Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Relevanta dokument
Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Liten mineralisering denna vecka

Lägre upptag i nollrutorna igen

Fortsatt varierande kväveupptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Lågt kväveupptag senaste veckan

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Varmt väder har gett ökat upptag

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Sista mätningen för den här säsongen

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Högt kväveupptag senaste veckan

Oväntat högt kväveupptag

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Varmt väder ger snabb utveckling

Markens mineralisering högre än normalt

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Nu är höstvetet i axgång

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Kväveupptaget har tagit fart

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Årets kvävemätningar har startat

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Markens mineralisering medel jämfört med

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Kväveupptaget ökar ordentligt

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Utnyttja restkvävet i marken

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kvävestrategi i höstvete

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Kväve i höstvete 2013

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Kvävepass med Gunsorna

Kvävestrategi i höstvete

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kvävestrategi i höstvete

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Kvävestrategi i höstvete

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor. I snitt har nollrutorna tagit upp 5 kg N/ha sedan förra mätningen med en variation på 0 till 11 kg N/ha. Flaggbladet har nu börjat växa fram och alla fält vi mäter i har nått minst DC 37. Veckans mätning gjordes den 1 och 2 juni, förutom Veckholm som mättes den 29 maj. Det har kommit 20-30 mm regn sedan förra mätningen. Marktemperaturen ligger på 10-12 grader på 10-15 cm djup. Höstvetet är i utvecklingsstadium DC 37-41. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 29 maj - 2 juni 2015

Något ökad mineralisering den senaste veckan Tack vare det något varmare vädret den senaste veckan ser vi en ökning i leveransen av markkväve. Nollrutorna har tagit upp i snitt 5 kg N/ha sedan förra mätningen, med en variation på noll till 11 kg N/ha. Vi ser fortfarande skillnader i fält med raps eller ärter som förfrukt jämfört med fält med spannmål som förfrukt. Nollrutor med raps eller ärter som förfrukt har tagit upp i snitt 6 kg N/ha medans nollrutor där spannmål är förfrukt har tagit upp 3 kg N/ha under den gångna veckan. Kväveupptag i fält och i nollrutor i år och förra året. Upptag av gödselkväve fortsätter Även de gödslade fälten fortsätter att ta upp kväve. I snitt har vetet tagit upp 8 kg N/ha av gödselkvävet sedan förra mätningen med en variation på 2 till 15 kg N/ha. Av det totala upptaget i fält kommer alltså ca 40% från markkväve och 60% från gödselkväve den här veckan. Tittar vi på det totala upptaget i fält och jämför olika förfrukter så ser vi inga skillnader. Vetet har tagit upp snitt 13 kg N/ha den här veckan både om raps/ärter är förfrukt och om spannmål är förfrukt. Upptaget verkar alltså vara detsamma oavsett förfrukt. Av det tillförda kvävet har ca 35-50% tagits upp. Beslut om kompletteringsgödsling Grödans utveckling går fortfarande relativt långsamt i det svala vädret. Det är en fördel att vänta med beslut om kompletteringsbeslut så länge som möjligt för att kunna göra en bra uppskattning av skördepotential och mineralisering. Tidigare försök har visat att det går att vänta så länge som till DC 45 med komplettering utan att förlora i skörd. I snitt har ungefär Sida 2

40% av det tillförda kvävet utnyttjats hittills men med en viss variation beroende på förfrukt. Det finns alltså gödselkväve kvar i marken, man bör dock tänka på att ungefär hälften av den totala kvävegivan bör finnas kvar efter DC 37 för att det inte ska bli brist senare under säsongen. Anpassa givan efter förväntad skörd och hur mycket kväve marken har levererat hittills. Grödorna ser bra ut på många håll och har en hög skördepotential. Mineraliseringen varierar mycket, framförallt beroende på förfrukt. Sedan vi började mäta i våras har fälten med raps eller ärter som förfrukt levererat ca 24 kg N/ha medan fälten med spannmål som förfrukt har levererat ca 7 kg N/ha. Det är alltid svårt att bedöma skörden i förväg, men om skörden verkar bli högre än normalt kan man behöva justera upp kvävegivan. Det kan vara aktuellt att kompletteringsgödsla fält med höstvete till både foder, bröd eller etanol för att optimera skörden. Om skörden förväntas bli 7 ton/ha behövs det 155 kg N/ha för brödvete i Svealand enligt Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkning 2015. Justera givan med 15-20 kg N/ha per ton justerad skörd. Till fodervete kan kvävegivan sänkas med 5 kg per hektar. Gulnande vårkorn Det har varit en ovanligt regnig vår och på många håll kan man nu se att framförallt kornet börjar gulna. Blir det stående vatten finns det risk för kväveförluster. För några år sedan hade vi en liknande situation och då togs jordprov i Västsverige i ett antal fält där man mätte markkväve. Man tog två jordprov i varje fält, ett där grödan gulnat och sett dålig ut och ett i en del av fältet där vatten inte blivit stående och där grödan såg bra ut. Skillnaden i snitt mellan bra och dåligt blev ca 20 kg N/ha. Allt kväve försvann alltså inte men en viss förlust som skulle kunna ha betydelse skedde. 1995 och 1999 lades försök ut i Västergötland och Bohuslän efter kraftigt regnande och förmodade kväveförluster, i korn och havre. Där undersökte man vilken effekt en sen komplettering av kväve och svavel kunde ge. Gödsling med enbart svavel gav inte någon effekt, men i ett par fall var det troligtvis nödvändigt att tillföra svavel för att få full effekt av kvävet. 1995 fick man i Västra Sverige 120-150 mm regn från 31 maj till 30 juni, då lade man ut fyra försök, tre i havre och ett i korn. Kompletteringen gjordes mellan 27 juni och 7 juli. Vid en tilläggsgiva på 30 kg N (i form av Ks) och 15 kg S/ha fick man en skördeökning på i snitt 28%. Ökades kvävet till 60 kg N/ha blev skördeökningen istället 34%. I det försök som lades ut i Västergötland 1999 gav 30 kg N (i form av Ks) och 15 kg S/ha en skördeökning på 40% och när kvävegivan ökades till 60 kg ökade skörden med 60% jämfört Sida 3

