Sida: 1 av 8 Datum: 2018-02-16 Norrtälje kommun Lokal överenskommelse om samverkan i mottagning och etablering av vissa nyanlända 2018.
Sida: 2 av 8 Bakgrund Denna överenskommelse syftar till att säkerställa att: tydliga och gemensamma mål för aktörerna har ställts upp arbetslinjen går som en röd tråd genom etableringsperioden det finns fasta rutiner för samordnad etableringsplanering mellan den nyanlände, Arbetsförmedlingen och övriga aktörer individens hälsa beaktas i etableringsplaneringen Syftet med överenskommelsen Det övergripande syftet med att teckna lokala överenskommelser är att: utveckla och gemensamt ta ansvar för insatser som ska främja och stödja den nyanländes etablering på arbetsmarknaden och introduktion till samhällslivet bidra till en gemensam behovsbild och gemensam målsättning gällande insatser för att nå uppsatta mål definiera aktörernas specifika roller och ansvar samt synliggöra behovet av utvecklings- och kvalitetsarbete Det är angeläget att Norrtälje kommuns (NK) erfarenheter i samverkan med AF i flyktingmottagande tillvaratas och eventuella hinder uppmärksammas och om möjligt undanröjs. Det är viktigt att det skapas rutiner för samarbete där det ska ske, och att Arbetsförmedlingen, som samordnare av etableringsprocessen initierar informationsutbyte där det råder oklarheter. Målgrupper i överenskommelsen De som omfattas av den lokala överenskommelsen är: - nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, from 180101 2017:584 Etableringsprogrammet (ETP) och kvotflyktingar. Målgruppen definieras enligt följande: - Målgruppen är personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande med flera samt anhöriga till dessa. De anhöriga ska ha sökt uppehållstillstånd inom sex år från det att den utlänning som den anhöriga har anknytning till först togs emot i en kommun för att tillhöra målgruppen. Personerna ska ha fyllt 20 men inte 65 och inom ramtiden för programmet som är 36 månader från 1:a folkbokföringsdatumet eller första mottagningsdagen i en kommun. Från 2018-01-01 kan inte 18-19 åringar anvisas etableringsprogrammet (ETP). Det är arbetsförmedlingen som kontroller målgruppstillhörighet.
Sida: 3 av 8 Helhetsperspektivet En individuell planering upprättas vid kontakt med AF och är det styrande dokumentet för individens planering till arbete, studier och slutligen till egen försörjning. Det är centralt att den enskilde förstår innebörden av etableringsinsatserna från det offentliga och hur den beskrivs i planeringen. Det är likaså viktigt att det görs tydligt för den enskilde att målet med det offentligas insatser är egen försörjning och att planerade insatser ska underlätta för att nå målet. Planeringen beskriver aktiviteterna samt vilka aktörer och anordnare som levererar aktiviteterna. Den ska beskriva den enskildes bästa möjliga väg till egen försörjning genom arbete eller studier. En grundläggande förutsättning är att individens aktiviteter ska kunna bedrivas parallellt, eller kombineras, för att den samlade tiden för introduktionen ska förkortas. Det är därför angeläget att parterna kan leverera planerade aktiviteter och andra insatser i rätt tid och i rätt sammanhang. Det är angeläget att flexibilitet finns så långt det är möjligt i aktörernas arbete för att påskynda vägen till egen försörjning. Individen har vanligtvis behov av insatser inom de åtta områdena Arbete Utbildning Samhällsinformation Boende Barnomsorg Hälsa Språk Försörjning Arbete Målet för samverkan inom etablering och introduktion är först och främst arbete. Arbetsförmedlingen har ansvar för att det utformas en individuell och tydlig plan för den nyanländes arbetsmarknadsinträde. Den nyanlände har ett stort eget ansvar för att målet nås, både AF och kommun ansvarar för att tydliggöra detta för den enskilde, dels vid mottagandet och de första mötena men även löpande i alla kontakter så att stöd från det offentliga lämnas efter individuellt behov och inte i målgruppstänk. AF och kommun har samsyn kring att understödja och motivera särskilt kvinnor att sträva mot deltagande på arbetsmarknaden.
