Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning NLU

Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2018-2020 NLU 2018-02-07 Dnr: 2017/4968-1.1

Nämnden för lärarutbildning (NLU) ansvarar för att Linnéuniversitetet genomför lärarutbildning med hög kvalitet. Nämnden har att besluta om utbildningsutbud, mål och övergripande strategier för verksamheten samt fördelning av anslag. Ett visionsarbete för perioden 2019-2023 har initierats som en del i arbetet med att finna tydligare riktning vid beslut och prioriteringar samt för att underlätta en gemensam strävan för lärare, forskare och administrativ personal som verkar i och för lärarutbildningen. Lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet är en av de större i riket och vi erbjuder samtliga lärarprogram och de flesta ämnen och inriktningar. Under kommande år bedriver vi grundutbildning inom program för förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, specialpedagog och speciallärarexamen. Planerad omfattning uppgår 2018 till ca 2 300 HST. Under de senaste åren har kraven från statsmakterna att öka utbildningsvolymerna skärpts. NLU har främst kunnat expandera utbildningen inom förskollärarprogrammet, där söktrycket är högst. Vi arbetar för att nå uppdraget om 888 platser, vilket är vad kapacitet i fråga om personal och kompetens kan hantera. En översyn av utbudet planeras, i syfte att under kommande treårsperiod erbjuda utbildningar med större inslag av flexibilitet och verksamhetsintegrering för att öka attraktivitet respektive kvalitet. En fråga som kommer att prägla NLU:s arbete under 2018 och därpå följande år är UKÄ:s kvalitetsgranskning av lärarutbildningarna i landet. Under året kommer förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarprogrammen att utvärderas. En särskild organisation för detta är utarbetad och nämnden har uppdragit åt kansliet att leda och följa upp arbetet. Nämnden för lärarutbildning förfogar över en forskningsbudget som uppgår till 21,7 Mkr. Forskningsbudgeten utgör 12 % av GU-anslaget, vilket är markant mindre än hos de övriga fakulteterna. Medlen fördelas i huvudsak, efter äskanden, till fakulteterna för strategisk kompetensförstärkning och viss kompetensutveckling. Viktiga delar av lärarutbildningen bedrivs i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid förskolor och skolor i regionen. Ett gott och förtroendefullt samarbete med regionens skolor och skolhuvudmän är därför av stor betydelse. Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Linnéuniversitetet, som sorterar under NLU, samordnar frågor och uppdrag som rör samverkan med omgivande samhälle. Som exempel kan nämnas kompetenshöjande insatser för yrkesverksamma i förskola och skola, konferenser och möten för ömsesidigt utbyte av information och behov av samverkan. Genom RUC kanaliseras också nationella uppdrag via Skolverket, exempelvis Samverkan för bästa skola (SBS), ledning och stöd i utvecklingsprocessen hos regionens huvudmän gällande nyanlända elevers lärande, lärarlyft och kommunförlagda förskolekurser. Under 2018 avser vi att implementera en fakultetsövergripande samordningsgrupp för skolsamverkan. Nämnden för lärarutbildning arbetar för att bidra till universitetets devis ett modernt internationellt universitet i Småland och kommer att fortsätta satsningen på internationalisering, bland annat genom de så kallade kungsvägar som ska visa på möjligheterna att genomföra delar av utbildningen utomlands. Nämnden arbetar också med att införa en interkulturell strimma som genomgående i våra utbildningar ska bidra till att förbereda våra studenter för arbetet i en mång- och interkulturell skola. Sedan våren 2017 är Linnaeus University Summer Academy (LUSA) organiserat hos Nämnden för lärarutbildning. LUSA övergår från projektform till drift och nämnden, liksom kansliet, kommer under kommande år att arbeta för att integrera LUSA:s verksamhet i nämndens och kansliets arbete. NLU:s kansli består av 23 medarbetare som stödjer nämnden och administrerar programgemensamma frågor. Kansliet är lokaliserat på båda campi och arbetar med programspecifika frågor rörande VFU, studievägledning, administration, ekonomi samt nämnds- och ledningsstöd. 1

Specifika satsningar, rubricerade i enlighet med LNU:s strategi och vision Nämndens specifika satsningar för verksamhetsutveckling 2018-2020 tar sin utgångspunkt i universitetsstyrelsens beslut om verksamhetsplan och budget 2018-2020 (Dnr: 2017/7015-1.1). Universitetsstyrelsen prioriterar inför kommande år områdena kompetensförsörjning, högkvalitativa och efterfrågade utbildningar, högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning, ändamålsenliga arbetssätt och processer, utveckling av det goda ledarskapet samt utveckling av kunskapsmiljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning har av US prioriterats som ett av LNU:s mest sårbara områden. NLU arbetar med frågan framförallt genom att allokera forskningsmedel till de forskargrupper som utgör lärarutbildningens vetenskapliga bas. NLU kommer under 2018-2020 särskilt att arbeta för att: fortsätta att avsätta medel för att stödja strategisk rekrytering av personal med hög och relevant akademisk kompetens (exempelvis ämnesdidaktisk kompetens) liksom med hög och relevant professionskompetens (exempelvis kompetens inom det förskolepedagogiska eller det fritidspedagogiska området) sträva efter att fördjupa kontakterna med fakulteterna i syfte att ha ökad insyn i rekryteringsprocessen. Kritiska faktorer för kompetensförsörjning Av betydelse för hur nämnden kan arbeta med kompetensförsörjningsfrågor är att undervisande och forskande personal har sin tjänstgöring på fakulteterna. Ett centralt område för NLU:s forskningsstrategi är att stödja och utveckla lärarutbildningens forskningsbas, bland annat via strategisk rekrytering. NLU kommer att arbeta för en ökad insyn i rekryteringsprocessen för att därigenom bli mer aktiv i frågan rörande rekryteringar till lärarutbildningens forskningsbas för att säkra rekrytering av för lärarutbildningen relevant kompetens. Utmanande utbildningar Kännetecknande för en lärarutbildning av hög kvalitet är enligt Skolkommissionens slutbetänkande: en gemensam tydlig vision utbildningar som utgår från i förväg formulerade standarder sammanhållna program som integrerar teori och praktik och har en omfattande del verksamhetsintegrerad NLU:s verksamhet karakteriseras i hög grad av just dessa tre kännetecken. Under 2017 har nämnden initierat ett mål- och visionsarbete för lärarutbildningen för åren 2019-2023. Nämnden håller samman ett tydligt arbete för och beslutar om utbildningsplaner och andra styrdokument. I fråga om sammanhållna program som integrerar teori och praktik genomför vi försök med övningsskolor i grundlärarprogrammet och verksamhetsintegrerad ämneslärarutbildning. US uppdrar åt NLU att: anpassa utbildningsverksamheten och dess kostnader efter tilldelat anslag genomföra en översyn av utbildningsutbudet genom att utveckla och konsolidera utbudet, prioritera kvalitetsarbete, avancerad nivå, internationella kurser och utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer. delta i implementeringen av det interna kvalitetssäkringssystemet 2

öka andelen studenter på avancerad nivå öka andelen disputerade lärare och professorer öka omfattningen på uppdragsutbildning NLU kommer under 2018-2020 särskilt att arbeta för att: utveckla en samlande kunskapsmiljö kring lärande och skola. Arbetet innefattar även strategiområdena Framstående forskning och Samhällelig drivkraft, vilka presenteras nedan och som är de delar som tillsammans med utbildning bygger en kunskapsmiljö. genom ett tillfälligt arbetsutskott med representation från samtliga fakulteter, bereda och förankra anpassning och utveckling av programutbudet och dess specifika profilering på lång sikt. Arbetet är tänkt att ge riktning åt viktiga utvecklingsfrågor där det främsta målet är att utreda möjligheter för verksamhetsintegrerad utbildning i samtliga lärarprogram utifrån erfarenheter från försöksverksamhet med övningsskolor i grundlärarutbildningen samt pilotförsök kring verksamhetsintegrerad ämneslärarutbildning i Kalmar. Utskottet arbetar också med frågan om distributionsformer i förskollärarutbildningen för olika målgrupper och utveckling av KPU både vad gäller ämnesdidaktik och nya antagningsämnen. NLU arbetar också för att synliggöra och utveckla olika aspekter av hållbar utveckling i utbildningarna utveckla en hög grad av interkulturellt utbildningsinnehåll i samtliga lärarprogram öka studenternas förmåga att använda digitala verktyg i den kommande yrkesutövningen anpassa kurser i de specialpedagogiska programmen till förändrade förordningskrav gällande neuropsykiatriska funktionssvårigheter och öka flexibiliteten i studieformerna utifrån utbildningens möjligheter och målgruppens behov skapa en tydligare VFU-organisation med preciserade ansvarsområden för olika parter genom uppdaterad VFU-handbok med tillhörande styrdokument formulera krav på en profilerad marknadsföring av lärarprogrammen regionalt och nationellt i relation till universitetets strategiområden föreslå vilka fristående kurser med relevans för lärarutbildning och läraryrket som i första hand kan finansieras genom de medel som frigörs inom ramen för nämndens tilldelade anslagsmedel Programråden slutför eller initierar inför 2018 följande utvecklingsområden: Förskollärarprogrammet Uppföljning av översyn av utbildningsinnehåll om förskoleklass och yngre åldersgrupper Utveckling av området estetiska lärprocesser Utveckling av former för självständigt arbete Utredning av möjlig verksamhetsintegrering Grundlärarprogrammet Utveckling av arbetsmodell för systematiskt kvalitetsarbete Vetenskaplig progression Utredning av kopplingen mellan examensmål och examinationsformer inom UKÄgranskningens fokusområden Ämneslärarprogrammet Samordning av ämnesdidaktiskt forum och implementering av ämnesdidaktiskt minimiinnehåll Organisation av kollegiala utbyten runt VFU-frågor Utveckling av kunskapsområdet professionellt förhållningssätt gentemot föräldrar och vårdnadshavare 3

Yrkeslärarprogrammet Framskrivning av berättelsen om yrkeslärarprogrammet, programmets styrkor i form av centrala begrepp och perspektiv, bland annat i marknadsföringssyfte Översyn av examinations- och undervisningsformer Specialpedagogiska programmen Översyn av program och kursplaner inför 2019 Strategiskt internationaliseringsarbete. Kritiska faktorer för utmanande utbildningar NLU identifierar flera kritiska faktorer för området men lyfter särskilt fram tre områden som faller inom ramen för flera av rektors identifierade kritiska faktorer (RB 208 17-09-04): En kritisk faktor är att söktrycket till lärarprogrammen inte blir tillräckligt starkt i relation till Linnéuniversitetets totala antal platser och det stora samhällsbehovet av lärare. Vi möter risken genom att skapa attraktiva utbildningar som både är krävande och relevanta och möjliga att studera för olika målgrupper med skilda behov. Vi beaktar särskilt äldre målgrupper som vill yrkesväxla och kombinera studier och yrkesliv eftersom det är ett faktum att lärarbristen inte kan åtgärdas enbart genom grundutbildning av ungdomar. Vi arbetar också för att öka synligheten av Linnéuniversitetets lärarutbildning genom marknadsföring. En annan kritisk faktor är att studenterna riskerar att inte nå kursmålen på grund av kapacitetsbrist i lärarkåren och att prislappar och timutlägg inte ger tillräckligt många undervisningstimmar i relation till studenternas behov av undervisning och stöd i lärarprogrammen, som utgörs av en kombination av akademiska och professionsinriktade studier. En möjlig konsekvens av detta kan innebära att studenter hoppar av utbildningen. Vi beaktar risken genom att granska hur regeringens höjning av prislappar för VFU, undervisning och hum-sam använts i undervisningen på fakulteterna, parallellt med att skapa väl sammanhållna program som ska upplevas attraktiva hos studenterna. Ytterligare en kritisk faktor är att VFU-organisationen inte är tillräckligt sammansvetsad i det led som UKÄ i sin uppföljning av VFU pekar ut som väsentlig för studentens möjligheter att nå kursmålen: VFU-handledare-student-examinator. Vi möter denna risk genom en översyn av samtliga styrdokument för VFU där ansvarsinnehåll och ansvarsfördelning mellan olika parter förbättras och kommuniceras i VFU-organisationen. Framstående forskning Nämnden för lärarutbildning har valt, och fått universitetsledningens acceptans, för att frångå vissa av principerna för mål och syfte med forskning. Den övergripande målsättningen med nämndens forskningsmedelsfördelning är att i samverkan med fakulteter bidra till strategisk kompetensförsörjning som förstärker lärarutbildningens vetenskapliga bas samt att via tydliga krav på forskargruppernas (tidigare benämnda forskningsmiljöer) medverkan i undervisning och kvalitetsarbete tydliggöra relationen mellan forskning och utbildning. I syfte om att uppfylla denna målsättning har nämnden i dialog med fakulteter och dess forskargrupper successivt arbetat fram olika poster för strategisk fördelning av anslagsmedlen. US uppdrar åt NLU att: uppdatera kompetensförsörjningsplaner på lång och kort sikt öka forskningens externfinansiering jämfört med tidigare år öka den vetenskapliga publiceringen. 4

NLU kommer under 2018-2020 särskilt att arbeta för att: 1. fortsatt prioritera kort- och långsiktig strategisk rekrytering i syfte att stödja LUB forskningsbas 2. fortsatt ge ett årligt driftsstöd till de forskargrupper som utgör lärarutbildningens forskningsbas samt systematiskt följa upp nämndens förväntan att respektive forskargrupp arbetat fram minst en forskningsansökan som ställs till ett nationellt forskningsråd och bidragit till att kommunicera forskningsresultat genom vetenskaplig publicering. 3. med utgångspunkt i den externa granskningen av Lnu forskningsverksamhet samt via intern granskning av forskargruppernas externfinansiering och vetenskaplig publicering, formulera en för lärarutbildningen långsiktig forskningsstrategi. Kritiska faktorer för framstående forskning Ansvaret för att via fördelning av forskningsmedel till fakultet säkerhetsställa lärarutbildningens vetenskapliga bas har över tid visat sig vara en väsentlig faktor för den kort- och långsiktiga kompetensförsörjningen samt för att tydliggöra relationen mellan forskning och utbildning i respektive program (se Självvärdering 2013 2016). Fortsatt möjlighet till forskningsmedelsfördelning, samt NLUs förmåga att i samverkan med fakulteter följa upp och utveckla nuvarande forskningsstrategi är en för lärarutbildningen väsentlig kvalitetsaspekt. Samhällelig drivkraft NLU ska stödja kompetens- och skolutveckling och samtidigt nyttja samverkan med skolväsendet för utveckling av skolrelaterad utbildning och praxisnära skolforskning vid Linnéuniversitetet. US uppdrar åt NLU att: säkerställa att samverkansarbetet på fakulteten/nlu prioriteras och utvecklas i linje med Linnéuniversitetets policy för samhällelig drivkraft. skapa tydliga incitament och goda förutsättningar för lärare och forskare samt studenter att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft utveckla förmågan att dokumentera, värdera och beskriva samverkan för ökad kvalitet i utbildning och forskning. NLU kommer under 2018-2020 särskilt att arbeta för att: 1. etablera en samverkansform där RUC har rollen att sammankalla representanter från samtliga fakulteter för att utbyta information och erfarenheter om genomförd, pågående och kommande samverkan med det omgivande skolväsendet 2. arbeta för fortsatt utveckling av kontakter mellan nationella skolaktörer, skolhuvudmän, andra relevanta myndigheter och fakulteter i syfte att än mer synliggöra skolpraktiken som en tillgång för Lnu:s utbildare och forskare 3. kontinuerligt följa upp och redovisa skolrelaterad uppdragsutbildning och uppdragsforskning samt föra dialog med fakulteter om värdet av skolsamverkan för ökad kvalitet i utbildning och forskning. Kritiska faktorer för samhällelig drivkraft Avstämning och anpassning av utbud och dimensionering mot arbetsmarknadens behov förutsätter goda kontaktytor inte bara inom Linnéuniversitetet, utan även mellan Linnéuniversitetet och avnämare. Genom att fortsatt arbeta med att utveckla dessa kontaktytor för fördjupad samverkan utvecklas såväl skolverksamheten som Linnéuniversitetets utbildning och forskning. 5

Globala värden Internationalisering I samråd med fakulteter har nämnden för lärarutbildning gjort bedömningen att enbart området Utmanande utbildningar i Linnéuniversitetets Policy för internationalisering 2015-2020 ligger inom nämndens ansvarsområde. Det vill säga att: Samtliga utbildningsprogram låter svenska studenter möta internationella studenter och lärare och utmaningarna med det globala klassrummet beaktas. Samtliga utbildningsprogram ska erbjuda studier vid, eller annan interaktion med minst ett för utbildningsområdet relevant utländskt lärosäte Ett uttalat och konkretiserat internationellt perspektiv ska finnas i samtliga utbildningar. US uppdrar åt NLU att: öka antalet utresande studenter synliggöra internationella perspektiv och kulturell mångfald i utbildningar granska internationella samarbetsavtal med utgångspunkten att kvaliteten i utbildning och forskning ska ökas. NLU kommer under 2018-2020 särskilt att arbeta för att: 1. Fortsatt stödja programrådens arbete med att utveckla för studenterna tydliga kungsvägar i samtliga lärarprogram 2. Implementera de beslut om processer för organisation, genomförande och examination av VFU utomlands som NLU fattat under 2017 3. I samverkan med fakulteter utveckla informationsspridningen om vilka möjligheter till utlandsstudier som finns inom respektive program 4. Integrera interkulturella perspektiv i samtliga lärarutbildningsprogram i syfte att skapa förutsättningar för ett uttalat och konkretiserat internationellt perspektiv 5. Ge stöd till Institutionen för matematik för utveckling av kurser i matematikdidaktik på engelska, motsvarande 30 hp inom grundlärarprogrammet, i syfte om att låta lärarstudenter möta internationella studenter. Kritiska faktorer för internationalisering I syfte att möta skolans behov av lärare med relevant utbildning har NLU fattat beslut om att samtliga lärarstudenter ska ges möjlighet att utveckla grundläggande interkulturella kompetenser. Lärarutbildningens centraliserade målstyrning, innehållslig stoffträngsel samt interna lärarutbildningskulturer kan komma att medföra vissa svårigheter i implementeringsarbetet av detta relevanta utbildningsinnehåll. Hållbar utveckling US uppdrar åt NLU att: uppnå hållbarhetsmålen genom att bryta ner dessa i konkreta aktiviteter på institutionsnivå implementera miljöledningssystemet på fakultets- och institutionsnivå. NLU kommer under 2018-2020 särskilt att arbeta för att: 1. Utreda och föreslå hur hållbarhetsperspektiv kan synliggöras i utbildningsplaner för att på så sätt styra konkret innehåll och aktiviteter på kursnivå. Kritiska faktorer för hållbar utveckling En kritisk faktor är hållbarhetsperspektivets synlighet i lärarutbildningen. För att säkerställa att hållbarhetsperspektivet är synligt kommer en utredning gällande detta genomföras under 2018. 6

Lika villkor US uppdrar åt NLU att: delta i genomförandet av jämställdhetsintegrering arbeta med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen. NLU kommer under 2018-2020 särskilt att arbeta för att: 1. utveckla och anpassa styrdokument i enlighet med jämställdhetsintegreringsperspektivet Kritiska faktorer för lika villkor NLU ser en snedbalans mellan könen i rekryteringen till de olika utbildningsprogrammen. Detta bör motverkas bland annat genom att bildmaterial i informations- och marknadsföringsmaterial görs könsneutralt. Verksamhetsstöd Kansliet för lärarutbildning har de senaste två åren uttryckt följande vision för arbetet: Kansliet för lärarutbildning ger på ett effektivt sätt Nämnden, de i programmen deltagande fakulteterna, lärarstudenter, samt yrkesverksamma i den omgivande Linnéregionen ett relevant och kompetent stöd i utbildnings-, forsknings- och samverkansfrågor. US uppdrar åt verksamhetsstödet att: föra en dialog mellan akademi och verksamhetsstöd för ökad kvalitet, effektivitet och strategiska prioriteringar inom stödfunktionerna fördjupa samarbetet mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna för att hitta kommunikativa, verksamhetsnyttiga och rättssäkra processer bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete inom anvisade ekonomiska ramar genomföra föreslaget arbetssätt avseende intern styrning och kontroll och knyta detta till de identifierade kritiska faktorerna utveckla arbetet med uppföljning kopplat till verksamhetsplanering, utifrån gemensamma definitioner arbeta fram och kvalitetssäkra nyckeltal och uppföljningar. Kansliet kommer under 2018-2020 särskilt att arbeta för att: 1. Dialogerna mellan akademi och verksamhetsstöd kontinuerligt förs i NLU:s ledningsgrupp, utskottsarbete och programråd samt i dialoger med fakulteter, universitetsledning och externa parter, både formellt och i det dagliga arbetet. 2. Samarbeten avseende: Under 2018 skall NLU implementera Linnaeus University Summer Academy inom sitt verksamhetsområde, både akademiskt och administrativt. Arbetet kommer att ske i dialog mellan det nya programrådet för LUSA och verksamhetsledaren för det operativa genomförandet av 2018 verksamhet. Då verksamheten bedrivits i projektform fram till hösten 2017, kräver implementeringen ett effektivt och relevant samarbete med förvaltningens olika avdelningar och NLU när det skall övergå i drift. Universitetskajen. Kanslichefen ingår i arbetsgrupp ledd av LoS med uppdrag att utveckla våra stödtjänster till kärnverksamheten, i och med att vi förtätar campus Kalmars verksamheter till Kajen. Fortsätta planerings- och uppföljningsarbetet med studerandeavdelningen i samband med antagningen av studenter, tillgodoräknanden, och studieuppehåll. Utveckla samarbetet med kommunikationsavdelningen, hitta ett tydligare och mer konkret samarbete med sektionen för ledningsstöd. 7

3. Processer: Utveckla kansliets funktioner med US:s uppdrag och NLU:s vision för ögonen. Jämföra arbetsuppgifterna som utförs med kompetensen hos utföraren. Uppgifter och ansvarsfördelning utvecklas genom att fler medarbetares kompetenser används. Medarbetare och kansliet blir därigenom mer effektiva och relevanta relativt stöduppdraget. Fortsätta att utveckla samarbetet mellan kansliets funktioner/medarbetare inom det vi kallar programteam och nämndstöd, och i arbetet mot fakultet och studenter. Utveckla en Lnu-intern stöd- och kommunikationsstruktur för arbetet med UKÄgranskningen av lärarutbildningen 2018. Arbeta för att integrera och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. 4. ISK och uppföljningsarbete: Administrativt uppföljningsarbete kopplat till verksamheten (utifrån gemensamma definitioner arbeta fram och kvalitetssäkra nyckeltal och uppföljningar). Initiera ett utvecklingsarbete med syfte att mer systematiskt och kvalitetssäkrat kunna möta fakulteterna i deras arbete med att planera och följa upp lärarutbildningens uppdrag. Fortsatt utveckla arbetet med systematisk uppföljning (söksiffror, antagning, registrering, programnybörjare och avhopp/kvarvaro) av lärarprogrammen. Kritiska faktorer En kritisk faktor är kansliets samlade kompetens och att kompetensen tas till vara på ett för verksamheten ändamålsenligt sätt. För att på bästa sätt stödja verksamheten behöver arbetssätten vara dynamiska och anpassas efter universitetets utveckling. En annan kritisk faktor är att ändamålsenliga arbetssätt och processer finns framarbetade. Verksamhetsstödet arbetar under 2018 systematiskt vidare med att utveckla arbetssätt och processer med avseende på effektivitet, rättssäkerhet, redovisning och hushållning av resurser. En tredje kritisk faktor handlar om att Linnéuniversitetet ska vara en attraktiv arbetsplats. För att stärka Linnéuniversitetets bild av att vara en attraktiv arbetsplats kommer NLU fortsätta utvecklingsarbetet med att integrera och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. 8

Ärende 6 bilaga 1 Nämnden för lärarutbildning - Medel för utvecklings- och kvalitetsarbete inom ramen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2018 (Tkr) Summa En attraktiv kunskapsmiljö 3 668 UKÄ 1 549 Utveckling av området estetiska lärprocesser i förskollärarprogrammet 82 Verksamhetsintegrering i förskollärarprogrammet 72 Utveckling av former för självständigt arbete i förskollärarprogrammet 86 Uppföljning av översyn av utbildningsinnehåll om förskoleklass och yngre åldersgrupper i förskollärarprogrammet 32 Utveckling av arbetsmodell för systematiskt kvalitetsarbete i grundlärarprogrammet 121 Vetenskaplig progression i grundlärarprogrammet 82 Utredning av koppling mellan examensmål och examinationsformer i grundlärarutbildningen inom UKÄ-granskningens fokusområden 68 Projekt övningsskolor 300 Samordna det ämnesdidaktiska forumet och bidra med stöd i implementering av det ämnesdidaktiska minimiinnehållet i ämneslärarprogrammet 70 Organisation av kollegiala utbyten runt VFU-frågor i ämneslärarprogrammet 173 Utveckling av kunskapsområdet professionellt förhållningssätt gentemot föräldrar och vårdnadshavare i ämneslärarprogrammet 32 Verksamhetsintegrerad ämneslärarutbildning i Kalmar - pilotprojekt 694 Berättelsen om yrkeslärarprogrammet 35 Översyn av examinations- och undervisningsformer i yrkeslärarprogrammet 64 Översyn av program och kursplaner i de specialpedagogiska programmen inför 2019 133 Övriga satsningar Grundlärarprogrammet i Kalmar från och med 2019 Programutveckling av KPU Utredning av ny 7-9-utbildning Förskollärarprogram för barnskötare Heléne Hansson 2018-01-24 Ökat studentinflytande i lärarprogrammen IKT för lärarstudenter 77 Samhällelig drivkraft 1 267 Finansiering nätverk 1 267 Globala värden/interkulturell kompetens 144 Globala värden: Internationalisering i de specialpedagogiska programmen 48 Globala värden: Implementering av interkulturellt utbildningsinnehåll i lärarprogrammen Globala värden: Hållbarhetsfrågor i lärarprogrammen 96 Summa 5 079

