Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Magdalena Gustafsson Leg fysioterapeut/ergonom Hälsan & Arbetslivet/Göteborg
Introduktion Förekomst av nacksmärta hos tandvårdspersonal är generellt sätt mycket hög. (Alexopoulos et al 2004, Hayes et al 2009, Jadhav et al. 2015) Inget svenskt problem hög förekomst i alla länder. Studier visar på en prevalens mellan 50-75%. Bland anställda i Folktandvården Västra Götaland uppskattar man att ca 65% har arbetsutlöst smärta från nacke/skuldra.
Syfte med första studien Att studera om användning av prismatiska glasögon minskar belastningen på nacken vid arbete i munhålan.
Huvudinklinometer Inklinometer övre ryggen Data logger Två mätningar på varje person (baslinje o efter ca 8 veckors användning)
Frågeformlär Hur mycket kliniskt arbete? Smärta i nacken? Upplevd ansträngning? Hur mycket använder du glasögonen?
Vad såg vi då Vi såg ingen skillnad i mellan män och kvinnor. Tandhygienister arbetade med mer uttalad framåtböjning i nacken jämfört med tandläkare (22 respektive 14 grader).
Användning efter 12 månader 21 av 25 (84 %) tandläkare respektive tandhygienister i interventionsgruppen använde sina glasögon i det dagliga arbetet och vid i stort sätt alla typer av tandvårdsarbete. 20 av 25 rapporterade att prismatiska glasögon underlättat arbetet och att dom gärna skulle rekommendera prismaglasögon till kollegor.
Studiepopulationen Totalt deltog 564 individer fördelade på 371 som fått prismatiska glasögon och 193 referenser. Andelen tandläkare, hygienister och ortodontiassistenter fördelar sig proportionerligt mot det totala antalet inom varje yrkeskategori i vår region.
Slutsatser Prismatiska glasögon minskar extrem framåtböjning av nacken vid arbete i munhålan. Minskningen är av sådan omfattning att man på goda grunder kan anta att man minska risken att drabbas av arbetsrelaterad nacksmärta vid regelmässig användning. Följsamheten med konceptet är god även i ett längre tidsperspektiv. Signifikant bättre självskattad arbetsförmåga, smärta, förbättringar avseende kliniska diagnoser i nacken hos prismagruppen jämfört med referensgruppen Stora förbättringar av upplevd ansträngning hos prismagruppen jämfört med referensgruppen (129/48)
Varför får man ont? Extrema framåtböjning! Långvarig statisk belastning! Stora synkrav! (Arvidsson et al, 2008, Rafeemanesh et al 2013, Åkesson et al 2012, Hämphäle et al 2014)
ONT I NACKEN? BÖJ DIG INTE FÖR MOBILEN! Som att ha ett barn på huvudet. Så farligt är stirrandet: Nacken böjd i 15 grader: 12 kilos tryck på ryggraden. 30 grader: 18 kilo. 45 grader: 22 kilo. 60 grader: 27 kilo. Huvudet väger 4 5 kg. Källa: Dr Kenneth Hansraj/Surgical Technology International
Tandsköterskorna då..
Arbetar tandläkaren med dålig ergonomi skapar man ofta en dålig ergonomi för tandsköterskan
Regelverk Riskfaktorer för belastningsbesvär Böjd och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd Statiskt muskelarbete Ensidigt upprepat arbete
Statisk belastning - syrebrist i musklerna undvik statiska ställningar. Ensidigt upprepat arbete - dynamiska rörelse men samma, länge uppfattas av kroppen som statiskt - syrebrist uppstår. undvik ensidigt upprepat arbete Vid arbetsrelaterad muskelvärk på övre delen av kappmuskeln - 1 av 10 muskelfibrer endast är i vilar vid aktivitet. Normalt - 4 av 10 muskelfibrer i vila.
BALANS Halskotor (7 st) Bröstkotor (12 st Ländkotor (5 st) Korsben Svansben
Om patienterna får stödet på rätt ställe i nacken är det oftast lättare att föra huvudet bakåt.
Ergonomisk utrustning
Ergonomi vilka hjälpmedel finns tillgängliga och hur kan vi arbeta smartare för att slippa belastningsskador? Vad säger forskningen om obekväma arbetsställningar? Värk i nacken hos tandvårdspersonal vad beror det på och går det att undvika? Hur kan befintliga hjälpmedel förbättra din dagliga arbetssituation? 6 av 10 som arbetar med tandvård får problem med värk och smärta i nacke och axlar vilka förändringar kan du göra för att slippa detta?
Studier Hög prevalens av nack/skuldersmärta hos tandvårdspersonal (Ayers et al., 2009; Hayes et al., 2009). Multipel ergonomic risk factors are involved during dental work in the oral cavity (Andersen et al., 2003; Ariens et al., 2001; Bernard, 1997; Feuerstein, 2002; Arbetställningen har betydelse för uppkomst av värk/smärta Gangopadhyay et al., 2010; Gerr and Marcus, 2000; Juul-Kristensen and Søgaard, 2004; Rempel et al., 2007; Rempel et al., 2006). Studies among dentists have shown that head flexion exceeding 45, are present during 10% of the total working time (Jonker et al., 2009; Åkesson et al.,2012) Wearing loupes appears to have both positive and negative effects on upper extremity MSD among dental hygienists. Ongoing research is required to determine the long-term effects of loupes wear, over an extended period of time (Hayes, Osmotherly, Taylor, 2013). 85% av tandhygienisterna i en färsk australiensisk studie rapporterar symtom från nacken (Hayes, Smith and Taylor, 2013) 93% percent of the clinical year students reported symptoms of WMSD in one or more body regions. Female students reported a significantly higher numbers of symptoms compared to male students. The neck (82%) and lower back (64%) were reported to have the highest prevalence of WMSD (Khan, Chew, 2013). Discomfort in the neck region was found to be associated with self-reported frequency of bending of the neck. A majority of students (92%) reported minimum participation in workshops related to ergonomics in dentistry (Kahn and Chew 2013) Ergonomics should be covered in the educational system for dental personal in order to reduce risks of neck/shoulder pain among dental practitioners (Gopinadh, Devi,Chiramana et al 2013).