Sida: 4 av 8 Arbetsförmedlingen rustar den enskilde i dess jobbsökande genom bland annat förberedande insatser i egen eller extern regi. AF ackvirerar platser för praktik och anställningar med eller utan lönestöd, anordnar rekryteringsträffar samt jobbsökaraktiviteter med mera för att underlätta vägen ut på arbetsmarknaden. Det är eftersträvansvärt att kommunen fortlöpande undersöker jobbmöjligheterna för målgruppen i sina egna verksamheter och i sitt kontaktnät. Inte minst i form av de anställningsstöd som erbjuds genom AF. Extratjänster innebär en mycket stor möjlighet för kommunen, både förvaltningen och verksamheterna, att förstärka sina personalgrupper och samtidigt skynda på integrationen och den enskildes egen försörjning. Inte minst för lågutbildade och/eller kvinnor ges möjlighet att snabbare nå egen försörjning. Detta är ett viktigt integrationsverktyg vi disponerar över. AF och NK bör samverka kring de individer som har extratjänst i att matcha mot osubventionerade anställningar och studier. Detta blir ett uppdrag för arbetsgruppen. Utbildning Ett indirekt mål, på vägen mot arbete, kan vara en utbildning. Kartläggning av den nyanländes kompetens, intresse och förutsättningar bildar, tillsammans med en bedömning av utsikterna till arbete, en grund för val av yrkesinriktning. Arbetsförmedlingen NK och verkar för att öka kännedomen om yrkesutbildningar inom bådas utbud. Här är samverkan av vägledningsinsatser centrala. Både Arbetsförmedlingen och kommunen kan vara anordnare av såväl yrkesinriktad utbildning som förberedande utbildning. Målsättningen är att fler nyanlända ska delta i utbildningsinsatser som leder till arbete. I synnerhet unga ska i första hand vägledas mot att fullfölja gymnasieutbildning. Från 2018 kan inte 18-19 åringar anvisas etableringsprogrammet och här kommer NKs språkintroduktion, andra studieinsatser och vägledning vara avgörande. För deltagare i ETP och inte bedöms kunna matchas mot arbete på grund av låg utbildningsnivå gäller utbildningsplikt. Deltagaren ska anvisas studier i första hand för att senare kunna matchas mot arbete. Språk För nyanlända är utsikterna för etablering på arbetsmarknaden och inträde i samhällsgemenskapen i hög grad beroende av möjligheterna och förmågan att lära sig det svenska språket. Svenskundervisning, SFI, och samhällsorientering är väsentliga delar i alla nyanländas etableringsplaner. Utbildningen ska bedrivas parallellt och integrerat med andra aktiviteter i den nyanländes plan. SFI kan erbjudas i olika form och med olika inriktning och är ett kommunalt ansvar. Leverantörer av SFI i NK är Hermods 2017-2018. Arbetsförmedlingen ansvarar för att den nyanlände kartläggs och anmäls till SFI om detta inte redan är gjort vi första kontakt. Information om möjlighet att läsa på SFX ska ges till alla berörda vid kartläggning/inplacering i studieväg på SFI.
Sida: 5 av 8 För att SFI ska kunna utgöra en samordnad del i den nyanländes etableringsplan bör beaktas att: Undervisningen är flexibel och kan kombineras med t.ex. praktik, arbete eller andra studier. Det är en kommunal angelägenhet att ansvara för att tillgång till SFI och Samhällsorientering finns(so). SO anordnas över hela länet. Att AF och studieanordnare och NK har ett väl fungerande informationsutbyte inte minst vid t.ex. oplanerade avbrott, avbrott för arbete, föräldraledighet o d. AF säkerställer att kontaktvägar finns. AF och studieanordnare ska överväga andra insatser eller studieformer om ingen utveckling i språkinlärningen sker. Avstämningar om verksamheten och elever där det inte fungerar optimalt. Det är angeläget att AF har kontakt med SFI när plan ändras. I första hand bör detta vara den arbetssökandes ansvar att meddela förändringar. AF har det samordnande ansvaret och väljer mest relevant insats för att nå målet egen försörjning. Det är innebär inte alltid att SFI-studier bedrivs i klassrumsform. AF, Hermods och kommun behöver samverka för att förtydliga den enskildes ansvar att delta i aktivitet samt betydelsen av att intyga på heder och samvete för att få ersättning. Och inte minst vikten av att lära sig språket. Dialog om detta bör kontinuerligt ske i arbetsgruppen. Boende Nyanlända med beviljat uppehållstillstånd kan på egen hand ordna sitt boende utan föregående kontakt med kommunen eller AF. Det är den enskildes ansvar att besöka AF för att anvisas ETP och komma ifråga för ersättning. För nyanlända med rätt till att anvisas ETP, som är bosatta i anläggningsboende (ABO) och som önskar hjälp med bosättning, sker denna genom överenskommelse mellan Migrationsverket och den kommun där den nyanlände ska bosättas. Vid inflyttningen ska den nyanlände omgående få kontakt med kommunen, för att säkra det praktiska stödet för sin bosättning, och med Arbetsförmedlingen för att påbörja sin planering eller för att fullfölja en redan påbörjad/upprättad etableringsplan. Barnomsorg/ skola Skollagen stadgar att förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen ska tillhandahållas utan oskäligt dröjsmål när vårdnadshavaren har anmält behov av plats. NK tillser att den nyanländes barn får kontakt med relevant skola eller placeras i rätt kö för skyndsam tilldelning av plats i skola och barnomsorg. Utifrån kraven på snabb och samordnad etablering och introduktion är det av största vikt att