mot enbart grundgödslat. Här gjordes kompletteringsgödslingen 22 juni. I Bohuslän lyckades man inte få någon lönsamhet i tilläggsgödsling i korn. Där hade det kommit mer regn och det tog längre tid innan marken torkade upp så att den var körbar därför gjordes inte kompletteringsgödslingen förrän mellan den 9 och 12 juli. Skörd kg/ha (medel 3 försök havre, 1994) Skörd kg/ha (korn, Töreboda, 1994) Skörd kg/ha (korn, Järpås, 1999) Skörd kg/ha (korn, Lysekil, 1999) Grundgödslat 3203 2750 3791 878 + 30 kg N i Ks + 15 kg S 4107 3830 5306 1084 + 60 kg N i Ks + 15 kg S 4290 4470 6119 1179 Nästa mätning Nästa mätning planeras måndag den 8 juni. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala Sida 4

1 Västerås I Västerås fortsätter upptaget av gödselkväve. Den senaste veckan har 12-14 kg N/ha tagits upp i fälten, och 33-37% av det tillförda kvävet har utnyttjats. Nollrutan i det fält som har ärter som förfrukt har tagit upp nästan 5 kg N/ha den här veckan, medan fältet med vete som förfrukt ligger på ungefär samma nivå som förra veckan. Västerås 1a Västerås 1b Västerås Jordart ML ML ph 6,3 6,6 Mullhalt 1,8 2,4 Org.gödsel Ja Ja Förfrukt Vete Ärter Sort Olivin Olivin Sådatum våren 730 810 skörd 6,5 ton/ha 7 ton/ha 09-apr 70 70 02-maj 90 90 Sida 5

1a Västerås (ff vete) DC 37, 1 juni 2015 1b Västerås (ff ärter) DC 37, 1 juni 2015 Sida 6

2 Veckholm Den senaste veckan verkar mineraliseringen ha kommit igång i Veckholm, alla tre nollrutor har tagit upp ca 6 kg N/ha. Även upptaget i de gödslade fälten ökar, ca 15 kg N/ha har tagits upp sen förra veckans mätningar. Den 27 maj kompletteringsgödslade lantbrukaren fälten med 50 kg N/ha så därför ligger kväveutnyttjandet fortfarande på ca 35%. Veckholm 2a Veckholm 2b Veckholm 2c Veckholm Jordart Mellanlera Mjälig lera Mellanlera ph 7,4 6,5 6,2 Mullhalt 3-6% 3-6% 3-6% Org.gödsel >5 år sen >5 år sen >5 år sen Förfrukt Höstraps Höstraps Höstvete Sort Julius Julius Julius Sådatum 01-sep 01-sep 02-sep våren 1300 1270 830 skörd 7,5 ton/ha 6,5 ton/ha 7,5 ton/ha 08-apr 140 140 140 27-maj 50 50 50 Sida 7

2a Veckholm (ff raps) DC37, 29 maj 2015 2b Veckholm (ff raps) DC37, 29 maj 2015 2c Veckholm (ff vete) DC31, 8 maj -15 Sida 8

3 Enköpingsnäs Även i Enköpingsnäs verkar mineraliseringen tagit fart. Sedan förra veckans mätning har nästan 10 kg N/ha tagit upp i nollrutan. Upptaget i fältet runtomkring nollrutan är ungefär lika stort som det i nollrutan, alltså är utnyttjandet av gödselkväve ungefär detsamma som sist ca 36%. Enköpingsnäs Enköpingsnäs2 Jordart ML ph 6,7 Mullhalt 2,5 Org.gödsel Nej Förfrukt Ärter Sort Brons Sådatum 10-sep våren 1330 skörd 8 ton/ha 19-mar 108 Sida 9