Ärende 6 bilaga 2 Heléne Hansson, 2018-01-24 Utbildningsuppdrag-/anslag - Nämnden för lärarutbildning utbildning på grundnivå och avancerad nivå - 2018 (tkr) Utbildningsområde Antal hst 2018 (febr) Naturvetenskap/teknik/farmaci 219 214 Humanistisk/samhällsvet/juridik 582 559 Undervisning 1 039 1 037 VFU 278 279 Övrigt 95 95 Vård 17 17 Musik 9 8,7 Idrott 78 78 Antal hst 2018 (okt) Pr.grad % Tilldelning 2018 (febr) Tilldelning 2018 (okt) Tidig prognos 2018 Att producera till nationella prislappar 2 317 2 288 90% 181 145 178 559 166 699 US strategiska medel -5 505-5 505-5 505 NLU strategiska medel -5 079-5 079-5 079 Korrigering språkstöd 1-750 -750-750 Korrigering vått/torrt -1 954-1 954-1 954 Nettotilldelning anslag 167 857 165 272 153 533 Andel LUB FSV 58% 59% FKH 25% 25% FTK 14% 13% FHL 3% 3%

Fakulteten för samhällsvetenskap Utbildningsområde Antal hst 2018 (febr) Antal hst 2018 (okt) Pr.grad % Tilldelning 2018 (febr) Tilldelning 2018 (okt) Tidig prognos 2018 Naturvetenskap/teknik/farmaci 0,2 0,2 Humanistisk/samhällsvet/juridik 155 155 Undervisning 785 783 VFU 225 225 Övrigt 11 10 Vård 16 17 Idrott 78 78 Att producera till nationella prislappar 1 270 1 268 90% 105 804 104 783 101 572 US strategiska medel -3 225-3 225-3 225 NLU strategiska medel -2 982-2 982-2 898 Korrigering språkstöd -438-438 -438 Korrigering vått/torrt -4-4 -4 Nettotilldelning anslag 99 156 98 134 95 006 Fakulteten för konst- och humaniora Utbildningsområde Antal hst 2018 (febr) Antal hst 2018 (okt) Pr.grad % Tilldelning 2018 (febr) Tilldelning 2018 (okt) Tidig prognos 2018 Naturvetenskap/teknik/farmaci 7 7 Humanistisk/samhällsvet/juridik 409 385 Undervisning 161 162 VFU 38 38 Övrigt 84 84 Vård 0,4 0,3 Musik 9 9 Att producera till nationella prislappar 710 686 90% 45 603 44 589 37 395 US strategiska medel -1 387-1 387-1 369 NLU strategiska medel -1 276-1 276-1 259 Korrigering språkstöd -190-190 -188 Korrigering vått/torrt -46-46 -46 Nettotilldelning anslag 0 41 690 34 532

Fakulteten för teknik Utbildningsområde Antal hst 2018 (febr) Antal hst 2018 (okt) Pr.grad % Tilldelning 2018 (febr) Tilldelning 2018 (okt) Tidig prognos 2018 Naturvetenskap/teknik/farmaci 181 176 0 Undervisning 78 77 VFU 13 13 Att producera till nationella prislappar 272 266 90% 24 554 24 004 23 327 US strategiska medel -733-733 -733 NLU strategiska medel -675-675 -675 Korrigering språkstöd -100-100 -100 Korrigering vått/torrt -1 503-1 503-1 503 Nettotilldelning anslag 21 544 20 993 20 316 Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Utbildningsområde Antal hst 2018 (febr) Antal hst 2018 (okt) Pr.grad % Tilldelning 2018 (febr) Tilldelning 2018 (okt) Tidig prognos 2018 Naturvetenskap/teknik/farmaci 31 31 Humanistisk/samhällsvet/juridik 17 17 Undervisning 15 15 VFU 2 2 Att producera till nationella prislappar 65 65 90% 5 184 5 184 4 406 US strategiska medel -158-158 -158 NLU strategiska medel -146-146 -146 Korrigering språkstöd -22-22 -22 Korrigering vått/torrt -402-402 -402 Nettotilldelning anslag 4 456 4 456 3 678

Ärende 6 bilaga 3 VFU-kostnad (Tkr) Heléne Hansson, 2018-01-24 2018 2017 Budget Prognos 2 Budget Kostnad per inst. Kostnad per fakultet Kostnad per inst. Kostnad per fakultet Kostnad per inst. Kostnad per fakultet BOM 9 6 6 PSY 35 FHL 44 35 41 35 41 MB 57 63 63 SPR 186 227 239 SV 485 357 485 KV 287 FKH 1 014 202 849 221 1 008 UV 5 330 5 248 5 407 ID 95 72 50 STV 64 57 51 Projekt övningsskolor* FSV 5 489 5 377 5 508 *uppgifter återfinns inom projektet IFE 302 239 254 MA 28 FTK 330 19 258 19 273 Total VFU-kostnad 6 877 6 525 6 830

Ärende 6 bilaga 4 Nämnden för lärarutbildning Heléne Hansson, 2018-01-23 Forskning och utbildning på forskarnivå 2018-2020 (tkr) Budgetpost 2018 2019 2020 Tilldelning 2018 - Verksamhetsplan och budget Utbildning på forskarnivå 10 162 40% 8 969 43% 5 438 Forskningsanslag NLU Belopp varav strategisk rekrytering 7 594 6 890 4 601 Dekans forskningstid 200 200 200 Tilldelning 21 700 Strategiska medel ("löpande" fördelning) 600 600 600 Driftstöd till lärarutbildningens vetenskapliga bas 1 250 1 250 1 250 Stöd till ämnesdidaktik 2 640 2 640 2 640 Tilldelning 2018 21 700 Strategisk rekrytering av forskarstuderande 2015 2 376 1 118 0 Strategisk rekrytering vet.komp 2016 199 0 0 Strategisk rekrytering av forskarstuderande 2016 2 292 1 637 467 Fördelning utifrån bibliometri/externa medel (gästprofessorer/lektorer) 2016 1 282 0 0 Utveckling och breddning av vet komp 2017 3 191 985 41 Strategisk rekrytering av vetenskaplig kompetens 2017 307 0 0 Strategisk rekrytering vetenskaplig kompetens 2018 4 009 4 373 301 Strategisk rekrytering av forskarstuderande 2018 2 926 4 134 4 134 Kompetensutveckling och breddning 2018 1 363 1 656 429 Delsumma 25 203 20 673 11 169 Anslag 21 700 21 700 21 700 diff (kvar att fördela) -3 503 1 027 10 531 Specificering 2018 Fakultet Utbildning på forskarnivå (2117) Driftstöd till lärrarutbildningens vetenskapliga bas (2107) Stöd till ämnesdidaktik (2107) Strategisk rekrytering/bred dning vet.komp (2107/2117) Gästprofessorer och lektorer (2107) Summa FSV 6 202 625 240 1 800 458 9 324 FKH 1 645 375 1 680 4 200 574 8 474 FTK 914 125 360 2 674 250 4 323 FHL 1 402 125 360 685 0 2 572 Summa till fakultet 10 162 1 250 2 640 9 359 1 282 24 693

Verksamhetsberättelse Nämnden för lärarutbildning 2017 NLU 2018-02-07 Dnr: 2018/221-1.1.1

Verksamhetsberättelse NLU 2017 Verksamhetsplanen för 2017 är inte strukturerad i enlighet med Linnéuniversitetets strategiområden. Planen utgår istället från rubrikerna A) Kompetensförsörjning, B) Professionell progression, C) Vetenskaplig progression, D) Programutbud och dimensionering, E) Systematiskt kvalitetsarbete, F) Samverkan och G) Verksamhetsstöd. I nedanstående verksamhetsberättelse relateras, i görligaste mån, uppföljningen till den universitetsgemensamma mallen och till Universitetsstyrelsens beslut om verksamhetens inriktning. Nämnden för lärarutbildning, NLU, har under 2017 arbetat vidare i enlighet med tilldelat uppdrag och US beslut om verksamhetens inriktning 2017-19. En delvis ny nämnd har tillträtt under året (två nya fakultetsrepresentanter, tre nya studentrepresentanter och ny dekan). Tre frågor har varit tongivande i nämndens arbete. Den första frågan rör den kvalitetsgranskning som UKÄ kommer att genomföra i tre av lärarprogrammen under 2018. Under året har ett omfattande förberedselsearbete genomförts och en organisation för självvärderingsarbetet har organiserats. Dessutom har en extern expert, professor Mikael Alexandersson, gjort en förstudie i form av en stickprovskontroll av vissa aspekter som kommer att granskas av UKÄ. Den andra frågan handlar om beredning och förankring inför beslut om utbildningsutbud i mars 2018. I syfte att tidigt och noggrant förankra beslut om olika varianter av förskollärarprgrammet, framtiden för den verksamhetsintegrerade profilen i Kalmar och utformningen av KPU, har ett tillfälligt utskott för beredningen av utbudet utsetts och påbörjat sitt arbete. Utskottet har att beakta såväl utbildningarns kvalitetsaspekter som olika studentgruppers önskemål och regionens behov. Den tredje frågan rör det faktum att 2011års lärarutbildningar nu är fullt implementerade och att NLU därmed kan lämna en fas av omfattande organisationsarbete i form av att skriva styrdokument och stödja olika utvecklingsprocesser. Nämnden har nu valt att blicka framåt och ett visionsarbete för perioden 2019-2023 har initierats. Såväl fakulteter som programråd och studentorganisationer har involverats. Utmanande utbildningar På regeringens uppdrag utökades lärarutbildningen inför 2017 med 40 platser inom förskollärar- och grundlärarutbildningarna till en total volym om 888 platser vilket innebär att lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet nu är fullt utbyggd. Sammanlagt registrerades 853 nya studenter vid programstarten hösten 2017. Platserna fylldes särskilt väl i förskollärarprogrammen och i de specialpedagogiska programmen, medan ämneslärarprogrammet har fortsatt svårt att rekrytera i några ämnen. En jämförelse mellan åren 2011-2017 visar på en genomsnittlig nyregistrering om 98 % i relation till antalet programplatser, se tabell nedan. År Programplatser (planeringstal) Registrerade vid programstart 2011* 855 745 87% Andel nyregistrerade i relation till programplatser (%) 2012 861 849 99% 2013 750 748 100 % (99,7 %) 2014 750 787 105 % 2015 863 925 107 % 2016 848 795 94 % 2017 888 853 96% Genomsnitt 831 814 98%

Tabell 1. Jämförelse relation programplatser - nyregistrering 2011-2017 * Ej förskollärarprogram distans Under 2017 har flera stora utvecklingsprojekt slutförts eller hanterats vidare i beredningsprocesser: Nystartsprojektet inom förskollärarutbildningen, som handlat om utveckling av lärmiljöer för att stärka studenternas aktiva lärande och måluppfyllelse i kurser. Det nationella uppdraget om försöksverksamhet med lämplighetsbedömning som under 2017 bedömts av UHR och ska presenteras 2018. Utredning av förändringar i programstruktur och kurser för den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) vad gäller det ämnesdidaktiska utbildningsinnehållet i relation till UVKområdet. Utredning av särskild studiegång för barnskötare som vill utbilda sig till förskollärare. Utredning av ett ökat interkulturellt utbildningsinnehåll i samtliga lärarprogram. NLU har med anledning av en kombination av behov av hantering av de många utbildningsfrågorna internt och behov av att öka samarbetet med det omgivande samhället vad gäller lärarrekrytering, tillsatt ett tillfälligt utskott för beredning av långsiktiga, strategiska frågor om det framtida programutbudet. En av de viktigaste frågorna har handlat om möjligheter att skapa en ökad integrering mellan universitetets och förskolans/skolans verksamheter i utbildningen. Diskussionerna behandlar utbildningsinnehåll, utbildningsform, målgrupp och samverkansformer där erfarenheter från övningsskoleprojektet i grundlärarutbildningen och piloten för verksamhetsintegrering i ämneslärarutbildningen utgör viktiga komponenter. Det andra större utvecklingsområdet under 2017 har varit och är VFU. Dekan har initierat en utredning av VFU-organisationen med målet att inför hösten 2018 skapa tydligare ansvarsområden och kommunikationsvägar samt en om möjligt mer sammansvetsad organisation i syfte att säkerställa studenternas möjligheter att nå examensmålen. Som en del i arbetet med att öka kvaliteten i VFU har en VFU-handledarutbildning för ämneslärare beställts och utvecklats av FSV i samarbete med övriga fakulteter. Kursen bedöms vara eftertraktad och startar höstterminen 2018 på båda studieorter. Under 2017 beslutade NLU också om en arbetsgång för placering av VFU-studenter utomlands samt också hur genomförande och examination ska gå till. Beslutet skapar förutsättningar för ökad flexibilitet och kvalitet och kommer att kunna tillämpas även på VFU nationellt i de fall studenterna genomför VFU på icke-pendlingsbart avstånd till Linnéregionen. Bokslut 2017 Inom ramen för nämndens verksamhet avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå har det under 2017 producerats 2023 helårsstudenter (hst) vilket motsvarar en omsättning på 158 mkr. Nämnden fastställde i februari ett uppdrag motsvarande en produktion på 2 253 hst (172,9 mkr) där det samtidigt presenterades en tidig prognos för helåret som pekade mot 2 100 hst (162 mkr) vilken fakulteterna skulle ha som underlag och stöd i sin vidare beredning/planering. Ytterligare en prognos gjordes senare under året som pekade på ytterligare nedgång vilket framgår i nedan tabell. Avvikelserna beror till allra största del på än större bortfall inom förskollärarprogrammen samt ämneslärarutbildningen mot föregående år. Det har initierats ett arbete med att analysera bortfallen i ämneslärarprogrammet.

Framstående forskning Under 2017 genomfördes en extern utvärdering av NLU:s forskningsstrategier. Av betydelse för hur nämnden kan skriva fram sin forskningsstrategi är att de forskare och forskningsmiljöer som berörs av NLU:s forskningsmedelsfördelning har sin tjänstgöring på fakulteterna. Med andra ord bedrivs den lärarutbildningsrelevanta forskningsverksamheten med stöd av både NLU och fakulteter. Ett centralt område för NLU:s forskningsstrategi är att stödja och utveckla lärarutbildningens forskningsbas, bland annat via strategisk rekrytering. Under 2017 har nämnden särskilt satsat på strategisk rekrytering av gästprofessorer i syfte att stärka vetenskaplig ledning och utvecklingen av den ämnesdidaktiska undervisningskvaliteten inom ämnesområdet. Därutöver har nämnden även finansierat forskningstid för utveckling och breddning av ämnesdidaktisk kompetens inom flera strategiska ämnesområden, till exempel matematikdidaktik, bildpedagogik, specialpedagogik och utbildningsvetenskap. För att utveckla den ämnesdidaktiska forskningsaktiviteten och den ämnesdidaktiska undervisningskvaliteten beslutades om en tvåårig satsning där fakultet och NLU tillsammans möjliggör för att det kontinuerligt bedrivs ämnesdidaktisk forskning. Fakulteterna har möjlighet att prioritera satsningar dit behovet är som störst. Satsningen kommer att utvärderas under våren 2018. Regeringen har uppdragit åt Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet att planera och genomföra en försöksverksamhet i syfte att utveckla och pröva olika modeller för samverkan mellan universitet och högskolor och huvudmän inom skolväsendet kring praktiknära forskning (ULF-avtal). Försöksverksamheten ska bidra till en stärkt vetenskaplig grund i lärar- och förskollärarutbildningarna och i skolväsendet. NLU har svarat på den förfrågan om intresse som gått ut och vi hyser gott hopp om ett samarbete med Uppsala universitet.ektive område och i vilken omfattning forskningsmedel frigjorts under året. Bokslut 2017 Inom ramen för nämndens verksamhet avseende forskning och utbildning på forskarnivå så hade nämnden en planerad forskningsverksamhet vilken beräknades omsätta motsvarande 21,5 mkr. Under året (liksom tidigare år) har ca 2 mkr frigjorts där 1,2 mkr av dessa omfördelats till annan forskningsverksamhet och 0,8 mkr har resultatavräknats på fakultetsnivå. Största delen av det som frigörs kan lokaleras till fördröjning i tjänstetillsättningar inom ramen för strategiska rekryteringar, vilket är ett område som nämnden valt att satsa på. Under 2017, i jämförelse mot tidigare år, kan vi dock se att en större andel av de frigjorda medlen omfördelats till annan forskningsverksamhet. Samhällelig drivkraft Strategiområdet samhällelig drivkraft organiseras via Regionalt utvecklingscentrum (RUC) som har en etablerad och nära samverkan med Skolverket. RUC har deltagit i möten med skolmyndigheter om nationella insatser samt förhandlat och samordnat överenskommelser mellan Skolverket och Linnéuniversitetet omfattande drygt 12 MSEK under 2017.

Regionalt har RUC under året fortsatt stärkt universitetets skolsamverkan genom möten med skolhuvudmän och regionförbunden i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Rekryterings- och fortbildningsbehov som kopplas till vad universitetet har att erbjuda gällande skolrelaterad utbildning och forskning har varit samtalens huvudinnehåll. En annan mötesform för att identifiera angelägna samverkansområden är de så kallade RUC-råden som äger rum tre gånger per år. Företrädesvis utvecklingsledare men också rektorer och förskolechefer har deltagit. Ett återkommande inslag är att universitetets skolrelaterade forskningsmiljöer presenterat sin forskning. Under 2017 har också universitetets skolrelaterade nätverk och skolhuvudmännens systematiska kvalitetsarbete varit prioriterade innehåll. Ytterligare ett forum för samverkan är den årliga så kallade Linnédialogen, dit regionens skolchefer inbjuds för att diskutera angelägna skolutvecklingsfrågor. RUC har under 2017 samordnat och gett stöd till 22 skolrelaterade nätverk som leds av universitetets utbildare och forskare. RUC har vidare på uppdrag av NLU sammanställt och rapporterat nätverkens arbete. RUC har även sammanställt och redovisat Lnu:s skolrelaterade forskning och uppdragsutbildning. På RUC:s webbplats och via månadsvisa nyhetsbrev presenterar RUC universitetets skolrelaterade engagemang inom utbildning och forskning nationellt och regionalt. Nyhetsbrevet redovisas också vid NLU:s nämndsmöten och sprids till universitetets utbildare och forskare. RUC har arrangerat och medverkat vid tillfällen då omvärldsförändringar på skolområdet uppmärksammats och diskuterats. Exempel på detta är Växjökonferensen, Borgholmskonferensen, Rektor med vetande samt nationella och regionala RUC-konferenser tillsammans med andra lärosäten. Globala värden I samråd med fakulteter och i dialog med Internationaliseringskommittén har Nämnden för lärarutbildning gjort bedömningen att enbart området Utmanande utbildningar i Linnéuniversitetets Policy för internationalisering 2015-2020 ligger inom nämndens ansvarsområde. Det vill säga att: Samtliga utbildningsprogram låter svenska studenter möta internationella studenter och lärare och utmaningarna med det globala klassrummet beaktas. Samtliga utbildningsprogram ska erbjuda studier vid, eller annan interaktion med minst ett för utbildningsområdet relevant utländskt lärosäte Ett uttalat och konkretiserat internationellt perspektiv ska finnas i samtliga utbildningar. Nämnden för lärarutbildning (NLU) har alltsedan 2013 strategiskt arbetat för att samtliga studenter ska kunna bedriva delar av sin utbildning utomlands, och därigenom öka andelen utresande studenter. De strategiska medel som NLU årligen har fått från Internationaliseringskommittén har använts för att utveckla tydliga Kungsvägar inom samtliga program. Nämndens intention har varit att så långt som möjligt underlätta för studenter att bedriva delar av sina studier utomlands. Inom varje program finns idag anvisningar för NÄR (vilken termin studenterna kan åka), VAR (2-4 specificerade lärosäten per program) och HUR (ekonomi, stipendier, validering av kurser mot varje enskilt program) utlandsstudier kan bedrivas inom respektive program. Därutöver har nämnden under 2017 beslutat om riktlinjer för VFU-placering utomlands samt för hur examination av studenter som genomför VFU utomlands skall ske. Dessa båda strategier har inneburit att antalet utresande studenter inom lärarutbildningen stadigt har ökat. Nämnden har sedan 2014 arbetat med att implementera ett interkulturellt utbildningsinnehåll inom grundlärarutbildningen, vilken bland annat ger studenterna kunskaper om den mångkulturella skolan, vad interkulturellt lärande betyder och hur lärare kan arbeta med skolans värdegrundsarbete och pedagogiska möten. Under 2017 har NLU genomfört en omfattande utredning samt beslutat att ett interkulturellt utbildningsinnehåll skall integreras inom samtliga lärarutbildningsprogram.

I syfte om att utveckla internationalisering på hemmaplan, äskade NLU i samverkan med Institutionen för matematik framtagande medel för att utveckla kurser i matematikdidaktik på engelska som motsvarar 30 hp inom grundlärarprogrammet, inriktning F-3 och 4-6. Målsättningen är att våra lärarutbildningsstudenter skall ges möjlighet till samläsning med internationella studenter inom vissa moment. När det gäller hållbar utveckling och lika värde har nämnden för lärarutbildning hittills inte genomfört några samlade eller omfattande insatser. Under 2017 har utvecklingsbehovet uppmärksammats och ett arbete med att genomlysa och föra in gemensamma skrivningar i utbildningsplanerna kommer att genomföras 2018. För lika värde-aspekten kommer universitetets koordinator att stödja oss i att systematisera arbetet.

