter på. Vi ska göra skåp stora och små. Vi har sågat ut skåpen och vi håller på med att göra tvärsöver. 9,9 och 9,2 cm. Vi har gjort pennor och papper och en stereo. Vi har limmat fast allt utom bollarna som man hoppar i och mattan. Och sist men inte minst en spegel. När rummen var klara gjordes kostnadsberäkning av tapeter och golv. En grupp ringde och tog reda på priser. Tapetkostnader. Sneväggen går det tre rullar på varje alltså 6 rullar. På varje rulle är det 20 m. På dörrväggen går det åt 4 rullar. En rulle kostar 139 kr. Tio rullar kostar 1390 kr. När vi räknade ut hur stort golvet var tog vi längden gånger bredden och fick fram 113,4 m 2 Innan arbetet med fasadritningen började gjorde eleverna en del matteproblem till sina rum. Här följer ett litet urval av deras problem. 30 Nämnaren nr 4, 1997
Eleverna redovisade också sina arbeten för 3-4:an. Grupperna pratade först igenom hur de skulle redovisa och vilka matteproblem de skulle presentera. Det hela fick ett väldigt gensvar. De yngre eleverna var mycket intresserade och räknade ihärdigt. De frågade mycket om hur man räknar om till olika skalor, och eleverna fick verkligen tänka efter ordentligt innan de förklarade hur man skulle göra. I mars hade vi ett föräldramöte där eleverna presenterade sina arbeten, och föräldrarna fick då lösa deras matteproblem. Det var mycket glädjande för barnen när de upptäckte att en del föräldrar inte kunde räkna ut area. Fasadritningen När arbetet med fasadritningen började var tillbyggnaden av skolan klar invändigt, och vi flyttade in dit i början av april. Det var roligt att se elevernas reaktioner när de jämförde sina modeller med verkligheten. Fasadritningen var gjord i skala 1:100 och vi bestämde att hela modellen skulle vara i den skalan. Gruppindelningen ändrades något, en ny grupp bildades eftersom vi kom fram till att det var fem olika arbetsuppgifter. En grupp gjorde modell av nya delen av skolan, en av gamla delen, en av gymnastiksalen, en av matsalsdelen och en grupp av skolgården med grönområde. Den grupp som jobbade med grönområdet fick arbeta med markplanen och den var gjord i skala 1:200. De räknade om till skala 1:100 och gjorde sedan hela skolgården; asfalten, fotbollsplanen och trädplanteringarna. De byggde upp nivåskillnaderna med modellmassa och gjorde alla lekredskap, buskar och sittmöbler av kartong och silkespapper. Nämnaren nr 4, 1997 I dag har vi blivit klara med både fotbollsplanen och asfalten. Det gick jättebra. Vi var ute och mätte rutorna och hagarna och målade dom med vit färg på asfalten. Rutorna var 6 m i diameter så dom blev 6 cm på modellen. Vi placerade dom på lite andra ställen än vad dom är nu för vi tycker det blir bättre. I dag håller Jenny på med att sätta ihop det lilla förrådet. Mått 1,84 m = 1,84 cm högt, bredd 3,40 m = 3,4 cm. Sara håller på att bli tokig på klätterställningen och jag har gjort rutschkanan klar. Mått 5 m = 5 cm. Det blev lite problem för den grupp som skulle göra gymnastiksalen, för det fanns ingen ritning. De kom fram till att det enda var att gå ut och mäta hur stor den var. De ritade en modell och mätte så gott det gick. Höjden var svår, eftersom taket är vinklat och hela byggnaden är väldigt hög. Det gick inte att klättra upp och mäta, utan de var tvungna att mäta på något annat sätt. Jag lät dem lösa detta själva, och det var roligt att höra diskussionerna om hur de skulle göra. Till slut enades de om att det bästa nog var att mäta hur högt ett fönster var och sen tänka ut hur många fönster högt huset var. De kom fram till att huset nog var 7 m högt. Fönstren är 1,35 höga och vi tror det går 5 fönster på huset. Det blir ungefär 7 m. Tidningen Bohuslänningen kom och skrev om arbetet med byggnationerna på skolan. Mycket handlade om det riktiga bygget men det gjordes också reportage om elevernas arbeten. Att komma i tidningen var väldigt spännande och gjorde att eleverna fick en extra kick att jobba vidare. 31
Utställning I början av maj var allting färdigt, alla hus satt på plats, allt var målat och fint. Nu återstod bara att göra lite affischer, montera korten och göra allt klart för utställningen på biblioteket. Några elever och jag gick dit en eftermiddag och ställde ut. Alla tyckte att originalritningarna skulle vara med så att besökarna kunde se att allt var precis efter ritningarna. Utvärdering Efter arbetet fick eleverna besvara en enkät. Här redovisas hur de flesta har svarat. 1. Beskriv hur du tycker det har varit att jobba med det här projektet. Ibland var det roligt, ibland tråkigt. Svårt ibland. Bra. 2. Vad har varit bra? Att göra inredningen. Att göra detaljer. Att man har fått se hur skolan ska se ut. Att det varit blandade grupper. Att vi har fått bestämma själva vad vi har velat göra. 3. Vad har varit dåligt? Att det har tagit så lång tid. Att man måste räkna så mycket. 4. Beskriv vad du tyckte om gruppsammansättningen. Bra. Bra att man måste jobba med andra. 5. Vad har du lärt dig när vi jobbat med det här projektet? Att räkna i olika skalor. Att man måste mäta noga om det ska bli riktigt. 6. Om vi skulle jobba med något annat projekt någon gång, vad skulle du vilja ändra på? Att det inte ska ta så lång tid. Mina reflektioner Har jag nått målen med det här projektet? När det gäller att få matematiken roligare har arbetet med ritningarna upplevts som roligt av alla elever, men när jag frågat vad som varit roligt är det ingen som svarat att matten har varit rolig. Jag upplever ändå att det har varit roligare att arbeta på det här sättet och att kunskaperna har befästs på ett helt annat sätt. Att eleverna har känt sig delaktiga i arbetet med om-och tillbyggnaden av skolan har märkts tydligt under hela arbetet. Eleverna har tränat samarbete och det märktes tydligt hur de efterhand utvecklades i att planera sina arbeten. När det gäller att jämföra och mäta längder och areor har eleverna visat att de behärskar det. Volym var det bara en grupp som jobbade med, och det gällde isoleringen som sprutades in i väggarna. Så där kan jag inte säga att alla har nått upp till målen genom det här arbetet. Alla kan använda skala och tolka ritningar. Det har visat sig under arbetet, men också vid diagnoser som hör till läromedlet i matematik. Jag funderade många gånger under arbetets gång om jag inte tagit mig vatten över huvudet, men nu ser jag allt vi har vunnit på det. Jag har lärt mig mycket genom att iaktta eleverna, hur de löser olika problem och hur de resonerar sig fram till lösningar. Det är tydligt att de lär sig otroligt mycket av varandra. Det har också varit fantastiskt att se att de elever som vanligtvis har svårt med matematik klarat av att lösa uppgifter som de troligtvis inte hade gjort om de inte hade jobbat praktiskt med det. En nackdel har varit att arbetet tagit väldigt lång tid och att jag har varit ensam vuxen under hela projektet. Nu när allt är klart och jag ser det färdiga resultatet, känns det väldigt bra och jag är övertygad om att eleverna lärt sig mycket på det. Under arbetets gång har jag hämtat tankar och idéer ur en del litteratur, bl a vårt läromedel, Geometri och statistik, Nämnaren och Lpo 94. 32 Nämnaren nr 4, 1997