Sida: 6 av 8 deltagande i etableringsaktiviteter inte förhindras av oskälig väntetid på barnomsorg. Rätten till etableringsersättning kan påverkas vid dröjsmål och försena starten av integrationsprocessen. Hälsa Migrationsverket informerar om att Landstinget erbjuder ett kostnadsfritt hälsosamtal för asylsökande. Migrationsverket ersätter Landstingets kostnader för hälsosamtalen. För mottagna från 1 december 2010 kan Migrationsverket ersätta Landstingets kostnader för hälsosamtal som genomförs efter beviljat uppehållstillstånd, för dem som inte hunnit genomföra hälsosamtal under asyltiden samt för anhöriga som kommer som anknytning till dessa. På grund av varierande handläggningstider i asylärenden utnyttjas inte erbjudandet om hälsosamtal av alla asylsökande. Arbetsförmedlingen ansvarar för att informera den enskilde om rätten till hälsosamtal. Kommun och AF kan vägleda till vårdkontakter i övrigt utifrån behov. Norrtälje kommun erbjuder ett samtal om hälsa med sjuksköterska för alla mottagna! Försörjning Nyanlända, som saknar arbete eller egen försörjning på annan sätt, kan ha rätt till ersättning för sitt uppehälle. Vilken ersättning som kan bli aktuell beror bl.a. på tidpunkt för uppehållstillståndet eller mottagandet i en kommun, deltagande i aktiviteter, tid i arbete, försörjningsbörda och prestationsförmåga. Ersättning utgår till den som inte har ordnat egen försörjning, enligt särskilda bestämmelser inom respektive system. De viktigaste försörjningssystemen är: - Dagersättning - enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) - Etableringsersättning - enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Denna är uppdelad i en lägre nivå under kartläggning och en högre som startar när planering är upprättad och den arbetssökande vill och kan delta i aktiviteter och söka jobb. - Försörjningsstöd - enligt Socialtjänstlagen (2001:453) kommunen ansvarar för s.k. glappersättning i förekommande fall. (glappet mellan LMA och Etableringsersättning) - Arbetslöshetsersättning - enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. För den som jobbat i tillräcklig utsträckning för att kvalificera sig för denna ersättning. - Aktivitetsstöd för de som erbjuds annan programinsats på AF efter avslutad etableringsinsats, om sökande fortfarande saknar arbete eller ej studerar med CSN
Sida: 7 av 8 Arbetsförmedlingen säkerställer att den nyanlände har kännedom om vilka ersättningar den kan ha rätt till och hur man ansöker. AF informerar den nyanlände om att ta kontakt med skatteverket i de fall den nyanlände inte har personnummer klart och är folkbokförd. AFs ambition är att så långt det är möjligt hålla glappet kort mellan LMA och etableringsersättning. AF informerar den enskilde som överväger att tacka nej till insatser att det kan påverka möjligheten att få ersättning från andra myndigheter. Ingång till Arbetsförmedlingens tjänster och service för Nyanlända Nyanlända arbetssökande med behov av stöd genom samverkan aktualiseras i huvudsak via kommunen till Arbetsförmedlingen. Arbetssökande kan även registrera sig vid Arbetsförmedlingen genom ett personligt besök i Arbetsförmedlingens direktservice utan föregående kontakt med kommun, t.ex. egeninflyttade. Implementering av överenskommelsen En samverkansöverenskommelse ska ägas och förvaltas av parterna som undertecknar dokumentet. Överenskommelsen ska vara känd och tillämpas av samtliga aktörer som medverkar i nyanländas introduktion och etablering. AF är öppen för dialog kring ytterligare steg i samverkan t.ex., viss samlokalisering eller gemensamma satsningar mot jobb, praktik, extratjänster. AF gör en genomgång och riskbedömning av de förändringar som sker 180101 rörande etableringsprogammet och återkommer till er innan årsskiftet med eventuella frågor som ska lyftas! Uppföljning och uppdatering Samverkansformer mellan NK och Arbetsförmedlingen Norrtälje - för att styra och följa upp samverkan träffas sektionschef eller motsvarande från AF och NK en gång i halvåret för att följa upp samarbetet. Sammankallande är Arbetsförmedlingen. - önskvärt är att kontinuerlig dialog på handläggarnivå förs gällande ärenden och rutiner för en effektiv och lösningsorienterad myndighetssamverkan. - En arbetsgrupp är uppstartad där huvudparter är AF, NK och SFI. Gruppen träffas en gång/månad. Andra aktörer så som SFI, vården m.fl. ska involveras vid behov. Endera part sammankallar till möte vid behov utöver detta. AF och NK tillser att aktuella kontaktuppgifter finns och har löpande kontakt kring mottagandet och övrigt kring de arbetssökande inom etableringsuppdraget som är boende i kommunen.
Sida: 8 av 8 Bilaga: Denna överenskommelse bör kompletteras med bilaga kring detaljerna i det löpande arbetet och vem som gör vad av parterna. Den kan även komma att komplettera med DUA-bilaga. Norrtälje 180216 Pelle Boström Sektionschef Norrtälje kommun Norrtälje 180216