Missi Ärende 9 Missiv 2017-02-07 NLU 2018:1 9 Dnr: LNU 2018/166-3.1.1.3 Håkan Hansson Fastställande av utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 högskolepoäng, höstterminen 2018 Bakgrund Nämnden föreslås att inför hösten 2018 fastställa en reviderad utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem (LGFRI), med anledning av förändringar i kursnamnen, se bilaga. FSV har för kurser i bland annat grundlärarprogrammet ersatt huvudområdet utbildningsvetenskap med det nyinrättade huvudområdet didaktik vilket leder till krav på förändrade kurskoder för kurser i programmet från och med höstterminen 2018 (kursplaner för nya programstudenter). Kansliet för lärarutbildning har i samband med dessa förändringar tagit tillfället i akt att i samarbete med examensavdelningen förkorta långa och delvis otympliga kursnamn för att språkligt anpassas till Ladok 3-systemet vad gäller examensbevisens utseende. Denna typ av förändring kräver revidering av utbildningsplanen. Vid fastställande av reviderade kursplaner med nya koder krävs beslut om anslag från NLUs dekan innan kursplanerna kan fastställas på fakultet. Vid dekanens beslutsmöte 2017-12-18 beslutades om nya kurskoder och kursnamn för UVK-kurser ht 2018, termin 1 (dnr 2017/7702-3.1.2.1, 2017/7712-3.1.2.1, 2017/7713-3.1.2.1 samt dnr 2017/7714-3.1.2.1). NLUs dekan kommer också att längre fram fatta beslut om resterande kursplaner, se nedan. Borttagning av UVK-kurs samt förkortningarna av de olika UVK-blocken (OSB, LSL, ULU) i kursnamnen medför att det inte är lika självklart för studenten att se omfattningen av de områden som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. För att förtydliga fördelningen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan föreslås att under rubriken Programöversikt revidera och förtydliga, se nedan. Revideringen består av a) förtydligande av hur poängen fördelas inom utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Programöversikt, b) nya kursnamn för kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Kurser i programmet. 1 (3)

Ärende 9 Befintlig text Innehållet i UVK är indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning (OSB), bestående av tre delkurser à 7,5 hp, 2. Undervisning, lärande och utveckling (ULU), bestående av två delkurser à 7,5 hp, 3. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap (LSL), bestående av två delkurser à 7,5 hp samt 4. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp. Organiseringen av UVK i block säkerställer att innehållet koncentreras i fyra huvudområden samtidigt som en progression möjliggörs för såväl professionell som vetenskaplig utveckling för studenten. De sammanhängande programperspektiven avseende professionsutveckling fokuseras främst i den verksamhetsförlagda utbildningen och avseende vetenskaplig fördjupning i den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurserna i det fritidspedagogiska området Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Ny text Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) består av centrala och generella kunskaper för lärare i grundlärarprogrammet. UVK omfattar totalt 60 hp, och kurserna återfinns under hela utbildningen. För att säkerställa progression i UVK är kurserna indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning, bestående av tre delkurser à 7,5 hp, Perspektiv på läraruppdraget Didaktik och läroplansteori Bedömning, betyg och kvalitetsarbete 2. Undervisning, lärande och utveckling, bestående av två delkurser à 7,5 hp, Utveckling, lärande och kunskap Specialpedagogiska perspektiv 3. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp samt 4. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap, bestående av två delkurser à 7,5 hp. Livsvillkor och sociala relationer Ledarskap, profession och samverkan De sammanhängande programperspektiven avseende professionsutveckling fokuseras främst i den verksamhetsförlagda utbildningen och avseende vetenskaplig fördjupning i den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurserna i det fritidspedagogiska området. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Följande kurser föreslås nya namn enligt nedan: Befintlig text Termin 1 UVK-kurs: OSB I Perspektiv på läraruppdraget samt fritidshemmet och skolan i samhället, grundlärare fritidshem, 7,5 hp G1N Ny text Perspektiv på läraruppdraget samt fritidshemmet och skolan i samhälletinriktning fritidshem, 7,5 hp G1N 2 (3)

Ärende 9 UVK-kurs: LSL I:- Livsvillkor och sociala relationer, grundlärare, 7,5 hp G1N Termin 2 UVK-kurs: ULU I: - Utveckling, lärande och kunskap, grundlärare,7,5 hp G1N UVK-kurs: OSB II Didaktik och läroplansteori, grundlärare inriktning fritidshem, 7,5 hp GIF Termin 4 UVK-kurs: OSB III: - Bedömning, betyg och kvalitetsarbete, grundlärare inriktning fritidshem, 7,5 hp G1F UVK-kurs: LSL II Ledarskap, profession och samverkan, grundlärare, 7,5 hp G1F UVK-kurs: ULU II - Specialpedagogiska perspektiv, 7,5 hp G1F Termin 6 UVK-kurs: Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt, grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 7,5 hp G1N Livsvillkor och sociala relationerinriktning fritidshem, 7,5 hp G1N Utveckling, lärande och kunskap-inriktning fritidshem,7,5 hp G1N Didaktik och läroplansteori-inriktning fritidshem, 7,5 hp, GIF Bedömning, betyg och kvalitetsarbeteinriktning fritidshem, 7,5 hp G1F Ledarskap, profession och samverkaninriktning fritidshem, 7,5 hp G1F Specialpedagogiska perspektiv-inriktning fritidshem, 7,5 hp G1F Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt-inriktning fritidshem, 7,5 hp G1N Beslutsförslag Nämnden beslutar att fastställa utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 högskolepoäng (LGFRI), dnr LNU 2018/166-3.1.1.3, inför höstterminen 2018, med revideringar enligt missiv. att förklara ärendet omedelbart justerat. 3 (3)

Ärende 9 bilaga Dnr: INGET VÄRDE ANGIVET Utbildningsplan INGET VÄRDE ANGIVET Nämnden för lärarutbildning Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 högskolepoäng Primary Teacher Programme, with a Specialisation in Extended School Teaching, 180 credits Nivå Grundnivå Inrättande av program Inrättad av Universitetsstyrelsen 2011 02 17 Fastställande av utbildningsplan UTBILDNINGSPLANEN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Ej fastställd Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2 (Områdesbehörighet 6A/A6a). Programbeskrivning Grundlärarexamen ges med tre inriktningar: fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 samt grundskolans årskurs 4 6. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem vänder sig till student som vill arbeta som grundlärare med inriktning mot verksamhet i fritidshem. Fritidshemmet är en frivillig del av undervisningsväsendet och utgör en del av grundskolans pedagogiska verksamhet före och efter skoltid för barn i åldrarna 6 12 år. Studenten ska genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga fritidshemmets mål och därutöver ger utbildningen behörighet att undervisa i praktisk estetiska ämnen (det av studenten valda ämnet) i förskoleklass och i grundskolans årskurs 1 6. Studenten erbjuds en interkulturell fördjupning som syftar till att stärka studentens kunskaper och färdigheter med utgångspunkt i de sociala relationer som präglar ett mångkulturellt samhälle och en mångkulturell skola. Utbildningen leder till en grundlärarexamen på grundnivå med inriktning mot arbete i fritidshem. Mål Examensmål enligt Högskoleförordningen För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att

Ärende 9 bilaga självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som undervisningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt, visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa kännedom om grundläggande läs, skriv och matematikinlärning, visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Ej fastställd

Ärende 9 bilaga Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid, visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt. För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska Ej verksamheten, fastställd visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Innehåll och struktur Programöversikt Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem omfattar 180 högskolepoäng (hp). 60 hp utgörs av studier i utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och består av centrala och generella kunskaper för lärare i fritidshem. Ämnesstudierna består av 60 hp inom fritidspedagogiskt område, 30 hp inom praktiskt estetiska ämnen samt 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Inom det fritidspedagogiska området ingår ett självständigt arbete om 15 hp (examensarbete). Studenterna ges också möjlighet att välja interkulturell fördjupning (VFU III och IV samt

självständigt arbete). Ärende 9 bilaga Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) består av centrala och generella kunskaper för lärare i grundlärarprogrammet. UVK omfattar totalt 60 hp, och kurserna återfinns under hela utbildningen. För att säkerställa progression i UVK är kurserna indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning, bestående av tre delkurser à 7,5 hp, Perspektiv på läraruppdraget Didaktik och läroplansteori Bedömning, betyg och kvalitetsarbete 2. Undervisning, lärande och utveckling, bestående av två delkurser à 7,5 hp, Utveckling, lärande och kunskap Specialpedagogiska perspektiv 3. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp samt 4. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap, bestående av två delkurser à 7,5 hp. Livsvillkor och sociala relationer Ledarskap, Ej profession fastställd och samverkan De sammanhängande programperspektiven avseende professionsutveckling fokuseras främst i den verksamhetsförlagda utbildningen och avseende vetenskaplig fördjupning i den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurserna i det fritidspedagogiska området. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurser i programmet Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem omfattar följande kurser som delvis parallelläses. De kan också ges i annan ordningsföljd. Termin 1 Perspektiv på läraruppdraget samt fritidshemmet och skolan i samhället inriktning fritidshem, 7,5 hp G1N Fritidshemmets didaktik, meningsfull fritid, 7,5 hp G1N Livsvillkor och sociala relationer inriktning fritidshem, 7,5 hp G1N Verksamhetsförlagd utbildning i fritidshem, period I, 7,5 hp G1N Termin 2 Utveckling, lärande och kunskap inriktning fritidshem, 7,5 hp G1N Kommunikation och språkutveckling för lärande i fritidshem, 7,5 hp G1N Didaktik och läroplansteori inriktning fritidshem, 7,5 hp, GIF Grundläggande läs, skriv och matematikutveckling för lärande i fritidshem, 7,5 hp G1N

Ärende 9 bilaga Termin 3 Vid för få sökande kan en valbar kurs ställas in. Valbara praktiska eller estetiska kurser, 30 hp G1F Termin 4 Bedömning, betyg och kvalitetsarbete inriktning fritidshem, 7,5 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i fritidshem, period II, 7,5 hp G2F Ledarskap, profession och samverkan inriktning fritidshem, 7,5 hp G1F Specialpedagogiska perspektiv inriktning fritidshem, 7,5 hp G1F Termin 5 Barns fria tid i fritidshem, 15 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i fritidshem, period III, 7,5 hp G2F Fritidshemmets didaktik II. Utvidgat lärande, 7,5 hp G1F Termin 6 Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt inriktning fritidshem, 7,5 hp G1N Verksamhetsförlagd utbildning i fritidshem, period IV, 7,5 hp G2F Självständigt arbete inom det fritidspedagogiska området, 15 hp G2E Samhällsrelevans Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 30 hp, d.v.s. 20 veckor, och är uppdelad i fyra perioder och förlagd till för examen relevant pedagogisk verksamhet. Under utbildningen möter studenten även verksamheten i form av fältstudier. Ej fastställd Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten efter hand utveckla förståelse för och färdighet i olika moment i lärarprofessionen. Studenten ska tillägna sig förmågan att reflektera över praktiska erfarenheter i relation till de teoretiska studierna. Studenten tränas också i att, självständigt och tillsammans med andra, planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet och undervisning. Mål och kriterier för den verksamhetsförlagda utbildningen relateras till ämnesstudierna och till den utbildningsvetenskapliga kärnan och anpassas till programmets examensmål. Internationalisering Grundlärarstudenten ska i sin utbildning förberedas för att verka i en mångkulturell skola utifrån ett internationellt perspektiv. I såväl ämnesstudier som studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan berörs frågor om etnicitet, interkulturalitet, demokrati och utbildning ur ett internationellt perspektiv. Student i lärarutbildningen ges möjlighet till studier utomlands. Under utbildningens verksamhetsförlagda tredje period (VFU III) finns möjligheter till utlandspraktik. Övriga kurser kan, om de motsvarar de som ska läsas enligt strukturplanen ovan, ersättas med studier vid något utländskt lärosäte. Studenten erbjuds ta del av det samlade utbudet av avtal med utländska lärosäten som finns inom Linnéuniversitetet. Utlandsstudier ska planeras i samråd med programadministrationen.

Ärende 9 bilaga Perspektiv i utbildningen Professionsbas och professionell progression Lärarutbildningen har sin professionsbas i det läraryrke studenten möter i ämnesstudierna, på sin verksamhetsförlagda utbildning och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är genom växelverkan mellan dessa tre ämnesområden som studenten skapar en kunskapsbas av olika erfarenheter som sammantaget lägger grunden till professionsutveckling. Studenten utvecklar gradvis förståelse för läraryrkets olika dimensioner och samtidigt en praktisk färdighet i att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Inom såväl ämnesstudier som studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning betonas den professionella progressionen i kursplanemål och examinationsuppgifter. Lärarprofessionen kräver kommunikativ förmåga. Alla grundlärarstudenter ska därför under sin utbildningstid utveckla hållbara kommunikativa språkliga färdigheter så att de kan kommunicera sina kunskaper i tal och skrift. De ska också tillgodogöra sig färdigheter i konkret användning av informations och kommunikationsteknik i undervisningen, samt därutöver hantera och värdera information från Internet. Lärarstudenten ska även kunna delta i praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete inom området. Vetenskapligt förhållningssätt och progression Utbildningen ger studenten hög teoretisk kompetens med förankring i forskning och beprövad erfarenhet. Ett vetenskapligt förhållningssätt utvecklas kontinuerligt genom studiernas nära koppling till didaktisk vetenskap och medveten utveckling av studentens kritiska förhållningssätt, analysförmåga och förmåga att kommunicera sin kunskap muntligt och skriftligt. Genom egna praktiska och teoretiska kunskaper och färdigheter samt genom att kunna tillgodogöra sig forskningsresultat förbereds studenten för att bidra till utvecklingen inom yrkesområdet. Hållbar Ej utveckling fastställd Hållbar utveckling ingår i lärarutbildningen som ett av de grundläggande värdegrundsperspektiven. I programmet betonas studentens kunskapsutveckling i hållbar utveckling utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv i ett globalt sammanhang. Lika villkor I lärarens uppdrag ligger att stödja och utveckla alla elever och elevers lika värde och villkor i skolan. Utbildningen ska därför utveckla studentens förutsättningar att verka i en skola präglad av mångfald genom att erbjuda kunskaper om barns och elevers olika livsvillkor relaterat till mångfaldsaspekter såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I grundlärarprogrammets samtliga inriktningar introduceras studenten särskilt i interkulturella frågor inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Studenten erbjuds även en fördjupning inom området. Studenten ska i utbildningen utveckla färdigheter för att kunna värna jämställdhet, motverka diskrimineringoch på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. Entreprenöriellt förhållningssätt Under utbildningen förbereds studenten för den del av läraruppdraget som handlar om verksamhetsutveckling och entreprenöriellt lärande såsom att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Kvalitetsutveckling

Ärende 9 bilaga Nämnden för lärarutbildning har det övergripande ansvaret för kvaliteten i lärarutbildningarna, och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning av helhet och progression genom programstudierna samt för att utveckla relevansen för avnämare och relationen till aktuell forskning. Studentinflytande sker främst via kursoch programvärderingar, och även genom representation i nämnden för lärarutbildning och i dess beredningsorgan. Studenternas synpunkter bildar underlag för nämndens kvalitetsarbete och resultat med förslag på åtgärder återkopplas till berörda studenter och involverade lärare. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet. Examen Efter avklarade studier som motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. Den som fullföljt utbildningen kan erhålla följande examen: Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. Degree of Bachelor of Arts in Primary Education with a Specialisation in Extended School Teaching. Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Förkunskapskrav inom programmet Förkunskapskrav finns för kurser inom programmet, och preciseras i respektive kursplan. När i programmet sådana förekommer framgår av fördjupningsnivåerna under avsnittet Kurser i programmet. Verksamhetsförlagd Ej fastställd utbildning Enligt skollagen (2010:800 2 kap, 31 ) ska person som genomgår en utbildning till förskollärare eller lärare och som vistas i förskolan eller grundskolan uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret (1998:620) för arbetsgivaren. Vid underkännande av kurs i verksamhetsförlagd utbildning har studenten rätt till endast en ny prövning. Resor till och från den verksamhetsförlagda utbildningen kan medföra extra kostnader för studenten.

Missi Ärende 10 Missiv 2017-02-07 NLU 2018:1 10 Dnr: LNU 2018/167-3.1.1.3 Håkan Hansson Fastställande av utbildningsplan för Grundlärarprogrammet, inriktning fritidshem/ verksamhetsintegrerad profil, 180 högskolepoäng, höstterminen 2018 Bakgrund Nämnden föreslås att inför hösten 2018 fastställa en reviderad utbildningsplan för Grundlärarprogrammet, inriktning fritidshem/verksamhetsintegrerad profil (LGFRV), med anledning av förändringar i kursnamnen, se bilaga. FSV har för kurser i bland annat grundlärarprogrammet ersatt huvudområdet utbildningsvetenskap med det nyinrättade huvudområdet didaktik vilket leder till krav på förändrade kurskoder för kurser i programmet från och med höstterminen 2018 (kursplaner för nya programstudenter). Kansliet för lärarutbildning har i samband med dessa förändringar tagit tillfället i akt att i samarbete med examensavdelningen förkorta långa och delvis otympliga kursnamn för att språkligt anpassas till Ladok 3-systemet vad gäller examensbevisens utseende. Denna typ av förändring kräver revidering av utbildningsplanen. Vid fastställande av reviderade kursplaner med nya koder krävs beslut om anslag från NLUs dekan innan kursplanerna kan fastställas på fakultet. Vid dekanens beslutsmöte 2017-12-18 beslutades om nya kurskoder och kursnamn för UVK-kurser ht 2018, termin 1 (dnr 2017/7714-3.1.2.1, 2017/7715-3.1.2.1, 2017/7716-3.1.2.1 samt dnr 2017/7774-3.1.2.1). NLUs dekan kommer också att längre fram fatta beslut om resterande kursplaner, se nedan. Borttagning av UVK-kurs samt förkortningarna av de olika UVK-blocken (OSB, LSL, ULU) i kursnamnen medför att det inte är lika självklart för studenten att se omfattningen av de områden som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. För att förtydliga fördelningen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan föreslås att under rubriken Programöversikt revidera och förtydliga, se nedan. Revideringen består av a) förtydligande av hur poängen fördelas inom utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Programöversikt, b) nya kursnamn för kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Kurser i programmet. 1 (3)

Ärende 10 Befintlig text Innehållet i UVK är indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning (OSB), bestående av tre delkurser à 7,5 hp, 2. Undervisning, lärande och utveckling (ULU), bestående av två delkurser à 7,5 hp, 3. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap (LSL), bestående av två delkurser à 7,5 hp samt 4. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp. Organiseringen av UVK i block säkerställer att innehållet koncentreras i fyra huvudområden samtidigt som en progression möjliggörs för såväl professionell som vetenskaplig utveckling för studenten. De sammanhängande programperspektiven avseende professionsutveckling fokuseras främst i den verksamhetsförlagda utbildningen och avseende vetenskaplig fördjupning i den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurserna i det fritidspedagogiska området Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Ny text Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) består av centrala och generella kunskaper för lärare i grundlärarprogrammet. UVK omfattar totalt 60 hp, och kurserna återfinns under hela utbildningen. För att säkerställa progression i UVK är kurserna indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning, bestående av tre delkurser à 7,5 hp, Perspektiv på läraruppdraget Didaktik och läroplansteori Bedömning, betyg och kvalitetsarbete 2. Undervisning, lärande och utveckling, bestående av två delkurser à 7,5 hp, Utveckling, lärande och kunskap Specialpedagogiska perspektiv 3. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp samt 4. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap, bestående av två delkurser à 7,5 hp. Livsvillkor och sociala relationer Ledarskap, profession och samverkan De sammanhängande programperspektiven avseende professionsutveckling fokuseras främst i den verksamhetsförlagda utbildningen och avseende vetenskaplig fördjupning i den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurserna i det fritidspedagogiska området. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Följande kurser föreslås nya namn enligt nedan: Befintlig text Termin 1 UVK-kurs: OSB I Perspektiv på läraruppdraget samt fritidshemmet och skolan i samhället, grundlärare fritidshem/vi-profil, 7,5 hp G1N Ny text Perspektiv på läraruppdraget samt fritidshemmet och skolan i samhälletinriktning fritidshem/vi-profil, 7,5 hp G1N 2 (3)

Ärende 10 UVK-kurs: LSL I:- Livsvillkor och sociala relationer, grundlärare/verksamhetsintegrerad profil, 7,5 hp G1N Termin 2 UVK-kurs: ULU I: - Utveckling, lärande och kunskap, grundlärare/verksamhetsintegrerad profil,7,5 hp G1N UVK-kurs: OSB II Didaktik och läroplansteori, grundlärare inriktning fritidshem/verksamhetsintegrerad profil, 7,5 hp GIF Termin 4 UVK-kurs: OSB III: - Bedömning, betyg och kvalitetsarbete, grundlärare inriktning fritidshem/verksamhetsintegrerad profil, 7,5 hp G1F UVK-kurs: LSL II Ledarskap, profession och samverkan, grundlärare/verksamhetsintegrerad profil, 7,5 hp G1F UVK-kurs: ULU II - Specialpedagogiska perspektivgrundlärare/verksamhetsintegrerad profil, 7,5 hp G1F Termin 6 UVK-kurs: Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt, grundlärare inriktning fritidshem/vi-profil, 7,5 hp G1N Livsvillkor och sociala relationerinriktning fritidshem/vi-profil, 7,5 hp G1N Utveckling, lärande och kunskapinriktning fritidshem/vi-profil,7,5 hp G1N Didaktik och läroplansteori-inriktning fritidshem/vi-profil, 7,5 hp, GIF Bedömning, betyg och kvalitetsarbeteinriktning fritidshem/vi-profil, 7,5 hp G1F Ledarskap, profession och samverkaninriktning fritidshem/vi-profil, 7,5 hp G1F Specialpedagogiska perspektiv-inriktning fritidshem/vi-profil, 7,5 hp G1F Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt-inriktning fritidshem/viprofil, 7,5 hp G1N Beslutsförslag Nämnden beslutar att fastställa utbildningsplan för Grundlärarprogrammet, inriktning i fritidshem/verksamhetsintegrerad profil, 180 högskolepoäng (LGFRV), dnr LNU 2018/167-3.1.1.3, inför höstterminen 2018, med revideringar enligt missiv. att förklara ärendet omedelbart justerat. 3 (3)

Ärende 10 bilaga Dnr: INGET VÄRDE ANGIVET Utbildningsplan Nämnden för lärarutbildning Grundlärarprogrammet, inriktning fritidshem/verksamhetsintegrerad profil, 180 högskolepoäng Primary Teacher Programme with a Specialisation in Extended School Teaching/Teaching Practice Profile, 180 credits Nivå Grundnivå Fastställande av utbildningsplan UTBILDNINGSPLANEN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2 (Områdesbehörighet 6A/A6a). Programbeskrivning Ej fastställd Grundlärarexamen ges med tre inriktningar: fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 samt grundskolans årskurs 4 6. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem/verksamhetsintegrerad profil vänder sig till student som vill arbeta som grundlärare med inriktning mot verksamhet i fritidshem. Fritidshemmet är en frivillig del av undervisningsväsendet och utgör en del av grundskolans pedagogiska verksamhet före och efter skoltid för barn i åldrarna 6 12 år. Studenten ska genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga fritidshemmets mål och därutöver ger utbildningen behörighet att undervisa i praktisk estetiska ämnen (det av studenten valda ämnet) i förskoleklass och i grundskolans årskurs 1 6. "Verksamhetsintegrerad profil" innebär att studenten, utöver de tjugo veckor av verksamhetsförlagd utbildning som ingår i utbildningen, varje läsår knyts till ett lärararbetslag på utvalda skolor och där kontinuerligt deltar i den verksamhet som bedrivs. Utbildningen leder till en grundlärarexamen på grundnivå med inriktning mot arbete i fritidshem. Mål Examensmål enligt Högskoleförordningen För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt

gällande föreskrifter kan ge behörighet. Ärende 10 bilaga Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som undervisningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt, visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa kännedom om grundläggande läs, skriv och matematikinlärning, visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en Ej meningsfull fastställd och innehållsrik fritid, visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Ärende 10 bilaga För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, Ej fastställd visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Innehåll och struktur Programöversikt Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem omfattar 180 högskolepoäng (hp). 60 hp utgörs av studier i utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och består av centrala och generella kunskaper för lärare i fritidshem. Ämnesstudierna består av 60 hp inom fritidspedagogiskt område, 30 hp inom praktiskt estetiska ämnen samt 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Inom det fritidspedagogiska området ingår ett självständigt arbete om 15 hp (examensarbete). Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete.

Ärende 10 bilaga Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) består av centrala och generella kunskaper för lärare i grundlärarprogrammet. UVK omfattar totalt 60 hp, och kurserna återfinns under hela utbildningen. För att säkerställa progression i UVK är kurserna indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning, bestående av tre delkurser à 7,5 hp, Perspektiv på läraruppdraget Didaktik och läroplansteori Bedömning, betyg och kvalitetsarbete 2. Undervisning, lärande och utveckling, bestående av två delkurser à 7,5 hp, Utveckling, lärande och kunskap Specialpedagogiska perspektiv 3. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp samt 4. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap, bestående av två delkurser à 7,5 hp. Livsvillkor och sociala relationer Ledarskap, profession och samverkan De sammanhängande programperspektiven avseende professionsutveckling fokuseras främst i den verksamhetsförlagda utbildningen och avseende vetenskaplig fördjupning i den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurserna i det fritidspedagogiska området. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurser i Ej programmet fastställd Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem omfattar följande kurser som delvis parallelläses. De kan också ges i annan ordningsföljd. Termin 1 Perspektiv på läraruppdraget samt fritidshemmet och skolan i samhället inriktning fritidshem/vi profil, 7,5 hp G1N Fritidshemmets didaktik, meningsfull fritid/verksamhetsintegrerad profil, 7,5 hp G1N Livsvillkor och sociala relationer inriktning fritidshem/vi profil, 7,5 hp G1N Verksamhetsförlagd utbildning i fritidshem, period I, 7,5 hp G1N Termin 2 Utveckling, lärande och kunskap inriktning fritidshem/vi profil, 7,5 hp G1N Kommunikation och språkutveckling för lärande i fritidshem/verksamhetsintegrerad profil, 7,5 hp G1N Didaktik och läroplansteori inriktning fritidshem/vi profil 7,5 hp G1F Grundläggande läs, skriv och matematikutveckling för lärande i fritidshem/verksamhetsintegrerad profil, 7,5 hp G1N Termin 3 Vid för få sökande kan en valbar kurs ställas in. Valbara praktiska eller estetiska kurser, 30 hp G1F Termin 4 Bedömning, betyg och kvalitetsarbete inriktning fritidshem/vi profil, 7,5 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i fritidshem, period II, 7,5 hp G2F Ledarskap, profession och samverkan inriktning fritidshem/vi profil, 7,5 hp G1F Specialpedagogiska perspektiv inriktning fritidshem/vi profil, 7,5 hp G1F

Ärende 10 bilaga Termin 5 Barns fria tid i fritidshem/verksamhetsintegrerad profil, 15 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i fritidshem, period III, 7,5 hp G2F Fritidshemmets didaktik II. Utvidgat lärande/verksamhetsintegrerad profil, 7,5 hp G1F Termin 6 Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt inriktning fritidshem/viprofil, 7,5 hp G1N Verksamhetsförlagd utbildning i fritidshem, period IV, 7,5 hp G2F Självständigt arbete inom det fritidspedagogiska området, 15 hp G2E Samhällsrelevans Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 30 hp, d.v.s. 20 veckor, och är uppdelad i fyra perioder och förlagd till för examen relevant pedagogisk verksamhet. Under utbildningen möter studenten även verksamheten under de verksamhetsintegrerade dagarna. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten efter hand utveckla förståelse för och färdighet i olika moment i lärarprofessionen. Studenten ska tillägna sig förmågan att reflektera över praktiska erfarenheter i relation till de teoretiska studierna. Studenten tränas också i att, självständigt och tillsammans med andra, planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet och undervisning. Mål och kriterier för den verksamhetsförlagda utbildningen relateras till ämnesstudierna och till den utbildningsvetenskapliga kärnan och anpassas till programmets examensmål. Internationalisering Ej fastställd Grundlärarstudenten ska i sin utbildning förberedas för att verka i en mångkulturell skola utifrån ett internationellt perspektiv. I såväl ämnesstudier som studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan berörs frågor om etnicitet, interkulturalitet, demokrati och utbildning ur ett internationellt perspektiv. Student i lärarutbildningen ges möjlighet till studier utomlands. Under utbildningens verksamhetsförlagda tredje period (VFU III) finns möjligheter till utlandspraktik. Övriga kurser kan, om de motsvarar de som ska läsas enligt strukturplanen ovan, ersättas med studier vid något utländskt lärosäte. Studenten erbjuds ta del av det samlade utbudet av avtal med utländska lärosäten som finns inom Linnéuniversitetet. Utlandsstudier ska planeras i samråd med programadministrationen. Perspektiv i utbildningen Professionsbas och professionell progression Lärarutbildningen har sin professionsbas i det läraryrke studenten möter i ämnesstudierna, i de verksamhetsintegrerade delarna, på sin verksamhetsförlagda utbildning och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är genom växelverkan mellan dessa ämnesområden som studenten skapar en kunskapsbas av olika erfarenheter som sammantaget lägger grunden till professionsutveckling. Studenten utvecklar gradvis förståelse för läraryrkets olika dimensioner och samtidigt en praktisk färdighet i att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Inom såväl ämnesstudier som studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning betonas den professionella progressionen i kursplanemål och examinationsuppgifter.