3 Enköpingsnäs (ff ärter) DC 25, 18 maj 2015 4 Svinnegarn I Svinnegarn fortsätter vetet att ta upp kväve, både i nollrutan och i övriga fältet. Upptaget i nollrutan är ca 7 kg N/ha och i övriga fältet ca 15 kg N/ha, sedan förra veckans mätning. Av det kväve som tillförts nu under våren har ca 40% utnyttjats. Svinnegarn Kolumn1 Jordart Mellanlera ph 6,5 Mullhalt 3-6% Org.gödsel Ja (rötslam) Förfrukt Vete Sort Julius Sådatum 14-sep våren 1040 skörd 7,5 ton/ha Höst MAP+rötslam 22 mars 80 20 april 50 4 Svinnegarn (ff vete) DC 37, 1 juni 2015 Sida 10

5 Enköping I Enköping har vi en viss osäkerhet i mätningen i fältet med ärter som förfrukt. Detta på grund av att det finns mycket fysiologiska fläckar i vetet som påverkar färgen. Därför har vi valt att inte ta med resultatet från mätningen i det fältet. I fältet med vete som förfrukt har det skett en viss mineralisering sen förra veckan. Nollrutan har tagit upp ca 6 kg N/ha på en vecka. I omkringliggande fält har upptaget av kväve varit något högre 9 kg N/ha. Av det tillförda kvävet har ca 38% utnyttjats. Enköping 5a Enköping 5b Enköping Jordart Styv lera Styv lera ph 6,4 6,1 Mullhalt 4,4 6,2 Org.gödsel Nej Nej Förfrukt Vete Ärter Sort Norin Norin Sådatum 03-sep 03-sep våren 650 780 skörd 8 ton/ha 8 ton/ha Höst 12 7 19-20 mars 110 110 29 mars 67 67 Sida 11

5a Enköping (ff vete) DC 41, 1 juni 2015. 5b Enköping (ff ärter) DC 31, 18 maj 2015. Sida 12

6 Torstuna I Torstuna fortsätter fältet med ärter som förfrukt att leverera kväve. I nollrutan har vetet tagit upp ca 10 kg N/ha sen förra veckan. I fältet med vete som förfrukt ligger kväveupptaget i nollrutan däremot på samma nivå som förra veckan. Upptaget i de gödslade fälten den senaste veckan ligger på 16-17 kg N/ha. Detta gör att utnyttjandet av gödselkväve är högre i det fält där vete är förfrukt, nästan 50% jämfört med 30% i det fält där ärter är förfrukt. Enköping 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart Mellanlera Mellanlera ph 6,2 6,3 Mullhalt 3 6 Org.gödsel Nej Nej Förfrukt Vete Ärter Sort Julius Julius Sådatum 18-sep 17-sep våren 550 1030 skörd 7,5 ton/ha 7 ton/ha Höst 10 10 8 april 130 130 Sida 13

6a Torstuna (ff ärter) DC 37, 2 juni 2015 6b Torstuna (ff vete) DC 37, 2 juni 2015 Sida 14

7 Örsundsbro I Örsundsbro fortsätter upptaget att ligga på samma nivå som tidigare. Upptaget av gödselkväve går dock stadigt uppåt. Sen förra veckans mätning har ca 10 kg N/ha tagits upp i det gödslade fältet. Detta innebär att ca 50% av det tillförda kvävet har tagits upp. Örsundsbro Kolumn1 Jordart Mellanlera ph 6,7 Mullhalt 2,7 Org.gödsel Lite Förfrukt Maltkorn Sort Julius Sådatum 12-sep våren 480 skörd 6 ton/ha 08-apr 97 7 Örsundsbro (ff korn) DC 37, 1 juni 2015 Sida 15

8 Lövstalöt I Lövstalöt har vetet i nollrutan inte tagit upp något sen förra veckans mätning. Fältet runtomkring har tagit upp ca 12 kg N/ha och har nu utnyttjat ca 50% av det tillförda kvävet. Lövstalöt Kolumn1 Sandig mullrik Jordart lättlera ph 6,5 Mullhalt 6-12% Org.gödsel Nej Förfrukt Korn Sort Norin Sådatum 13-sep våren 410 skörd 7 ton/ha 13-apr 130 8 Lövstalöt (ff korn) DC 37, 2 juni 2015 Sida 16

9 Uppsala I Uppsala kan vi se ett visst upptag i nollrutan, ca 5 kg N/ha tagits upp sen förra veckans mätning. Fältet runtomkring har tagit upp ca 12 kg N/ha den senaste veckan och nu har ca 45% av det tillförda kvävet tagits upp. Uppsala Kolumn1 Jordart Mellanlera ph 6,5 Mullhalt mmh Org.gödsel > 5 år sen Förfrukt Vårraps Sort Julius Sådatum 11-sep våren 900 skörd 7,5 ton/ha 9 april 120 9 Uppsala (ff raps) DC37, 2 juni 2015 Sida 17