Ärende 10 bilaga Lärarprofessionen kräver kommunikativ förmåga. Alla grundlärarstudenter ska därför under sin utbildningstid utveckla hållbara kommunikativa språkliga färdigheter så att de kan kommunicera sina kunskaper i tal och skrift. De ska också tillgodogöra sig färdigheter i konkret användning av informations och kommunikationsteknik i undervisningen, samt därutöver hantera och värdera information från Internet. Lärarstudenten ska även kunna delta i praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete inom området. Vetenskapligt förhållningssätt och progression Utbildningen ger studenten hög teoretisk kompetens med förankring i forskning och beprövad erfarenhet. Ett vetenskapligt förhållningssätt utvecklas kontinuerligt genom studiernas nära koppling till didaktisk vetenskap och medveten utveckling av studentens kritiska förhållningssätt, analysförmåga och förmåga att kommunicera sin kunskap muntligt och skriftligt. Genom egna praktiska och teoretiska kunskaper och färdigheter samt genom att kunna tillgodogöra sig forskningsresultat förbereds studenten för att bidra till utvecklingen inom yrkesområdet. Hållbar utveckling Hållbar utveckling ingår i lärarutbildningen som ett av de grundläggande värdegrundsperspektiven. I programmet betonas studentens kunskapsutveckling i hållbar utveckling utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv i ett globalt sammanhang. Lika villkor I lärarens uppdrag ligger att stödja och utveckla alla elever och elevers lika värde och villkor i skolan. Utbildningen ska därför utveckla studentens förutsättningar att verka i en skola präglad av mångfald genom att erbjuda kunskaper om barns och elevers olika livsvillkor relaterat till mångfaldsaspekter såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, Ej etnisk tillhörighet, fastställd religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I grundlärarprogrammets samtliga inriktningar introduceras studenten särskilt i interkulturella frågor inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Studenten ska i utbildningen utveckla färdigheter för att kunna värna jämställdhet, motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. Entreprenöriellt förhållningssätt Under utbildningen förbereds studenten för den del av läraruppdraget som handlar om verksamhetsutveckling och entreprenöriellt lärande såsom att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Kvalitetsutveckling Nämnden för lärarutbildning har det övergripande ansvaret för kvaliteten i lärarutbildningarna, och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning av helhet och progression genom programstudierna samt för att utveckla relevansen för avnämare och relationen till aktuell forskning. Studentinflytande sker främst via kursoch programvärderingar, och även genom representation i nämnden för lärarutbildning och i dess beredningsorgan. Studenternas synpunkter bildar underlag för nämndens kvalitetsarbete och resultat med förslag på åtgärder återkopplas till berörda studenter och involverade lärare. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet. Examen

Ärende 10 bilaga Efter avklarade studier som motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. Den som fullföljt utbildningen kan erhålla följande examen: Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. Degree of Bachelor of Arts in Primary Education with a Specialisation in Extended School Teaching. Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Förkunskapskrav inom programmet Förkunskapskrav finns för kurser inom programmet, och preciseras i respektive kursplan. När i programmet sådana förekommer framgår av fördjupningsnivåerna under avsnittet Kurser i programmet. Verksamhetsförlagd utbildning Enligt skollagen (2010:800 2 kap, 31 ) ska person som genomgår en utbildning till förskollärare eller lärare och som vistas i förskolan eller grundskolan uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret (1998:620) för arbetsgivaren. Vid underkännande av kurs i verksamhetsförlagd utbildning har studenten rätt till endast en ny prövning. Resor till och från den verksamhetsförlagda utbildningen kan medföra extra kostnader för studenten. Ej fastställd

Missi Ärende 11 Missiv 2017-02-07 NLU 2018:1 11 Dnr: LNU 2018/170-3.1.1.3 Håkan Hansson Fastställande av utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng, höstterminen 2018 Bakgrund Nämnden föreslås att inför hösten 2018 fastställa en reviderad utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (LAFOG), med anledning av förändringar i kursnamnen, se bilaga. FSV har för kurser i bland annat grundlärarprogrammet ersatt huvudområdet utbildningsvetenskap med det nyinrättade huvudområdet didaktik vilket leder till krav på förändrade kurskoder för kurser i programmet från och med höstterminen 2018 (kursplaner för nya programstudenter). Kansliet för lärarutbildning har i samband med dessa förändringar tagit tillfället i akt att i samarbete med examensavdelningen förkorta långa och delvis otympliga kursnamn för att språkligt anpassas till Ladok 3-systemet vad gäller examensbevisens utseende. Denna typ av förändring kräver revidering av utbildningsplanen. Vid fastställande av reviderade kursplaner med nya koder krävs beslut om anslag från NLUs dekan innan kursplanerna kan fastställas på fakultet. Vid dekanens beslutsmöte 2017-12-18 beslutades om nya kurskoder och kursnamn för UVK-kurser ht 2018, termin 1 (dnr 2017/7718-3.1.2.1, 2017/7719-3.1.2.1). NLUs dekan kommer också att längre fram fatta beslut om resterande kursplaner, se nedan. Borttagning av UVK-kurs samt förkortningarna av de olika UVK-blocken (OSB, LSL, ULU) i kursnamnen medför att det inte är lika självklart för studenten att se omfattningen av de områden som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. För att förtydliga fördelningen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan föreslås att under rubriken Programöversikt revidera och förtydliga, se nedan. Revideringen består av a) förtydligande av hur poängen fördelas inom utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Programöversikt, b) under samma rubrik Programöversikt, rättelse av nivåerna på självständigt arbete, det första självständiga arbetet ligger på grundläggande nivå och det andra ligger på avancerad nivå, c) nya kursnamn för kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Kurser i programmet. 1 (3)

Ärende 11 Befintlig text Innehållet i UVK är indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning (OSB), bestående av tre delkurser à 7,5 hp, 2. Undervisning, lärande och utveckling (ULU), bestående av två delkurser à 7,5 hp, 3. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap (LSL), bestående av två delkurser à 7,5 hp samt 4. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp. Organiseringen av UVK i block säkerställer att innehållet koncentreras i fyra huvudområden samtidigt som en progression möjliggörs för såväl professionell som vetenskaplig utveckling för studenten. De sammanhängande programperspektiven avseende professionsutveckling fokuseras främst i den verksamhetsförlagda utbildningen och avseende vetenskaplig fördjupning i den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurserna i det fritidspedagogiska området Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Ny text Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) består av centrala och generella kunskaper för lärare i grundlärarprogrammet. UVK omfattar totalt 60 hp, och kurserna återfinns under hela utbildningen. För att säkerställa progression i UVK är kurserna indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning, bestående av tre delkurser à 7,5 hp, Perspektiv på läraruppdraget Didaktik och läroplansteori Bedömning, betyg och kvalitetsarbete 2. Undervisning, lärande och utveckling, bestående av två delkurser à 7,5 hp, Utveckling, lärande och kunskap Specialpedagogiska perspektiv 3. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp samt 4. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap, bestående av två delkurser à 7,5 hp. Livsvillkor och sociala relationer Ledarskap, profession och samverkan Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Följande kurser föreslås nya namn enligt nedan: Befintlig text Termin 1 UVK-kurs: OSB I Perspektiv på läraruppdraget och skolan i samhället, grundlärare förskoleklass och årskurs 1-3, 7,5 hp G1N UVK-kurs: OSB II Didaktik och läroplansteori, grundlärare inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1N Ny text Perspektiv på läraruppdraget och skolan i samhället-inriktning förskoleklass och årskurs 1-3, 7,5 hp G1N Didaktik och läroplansteori-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1N 2 (3)

Ärende 11 Termin 2 UVK-kurs: ULU I: - Utveckling, lärande och kunskap, grundlärare inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1F Termin 5 UVK-kurs: Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans årskurs 1-6, 7,5 hp G1F Termin 7 UVK-kurs: LSL I Livsvillkor och sociala relationer, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans åk 1-6, 7,5 hp A1N UVK-kurs: LSL II Ledarskap, profession och samverkan, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans åk 1-6, 7,5 hp A1N UVK-kurs: ULU II - Specialpedagogiska perspektiv, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans åk 1-6, 7,5 hp A1N Termin 8 UVK-kurs: OSB III: - Bedömning, betyg och kvalitetsarbete, grundlärare inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp A1N Utveckling, lärande och kunskap-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1F Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1F Livsvillkor och sociala relationerinriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp A1N Ledarskap, profession och samverkaninriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp A1N Specialpedagogiska perspektiv-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp A1N Bedömning, betyg och kvalitetsarbeteinriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp A1N Beslutsförslag Nämnden beslutar att fastställa utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng (LAFOG), dnr LNU 2018/170-3.1.1.3, inför höstterminen 2018, med revideringar enligt missiv. att förklara ärendet omedelbart justerat. 3 (3)

Ärende 11 bilaga Dnr: INGET VÄRDE ANGIVET Utbildningsplan INGET VÄRDE ANGIVET Nämnden för lärarutbildning Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3, 240 högskolepoäng Primary Teacher Programme with a Specialisation in Pre school Class and Years 1 3, 240 credits Nivå Grundnivå och avancerad nivå Inrättande av program Inrättad av Universitetsstyrelsen 2011 02 17 Fastställande av utbildningsplan UTBILDNINGSPLANEN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Ej fastställd Grundläggande behörighet samt Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A eller Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2 (Områdesbehörighet 6B/A6b). Programbeskrivning Grundlärarexamen ges med tre inriktningar: fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 samt grundskolans årskurs 4 6. Denna utbildningsplan vänder sig till student som vill arbeta i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3. Utbildningens syfte är att studenten genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga förskoleklassens och skolans mål samt kunna medverka till utvecklingen av verksamheterna. Att förvärva kunskaper om barns läs, skriv och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling är centralt i utbildningen. Studenten erbjuds en interkulturell fördjupning som syftar till att stärka den studerandes kunskaper och färdigheter med utgångspunkt i de sociala relationer som präglar ett mångkulturellt samhälle och en mångkulturell skola. Utbildningen leder till en grundlärarexamen på avancerad nivå med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och ger behörighet för arbete i förskoleklass och i grundskolans årskurs 1 3. Mål Examensmål enligt Högskoleförordningen För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att

Ärende 11 bilaga självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs, skriv och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För grundlärarexamen Ej fastställd med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Ärende 11 bilaga För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, Ej fastställd visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Innehåll och struktur Programöversikt Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 omfattar 240 högskolepoäng (hp) varav 165 hp är ämnesstudier som inkluderar 15 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt två självständiga arbeten om 15 hp vardera. I utbildningen ingår också studier i utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) om 60 hp samt ytterligare 15 hp verksamhetsförlagd utbildning. De självständiga arbetena genomförs som en fördjupning i antingen svenska eller matematik, det första självständiga arbetet ligger på grundläggande nivå och det andra ligger på avancerad nivå. Ämnesstudierna består av Svenska 30 hp, Matematik 30 hp, Naturorienterande ämnen 15 hp, Samhällsorienterande ämnen 15 hp, Engelska 15 hp, Teknik 7,5 hp samt Praktiska och estetiska ämnen 7,5 hp. Studenterna ges också möjlighet att välja interkulturell fördjupning (VFU III och IV samt självständigt arbete).

Ärende 11 bilaga Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) består av centrala och generella kunskaper för lärare i grundlärarprogrammet. UVK omfattar totalt 60 hp, och kurserna återfinns under hela utbildningen. För att säkerställa progression i UVK är kurserna indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning, bestående av tre delkurser à 7,5 hp, Perspektiv på läraruppdraget Didaktik och läroplansteori Bedömning, betyg och kvalitetsarbete 2. Undervisning, lärande och utveckling, bestående av två delkurser à 7,5 hp, Utveckling, lärande och kunskap Specialpedagogiska perspektiv 3. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp samt 4. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap, bestående av två delkurser à 7,5 hp. Livsvillkor Ej och sociala fastställd relationer Ledarskap, profession och samverkan Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurser i programmet Programmet omfattar följande kurser som delvis kan komma att parallelläsas. De kan också ges i annan ordningsföljd. Termin 1 Perspektiv på läraruppdraget och skolan i samhället inriktning förskoleklass och årskurs 1 3, 7,5 hp G1N Didaktik och läroplansteori inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp G1N Svenska I, för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3, 15 hp G1N Termin 2 Matematik och matematikdidaktik I, för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3, 15 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i förskoleklass/årskurs 1 3, period I, 7,5 hp G1F Utveckling, lärande och kunskap inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp G1F

Ärende 11 bilaga Termin 3 Naturorienterande ämnen för undervisning i förskoleklass årskurs 1 3, 15 hp G1F Praktiska och estetiska ämnen för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3, 7,5 hp G1F Teknik för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3, 7,5 hp G1F Termin 4 Svenska II för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3, 15 hp G1F Matematik och matematikdidaktik II, för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3, 15 hp G1F Termin 5 Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i förskoleklass/årskurs 1 3, period II, 7,5 hp G2F Självständigt arbete I, 15 hp GXX Termin 6 Engelska för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3, 15 hp G1F Samhällsorienterande ämnen för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3, 15 hp G1F Termin 7 Verksamhetsförlagd utbildning i förskoleklass/årskurs 1 3, period III, 7,5 hp A1N Livsvillkor och sociala relationer inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp A1N Ledarskap, profession och samverkan inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp A1N Specialpedagogiska perspektiv inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp A1N Ej fastställd Termin 8 Bedömning, betyg och kvalitetsarbete inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp A1N Verksamhetsförlagd utbildning i förskoleklass/årskurs 1 3, period IV, 7,5 hp A1F Självständigt arbete II, 15 hp AXX Samhällsrelevans Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 30 hp, d.v.s. 20 veckor, och är uppdelad i fyra perioder och förlagd till för examen relevant pedagogisk verksamhet. Under utbildningen möter studenten även verksamheten i form av fältstudier. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten efter hand utveckla förståelse för och färdighet i olika moment i lärarprofessionen. Studenten ska tillägna sig förmågan att reflektera över praktiska erfarenheter i relation till de teoretiska studierna. Studenten tränas också i att, självständigt och tillsammans med andra, planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet och undervisning. Mål och kriterier för den verksamhetsförlagda utbildningen relateras till ämnesstudierna och till den utbildningsvetenskapliga kärnan och anpassas till programmets examensmål.

Internationalisering Grundlärarstudenten ska i sin utbildning förberedas för att verka i en mångkulturell skola utifrån ett internationellt perspektiv. I såväl ämnesstudier som studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan berörs frågor om etnicitet, interkulturalitet, demokrati och utbildning ur ett internationellt perspektiv. Student i grundlärarutbildningen ges möjlighet till studier utomlands. Under utbildningens verksamhetsförlagda tredje period (VFU III) finns möjligheter till utlandspraktik. Övriga kurser kan, om de motsvarar de som ska läsas enligt strukturplanen ovan, ersättas med studier vid något utländskt lärosäte. Studenten erbjuds ta del av det samlade utbudet av avtal med utländska lärosäten som finns inom Linnéuniversitetet. Utlandsstudier ska planeras i samråd med programadministrationen. Ärende 11 bilaga Perspektiv i utbildningen Professionsbas och professionell progression Lärarutbildningen har sin professionsbas i det läraryrke studenten möter i ämnesstudierna, på sin verksamhetsförlagda utbildning och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är genom växelverkan mellan dessa tre ämnesområden som studenten skapar en kunskapsbas av olika erfarenheter som sammantaget lägger grunden till professionsutveckling. Studenten utvecklar gradvis förståelse för läraryrkets olika dimensioner och samtidigt en praktisk färdighet i att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Inom såväl ämnesstudier som studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning betonas den professionella progressionen i kursplanemål och examinationsuppgifter. Lärarprofessionen kräver kommunikativ förmåga. Alla grundlärarstudenter ska därför under sin utbildningstid utveckla hållbara kommunikativa språkliga färdigheter så att de kan kommunicera sina kunskaper i tal och skrift. De ska också tillgodogöra sig färdigheter i konkret användning av informations och kommunikationsteknik i undervisningen, Ej samt fastställd därutöver hantera och värdera information från Internet. Lärarstudenten ska även kunna delta i praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete inom området. Vetenskapligt förhållningssätt och progression Utbildningen ger studenten hög teoretisk kompetens med förankring i forskning och beprövad erfarenhet. Ett vetenskapligt förhållningssätt utvecklas kontinuerligt genom studiernas nära koppling till didaktisk vetenskap och en medveten utveckling av studentens kritiska förhållningssätt, analysförmåga och förmåga att kommunicera sin kunskap muntligt och skriftligt. Genom egna praktiska och teoretiska kunskaper och färdigheter samt genom att kunna tillgodogöra sig forskningsresultat förbereds studenten för att bidra till utvecklingen inom yrkesområdet. Hållbar utveckling Hållbar utveckling ingår i lärarutbildningen som ett av de grundläggande värdegrundsperspektiven. I programmet betonas studentens kunskapsutveckling i hållbar utveckling utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv i ett globalt sammanhang.

Ärende 11 bilaga Lika villkor I lärarens uppdrag ligger att stödja och utveckla alla elever och elevers lika värde och villkor i skolan. Utbildningen ska därför utveckla studentens förutsättningar att verka i en skola präglad av mångfald genom att erbjuda kunskaper om barns och elevers olika livsvillkor relaterat till mångfaldsaspekter såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I grundlärarprogrammets samtliga inriktningar introduceras studenten särskilt i interkulturella frågor inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Studenten erbjuds även en fördjupning inom området. Studenten ska i utbildningen utveckla färdigheter för att kunna värna jämställdhet, motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. Entreprenöriellt förhållningssätt Under utbildningen förbereds studenten för den del av läraruppdraget som handlar om verksamhetsutveckling och entreprenöriellt lärande såsom att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Kvalitetsutveckling Nämnden för lärarutbildning har det övergripande ansvaret för kvaliteten i lärarutbildningarna, och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning av helhet och progression genom programstudierna samt för att utveckla relevansen för avnämare och relationen till aktuell forskning. Studentinflytande sker främst via kursoch programvärderingar, och även genom representation i nämnden för lärarutbildning och i dess beredningsorgan. Studenternas synpunkter bildar underlag för nämndens kvalitetsarbete och resultat med förslag på åtgärder återkopplas till berörda studenter och involverade lärare. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet. Examen Ej fastställd Efter avklarade studier som motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. Den som fullföljt utbildningen kan erhålla följande examen: Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3. Degree of Master of Arts in Primary Education with a Specialisation in Pre school Class and Years 1 3. Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Förkunskapskrav inom programmet Förkunskapskrav finns för kurser inom programmet, och preciseras i respektive kursplan. När i programmet sådana förekommer framgår av fördjupningsnivåerna under avsnittet Kurser i programmet. Verksamhetsförlagd utbildning Enligt skollagen (2010:800 2 kap, 31 ) ska person som genomgår en utbildning till förskollärare eller lärare och som vistas i förskolan eller grundskolan uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret (1998:620) för arbetsgivaren. Vid underkännande av kurs i verksamhetsförlagd utbildning har studenten rätt till endast en ny prövning.

Ärende 11 bilaga Resor till och från den verksamhetsförlagda utbildningen kan medföra extra kostnader för studenten. Ej fastställd

Missi Ärende 12 Missiv 2017-02-07 NLU 2018:1 12 Dnr: LNU 2018/171-3.1.1.3 Håkan Hansson Fastställande av utbildningsplan för Grundlärarprogrammet, inriktning förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3/verksamhetsintegrerad profil, 240 högskolepoäng, höstterminen 2018 Bakgrund Nämnden föreslås att inför hösten 2018 fastställa en reviderad utbildningsplan för Grundlärarprogrammet, inriktning förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3/verksamhetsintegrerad profil (LAFOV), med anledning av förändringar i kursnamnen, se bilaga. FSV har för kurser i bland annat grundlärarprogrammet ersatt huvudområdet utbildningsvetenskap med det nyinrättade huvudområdet didaktik vilket leder till krav på förändrade kurskoder för kurser i programmet från och med höstterminen 2018 (kursplaner för nya programstudenter). Kansliet för lärarutbildning har i samband med dessa förändringar tagit tillfället i akt att i samarbete med examensavdelningen förkorta långa och delvis otympliga kursnamn för att språkligt anpassas till Ladok 3-systemet vad gäller examensbevisens utseende. Denna typ av förändring kräver revidering av utbildningsplanen. Vid fastställande av reviderade kursplaner med nya koder krävs beslut om anslag från NLUs dekan innan kursplanerna kan fastställas på fakultet. Vid dekanens beslutsmöte 2017-12-18 beslutades om nya kurskoder och kursnamn för UVK-kurser ht 2018, termin 1 (dnr 2017/7720-3.1.2.1, 2017/7722-3.1.2.1). NLUs dekan kommer också att längre fram fatta beslut om resterande kursplaner, se nedan. Borttagning av UVK-kurs samt förkortningarna av de olika UVK-blocken (OSB, LSL, ULU) i kursnamnen medför att det inte är lika självklart för studenten att se omfattningen av de områden som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. För att förtydliga fördelningen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan föreslås att under rubriken Programöversikt revidera och förtydliga, se nedan. Revideringen består av a) förtydligande av hur poängen fördelas inom utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Programöversikt, b) under samma rubrik Programöversikt, rättelse av nivåerna på självständigt arbete, det första självständiga arbetet ligger på grundläggande nivå och det andra ligger på avancerad nivå, c) nya kursnamn för kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Kurser i programmet. 1 (4)

Ärende 12 Befintlig text Innehållet i UVK är indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning (OSB), bestående av tre delkurser à 7,5 hp, 2. Undervisning, lärande och utveckling (ULU), bestående av två delkurser à 7,5 hp, 3. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap (LSL), bestående av två delkurser à 7,5 hp samt 4. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp. Organiseringen av UVK i block säkerställer att innehållet koncentreras i fyra huvudområden samtidigt som en progression möjliggörs för såväl professionell som vetenskaplig utveckling för studenten. De sammanhängande programperspektiven avseende professionsutveckling fokuseras främst i den verksamhetsförlagda utbildningen och avseende vetenskaplig fördjupning i den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurserna i det fritidspedagogiska området Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Ny text Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) består av centrala och generella kunskaper för lärare i grundlärarprogrammet. UVK omfattar totalt 60 hp, och kurserna återfinns under hela utbildningen. För att säkerställa progression i UVK är kurserna indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning, bestående av tre delkurser à 7,5 hp, Perspektiv på läraruppdraget Didaktik och läroplansteori Bedömning, betyg och kvalitetsarbete 2. Undervisning, lärande och utveckling, bestående av två delkurser à 7,5 hp, Utveckling, lärande och kunskap Specialpedagogiska perspektiv 3. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp samt 4. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap, bestående av två delkurser à 7,5 hp. Livsvillkor och sociala relationer Ledarskap, profession och samverkan Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Följande kurser föreslås nya namn enligt nedan: Befintlig text Termin 1 UVK-kurs: OSB I Perspektiv på läraruppdraget och skolan i samhället, grundlärare förskoleklass och årskurs 1-3, 7,5 hp G1N UVK-kurs: OSB II Didaktik och läroplansteori, grundlärare inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1N Ny text Perspektiv på läraruppdraget och skolan i samhället-inriktning förskoleklass och årskurs 1-3/VI-profil, 7,5 hp G1N Didaktik och läroplansteori-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VI-profil, 7,5 hp G1N 2 (4)

Ärende 12 Termin 2 UVK-kurs: ULU I: - Utveckling, lärande och kunskap, grundlärare inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1F Termin 5 UVK-kurs: Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans årskurs 1-6, 7,5 hp G1F Termin 7 UVK-kurs: LSL I Livsvillkor och sociala relationer, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans åk 1-6, 7,5 hp A1N UVK-kurs: LSL II Ledarskap, profession och samverkan, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans åk 1-6, 7,5 hp A1N UVK-kurs: ULU II - Specialpedagogiska perspektiv, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans åk 1-6, 7,5 hp A1N Termin 8 UVK-kurs: OSB III: - Bedömning, betyg och kvalitetsarbete, grundlärare inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp A1N Utveckling, lärande och kunskap-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VI-profil, 7,5 hp G1F Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VI-profil, 7,5 hp G1F Livsvillkor och sociala relationerinriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VIprofil, 7,5 hp A1N Ledarskap, profession och samverkaninriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VIprofil, 7,5 hp A1N Specialpedagogiska perspektiv-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VI-profil, 7,5 hp A1N Bedömning, betyg och kvalitetsarbeteinriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VIprofil, 7,5 hp A1N Beslutsförslag Nämnden beslutar att fastställa utbildningsplan för Grundlärarprogrammet, inriktning förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3/verksamhetsintegrerad profil, 240 högskolepoäng (LAFOV), dnr LNU 2018/171-3.1.1.3, inför höstterminen 2018, med revideringar enligt missiv. att förklara ärendet omedelbart justerat. 3 (4)

Ärende 12 4 (4)

Ärende 12 bilaga Dnr: INGET VÄRDE ANGIVET Utbildningsplan Nämnden för lärarutbildning Grundlärarprogrammet, inriktning förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3/verksamhetsintegrerad profil, 240 högskolepoäng Primary Teacher Programme with a Specialisation in Pre school Class and Years 1 3/Teaching Practice profile, 240 credits Nivå Grundnivå och avancerad nivå Fastställande av utbildningsplan UTBILDNINGSPLANEN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Grundläggande behörighet samt Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A eller Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2 (Områdesbehörighet 6B/A6b). Ej fastställd Programbeskrivning Grundlärarexamen ges med tre inriktningar: fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 samt grundskolans årskurs 4 6. Denna utbildningsplan som har en verksamhetsintegrerad profil vänder sig till student som vill arbeta i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3. "Verksamhetsintegrerad profil" innebär att den studerande, utöver de tjugo veckor av verksamhetsförlagd utbildning som ingår i utbildningen, varje läsår knyts till ett lärararbetslag på utvalda skolor och där kontinuerligt deltar i den verksamhet som bedrivs. Utbildningens syfte är att studenten genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga förskoleklassens och skolans mål samt kunna medverka till utvecklingen av verksamheterna. Att förvärva kunskaper om barns läs, skriv och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling är centralt i utbildningen. Utbildningen leder till en grundlärarexamen på avancerad nivå med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 och ger behörighet för arbete i förskoleklass och i grundskolans årskurs 1 3. Mål Examensmål enligt Högskoleförordningen För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt

gällande föreskrifter kan ge behörighet. Ärende 12 bilaga Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt, visa fördjupad kunskap om grundläggande läs, skriv och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten visa fördjupad Ej förmåga fastställd att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Ärende 12 bilaga För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, Ej fastställd visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Innehåll och struktur Programöversikt Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 omfattar 240 högskolepoäng (hp) varav 165 hp är ämnesstudier som inkluderar 15 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt två självständiga arbeten om 15 hp vardera. I utbildningen ingår också studier i utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) om 60 hp samt ytterligare 15 hp verksamhetsförlagd utbildning. De självständiga arbetena genomförs som en fördjupning i antingen svenska eller matematik, det första självständiga arbetet ligger på grundläggande nivå och det andra ligger på avancerad nivå. Ämnesstudierna består av Svenska 30 hp, Matematik 30 hp, Naturorienterande ämnen 15 hp, Samhällsorienterande ämnen 15 hp, Engelska 15 hp, Teknik 7,5 hp samt Praktiska och estetiska ämnen 7,5 hp.

Ärende 12 bilaga Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) består av centrala och generella kunskaper för lärare i grundlärarprogrammet. UVK omfattar totalt 60 hp, och kurserna återfinns under hela utbildningen. För att säkerställa progression i UVK är kurserna indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning, bestående av tre delkurser à 7,5 hp, Perspektiv på läraruppdraget Didaktik och läroplansteori Bedömning, betyg och kvalitetsarbete 2. Undervisning, lärande och utveckling, bestående av två delkurser à 7,5 hp, Utveckling, lärande och kunskap Specialpedagogiska perspektiv 3. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp samt 4. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap, bestående av två delkurser à 7,5 hp. Livsvillkor Ej och sociala fastställd relationer Ledarskap, profession och samverkan Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurser i programmet Programmet omfattar nedan angivna kurser som delvis kan komma att parallelläsas. De kan också ges i annan ordningsföljd. Termin 1 Perspektiv på läraruppdraget och skolan i samhället inriktning förskoleklass och årskurs 1 3/VI profil, 7,5 hp G1N Didaktik och läroplansteori inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VI profil, 7,5 hp G1N Svenska I för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3/verksamhetsintegrerad profil, 15 hp G1N Termin 2 Matematik och matematikdidaktik I, för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3/verksamhetsintegrerad profil, 15 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i förskoleklass/årskurs 1 3, period I, 7,5 hp G1F Utveckling, lärande och kunskap inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VIprofil, 7,5 hp G1F

Ärende 12 bilaga Termin 3 Naturorienterande ämnen för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3/verksamhetsintegrerad profil, 15 hp G1F Praktiska och estetiska ämnen för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3/verksamhetsintegrerad profil, 7,5 hp G1F Teknik för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3/verksamhetsintegrerad profil, 7,5 hp G1F Termin 4 Svenska II för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3/verksamhetsintegrerad profil, 15 hp G1F Matematik och matematikdidaktik II, för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3/verksamhetsintegrerad profil, 15 hp G1F Termin 5 Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VI profil, 7,5 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i förskoleklass/årskurs 1 3, period II, 7,5 hp G2F Självständigt arbete I, 15 hp GXX Termin 6 Engelska för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3/verksamhetsintegrerad profil, 15 hp G1F Samhällsorienterande ämnen för undervisning i förskoleklass och årskurs 1 3/verksamhetsintegrerad profil, 15 hp G1F Termin 7 Verksamhetsförlagd utbildning i förskoleklass/årskurs 1 3, period III, 7,5 hp A1N Livsvillkor och sociala relationer inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VIprofil, 7,5 hp A1N Ledarskap, Ej profession fastställd och samverkan inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VI profil, 7,5 hp A1N Specialpedagogiska perspektiv inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VI profil, 7,5 hp A1N Termin 8 Bedömning, betyg och kvalitetsarbete inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VIprofil, 7,5 hp A1N Verksamhetsförlagd utbildning i förskoleklass/årskurs 1 3, period IV, 7,5 hp A1F Självständigt arbete II, 15 hp AXX Samhällsrelevans Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 30 hp, d.v.s. 20 veckor, och är uppdelad i fyra perioder och förlagd till för examen relevant pedagogisk verksamhet. Under utbildningen möter studenten även verksamheten under de verksamhetsintegrerade dagarna. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten efter hand utveckla förståelse för och färdighet i olika moment i lärarprofessionen. Studenten ska tillägna sig förmågan att reflektera över praktiska erfarenheter i relation till de teoretiska studierna. Studenten tränas också i att, självständigt och tillsammans med andra, planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet och undervisning. Mål och kriterier för den verksamhetsförlagda utbildningen relateras till ämnesstudierna och till den utbildningsvetenskapliga kärnan och anpassas till programmets examensmål.

Internationalisering Grundlärarstudenten ska i sin utbildning förberedas för att verka i en mångkulturell skola utifrån ett internationellt perspektiv. I såväl ämnesstudier som studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan berörs frågor om etnicitet, interkulturalitet, demokrati och utbildning ur ett internationellt perspektiv. Student i grundlärarutbildningen ges möjlighet till studier utomlands. Under utbildningens verksamhetsförlagda tredje period (VFU III) finns möjligheter till utlandspraktik. Övriga kurser kan, om de motsvarar de som ska läsas enligt strukturplanen ovan, ersättas med studier vid något utländskt lärosäte. Studenten erbjuds ta del av det samlade utbudet av avtal med utländska lärosäten som finns inom Linnéuniversitetet. Utlandsstudier ska planeras i samråd med programadministrationen. Ärende 12 bilaga Perspektiv i utbildningen Professionsbas och professionell progression Lärarutbildningen har sin professionsbas i det läraryrke studenten möter i ämnesstudierna, i de verksamhetsintegrerade delarna, på sin verksamhetsförlagda utbildning och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är genom växelverkan mellan dessa ämnesområden som studenten skapar en kunskapsbas av olika erfarenheter som sammantaget lägger grunden till professionsutveckling. Studenten utvecklar gradvis förståelse för läraryrkets olika dimensioner och samtidigt en praktisk färdighet i att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Inom såväl ämnesstudier som studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning betonas den professionella progressionen i kursplanemål och examinationsuppgifter. Lärarprofessionen kräver kommunikativ förmåga. Alla grundlärarstudenter ska därför under sin utbildningstid utveckla hållbara kommunikativa språkliga färdigheter så att de kan kommunicera sina kunskaper i tal och skrift. De ska också tillgodogöra sig färdigheter Ej i konkret användning fastställd av informations och kommunikationsteknik i undervisningen, samt därutöver hantera och värdera information från Internet. Lärarstudenten ska även kunna delta i praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete inom området. Vetenskapligt förhållningssätt och progression Utbildningen ger studenten hög teoretisk kompetens med förankring i forskning och beprövad erfarenhet. Ett vetenskapligt förhållningssätt utvecklas kontinuerligt genom studiernas nära koppling till didaktisk vetenskap och en medveten utveckling av studentens kritiska förhållningssätt, analysförmåga och förmåga att kommunicera sin kunskap muntligt och skriftligt. Genom egna praktiska och teoretiska kunskaper och färdigheter samt genom att kunna tillgodogöra sig forskningsresultat förbereds studenten för att bidra till utvecklingen inom yrkesområdet. Hållbar utveckling Hållbar utveckling ingår i lärarutbildningen som ett av de grundläggande värdegrundsperspektiven. I programmet betonas studentens kunskapsutveckling i hållbar utveckling utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv i ett globalt sammanhang.

Ärende 12 bilaga Lika villkor I lärarens uppdrag ligger att stödja och utveckla alla elever och elevers lika värde och villkor i skolan. Utbildningen ska därför utveckla studentens förutsättningar att verka i en skola präglad av mångfald genom att erbjuda kunskaper om barns och elevers olika livsvillkor relaterat till mångfaldsaspekter såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I grundlärarprogrammets samtliga inriktningar introduceras studenten särskilt i interkulturella frågor inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Studenten ska i utbildningen utveckla färdigheter för att kunna värna jämställdhet, motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. Entreprenöriellt förhållningssätt Under utbildningen förbereds studenten för den del av läraruppdraget som handlar om verksamhetsutveckling och entreprenöriellt lärande såsom att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Kvalitetsutveckling Nämnden för lärarutbildning har det övergripande ansvaret för kvaliteten i lärarutbildningarna, och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning av helhet och progression genom programstudierna samt för att utveckla relevansen för avnämare och relationen till aktuell forskning. Studentinflytande sker främst via kursoch programvärderingar, och även genom representation i nämnden för lärarutbildning och i dess beredningsorgan. Studenternas synpunkter bildar underlag för nämndens kvalitetsarbete och resultat med förslag på åtgärder återkopplas till berörda studenter och involverade lärare. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet. Examen Ej fastställd Efter avklarade studier som motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. Den som fullföljt utbildningen kan erhålla följande examen: Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3. Degree of Master of Arts in Primary Education with a Specialisation in Pre school Class and Years 1 3. Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Förkunskapskrav inom programmet Förkunskapskrav finns för kurser inom programmet, och preciseras i respektive kursplan. När i programmet sådana förekommer framgår av fördjupningsnivåerna under avsnittet Kurser i programmet. Verksamhetsförlagd utbildning Enligt skollagen (2010:800 2 kap, 31 ) ska person som genomgår en utbildning till förskollärare eller lärare och som vistas i förskolan eller grundskolan uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret (1998:620) för arbetsgivaren. Vid underkännande av kurs i verksamhetsförlagd utbildning har studenten rätt till endast en ny prövning.

Ärende 12 bilaga Resor till och från den verksamhetsförlagda utbildningen kan medföra extra kostnader för studenten. Ej fastställd

Missi Ärende 13 Missiv 2017-02-07 NLU 2018:1 13 Dnr: LNU 2018/168-3.1.1.3 Håkan Hansson Fastställande av utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 högskolepoäng, höstterminen 2018 Bakgrund Nämnden föreslås att inför hösten 2018 fastställa en reviderad utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 (LAGRU), med anledning av förändringar i kursnamnen, se bilaga. FSV har för kurser i bland annat grundlärarprogrammet ersatt huvudområdet utbildningsvetenskap med det nyinrättade huvudområdet didaktik vilket leder till krav på förändrade kurskoder för kurser i programmet från och med höstterminen 2018 (kursplaner för nya programstudenter). Kansliet för lärarutbildning har i samband med dessa förändringar tagit tillfället i akt att i samarbete med examensavdelningen förkorta långa och delvis otympliga kursnamn för att språkligt anpassas till Ladok 3-systemet vad gäller examensbevisens utseende. Denna typ av förändring kräver revidering av utbildningsplanen. Vid fastställande av reviderade kursplaner med nya koder krävs beslut om anslag från NLUs dekan innan kursplanerna kan fastställas på fakultet. Vid dekanens beslutsmöte 2017-12-18 beslutades om nya kurskoder och kursnamn för UVK-kurser ht 2018, termin 1 (dnr 2017/7719-3.1.2.1, 2017/7723-3.1.2.1). NLUs dekan kommer också att längre fram fatta beslut om resterande kursplaner, se nedan. Borttagning av UVK-kurs samt förkortningarna av de olika UVK-blocken (OSB, LSL, ULU) i kursnamnen medför att det inte är lika självklart för studenten att se omfattningen av de områden som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. För att förtydliga fördelningen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan föreslås att under rubriken Programöversikt revidera och förtydliga, se nedan. Revideringen består av a) förtydligande av hur poängen fördelas inom utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Programöversikt, b) under samma rubrik Programöversikt, rättelse av nivåerna på självständigt arbete, och ligger på grundläggande nivå. Det andra och ligger på avancerad nivå, c) nya kursnamn för kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Kurser i programmet. 1 (4)

Ärende 13 Befintlig text Innehållet i UVK är indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning (OSB), bestående av tre delkurser à 7,5 hp, 2. Undervisning, lärande och utveckling (ULU), bestående av två delkurser à 7,5 hp, 3. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap (LSL), bestående av två delkurser à 7,5 hp samt 4. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp. Organiseringen av UVK i block säkerställer att innehållet koncentreras i fyra huvudområden samtidigt som en progression möjliggörs för såväl professionell som vetenskaplig utveckling för studenten. De sammanhängande programperspektiven avseende professionsutveckling fokuseras främst i den verksamhetsförlagda utbildningen och avseende vetenskaplig fördjupning i den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurserna i det fritidspedagogiska området Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Ny text Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) består av centrala och generella kunskaper för lärare i grundlärarprogrammet. UVK omfattar totalt 60 hp, och kurserna återfinns under hela utbildningen. För att säkerställa progression i UVK är kurserna indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning, bestående av tre delkurser à 7,5 hp, Perspektiv på läraruppdraget Didaktik och läroplansteori Bedömning, betyg och kvalitetsarbete 2. Undervisning, lärande och utveckling, bestående av två delkurser à 7,5 hp, Utveckling, lärande och kunskap Specialpedagogiska perspektiv 3. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp samt 4. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap, bestående av två delkurser à 7,5 hp. Livsvillkor och sociala relationer Ledarskap, profession och samverkan Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Följande kurser föreslås nya namn enligt nedan: Befintlig text Termin 1 UVK-kurs: OSB I Perspektiv på läraruppdraget och skolan i samhället, grundlärare förskoleklass och årskurs 1-3, 7,5 hp G1N UVK-kurs: OSB II Didaktik och läroplansteori, grundlärare inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1N Ny text Perspektiv på läraruppdraget och skolan i samhället-inriktning årskurs 4-6, 7,5 hp G1N Didaktik och läroplansteori-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1N 2 (4)

Ärende 13 Termin 2 UVK-kurs: ULU I: - Utveckling, lärande och kunskap, grundlärare inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1F Termin 5 UVK-kurs: Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans årskurs 1-6, 7,5 hp G1F Termin 7 UVK-kurs: LSL I Livsvillkor och sociala relationer, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans åk 1-6, 7,5 hp A1N UVK-kurs: LSL II Ledarskap, profession och samverkan, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans åk 1-6, 7,5 hp A1N UVK-kurs: ULU II - Specialpedagogiska perspektiv, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans åk 1-6, 7,5 hp A1N Termin 8 UVK-kurs: OSB III: - Bedömning, betyg och kvalitetsarbete, grundlärare inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp A1N Utveckling, lärande och kunskap-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1F Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1F Livsvillkor och sociala relationerinriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp A1N Ledarskap, profession och samverkaninriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp A1N Specialpedagogiska perspektiv-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp A1N Bedömning, betyg och kvalitetsarbeteinriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp A1N Beslutsförslag Nämnden beslutar att fastställa utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 (LAGRU), dnr LNU 2018/168-3.1.1.3, inför höstterminen 2018, med revideringar enligt missiv. att förklara ärendet omedelbart justerat. 3 (4)

Ärende 13 4 (4)

Ärende 13 bilaga Dnr: INGET VÄRDE ANGIVET Utbildningsplan INGET VÄRDE ANGIVET Nämnden för lärarutbildning Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6, 240 högskolepoäng Primary Teacher Programme with a Specialisation in Years 4 6, 240 credits Nivå Grundnivå och avancerad nivå Inrättande av program Inrättad av Universitetsstyrelsen 2011 02 17 Fastställande av utbildningsplan UTBILDNINGSPLANEN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Ej fastställd Grundläggande behörighet samt Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A eller Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2 (Områdesbehörighet 6B/A6b). Programbeskrivning Grundlärarexamen ges med tre inriktningar: fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 samt grundskolans årskurs 4 6. Denna utbildningsplan vänder sig till student som vill arbeta i grundskolans årskurs 4 6. Utbildningens syfte är att studenten genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga skolans mål samt kunna medverka till utveckling av verksamheten. Studenterna erbjuds en interkulturell fördjupning som syftar till att stärka studentens kunskaper och färdigheter med utgångspunkt i de sociala relationer som präglar ett mångkulturellt samhälle och en mångkulturell skola. Utbildningen leder till en grundlärarexamen på avancerad nivå med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4 6 ger enligt behörighetsförordningen (SFS 2011:326) behörighet för förutom i årskurs 4 6 i grundskolans årskurs 1 6 i det ämne som vid Linnéuniversitetet studeras i den valbara kursen bild, musik eller idrott och hälsa. Den aktuella examen ger också behörighet i årskurs 3 i ämnena svenska, engelska, matematik och beroende på studerad valbar kurs naturorienterande ämnen och teknik eller samhällsorienterande ämnen. Mål

Ärende 13 bilaga Examensmål enligt Högskoleförordningen För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt, visa fördjupad kunskap om läs, skriv och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning. För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet Ej och förmåga fastställd För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt, och visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad.

Ärende 13 bilaga För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, Ej fastställd visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Innehåll och struktur Programöversikt Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 omfattar 240 högskolepoäng (hp) varav 165 hp är ämnesstudier som inkluderar 15 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt två självständiga arbeten om 15 hp vardera. Det första självständiga arbetet ska genomföras som en fördjupning i antingen svenska eller matematik och ligger på grundläggande nivå. Det andra ska genomföras i ett ämne som den studerande har minst 30 hp i och ligger på avancerad nivå. I utbildningen ingår också utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) om 60 hp samt ytterligare 15 hp verksamhetsförlagd utbildning. Ämnesstudierna består av Svenska, Matematik och Engelska om vardera 30 hp. Därutöver ingår en valbar kurs om 30 hp i antingen Samhällsorienterande ämnen, Naturorienterande ämnen och teknik eller Praktiska och estetiska ämnen. Studenterna ges också möjlighet att välja interkulturell fördjupning (VFU III och IV samt självständigt arbete).

Ärende 13 bilaga Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) består av centrala och generella kunskaper för lärare i grundlärarprogrammet. UVK omfattar totalt 60 hp, och kurserna återfinns under hela utbildningen. För att säkerställa progression i UVK är kurserna indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning, bestående av tre delkurser à 7,5 hp, Perspektiv på läraruppdraget Didaktik och läroplansteori Bedömning, betyg och kvalitetsarbete 2. Undervisning, lärande och utveckling, bestående av två delkurser à 7,5 hp, Utveckling, lärande och kunskap Specialpedagogiska perspektiv 3. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp samt 4. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap, bestående av två delkurser à 7,5 hp. Livsvillkor Ej och sociala fastställd relationer Ledarskap, profession och samverkan Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurser i programmet Programmet omfattar följande kurser som delvis kan komma att parallelläsas. De kan också ges i annan ordningsföljd. Termin 1 Perspektiv på läraruppdraget och skolan i samhället inriktning årskurs 4 6, 7,5 hp G1N Didaktik och läroplansteori inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp G1N Svenska I för undervisning i årskurs 4 6, 15 hp G1N Termin 2 Matematik och matematikdidaktik I, för undervisning i årskurs 4 6, 15 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i årskurs 4 6, period I, 7,5 hp G1F Utveckling, lärande och kunskap inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp G1F

Termin 3 Valbar kurs, 30 hp Vid för få sökande kan en valbar kurs ställas in Praktiska och estetiska ämnen för undervisning i årskurs 4 6 G1F Naturorienterande ämnen och teknik för undervisning i årskurs 4 6 G1F Samhällsorienterande ämnen för undervisning i årskurs 4 6 G1F Termin 4 Svenska II för undervisning i årskurs 4 6, 15 hp G1F Matematik och matematikdidaktik II, för undervisning i årskurs 4 6, 15 hp G1F Termin 5 Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i årskurs 4 6, period II, 7,5 hp G2F Självständigt arbete I, 15 hp GXX Termin 6 Engelska för undervisning i årskurs 4 6, 30 hp G1F Ärende 13 bilaga Termin 7 Verksamhetsförlagd utbildning i årkurs 4 6, period III, 7,5 hp A1N Livsvillkor och sociala relationer inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp A1N Ledarskap, profession och samverkan inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp A1N Specialpedagogiska perspektiv inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp A1N Termin 8 Bedömning, betyg och kvalitetsarbete inriktning förskoleklass och årskurs 1 6, 7,5 hp A1N Ej fastställd Verksamhetsförlagd utbildning i årskurs 4 6, period IV, 7,5 hp A1F Självständigt arbete II, 15 hp AXX Samhällsrelevans Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 30 hp, d.v.s. 20 veckor, och är uppdelad i fyra perioder och förlagd till för examen relevant pedagogisk verksamhet. Under utbildningen möter studenten även verksamheten i form av fältstudier. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten efter hand utveckla förståelse för och färdighet i olika moment i lärarprofessionen. Studenten ska tillägna sig förmågan att reflektera över praktiska erfarenheter i relation till de teoretiska studierna. Studenten tränas också i att, självständigt och tillsammans med andra, planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet och undervisning. Mål och kriterier för den verksamhetsförlagda utbildningen relateras till ämnesstudierna och till den utbildningsvetenskapliga kärnan och anpassas till programmets examensmål. Internationalisering Grundlärarstudenten ska i sin utbildning förberedas för att verka i en mångkulturell skola utifrån ett internationellt perspektiv. I såväl ämnesstudier som studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan berörs frågor om etnicitet, interkulturalitet, demokrati och utbildning ur ett internationellt perspektiv.

Student i grundlärarutbildningen ges möjlighet till studier utomlands. Under utbildningens verksamhetsförlagda tredje period (VFU III) finns möjligheter till utlandspraktik. Övriga kurser kan, om de motsvarar de som ska läsas enligt strukturplanen ovan, ersättas med studier vid något utländskt lärosäte. Studenten erbjuds ta del av det samlade utbudet av avtal med utländska lärosäten som finns inom Linnéuniversitetet. Utlandsstudier ska planeras i samråd med programadministrationen. Ärende 13 bilaga Perspektiv i utbildningen Professionsbas och professionell progression Lärarutbildningen har sin professionsbas i det läraryrke studenten möter i ämnesstudierna, på sin verksamhetsförlagda utbildning och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är genom växelverkan mellan dessa tre ämnesområden som studenten skapar en kunskapsbas av olika erfarenheter som sammantaget lägger grunden till professionsutveckling. Studenten utvecklar gradvis förståelse för läraryrkets olika dimensioner och samtidigt en praktisk färdighet i att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Inom såväl ämnesstudier som studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning betonas den professionella progressionen i kursplanemål och examinationsuppgifter. Lärarprofessionen kräver kommunikativ förmåga. Alla grundlärarstudenter ska därför under sin utbildningstid utveckla hållbara kommunikativa språkliga färdigheter så att de kan kommunicera sina kunskaper i tal och skrift. De ska också tillgodogöra sig färdigheter i konkret användning av informations och kommunikationsteknik i undervisningen, samt därutöver hantera och värdera information från Internet. Lärarstudenten ska även kunna delta i praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete inom området. Vetenskapligt förhållningssätt och progression Utbildningen ger studenten hög teoretisk kompetens med förankring i forskning och beprövad Ej erfarenhet. Ett fastställd vetenskapligt förhållningssätt utvecklas kontinuerligt genom studiernas nära koppling till didaktisk vetenskap och en medveten utveckling av studentens kritiska förhållningssätt, analysförmåga och förmåga att kommunicera sin kunskap muntligt och skriftligt. Genom egna praktiska och teoretiska kunskaper och färdigheter samt genom att kunna tillgodogöra sig forskningsresultat förbereds studenten för att bidra till utvecklingen inom yrkesområdet. Hållbar utveckling Hållbar utveckling ingår i lärarutbildningen som ett av de grundläggande värdegrundsperspektiven. I programmet betonas studentens kunskapsutveckling i hållbar utveckling utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv i ett globalt sammanhang. Lika villkor I lärarens uppdrag ligger att stödja och utveckla alla elever och elevers lika värde och villkor i skolan. Utbildningen ska därför utveckla studentens förutsättningar att verka i en skola präglad av mångfald genom att erbjuda kunskaper om barns och elevers olika livsvillkor relaterat till mångfaldsaspekter såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I grundlärarprogrammets samtliga inriktningar introduceras studenten särskilt i interkulturella frågor inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Studenten erbjuds även en fördjupning inom området. Studenten ska i utbildningen utveckla färdigheter för att kunna värna jämställdhet, motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter.

Ärende 13 bilaga Entreprenöriellt förhållningssätt Under utbildningen förbereds studenten för den del av läraruppdraget som handlar om verksamhetsutveckling och entreprenöriellt lärande såsom att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Kvalitetsutveckling Nämnden för lärarutbildning har det övergripande ansvaret för kvaliteten i lärarutbildningarna, och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning av helhet och progression genom programstudierna samt för att utveckla relevansen för avnämare och relationen till aktuell forskning. Studentinflytande sker främst via kursoch programvärderingar, och även genom representation i nämnden för lärarutbildning och i dess beredningsorgan. Studenternas synpunkter bildar underlag för nämndens kvalitetsarbete och resultat med förslag på åtgärder återkopplas till berörda studenter och involverade lärare. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet. Examen Efter avklarade studier som motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. Den som fullföljt utbildningen kan erhålla följande examen: Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6. Degree of Master of Arts in Primary Education with a Specialisation in Years 4 6. Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Ej fastställd Förkunskapskrav inom programmet Förkunskapskrav finns för kurser inom programmet, och preciseras i respektive kursplan. När i programmet sådana förekommer framgår av fördjupningsnivåerna under avsnittet Kurser i programmet. Verksamhetsförlagd utbildning Enligt skollagen (2010:800 2 kap, 31 ) ska person som genomgår en utbildning till förskollärare eller lärare och som vistas i förskolan eller grundskolan uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret (1998:620) för arbetsgivaren. Vid underkännande av kurs i verksamhetsförlagd utbildning har studenten rätt till endast en ny prövning. Resor till och från den verksamhetsförlagda utbildningen kan medföra extra kostnader för studenten.

Missi Ärende 14 Missiv 2017-02-07 NLU 2018:1 14 Dnr: LNU 2018/169-3.1.1.3 Håkan Hansson Fastställande av utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6/verksamhetsintegrerad profil, 240 högskolepoäng, höstterminen 2018 Bakgrund Nämnden föreslås att inför hösten 2018 fastställa en reviderad utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6/verksamhetsintegrerad profil (LAGRV), med anledning av förändringar i kursnamnen, se bilaga. FSV har för kurser i bland annat grundlärarprogrammet ersatt huvudområdet utbildningsvetenskap med det nyinrättade huvudområdet didaktik vilket leder till krav på förändrade kurskoder för kurser i programmet från och med höstterminen 2018 (kursplaner för nya programstudenter). Kansliet för lärarutbildning har i samband med dessa förändringar tagit tillfället i akt att i samarbete med examensavdelningen förkorta långa och delvis otympliga kursnamn för att språkligt anpassas till Ladok 3-systemet vad gäller examensbevisens utseende. Denna typ av förändring kräver revidering av utbildningsplanen. Vid fastställande av reviderade kursplaner med nya koder krävs beslut om anslag från NLUs dekan innan kursplanerna kan fastställas på fakultet. Vid dekanens beslutsmöte 2017-12-18 beslutades om ny kurskod och kursnamn för UVK-kurser ht 2018, termin 1 (dnr 2017/7722-3.1.2.1, 2017/7726-3.1.2.1). NLUs dekan kommer också att längre fram fatta beslut om resterande kursplaner, se nedan. Borttagning av UVK-kurs samt förkortningarna av de olika UVK-blocken (OSB, LSL, ULU) i kursnamnen medför att det inte är lika självklart för studenten att se omfattningen av de områden som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. För att förtydliga fördelningen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan föreslås att under rubriken Programöversikt revidera och förtydliga, se nedan. Revideringen består av a) förtydligande av hur poängen fördelas inom utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Programöversikt, b) under samma rubrik Programöversikt, rättelse av nivåerna på självständigt arbete, och ligger på grundläggande nivå. Det andra och ligger på avancerad nivå, c) nya kursnamn för kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Kurser i programmet. 1 (3)

Ärende 14 Befintlig text Innehållet i UVK är indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning (OSB), bestående av tre delkurser à 7,5 hp, 2. Undervisning, lärande och utveckling (ULU), bestående av två delkurser à 7,5 hp, 3. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap (LSL), bestående av två delkurser à 7,5 hp samt 4. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp. Organiseringen av UVK i block säkerställer att innehållet koncentreras i fyra huvudområden samtidigt som en progression möjliggörs för såväl professionell som vetenskaplig utveckling för studenten. De sammanhängande programperspektiven avseende professionsutveckling fokuseras främst i den verksamhetsförlagda utbildningen och avseende vetenskaplig fördjupning i den utbildningsvetenskapliga kärnan och kurserna i det fritidspedagogiska området Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Ny text Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) består av centrala och generella kunskaper för lärare i grundlärarprogrammet. UVK omfattar totalt 60 hp, och kurserna återfinns under hela utbildningen. För att säkerställa progression i UVK är kurserna indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning, bestående av tre delkurser à 7,5 hp, Perspektiv på läraruppdraget Didaktik och läroplansteori Bedömning, betyg och kvalitetsarbete 2. Undervisning, lärande och utveckling, bestående av två delkurser à 7,5 hp, Utveckling, lärande och kunskap Specialpedagogiska perspektiv 3. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp samt 4. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap, bestående av två delkurser à 7,5 hp. Livsvillkor och sociala relationer Ledarskap, profession och samverkan Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Följande kurser föreslås nya namn enligt nedan: Befintlig text Termin 1 UVK-kurs: OSB I Perspektiv på läraruppdraget och skolan i samhället, grundlärare förskoleklass och årskurs 1-3, 7,5 hp G1N UVK-kurs: OSB II Didaktik och läroplansteori, grundlärare inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1N Ny text Perspektiv på läraruppdraget och skolan i samhället-inriktning årskurs 4-6/VI-profil, 7,5 hp G1N Didaktik och läroplansteori-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VI-profil, 7,5 hp G1N 2 (3)

Ärende 14 Termin 2 UVK-kurs: ULU I: - Utveckling, lärande och kunskap, grundlärare inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp G1F Termin 5 UVK-kurs: Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans årskurs 1-6, 7,5 hp G1F Termin 7 UVK-kurs: LSL I Livsvillkor och sociala relationer, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans åk 1-6, 7,5 hp A1N UVK-kurs: LSL II Ledarskap, profession och samverkan, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans åk 1-6, 7,5 hp A1N UVK-kurs: ULU II - Specialpedagogiska perspektiv, grundlärare inriktning förskoleklass och grundskolans åk 1-6, 7,5 hp A1N Termin 8 UVK-kurs: OSB III: - Bedömning, betyg och kvalitetsarbete, grundlärare inriktning förskoleklass och årskurs 1-6, 7,5 hp A1N Utveckling, lärande och kunskap-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VI-profil, 7,5 hp G1F Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VI-profil, 7,5 hp G1F Livsvillkor och sociala relationerinriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VIprofil, 7,5 hp A1N Ledarskap, profession och samverkaninriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VIprofil, 7,5 hp A1N Specialpedagogiska perspektiv-inriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VI-profil, 7,5 hp A1N Bedömning, betyg och kvalitetsarbeteinriktning förskoleklass och årskurs 1-6/VIprofil, 7,5 hp A1N Beslutsförslag Nämnden beslutar att fastställa utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6/verksamhetsintegrerad profil (LAGRV), dnr LNU 2018/169-3.1.1.3, inför höstterminen 2018, med revideringar enligt missiv. att förklara ärendet omedelbart justerat. 3 (3)

Ärende 14 bilaga Dnr: INGET VÄRDE ANGIVET Utbildningsplan Nämnden för lärarutbildning Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6/verksamhetsintegrerad profil, 240 högskolepoäng Primary Teacher Programme with a Specialisation in Years 4 6/Teaching Practice profile, 240 credits Nivå Grundnivå och avancerad nivå Fastställande av utbildningsplan UTBILDNINGSPLANEN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Grundläggande behörighet samt Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A, Samhällskunskap A eller Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2 (Områdesbehörighet 6B/A6b). Ej fastställd Programbeskrivning Grundlärarexamen ges med tre inriktningar: fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 samt grundskolans årskurs 4 6. Denna utbildningsplan som har en verksamhetsintegrerad profil vänder sig till student som vill arbeta i grundskolans årskurs 4 6. "Verksamhetsintegrerad profil" innebär att studenten, utöver de tjugo veckor av verksamhetsförlagd utbildning som ingår i utbildningen, varje läsår knyts till ett lärararbetslag på utvalda skolor och där kontinuerligt deltar i den verksamhet som bedrivs. Utbildningens syfte är att studenten genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga skolans mål samt kunna medverka till utveckling av verksamheten. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4 6 ger enligt behörighetsförordningen (SFS 2011:326) behörighet för förutom i årskurs 4 6 i grundskolans årskurs 3 i ämnena svenska, engelska, matematik och naturorienterande ämnen och teknik. Utbildningen leder till en grundlärarexamen på avancerad nivå med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6. Mål Examensmål enligt Högskoleförordningen För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att

Ärende 14 bilaga självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt, visa fördjupad kunskap om läs, skriv och matematikutveckling, visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning. För grundlärarexamen ska studenten också visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ska studenten Ej fastställd visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt, och visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad.

Ärende 14 bilaga För grundlärarexamen ska studenten också visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, Ej fastställd visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Innehåll och struktur Programöversikt Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 omfattar 240 högskolepoäng (hp) varav 165 hp är ämnesstudier som inkluderar 15 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt två självständiga arbeten om 15 hp vardera. Det första självständiga arbetet ska genomföras som en fördjupning i antingen svenska eller matematik och ligger på grundläggande nivå. Det andra ska genomföras i ett ämne som den studerande har minst 30 hp i och ligger på avancerad nivå. I utbildningen ingår också utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) om 60 hp samt ytterligare 15 hp verksamhetsförlagd utbildning. Ämnesstudierna består av Svenska, Matematik och Engelska om vardera 30 hp. Därutöver krävs 30 hp i Naturorienterande ämnen och teknik.

Ärende 14 bilaga Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete. Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) består av centrala och generella kunskaper för lärare i grundlärarprogrammet. UVK omfattar totalt 60 hp, och kurserna återfinns under hela utbildningen. För att säkerställa progression i UVK är kurserna indelat i fyra block: 1. Organisation, styrning och bedömning, bestående av tre delkurser à 7,5 hp, Perspektiv på läraruppdraget Didaktik och läroplansteori Bedömning, betyg och kvalitetsarbete 2. Undervisning, lärande och utveckling, bestående av två delkurser à 7,5 hp, Utveckling, lärande och kunskap Specialpedagogiska perspektiv 3. Vetenskapsteori och metod 7,5 hp samt 4. Livsvillkor, sociala relationer och ledarskap, bestående av två delkurser à 7,5 hp. Livsvillkor Ej och sociala fastställd relationer Ledarskap, profession och samverkan Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl ämnesstudier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurser i programmet Programmet omfattar nedan angivna kurser som delvis kan komma att parallelläsas. De kan också ges i annan ordningsföljd. Termin 1 Perspektiv på läraruppdraget och skolan i samhället inriktning årskurs 4 6/VIprofil, 7,5 hp G1N Didaktik och läroplansteori inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VI profil, 7,5 hp G1N Svenska I för undervisning i årskurs 4 6/verksamhetsintegrerad profil, 15 hp G1N Termin 2 Matematik och matematikdidaktik I, för undervisning i årskurs 4 6/verksamhetsintegrerad profil, 15 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i årskurs 4 6, period I, 7,5 hp G1F Utveckling, lärande och kunskap inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VIprofil, 7,5 hp G1F Termin 3 Naturorienterande ämnen och teknik för undervisning i årskurs 4 6/ verksamhetsintegrerad profil, 30 hp G1F

Ärende 14 bilaga Termin 4 Svenska II för undervisning i årskurs 4 6/verksamhetsintegrerad profil, 15 hp G1F Matematik och matematikdidaktik II, för undervisning i årskurs 4 6/ verksamhetsintegrerad profil, 15 hp G1F Termin 5 Forskningsprocess och vetenskapliga förhållningssätt inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VI profil, 7,5 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i årskurs 4 6, period II, 7,5 hp G2F Självständigt arbete I, 15 hp GXX Termin 6 Engelska för undervisning i årskurs 4 6/verksamhetsintegrerad profil, 30 hp G1F Termin 7 Verksamhetsförlagd utbildning i årskurs 4 6, period III, 7,5 hp A1N Livsvillkor och sociala relationer inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VIprofil, 7,5 hp A1N Ledarskap, profession och samverkan inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VI profil, 7,5 hp A1N Specialpedagogiska perspektiv inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VI profil, 7,5 hp A1N Termin 8 Bedömning, betyg och kvalitetsarbete inriktning förskoleklass och årskurs 1 6/VIprofil, 7,5 hp A1N Verksamhetsförlagd utbildning i årskurs 4 6, period IV, 7,5 hp A1F Självständigt arbete II, 15 hp AXX Ej fastställd Samhällsrelevans Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 30 hp, d.v.s. 20 veckor, och är uppdelad i fyra perioder och förlagd till för examen relevant pedagogisk verksamhet. Under utbildningen möter studenten även verksamheten under de verksamhetsintegrerade dagarna. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten efter hand utveckla förståelse för och färdighet i olika moment i lärarprofessionen. Studenten ska tillägna sig förmågan att reflektera över praktiska erfarenheter i relation till de teoretiska studierna. Studenten tränas också i att, självständigt och tillsammans med andra, planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet och undervisning. Mål och kriterier för den verksamhetsförlagda utbildningen relateras till ämnesstudierna och till den utbildningsvetenskapliga kärnan och anpassas till programmets examensmål. Internationalisering Grundlärarstudenten ska i sin utbildning förberedas för att verka i en mångkulturell skola utifrån ett internationellt perspektiv. I såväl ämnesstudier som studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan berörs frågor om etnicitet, interkulturalitet, demokrati och utbildning ur ett internationellt perspektiv.

Student i grundlärarutbildningen ges möjlighet till studier utomlands. Under utbildningens verksamhetsförlagda tredje period (VFU III) finns möjligheter till utlandspraktik. Övriga kurser kan, om de motsvarar de som ska läsas enligt strukturplanen ovan, ersättas med studier vid något utländskt lärosäte. Studenten erbjuds ta del av det samlade utbudet av avtal med utländska lärosäten som finns inom Linnéuniversitetet. Utlandsstudier ska planeras i samråd med programadministrationen. Ärende 14 bilaga Perspektiv i utbildningen Professionsbas och professionell progression Lärarutbildningen har sin professionsbas i det läraryrke studenten möter i ämnesstudierna, i de verksamhetsintegrerade delarna, på sin verksamhetsförlagda utbildning och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är genom växelverkan mellan dessa områden som studenten skapar en kunskapsbas av olika erfarenheter som sammantaget lägger grunden till professionsutveckling. Studenten utvecklar gradvis förståelse för läraryrkets olika dimensioner och samtidigt en praktisk färdighet i att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Inom såväl ämnesstudier som studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning betonas den professionella progressionen i kursplanemål och examinationsuppgifter. Lärarprofessionen kräver kommunikativ förmåga. Alla grundlärarstudenter ska därför under sin utbildningstid utveckla hållbara kommunikativa språkliga färdigheter så att de kan kommunicera sina kunskaper i tal och skrift. De ska också tillgodogöra sig färdigheter i konkret användning av informations och kommunikationsteknik i undervisningen, samt därutöver hantera och värdera information från Internet. Lärarstudenten ska även kunna delta i praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete inom området. Vetenskapligt förhållningssätt och progression Utbildningen ger studenten hög teoretisk kompetens med förankring i forskning och beprövad Ej erfarenhet. Ett fastställd vetenskapligt förhållningssätt utvecklas kontinuerligt genom studiernas nära koppling till didaktisk vetenskap och en medveten utveckling av studentens kritiska förhållningssätt, analysförmåga och förmåga att kommunicera sin kunskap muntligt och skriftligt. Genom egna praktiska och teoretiska kunskaper och färdigheter samt genom att kunna tillgodogöra sig forskningsresultat förbereds studenten för att bidra till utvecklingen inom yrkesområdet. Hållbar utveckling Hållbar utveckling ingår i lärarutbildningen som ett av de grundläggande värdegrundsperspektiven. I programmet betonas studentens kunskapsutveckling i hållbar utveckling utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv i ett globalt sammanhang. Lika villkor I lärarens uppdrag ligger att stödja och utveckla alla elever och elevers lika värde och villkor i skolan. Utbildningen ska därför utveckla studentens förutsättningar att verka i en skola präglad av mångfald genom att erbjuda kunskaper om barns och elevers olika livsvillkor relaterat till mångfaldsaspekter såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I grundlärarprogrammets samtliga inriktningar introduceras studenten särskilt i interkulturella frågor inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Studenten ska i utbildningen utveckla färdigheter för att kunna värna jämställdhet, motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter.

Ärende 14 bilaga Entreprenöriellt förhållningssätt Under utbildningen förbereds studenten för den del av läraruppdraget som handlar om verksamhetsutveckling och entreprenöriellt lärande såsom att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Kvalitetsutveckling Nämnden för lärarutbildning har det övergripande ansvaret för kvaliteten i lärarutbildningarna, och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning av helhet och progression genom programstudierna samt för att utveckla relevansen för avnämare och relationen till aktuell forskning. Studentinflytande sker främst via kursoch programvärderingar, och även genom representation i nämnden för lärarutbildning och i dess beredningsorgan. Studenternas synpunkter bildar underlag för nämndens kvalitetsarbete och resultat med förslag på åtgärder återkopplas till berörda studenter och involverade lärare. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet. Examen Efter avklarade studier som motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. Den som fullföljt utbildningen kan erhålla följande examen: Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6. Degree of Master of Arts in Primary Education With a Specialisation in Years 4 6. Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Ej fastställd Förkunskapskrav inom programmet Förkunskapskrav finns för kurser inom programmet, och preciseras i respektive kursplan. När i programmet sådana förekommer framgår av fördjupningsnivåerna under avsnittet Kurser i programmet. Verksamhetsförlagd utbildning Enligt skollagen (2010:800 2 kap, 31 ) ska person som genomgår en utbildning till förskollärare eller lärare och som vistas i förskolan eller grundskolan uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret (1998:620) för arbetsgivaren. Vid underkännande av kurs i verksamhetsförlagd utbildning har studenten rätt till endast en ny prövning. Resor till och från den verksamhetsförlagda utbildningen kan medföra extra kostnader för studenten.

Missi Missiv Ärende 15 2018-02-07 NLU 2018:1 15 Dnr: LNU 2018/164-3.1.1.3 Jutta Lesell Fastställande av utbildningsplan för Förskollärarprogrammet 210 högskolepoäng (LGFOR) ht 18 Bakgrund Nämnden föreslås att inför hösten 2018 fastställa en reviderad utbildningsplan för det campusförlagda förskollärarprogrammet på heltid (LGFOR) med anledning av förändringar i kursnamnen, se bilaga. FSV har för kurser i bland annat förskollärarprogrammet ersatt huvudområdet utbildningsvetenskap med det nyinrättade huvudområdet didaktik vilket leder till krav på förändrade kurskoder för kurser i programmet från och med höstterminen 2018 (kursplaner för nya programstudenter). Kansliet för lärarutbildning har i samband med dessa förändringar tagit tillfället i akt att i samarbete med examensavdelningen förkorta långa och delvis otympliga kursnamn för att språkligt anpassas till Ladok 3-systemet vad gäller examensbevisens utseende. Denna typ av förändring kräver revidering av utbildningsplanen. Vid fastställande av reviderade kursplaner med nya koder krävs beslut om anslag från NLUs dekan innan kursplanerna kan fastställas på fakultet. Vid dekanens beslutsmöte 2017-12-18 beslutades om nya kurskoder och kursnamn för UVK-kurs ht 2018, termin 1 (dnr 2017/7736-3.1.2.1). NLUs dekan kommer också att längre fram fatta beslut om resterande kursplaner, se nedan. Borttagning av UVK-kurs i kursnamnen medför att det inte är lika självklart för studenten att se omfattningen av de områden som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. I nu gällande utbildningsplan beskrivs studierna inom det förskolepedagogiska området med antalet högskolepoäng. För att förtydliga fördelningen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan föreslås att under rubriken Programöversikt förtydliga med antalet högskolepoäng de olika områdena omfattar. Revideringen består av a) förtydligande av hur poängen fördelas inom utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Programöversikt, b) nya kursnamn för kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Kurser i programmet. 1 (3)

Ärende 15 Befintlig text Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, uppföljning och analys av lärande och utveckling och utvärdering och utvecklingsarbete. Ny text Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna 7,5 hp, läroplansteori och didaktik, 7,5 hp vetenskapsteori och forskningsmetodik 7,5 hp, utveckling, lärande och specialpedagogik 15 hp, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 7,5 hp, uppföljning och analys av lärande och utveckling, samt utvärdering och utvecklingsarbete 15 hp. Följande kurser föreslås nya namn enligt nedan: Befintlig text Ny text Termin 1 UVK-kurs: Förskolan - barns första skola, 15 hp G1N Förskolan - barns första skola, 15 hp G1N Termin 4 UVK-kurs: Läroplansteori och didaktik i förskolan, 7,5 hp G1F UVK-kurs: Uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete i förskolan, 15 hp G2F Läroplansteori och didaktik i förskolan, 7,5 hp G1F Uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete i förskolan, 15 hp G2F Termin 5 UVK-kurs: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i förskolan, 7,5 hp G1F UVK-kurs: Specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan, 7,5 hp G2F Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i förskolan, 7,5 hp G1F Specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan, 7,5 hp G2F Termin 7 UVK-kurs: Vetenskapsteori och forskningsmetodik, 7,5 hp G1F Vetenskapsteori och forskningsmetodik, 7,5 hp G1F 2 (3)

Ärende 15 Beslutsförslag Nämnden beslutar att fastställa utbildningsplan för Förskollärarprogrammet 210 högskolepoäng (LGFOR), dnr LNU 2018/164-3.1.1.3, inför höstterminen 2018, med revideringar enligt missiv. att förklara ärendet omedelbart justerat. 3 (3)

Ärende 15 bilaga Dnr: INGET VÄRDE ANGIVET Utbildningsplan INGET VÄRDE ANGIVET Nämnden för lärarutbildning Förskollärarprogrammet, 210 högskolepoäng Early Years Education Programme, 210 credits Nivå Grundnivå Inrättande av program Inrättad av Universitetsstyrelsen 2011 02 17 Fastställande av utbildningsplan UTBILDNINGSPLANEN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2 (Områdesbehörighet 6A/A6a). Ej fastställd Programbeskrivning Programmet vänder sig till studenter som vill arbeta inom förskolans verksamhet. Utbildningens syfte är att studenten genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga förskolans mål samt kunna medverka till utvecklingen av verksamheten. Kurserna i programmet ger goda kunskaper om exempelvis barns utveckling, lek och lärande, förskolans organisation och dess fostrande uppdrag. Även ämnesdidaktiska kunskaper knutna till förskolans verksamhet ingår så som läs och skrivutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik och estetiska lärprocesser. Programmet leder till en förskollärarexamen på grundnivå. Mål Examensmål enligt Högskoleförordningen För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Ärende 15 bilaga Kunskap och förståelse För förskollärarexamen ska studenten visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana kunskaper i förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt, visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling, visa kunskap om grundläggande läs, skriv och matematikinlärning, visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För förskollärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas, visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa förmåga Ej att tillämpa fastställd sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt, visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För förskollärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Innehåll och struktur Programöversikt Programmet omfattar 210 högskolepoäng (hp) varav: 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna (UVK), 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och 120 hp förskolepedagogiskt område. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna 7,5 hp, läroplansteori och didaktik 7,5 hp vetenskapsteori och forskningsmetodik 7,5 hp, utveckling, lärande och specialpedagogik 15 hp, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 7,5 hp, uppföljning och analys av lärande och utveckling, samt utvärdering och utvecklingsarbete 15 hp. Ej fastställd Det förskolepedagogiska området omfattar: förskolans pedagogik och arbetssätt 37,5 hp, språk och kommunikation 22,5 hp, matematik 15 hp, estetiska lärprocesser 7,5 hp, naturvetenskap och teknik 7,5 hp, valbar kurs 15 hp samt ett självständigt arbete om 15 hp. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl det förskolepedagogiska kunskapsområdet som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Leken som pedagogiskt verktyg betonas genomgående. Kurser i programmet Programmet omfattar nedan angivna kurser. Kurserna kan ges i annan ordningsföljd. Termin 1 Förskolan barns första skola, 15 hp G1N Verksamhetsförlagd utbildning i förskolan, period I, 7,5 hp G1N Lek, lärande och omsorg i förskolan, 7,5 av 15 hp G1N Termin 2 Lek, lärande och omsorg i förskolan (forts.), 7,5 av 15 hp G1N Språkutveckling och litteracitet i förskolan, 15 hp G1N Förskolebarns läsande och skrivande, 7,5 hp G1N Ärende 15 bilaga

Termin 3 Estetiska lärprocesser i förskolan, 7,5 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i förskolan, period II, 7,5 hp G1F Förskolebarns lärande i matematik, 15 hp G1F Termin 4 Läroplansteori och didaktik i förskolan, 7,5 hp G1F Uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete i förskolan, 15 hp G2F Naturvetenskap och teknik i förskolan, 7,5 hp G1F Termin 5 Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i förskolan, 7,5 hp G1F Specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan, 7,5 hp G2F Samspelets kraft i förskolepedagogisk kontext, 15 hp G2F Termin 6 Verksamhetsförlagd utbildning i förskolan, period III, 7,5 hp G2F Valbar kurs, 15 hp G1F Verksamhetsförlagd utbildning i förskolan, period IV, 7,5 hp G2F Termin 7 Kommunicera och begreppsliggöra förskolans praktik, 7,5 hp G2F Vetenskapsteori och forskningsmetodik, 7,5 hp G1F Självständigt arbete i förskolepedagogiskt område, 15 hp G2E Ärende 15 bilaga Samhällsrelevans Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten gradvis utveckla förståelse för och färdighet i olika moment i förskollärarprofessionen. Studenten ska tillägna sig förmågan att reflektera över praktiska erfarenheter i relationen till de teoretiska studierna. Ej Studenten tränas fastställd självständigt och tillsammans med andra i att planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet och undervisning. Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 30 hp, dvs. 20 veckor. VFU är uppdelad i fyra kurser och förlagd till relevant pedagogisk verksamhet. VFU kurs I, II och IV ska genomföras i förskolan. Inför VFU kurs III är det möjligt att ansöka om placering i förskoleklass. Förutom VFU möter studenten verksamheten under fältstudiedagar. Internationalisering Förskollärare ska i sin utbildning förberedas för att verka i en mångkulturell förskola utifrån ett internationellt perspektiv. I såväl ämnesstudier som studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan berörs frågor om etnicitet, interkulturalitet, demokrati och utbildning ur ett internationellt perspektiv. Student inom förskollärarutbildningen uppmuntras till studier utomlands. Det självständiga arbetet och termin 6 lämpar sig för utlandsstudier eller utlandspraktik. Övriga kurser kan, om de motsvarar de som ska läsas enligt strukturplanen ovan, ersättas med studier vid något utländskt lärosäte. Studenten erbjuds ta del av det samlade utbudet av avtal med utländska lärosäten som finns inom Linnéuniversitetet. Utlandsstudier ska planeras i samråd med programadministrationen.

Ärende 15 bilaga Perspektiv i utbildningen Professionsbas och professionell progression Förskollärarutbildningen har sin professionsbas i det förskolläraryrke studenten möter i ämnesstudierna, på sin verksamhetsförlagda utbildning och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är genom växelverkan mellan dessa tre ämnesområden som studenten skapar en kunskapsbas av olika erfarenheter som sammantaget lägger grunden till professionsutveckling. Studenten utvecklar gradvis förståelse för förskolläraryrkets olika dimensioner och samtidigt en praktisk färdighet i att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Inom såväl ämnesstudier som studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning betonas den professionella progressionen i kursplanemål och examinationsuppgifter. Förskollärarprofessionen kräver kommunikativ förmåga. Studenten ska därför under sin utbildningstid utveckla hållbara kommunikativa språkliga färdigheter så att den kan kommunicera sina kunskaper i tal och skrift. Studenten ska också tillgodogöra sig färdigheter i konkret användning av informations och kommunikationsteknik i undervisningen, samt därutöver kunna bruka och värdera information från Internet. Studenten ska därutöver kunna delta i praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete inom området. Vetenskapligt förhållningssätt och progression Utbildningen ger studenten hög teoretisk kompetens med förankring i forskning och beprövad erfarenhet. Ett vetenskapligt förhållningssätt utvecklas kontinuerligt genom studiernas nära koppling till didaktiska forskningsperspektiv och en medveten utveckling av den studerandes kritiska förhållningssätt, analysförmåga och förmåga att kommunicera sin kunskap muntligt och skriftligt. Genom egna praktiska och teoretiska kunskaper och färdigheter samt genom att kunna tillgodogöra sig forskningsresultat förbereds studenten för att kunna bidra till utvecklingen inom yrkesområdet. Hållbar utveckling Hållbar utveckling Ej ingår fastställd i förskollärarutbildningen som ett av de grundläggande värdegrundsperspektiven. I programmet betonas studentens kunskapsutveckling i hållbar utveckling utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv i ett globalt sammanhang. Lika villkor I förskolläraruppdraget ligger att stödja och utveckla alla barn. Utbildningen ska därför utveckla studentens förutsättningar att verka i en förskola präglad av lika villkor genom att erbjuda kunskaper om barns olika livsvillkor relaterat till mångfaldsaspekter såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Studenten ska kunna problematisera lärande och socialisation i ett livslångt perspektiv med hänsyn tagen till ovanstående aspekter. Studenten ska utveckla färdigheter för att kunna värna jämställdhet i förskolans verksamhet. Entreprenöriellt förhållningssätt Under utbildningen förbereds studenten för den del av förskolläraruppdraget som handlar om verksamhetsutveckling. Området behandlas särskilt under kursen "Uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete i förskolan" under termin 4. Studenten arbetar också i de olika kurserna med att kunna verka i en föränderlig värld där kreativitet och flexibilitet är ledord. Kvalitetsutveckling Nämnden för lärarutbildning har det övergripande ansvaret för kvaliteten i lärarutbildningarna, och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning av helhet och progression genom programstudierna samt för att utveckla relevansen för avnämare och relationen till aktuell forskning. Studentinflytande sker främst via kursoch programvärderingar, och även genom representation i nämnden för lärarutbildning

och i dess beredningsorgan. Studenternas synpunkter bildar underlag för nämndens kvalitetsarbete och resultat med förslag på åtgärder återkopplas till berörda studenter och involverade lärare. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet. Examen Efter avklarade studier som motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. Den som fullföljt utbildningen kan erhålla följande examen: Förskollärarexamen Degree of Bachelor of Arts in Preschool Teacher Education Ärende 15 bilaga Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska) Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Förkunskapskrav inom programmet Förkunskapskrav finns för kurser inom programmet och preciseras i respektive kursplan. När i programmet sådana förekommer framgår av fördjupningsnivåerna under avsnittet Kurser i programmet. Verksamhetsförlagd utbildning Enligt skollagen (2010:800 2 kap, 31 ) ska person som genomgår en utbildning till förskollärare eller lärare och som vistas i förskolan eller grundskolan uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret (1998:620) för arbetsgivaren. Vid underkännande av kurs i verksamhetsförlagd utbildning har studenten rätt till endast en ny prövning. Ej fastställd Resor till och från den verksamhetsförlagda utbildningen kan medföra extra kostnader för studenten.

Missi Missiv Ärende 16 2018-02-07 NLU 2018:1 16 Dnr: LNU 2018/165-3.1.1.3 Jutta Lesell Fastställande av utbildningsplan för Förskollärarprogrammet, deltid, 210 högskolepoäng (LGFOS) ht 18. Bakgrund Nämnden föreslås att inför hösten 2018 fastställa en reviderad utbildningsplan för det campusförlagda förskollärarprogrammet på deltid (LGFOS) med anledning av förändringar i kursnamnen, se bilaga. FSV har för kurser i bland annat förskollärarprogrammet ersatt huvudområdet utbildningsvetenskap med det nyinrättade huvudområdet didaktik vilket leder till krav på förändrade kurskoder för kurser i programmet från och med höstterminen 2018 (kursplaner för nya programstudenter). Kansliet för lärarutbildning har i samband med dessa förändringar tagit tillfället i akt att i samarbete med examensavdelningen förkorta långa och delvis otympliga kursnamn för att språkligt anpassas till Ladok 3-systemet vad gäller examensbevisens utseende. Denna typ av förändring kräver revidering av utbildningsplanen. Vid fastställande av reviderade kursplaner med nya koder krävs beslut om anslag från NLUs dekan innan kursplanerna kan fastställas på fakultet. Vid dekanens beslutsmöte 2017-12-18 beslutades om nya kurskoder och kursnamn för UVK-kurs ht 2018, termin 1 (dnr 2017/7736-3.1.2.1). NLUs dekan kommer också att längre fram fatta beslut om resterande kursplaner, se nedan. Borttagning av UVK-kurs i kursnamnen medför att det inte är lika självklart för studenten att se omfattningen av de områden som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. I nu gällande utbildningsplan beskrivs studierna inom det förskolepedagogiska området med antalet högskolepoäng. För att förtydliga fördelningen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan föreslås att under rubriken Programöversikt förtydliga med antalet högskolepoäng de olika områdena omfattar. Revideringen består av a) förtydligande av hur poängen fördelas inom utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Programöversikt, b) nya kursnamn för kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan under rubriken Innehåll och struktur, Kurser i programmet. 1 (3)

Ärende 16 Befintlig text Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, uppföljning och analys av lärande och utveckling och utvärdering och utvecklingsarbete. Ny text Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna 7,5 hp, läroplansteori och didaktik, 7,5 hp vetenskapsteori och forskningsmetodik 7,5 hp, utveckling, lärande och specialpedagogik 15 hp, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 7,5 hp, uppföljning och analys av lärande och utveckling, samt utvärdering och utvecklingsarbete 15 hp. Ny skrivning på följande kurser: Befintlig text Termin 1 UVK-kurs: Förskolan - barns första skola, 15 hp G1N Ny text: Förskolan - barns första skola, 15 hp G1N Termin 5 UVK-kurs: Läroplansteori och didaktik i förskolan, 7,5 hp G1F Läroplansteori och didaktik i förskolan, 7,5 hp G1F Termin 6 UVK-kurs: Uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete i förskolan, 15 hp G2F UVK-kurs: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i förskolan, 7,5 hp G1F Uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete i förskolan, 15 hp G2F Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i förskolan, 7,5 hp G1F Termin 7 UVK-kurs: Specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan, 7,5 hp G2F Specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan, 7,5 hp G2F Termin 9 UVK-kurs: Vetenskapsteori och forskningsmetodik, 7,5 hp G1F Vetenskapsteori och forskningsmetodik, 7,5 hp G1F 2 (3)

Ärende 16 Beslutsförslag Nämnden beslutar att fastställa utbildningsplan för Förskollärarprogrammet, deltid, 210 högskolepoäng (LGFOS), dnr LNU 2018/165-3.1.1.3, inför höstterminen 2018 med revideringar enligt missiv. att förklara ärendet omedelbart justerat. 3 (3)

Ärende 16 bilaga Dnr: INGET VÄRDE ANGIVET Utbildningsplan Nämnden för lärarutbildning Förskollärarprogrammet, deltid, 210 högskolepoäng Early Years Education Programme, 210 credits Nivå Grundnivå Fastställande av utbildningsplan UTBILDNINGSPLANEN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2 (Områdesbehörighet 6A/A6a). Programbeskrivning Programmet vänder sig till studenter som vill arbeta inom förskolans verksamhet. Ej fastställd Utbildningens syfte är att studenten genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga förskolans mål samt kunna medverka till utvecklingen av verksamheten. Kurserna i programmet ger goda kunskaper om exempelvis barns utveckling, lek och lärande, förskolans organisation och dess fostrande uppdrag. Även ämnesdidaktiska kunskaper knutna till förskolans verksamhet ingår så som läs och skrivutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik och estetiska lärprocesser. Programmet ges på deltid med avvikande terminstider vilka beslutas årligen av rektor. Varje termin förekommer obligatoriska undervisningstillfällen vid Linnéuniversitetet. Programmet leder till en förskollärarexamen på grundnivå. Mål Examensmål enligt Högskoleförordningen För att uppnå förskollärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för förskollärarexamen angivna nedan under denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, Bilaga 2). För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Ärende 16 bilaga Kunskap och förståelse För förskollärarexamen ska studenten visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana kunskaper i förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt, visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling, visa kunskap om grundläggande läs, skriv och matematikinlärning, visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För förskollärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas, visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa förmåga Ej att tillämpa fastställd sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt, visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För förskollärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Innehåll och struktur Programöversikt Programmet omfattar 210 högskolepoäng (hp) varav: 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna (UVK), 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och 120 hp förskolepedagogiskt område. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna 7,5 hp, läroplansteori och didaktik 7,5 hp vetenskapsteori och forskningsmetodik 7,5 hp, utveckling, lärande och specialpedagogik 15 hp, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 7,5 hp, uppföljning och analys av lärande och utveckling, samt utvärdering och utvecklingsarbete 15 hp. Ej fastställd Det förskolepedagogiska området omfattar: förskolans pedagogik och arbetssätt 37,5 hp, språk och kommunikation 22,5 hp, matematik 15 hp, estetiska lärprocesser 7,5 hp, naturvetenskap och teknik 7,5 hp, valbar kurs 15 hp samt ett självständigt arbete om 15 hp. Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras i såväl det förskolepedagogiska kunskapsområdet som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Leken som pedagogiskt verktyg betonas genomgående. Kurser i programmet Programmet omfattar nedan angivna kurser. Kurserna kan ges i annan ordningsföljd. Termin 1 Förskolan barns första skola, 15 hp G1N Termin 2 Verksamhetsförlagd utbildning i förskolan, period I, 7,5 hp G1N Lek, lärande och omsorg i förskolan, 15 hp G1N Termin 3 Språkutveckling och litteracitet i förskolan, 15 hp G1N Förskolebarns läsande och skrivande, 7,5 hp G1N Ärende 16 bilaga

Termin 4 Följande två kurser läses parallellt: Estetiska lärprocesser i förskolan, 7,5 hp G1F och Verksamhetsförlagd utbildning i förskolan, period II, 7,5 hp G1F Naturvetenskap och teknik i förskolan, 7,5 hp G1F Termin 5 Förskolebarns lärande i matematik, 15 hp G1F Läroplansteori och didaktik i förskolan, 7,5 hp G1F Termin 6 Uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete i förskolan, 15 hp G2F Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i förskolan, 7,5 hp G1F Termin 7 Specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan, 7,5 hp G2F Samspelets kraft i förskolepedagogisk kontext, 15 hp G2F Termin 8 Verksamhetsförlagd utbildning i förskolan, period III, 7,5 hp G2F Valbar kurs, 15 hp G1F Termin 9 Kommunicera och begreppsliggöra förskolans praktik, 7,5 hp G2F Verksamhetsförlagd utbildning i förskolan, period IV, 7,5 hp G2F Vetenskapsteori och forskningsmetodik, 7,5 hp G1F Ärende 16 bilaga Termin 10 Självständigt Ej arbete fastställd i förskolepedagogiskt område, 15 hp G2E Samhällsrelevans Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten gradvis utveckla förståelse för och färdighet i olika moment i förskollärarprofessionen. Studenten ska tillägna sig förmågan att reflektera över praktiska erfarenheter i relationen till de teoretiska studierna. Studenten tränas självständigt och tillsammans med andra i att planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet och undervisning. Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 30 hp. VFU är uppdelad i fyra kurser och förlagd till relevant pedagogisk verksamhet. VFU kurs I, II och IV ska genomföras i förskolan. Inför VFU kurs III är det möjligt att ansöka om placering i förskoleklass. Förutom VFU möter studenten verksamheten under fältstudiedagar. Internationalisering Förskollärare ska i sin utbildning förberedas för att verka i en mångkulturell förskola utifrån ett internationellt perspektiv. I såväl ämnesstudier som studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan berörs frågor om etnicitet, interkulturalitet, demokrati och utbildning ur ett internationellt perspektiv. Student inom förskollärarutbildningen uppmuntras till studier utomlands. Det självständiga arbetet och termin 8 lämpar sig för utlandsstudier eller utlandspraktik. Övriga kurser kan, om de motsvarar de som ska läsas enligt strukturplanen ovan, ersättas med studier vid något utländskt lärosäte. Studenten erbjuds ta del av det samlade utbudet av avtal med utländska lärosäten som finns inom Linnéuniversitetet. Utlandsstudier ska planeras i samråd med programadministrationen.

Ärende 16 bilaga Perspektiv i utbildningen Professionsbas och professionell progression Förskollärarutbildningen har sin professionsbas i det förskolläraryrke studenten möter i ämnesstudierna, på sin verksamhetsförlagda utbildning och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det är genom växelverkan mellan dessa tre ämnesområden som studenten skapar en kunskapsbas av olika erfarenheter som sammantaget lägger grunden till professionsutveckling. Studenten utvecklar gradvis förståelse för förskolläraryrkets olika dimensioner och samtidigt en praktisk färdighet i att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Inom såväl ämnesstudier som studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning betonas den professionella progressionen i kursplanemål och examinationsuppgifter. Förskollärarprofessionen kräver kommunikativ förmåga. Studenten ska därför under sin utbildningstid utveckla hållbara kommunikativa språkliga färdigheter så att den kan kommunicera sina kunskaper i tal och skrift. Studenten ska också tillgodogöra sig färdigheter i konkret användning av informations och kommunikationsteknik i undervisningen, samt därutöver kunna bruka och värdera information från Internet. Studenten ska därutöver kunna delta i praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete inom området. Vetenskapligt förhållningssätt och progression Utbildningen ger studenten hög teoretisk kompetens med förankring i forskning och beprövad erfarenhet. Ett vetenskapligt förhållningssätt utvecklas kontinuerligt genom studiernas nära koppling till didaktiska forskningsperspektiv och en medveten utveckling av den studerandes kritiska förhållningssätt, analysförmåga och förmåga att kommunicera sin kunskap muntligt och skriftligt. Genom egna praktiska och teoretiska kunskaper och färdigheter samt genom att kunna tillgodogöra sig forskningsresultat förbereds studenten för att kunna bidra till utvecklingen inom yrkesområdet. Hållbar utveckling Hållbar utveckling Ej ingår fastställd i förskollärarutbildningen som ett av de grundläggande värdegrundsperspektiven. I programmet betonas studentens kunskapsutveckling i hållbar utveckling utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv i ett globalt sammanhang. Lika villkor I förskolläraruppdraget ligger att stödja och utveckla alla barn. Utbildningen ska därför utveckla studentens förutsättningar att verka i en förskola präglad av lika villkor genom att erbjuda kunskaper om barns olika livsvillkor relaterat till mångfaldsaspekter såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Studenten ska kunna problematisera lärande och socialisation i ett livslångt perspektiv med hänsyn tagen till ovanstående aspekter. Studenten ska utveckla färdigheter för att kunna värna jämställdhet i förskolans verksamhet. Entreprenöriellt förhållningssätt Under utbildningen förbereds studenten för den del av förskolläraruppdraget som handlar om verksamhetsutveckling. Området behandlas särskilt under kursen "Uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete i förskolan" under termin 6. Studenten arbetar också i de olika kurserna med att kunna verka i en föränderlig värld där kreativitet och flexibilitet är ledord. Kvalitetsutveckling Nämnden för lärarutbildning har det övergripande ansvaret för kvaliteten i lärarutbildningarna, och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning av helhet och progression genom programstudierna samt för att utveckla relevansen för avnämare och relationen till aktuell forskning. Studentinflytande sker främst via kursoch programvärderingar, och även genom representation i nämnden för lärarutbildning

och i dess beredningsorgan. Studenternas synpunkter bildar underlag för nämndens kvalitetsarbete och resultat med förslag på åtgärder återkopplas till berörda studenter och involverade lärare. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet. Examen Efter avklarade studier som motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. Den som fullföljt utbildningen kan erhålla följande examen: Förskollärarexamen Degree of Bachelor of Arts in Preschool Teacher Education Ärende 16 bilaga Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska) Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Förkunskapskrav inom programmet Förkunskapskrav finns för kurser inom programmet och preciseras i respektive kursplan. När i programmet sådana förekommer framgår av fördjupningsnivåerna under avsnittet Kurser i programmet. Verksamhetsförlagd utbildning Enligt skollagen (2010:800 2 kap, 31 ) ska person som genomgår en utbildning till förskollärare eller lärare och som vistas i förskolan eller grundskolan uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret (1998:620) för arbetsgivaren. Vid underkännande av kurs i verksamhetsförlagd utbildning har studenten rätt till endast en ny prövning. Ej fastställd Resor till och från den verksamhetsförlagda utbildningen kan medföra extra kostnader för studenten.

Ärende 17 Missiv 2018-02-07 NLU 2018:1 17 Dnr: 2017/7180-3.1.1.3 Vivi Sten Nämnden för lärarutbildning (NLU) Fastställande av utbildningsplan för Kompletterande pedagogisk utbildning KPU 90 högskolepoäng (LGKPU) ht 18 Bakgrund Nämnden föreslås att inför hösten 2018 fastställa en reviderad utbildningsplan för Kompletterande pedagogisk utbildning KPU 90 högskolepoäng (LAAGY), se bilaga 1. Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen har ändrats (SFS 2017:894) och ändringarna träder i kraft den 2 juli 2018. Konsekvensändringar i utbildningsplanen beskrivs i punkt 1 och 2 nedan samt återfinns i bilaga 1. Under 2016 genomfördes på uppdrag av NLU:s dekan en utredning av KPU (dnr 2016/1931-1.1), vars förslag om programutveckling programrådet för ämneslärarexamen ställde sig bakom. Nämnden beslutade (2017-03-22, 29) att remittera förslagen på programutveckling av KPU till samtliga fakulteter med lärarutbildning för att därigenom inhämta synpunkter inför beslut om eventuell start 2018. Efter att ha tagit del av fakulteternas synpunkter har programrådet för ämneslärarexamen tagit ställning till om förändringarna är möjliga att genomföra inför 2018. Med utgångspunkt i de samlade fakultetssvaren samt den snäva tidsplanen för program- och kursutveckling, föreslår programrådet att endast ett av utredningens förslag med påverkan på utbildningsplanen genomförs inför 2018 (se punkt 3 nedan samt bilaga 1). Resterande förslag i rapporten bereds inför hösten 2019 och omfattar bland annat nya och sammanslagna kurser. Riktning och tidplan för utvecklingsarbetet i två steg har under hösten 2017 förankrats i det av nämnden inrättade tillfälliga utskottet för långsiktig beredning av programutbudet (NLU 2017-05-04, 45). Föreslagna förändringar 1. I enlighet med ändringar i förordningen genomförs revideringar under avsnittet Examen, Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, grundläggande nivå: -examen med omfattningen 225 hp i två ämnen om 90 hp+45 hp utgår. 1 (3)

Ärende 17 2. I enlighet med ändringar i förordningen genomförs revideringar under avsnittet Examen, Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, avancerad nivå: -en ny examen med omfattningen 240 hp i två ämnen om 90 hp+60 hp införs, -inom examen med omfattningen 270 hp införs en ny kombinationsmöjlighet med 90 hp+90 hp om undervisningsämnet bild eller musik ingår. 3. Förändring i avsnittet Förkunskaper: I programmet Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) ingår ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng. För att möjliggöra utfärdandet av examen på avancerad nivå där förordningen ställer krav på självständigt arbete om minst 30 hp, har programmet tidigare haft självständigt arbete om minst 15 hp som del av förkunskapskraven. Kravet har gällt oavsett examensnivå. Detta generella krav tas bort för de examina som enligt förordningen endast kräver självständigt arbete om 15 hp (d.v.s. examensomfattningarna 180 hp, 210 hp samt 240 hp) och behålls enbart för examensomfattningarna 300 och 330 högskolepoäng. De ämnen som fortsatt vill ha självständigt arbete om minst 15 hp som förkunskapskrav har getts möjlighet att inkludera detta i studiefordringarna för antagning till programmet (se 18, dagens sammanträde). En viktig konsekvens av att ta bort kravet på självständigt arbete för studenter som påbörjar KPU utan erfarenhet av uppsatsarbete innebär att det ställs särskilda krav på tydlig handledning under kursen i självständigt arbete eftersom det saknas en kurs i teori och metod i nuvarande KPUutbildning. En sådan kurs föreslås i KPU-rapporten och kommer att beställas av NLU inför hösten 2019. 4. Korrigering i avsnittet Innehåll och struktur, Kurser i programmet, År 2, finns skrivningen UVK-kurs: Självständigt arbete (ämnesdidaktiskt), 15 hp (GXX och AXX valbart beroende på examen). Denna ersätts med skrivningen UVK-kurs: Självständigt arbete (ämnesdidaktiskt), 15 hp (GXX eller AXX beroende på examen). Övrigt I utbildningsplanerna för förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet föreslås vid dagens sammanträde ( 9-16) justeringar i kursnamnen. Samma procedur behövs även för KPU ( UVK i kursnamnen bör tas bort). Kansliet bedömer dock att vi bör vänta med den förändringen eftersom en större revidering av utbildningsplanen kommer att krävas inför hösten 2019, vilket innebär vissa nya kursnamn och kurskoder. Vi passar då på att hantera förändringarna samlat för att undvika onödigt administrativt arbete. 2 (3)

Ärende 17 Beslutsförslag Nämnden beslutar att fastställa utbildningsplanen för Kompletterande pedagogisk utbildning KPU, 90 hp (LGKPU) dnr 2017/7180-3.1.1.3, inför höstterminen 2018 med revideringar enligt bilaga 1. att förklara ärendet omedelbart justerat. 3 (3)

Ärende 17 bilaga Dnr: INGET VÄRDE ANGIVET Utbildningsplan Nämnden för lärarutbildning Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 högskolepoäng Supplementary educational programme, 90 credits Nivå Grundnivå och avancerad nivå Fastställande av utbildningsplan UTBILDNINGSPLANEN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Grundläggande behörighet för studier på grundnivå samt särskild behörighet enligt följande: Inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 Ämneskunskaper i minst ett undervisningsämne i grundskolans årskurs 7 9 som motsvarar ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng. För examensomfattningen 300 högskolepoäng måste ämnesstudierna inkludera ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng. Ej fastställd Inriktning mot arbete i gymnasieskolan Ämneskunskaper i minst ett undervisningsämne i gymnasieskolan som motsvarar ämnesstudier om minst 120 högskolepoäng. För examensomfattningen 300 och 330 högskolepoäng måste ämnesstudierna inkludera ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng. Ämnet får inte vara ett yrkesämne. Programbeskrivning Programmet vänder sig till den som vill komplettera tidigare tillägnade ämneskunskaper för att kunna avlägga ämneslärarexamen. Den studerande ska genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga grundskolans och gymnasieskolans mål och därutöver kunna medverka till utveckling av verksamheten. Ämneslärarexamen baserad på kompletterande pedagogisk utbildning ges med två inriktningar och beroende på studiernas omfattning leder programmet till examen på grundläggande eller avancerad nivå (se avsnittet Examen). Ämneslärarexamen baserad på kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 ger ämnesbehörighet för undervisning i grundskolans årskurs 7 9 och i årskurs 4 6 i där aktuella ämnen. Då något av ämnena bild, idrott och hälsa eller musik ingår i examen ges behörighet för undervisning i grundskolans årskurs 1 9 i det aktuella ämnet.

Ämneslärarexamen baserad på kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ger ämnesbehörighet för undervisning i gymnasieskolan och i grundskolans årskurs 7 9 i där aktuella ämnen. Då något av ämnena bild, idrott och hälsa eller musik ingår i examen ges behörighet för undervisning i gymnasieskolan och i grundskolans årskurs 1 9 i det aktuella ämnet. Mål Examensmål enligt Högskoleförordningen För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Den studerande ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten: visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också: visa sådana Ej kunskaper fastställd i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten: Ärende 17 bilaga

visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla Ej för yrkesutövningen. fastställd Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Innehåll och struktur Programöversikt Programmet består av kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) inklusive ämnesdidaktik och självständigt arbete samt verksamhetsförlagd utbildning, totalt omfattande 90 högskolepoäng. Kurser i programmet Utbildningen omfattar följande kurser: Ärende 17 bilaga År 1 UVK kurs: Skolväsendets historia, värdegrund och samhälleliga villkor för ämneslärare, 7,5 hp (G2F)

UVK kurs: Läroplansteori och didaktik inklusive ämnesdidaktik för ämneslärare, 7,5 hp (G2F) Verksamhetsförlagd utbildning för ämneslärare I, 7,5 hp (G2F) UVK kurs: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp (G2F) UVK kurs: Utveckling, lärande och specialpedagogik för ämneslärare, 15 hp (A1N) Verksamhetsförlagd utbildning för ämneslärare II, 7,5 hp (G2F) Ärende 17 bilaga UVK kurs: Ämnesdidaktik samt bedömning och betygsättning för ämneslärare, 7,5 hp (A1N) År 2 Verksamhetsförlagd utbildning för ämneslärare III, 15 hp (G2F) UVK kurs: Självständigt arbete (ämnesdidaktiskt), 15 hp (GXX eller AXX beroende på examen) Kurserna kan komma att ges i annan ordning än ovan angivet. Samhällsrelevans Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) tränar studenten på att, självständigt och tillsammans med andra, planera, genomföra, dokumentera, utvärdera och utveckla pedagogisk verksamhet och undervisning. Studenten ska efterhand utveckla förståelse för och färdighet i olika moment inom lärarprofessionen. Studenten ska tillägna Ej sig förmåga fastställd att reflektera över praktiska erfarenheter i relation till de teoretiska studierna. Mål och betygskriterier för VFU relateras till den utbildningsvetenskapliga kärnan, inklusive ämnesdidaktik och anpassas till programmets examensmål. VFU omfattar 30 högskolepoäng (20 veckor) och är uppdelad på två femveckorsperioder och en tioveckorsperiod. VFU är förlagd till relevant pedagogisk verksamhet i de ämnen som den studerande avser ta sin examen. Internationalisering I en alltmer globaliserad värld måste blivande lärare förberedas för att verka i en mångkulturell skola utifrån ett internationellt perspektiv. Utbildningen ska i sina delar beakta detta faktum. I innehållet berörs teman som etnicitet, interkulturalitet, demokrati och utbildning ur ett internationellt perspektiv. Studenten ges möjligheter till utlandsstudier och utlands VFU, främst under utbildningens sista termin. Del av kursen Verksamhetsförlagd utbildning för ämneslärare III och/eller Självständigt arbete kan genomföras utomlands. Studenten erbjuds ta del av det samlade utbudet av avtal med utländska lärosäten och VFU skolor som finns inom Linnéuniversitetet. Utlandsstudier och utlands VFU ska planeras i samråd med programadministrationen.

Ärende 17 bilaga Perspektiv i utbildningen "Professionsbas och professionell progression" Läraryrket har sin professionsbas i ämnesstudier, i den utbildningsvetenskapliga kärnan, samt i den verksamhetsförlagda utbildningen. Med utgångspunkt i studenternas ämneskunskaper sker en professionell progression genom mötet med utbildningsvetenskaplig och verksamhetsförlagd utbildning. Studenten utvecklar en förståelse för läraryrkets olika dimensioner och samtidigt en praktisk färdighet i att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Inom studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan, i ämnesdidaktiken och i den verksamhetsförlagda utbildningen betonas den professionella progressionen i kursplanemål och examinationsuppgifter. Lärarstudenter ska under sin utbildningstid utveckla god kommunikativ förmåga, inkluderande ändamålsenlig användning av informations och kommunikationsteknik i yrkesutövningen. "Vetenskapligt förhållningssätt och progression" Utbildningen tar sin utgångspunkt i studentens befintliga ämneskunskaper med förankring i forskning och beprövad erfarenhet. Studentens vetenskapliga förhållningssätt breddas och fördjupas genom studiernas nära koppling till didaktisk vetenskap och en medveten vidareutveckling av studentens kritiska förhållningssätt, analysförmåga och förmåga att kommunicera sin kunskap muntligt och skriftligt. Genom att utveckla och problematisera utbildningsvetenskapliga, praktiska och teoretiska kunskaper, förbereds studenten för utvecklingsarbete inom yrkesområdet. "Hållbar utveckling" Hållbar utveckling ingår i lärarutbildningen som ett av de grundläggande värdegrundsperspektiven. I programmet betonas studentens kunskapsutveckling i hållbar utveckling utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv i ett globalt sammanhang. Ej fastställd "Lika villkor" I lärarens uppdrag ligger att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas. I utbildningen utvecklar studenten kunskaper om barns och elevers olika livsvillkor relaterat till mångfaldsaspekter såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Lärarutbildningen utvecklar studentens förmåga att verka för en skola där lika villkor råder. "Entreprenöriellt förhållningssätt" Skolans uppdrag att främja entreprenörskap, företagande och innovationstänkande beaktas i utbildningen. Studenten ges tillfällen att reflektera över entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt perspektiv. Detta innebär bl.a. att utveckla generella kompetenser som initiativförmåga, ansvarstagande, kommunikation och samarbete. Genom utbildningen förbereds studenten på att anta ett entreprenöriellt förhållningssätt i kommande yrkesutövnings verksamhetsutveckling. Kvalitetsutveckling Nämnden för lärarutbildning har det övergripande ansvaret för kvaliteten i lärarutbildningarna, och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning av helhet och progression genom programstudierna samt för att utveckla relevansen för avnämare och relationen till aktuell forskning. Studentinflytande sker främst via kursoch programvärderingar, och även genom representation i nämnden för lärarutbildning och i dess beredningsorgan. Studenternas synpunkter bildar underlag för nämndens kvalitetsarbete och resultat med förslag på åtgärder återkopplas till berörda studenter och involverade lärare. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet.

Examen Ämneslärarexamen som avläggs efter det att en student har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning kan ha följande inriktning och omfattning: Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9, grundnivå Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och som omfattar ämnesstudier i ett undervisningsämne om 90 hp avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har uppnått kursfordringar om 180 högskolepoäng. För examen krävs att: 1. studenten har genomgått kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 90 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9, avancerad nivå Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng. För examen krävs att: 1. studenten har genomgått kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 150 högskolepoäng i två undervisningsämnen, och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Ej fastställd Första tredje styckena gäller inte när examen omfattar ämnesstudier 1. i två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller 2. om totalt 180 högskolepoäng i två undervisningsämnen och omfattar undervisningsämnet bild eller musik. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och som omfattar ämnesstudier i tre undervisningsämnen (90 hp + 45 hp + 45 hp) eller två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik (90 hp + 90 hp) eller totalt 180 högskolepoäng i två undervisningsämnen (90 hp + 90 hp) och omfattar undervisningsämnet bildeller musik avläggs på avancerad nivå. För examen krävs att: Ärende 17 bilaga 1. studenten har genomgått kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 180 högskolepoäng i två eller tre undervisningsämnen, och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst två självständiga arbeten (examensarbeten) om minst 15 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, grundnivå Ämneslärarexamen med inriktning gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng.

För examen krävs att: Ärende 17 bilaga 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, avancerad nivå Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen (120 hp + 90 hp) eller två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik (120 hp + 120 hp) avläggs på avancerad nivå. För examen krävs att: 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 210 eller 240 högskolepoäng i två undervisningsämnen, och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst två självständiga arbeten (examensarbeten) om minst 15 högskolepoäng. Efter avklarade studier som motsvarar de fordringar som finns angivna i Förordning om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (SFS 2011:686), Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet, kan den studerande ansöka om följande examen: Ämneslärarexamen baserad på Kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot arbete Ej i årskurs 7 9 fastställd Degree of Bachelor/Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in Teaching in grades 7 9 of the compulsory school system Ämneslärarexamen baserad på Kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Degree of Bachelor/Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in Teaching in the Upper Secondary School Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Övrigt Förkunskapskrav finns för kurser inom programmet och preciseras i respektive kursplan. När i programmet sådana förekommer framgår av fördjupningsnivåerna under avsnittet Kurser i programmet. Verksamhetsförlagd utbildning Vid underkännande av kurs i verksamhetsförlagd utbildning har studenten rätt till endast en ny prövning. Resor till och från den verksamhetsförlagda utbildningen kan medföra extra kostnader för studenten.

Ärende 17 bilaga Enligt skollagen (2010:800 2 kap, 31 ) ska person som genomgår en utbildning till förskollärare eller lärare och som vistas i förskolan eller grundskolan uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret (1998:620) för arbetsgivaren. Ej fastställd

Sida 1 (9) Ärende 18 bilaga Nämnden för lärarutbildning (NLU) KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 18 Ämneskunskaper i minst ett undervisningsämne i grundskolans årskurs 7 9 som motsvarar ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng. Undervisningsämne Bild Studiefordringar för ämne I, 90 hp Bildpedagogik 1-90 hp varav minst 30 hp på nivå G2 eller motsvarande, inklusive ett självständigt arbete om 15 hp på G2-nivå. Studiefordringar för ämne II, 60 hp Bildpedagogik 1-60 hp varav minst 15 hp på nivå G1F eller motsvarande. Studiefordringar för ämne II och III, 45+45 hp Bildpedagogik 1-45 hp varav minst 15 hp på nivå G1F eller motsvarande. Biologi Biologi 90 hp varav minst 30 hp på nivå G2. Kurserna ska innehålla minst 15 hp vardera i ekologi och zoologi, dessutom cellbiologi, evolutionsbiologi/genetik och botanik eller motsvarande. Biologi 60 hp innehållande ekologi, botanik, zoologi, cellbiologi och evolutionsbiologi/genetik eller motsvarande. Biologi 45 hp innehållande ekologi, botanik, zoologi, cellbiologi och evolutions- biologi/genetik eller motsvarande. Engelska Engelska 1-90 hp inklusive ett självständigt arbete om 15 hp på G2-nivå. Engelska 1-60 hp, varav minst 15 hp på nivå G1F. Engelska 1-45 hp, varav minst 15 hp på nivå G1F. Franska Franska 1-90 hp inklusive: - 15 hp i grammatik inklusive kontrastiva moment i franskasvenska, eller motsvarande Ämnet kan endast utgöra ämne I om 90 hp. Ämnet kan endast utgöra ämne I om 90 hp.

Sida 2 (9) Ärende 18 Fysik - 10 hp i muntlig kommunikation, eller motsvarande - 17.5 hp i skriftlig kommunikation, eller motsvarande - självständigt arbete på G2-nivå om 15 hp i franska Fysik 90 hp varav minst 15 hp på nivå G1F eller högre och minst 15 hp på nivå G2 eller högre, alternativt Civilingenjörsexamen i teknisk fysik. Utöver dessa fordringar krävs tillräcklig bredd inom ämnet och kunskaper i både experimentell och teoretisk metod. Fysik 60 hp varav minst 15 hp på nivå G1F eller högre, alternativt Civilingenjörsexamen i teknisk fysik. Fysik 45 hp varav minst 7,5 hp på nivå G1F eller högre. Idrott och hälsa Idrott och hälsa 1-90 hp, eller motsvarande Ämnet kan endast utgöra ämne I om 90 hp. Kemi Kemi 90 hp varav minst 30 hp på nivå G2. Kemi 60 hp innehållande allmän Kurserna ska innehålla allmän kemi, kemi, organisk kemi, biokemi organisk kemi, biokemi, analytisk kemi och analytisk kemi, eller och fysikalisk kemi, eller motsvarande. motsvarande. Ämnet kan endast utgöra ämne I om 90 hp. Kemi 45 hp innehållande allmän kemi, organisk kemi, biokemi och analytisk kemi, eller motsvarande. Matematik Musik Matematik 90 hp varav minst 15 hp på nivå G1F eller högre och minst 15 hp på nivå G2 eller högre. Kurser i matematikdidaktik kan ingå med högst 30 hp. Musik 1-90 hp varav minst 30 hp på nivå G2 eller motsvarande, inklusive: Matematik 60 hp varav minst 15 hp på nivå G1F eller högre. Kurser i matematikdidaktik kan ingå med högst 22.5 hp. Ämnet måste enligt examensordningen omfatta minst 90 hp. Matematik 45 hp varav minst 7,5 hp på nivå G1F eller högre. Kurser i matematikdidaktik kan ingå med högst 15 hp. Ämnet måste enligt examensordningen omfatta minst 90 hp.

Sida 3 (9) Ärende 18 Spanska Svenska - musikteori/arrangering, gehör, ackordinstrument och ensemblespel - självständigt arbete om 15 hp på G2-nivå Spanska 1-90 hp inklusive: - 15 hp i grammatik inklusive kontrastiva moment i spanskasvenska, eller motsvarande - 10 hp i muntlig kommunikation, eller motsvarande - 17.5 hp i skriftlig kommunikation, eller motsvarande - självständigt arbete på G2-nivå om 15 hp i spanska Svenska språket 1-30 hp samt Litteraturvetenskap 1-60 hp inkluderande svensk litteraturhistoria alternativt Svenska språket 1-60 hp samt Litteraturvetenskap 1-30 hp inkluderande svensk litteraturhistoria. Ämnet kan endast utgöra ämne I om 90 hp. Ämnet måste enligt examensordningen omfatta minst 90 hp Ämnet kan endast utgöra ämne I om 90 hp. Ämnet måste enligt examensordningen omfatta minst 90 hp Svenska som andraspråk 1-90 hp Svenska som andraspråk 1-60 hp Svenska som andraspråk 1-45 hp Svenska som andraspråk Tyska Tyska 1-90 hp inklusive Ämnet kan endast utgöra ämne I om 90 hp. Ämnet kan endast utgöra ämne I om 90 hp.

Sida 4 (9) Ärende 18-15 hp i grammatik inklusive kontrastiva moment i tyskasvenska, eller motsvarande - 10 hp i muntlig kommunikation, eller motsvarande - 17.5 hp i skriftlig kommunikation, eller motsvarande - självständigt arbete på G2-nivå om 15 hp i tyska KPU - studiefordringar för antagningsämnen i gymnasieskolan Ht 18 Ämneskunskaper i minst ett undervisningsämne i gymnasieskolan som motsvarar ämnesstudier om minst 120 högskolepoäng. Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 120 hp Studiefordringar för ämne II, 90 hp Bild Bildpedagogik 1-120 hp varav minst 30 hp på nivå G2 eller motsvarande, inklusive självständigt arbete om 15 hp på G2-nivå. Bildpedagogik 1-90 hp varav minst 30 hp på nivå G2 eller motsvarande, inklusive självständigt arbete om 15 hp på G2-nivå. Biologi Biologi 120 hp varav minst 60 hp på nivå G2. Kurserna ska innehålla minst 15 hp vardera i ekologi och zoologi, dessutom cellbiologi, evolutionsbiologi/genetik och botanik eller motsvarande Biologi 90 hp varav minst 30 hp på nivå G2. Kurserna ska innehålla minst 15 hp vardera i ekologi och zoologi, dessutom cellbiologi, evolutionsbiologi/genetik och botanik eller motsvarande.

Sida 5 (9) Ärende 18 Engelska Engelska 1-120 hp, inklusive självständigt arbete om 15 hp på G2-nivå. Engelska 1-90 hp, inklusive självständigt arbete om 15 hp på G2-nivå. Franska Fysik Franska 1-120 hp inklusive - 15 hp i grammatik inklusive kontrastiva moment i franska-svenska, eller motsvarande - 10 hp i muntlig kommunikation, eller motsvarande - 17.5 hp i skriftlig kommunikation, eller motsvarande - självständigt arbete på avancerad nivå om 15 hp i franska Fysik 120 hp varav minst 15 hp på nivå G1F eller högre och minst 15 hp på nivå G2 eller högre alternativt Individuell bedömning av Civilingenjörsexamen i teknisk fysik. Franska 1-90 hp inklusive - 15 hp i grammatik inklusive kontrastiva moment i franska-svenska, eller motsvarande - 10 hp i muntlig kommunikation, eller motsvarande - 17.5 hp i skriftlig kommunikation, eller motsvarande - självständigt arbete på G2-nivå om 15 hp i franska Fysik 90 hp varav minst 15 hp på nivå G1F eller högre och minst 15 hp på nivå G2 eller högre alternativt Individuell bedömning av Civilingenjörsexamen i teknisk fysik. Idrott och hälsa Idrott och hälsa 1-120 hp, eller motsvarande. Idrott och hälsa 1-90 hp, eller motsvarande Kemi Matematik Kemi 120 hp varav minst 60 hp på nivå G2. Kurserna ska innehålla allmän kemi, organisk kemi, biokemi, analytisk kemi och fysikalisk kemi, eller motsvarande. Matematik 120 hp varav minst 15 hp på nivå G1F eller högre och minst 15 hp på nivå G2 eller högre. Kurser i matematikdidaktik kan ingå med högst 30 hp. Kemi 90 hp varav minst 30 hp på nivå G2. Kurserna ska innehålla allmän kemi, organisk kemi, biokemi, analytisk kemi och fysikalisk kemi, eller motsvarande. Matematik 90 hp varav minst 15 hp på nivå G1F Kurser i matematikdidaktik kan ingå med högst 30 hp.

Sida 6 (9) Ärende 18 Musik Naturkunskap Musik 1-120 hp varav minst 30 hp på nivå G2 eller motsvarande, inklusive: - musikteori/ arrangering, gehör, ackordinstrument och ensemblespel eller musikerutbildning på instrument, - självständigt arbete om 15 hp på G2-nivå alternativt musikproduktionsutbildning på högskolenivå omfattande minst 120 hp. Studiefordringar om 120 hp varav minst: Biologi 60 hp Kemi 30 hp Fysik 15 hp Miljö/Geovetenskap 15 hp Ämnet måste enligt examensordningen omfatta 120 hp. Studiefordringar om 90 hp varav minst: Biologi 45 hp Kemi 15 hp Fysik 15 hp Miljö/Geovetenskap 15 hp Kurser som ska ingå: Biologi 7.5 hp vardera i ekologi, zoologi, botanik, evolutionsbiologi/genetik, cellbiologi Kemi 7.5 hp vardera i allmän kemi, biokemi och organisk kemi samt 7.5 hp i antingen analytisk kemi eller fysikalisk kemi. Kurser som ska ingå: Biologi 7.5 hp i ekologi samt 7,5 hp vardera i tre av följande områden: zoologi, botanik, evolutionsbiologi/genetik, cellbiologi Kemi 7.5 hp vardera i två av följande områden: allmän kemi, biokemi, organisk kemi.

Sida 7 (9) Ärende 18 Spanska Fysik minst 5 hp astronomi/astrofysik och resterande fysikkurser inom områdena atom- och kärnfysik och/eller termodynamik och/eller meteorologi och/eller miljöfysik. I de fall något av ovanstående ämnen är andra-ämne så kan kravet på det ämnet, för naturkunskapsämnet, sänkas till 0 hp och återstående hp fördelas på övriga ämnen. Spanska 1-120 hp inklusive - 15 hp i grammatik inklusive kontrastiva moment i spanska-svenska, eller motsvarande - 10 hp i muntlig kommunikation, eller motsvarande - 17.5 hp i skriftlig kommunikation, eller motsvarande - självständigt arbete på avancerad nivå om 15 hp i spanska Fysik minst 5 hp astronomi/astrofysik och resterande fysikkurser inom områdena atom- och kärnfysik och/eller termodynamik och/eller meteorologi och/eller miljöfysik. I de fall något av ämnena biologi, kemi eller fysik är förstaämne så kan kravet på det ämnet, för naturkunskapsämnet, sänkas till 0 hp och återstående hp fördelas på övriga ämnen. Spanska 1-90 hp inklusive - 15 hp i grammatik inklusive kontrastiva moment i spanska-svenska, eller motsvarande - 10 hp i muntlig kommunikation, eller motsvarande - 17.5 hp i skriftlig kommunikation, eller motsvarande - självständigt arbete på G2-nivå om 15 hp i spanska Specialidrott Specialidrott 1-120 hp eller motsvarande. Specialidrott 1-90 hp eller motsvarande. Sociologi 120 hp i sociologi eller motsvarande, varav 60 hp i sociologi nivå 1 60 hp och 60 hp i sociologi och/eller sociologiska delområden. Svenska Svenska språket 1-60 hp samt Litteraturvetenskap 1-60 hp inkluderande svensk litteraturhistoria alternativt 90 hp i sociologi eller motsvarande, varav 60 hp i sociologi nivå 1 60 hp och 30 hp i sociologi och/eller sociologiska delområden. Ämnet måste enligt examensordningen omfatta 120 hp.

Sida 8 (9) Ärende 18 Svenska som andraspråk Tyska Svenska språket 1-30 hp samt Litteraturvetenskap 1-90 hp inkluderande svensk litteraturhistoria alternativt Svenska språket 1-90 hp samt Litteraturvetenskap 1-30 hp inkluderande svensk litteraturhistoria. Svenska som andraspråk 1-120 hp. Tyska 1-120 hp inklusive - 15 hp i grammatik inklusive kontrastiva moment i tyska-svenska, eller motsvarande - 10 hp i muntlig kommunikation, eller motsvarande - 17.5 hp i skriftlig kommunikation, eller motsvarande - självständigt arbete på avancerad nivå om 15 hp i tyska Svenska som andraspråk 1-90 hp. Tyska 1-90 hp inklusive - 15 hp i grammatik inklusive kontrastiva moment i tyska-svenska, eller motsvarande - 10 hp i muntlig kommunikation, eller motsvarande - 17.5 hp i skriftlig kommunikation, eller motsvarande - självständigt arbete på G2-nivå om 15 hp i tyska

Sida 9 (9) Ärende 18 Principer för urval vid antagning till KPU vid Linnéuniversitetet Ht18 Vid tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare får högskolan bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas. Vid antagning till KPU HT18 har följande ämnen förtur och konkurrerar i urvalsgrupp 1: - kemi, biologi, fysik och matematik mot årskurs 7-9 och gymnasieskolan samt naturkunskap mot gymnasieskolan - franska, spanska, tyska och svenska som andraspråk mot årskurs 7-9 och gymnasieskolan Övriga ämnen konkurrerar i urvalsgrupp 2. Rangordning görs efter antal avklarade högskolepoäng inom åberopade undervisningsämnen.

Ärende 22 bilaga Nämnden för lärarutbildning (NLU) Forskning och utbildning på forskarnivå 2019 Principer, beräkningsgrunder samt villkor för omfördelning och uppföljning Övergripande målsättning Nämndens övergripande målsättning för forskningsmedelsfördelning 2018 är att i samverkan med fakulteter bidra till strategisk kompetensförsörjning som i första hand förstärker ämnesdidaktikens vetenskapliga bas samt att via tydliga krav på forskargruppernas medverkan i undervisning och kvalitetsarbete förstärka relationen mellan forskning och utbildning. Fördelnings- och beredningsprinciper Fördelningsprinciperna och beräkningsgrunderna nedan gäller för samtliga poster om inte specifik pott särskilt anges. Behovet av medel ska vägas mot aktuell forskargrupps personella sammansättning och vetenskapliga kompetens. Satsningens relation till lärarutbildningen i kvantitativa och kvalitativa termer, dels helårsstudenter (hst) och dels utbildningsinnehåll/ kvalitetsarbete. Planerad forskning och dess relevans för lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga och ämnesdidaktiska undervisningsinnehåll såsom de beskrivs i lärarutbildningens utbildningsplaner Lärare/forskarstuderande som nämnden finansierar ska i normalfallet genomföra majoriteten av sin undervisning och/eller kvalitetsarbete inom lärarutbildningen Medel beräknas från det i äskandet angivna tillträdesdatumet och i enlighet med planerad aktivitetsgrad. Medel till disputerad ska inte bidra till forskningsfinansiering som sammantaget överstiger 75 % av enskild lärares heltidstjänst. 1. Dekans strategiska medel Inom potten avsätts medel till NLU:s dekan att besluta över under året för löpande satsningar som ryms inom nämndens övergripande målsättning.