Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden
Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3 Medicinskt ansvariga... 4 Verksamhetschef/enhetschef... 4 Hälso- och sjukvårdspersonal... 4 Dietist... 4 Arbetsterapeut... 4 Fysioterapeut/Sjukgymnast... 5 Omsorgspersonal... 5 Patientansvarig läkare... 5 Förebyggande av undernäring... 5 Utredning av näringstillstånd... 5 Behandling av undernäring... 6 Vård i livets slutskede... 6
Sida 3 (6) Inledning Stadsdelens särskilda boendeformer ska ha god måltidsordning och säkerställa att nattfastan inte överskrider 11 timmar. Rätt kost och nutrition är en viktig patientsäkerhetsfråga, de utgör en del av omvårdnaden men också en del av den medicinska behandlingen med samma krav på bedömning, utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av nutritionsrelaterade problem. En patients nutritionsstatus är av betydelse för autonomi, livskvalitet och för att behålla sin hälsa. Under 2015 togs en ny samverkansöverenskommelse fram mellan Kommunförbundet Stockholms län och Stockholms läns landsting gällande individuell nutritionsbehandling i särskilt boende. Överenskommelsen hjälper kommuner och landsting till en gränsdragning och ett förtydligande över ansvarsfördelning mellan båda parter. Uppdelningen benämns basal nutrition som är kommunens ansvar och specifik nutrition som är landstingets ansvar. För att identifiera personer som är undernärda eller befinner sig i riskzonen ska alla som flyttar in på särskilda boenden riskbedömas med bedömningsinstrumentet Mini al Assessment (MNA) 1. Riskbedömningen ska följas upp vid förändrat hälsotillstånd och minst en gång per år. Näringsintaget ska vara individuellt anpassat och måltiderna ska spridas under dygnet. Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar men ska alltid utgå från den enskildes önskemål och behov. Ansvar Vårdgivaren Stadsdelsnämnden ansvarar för att verksamhetens hälso- och sjukvård, omvårdnad och omsorg är av god kvalitet enligt hälsooch sjukvårdslagen 2 och socialtjänstlagen 3. Stadsdelsnämnden är ansvarig livsmedelsföretagare för de kök som tillagar och/eller tar emot mat i de olika särskilda boendena, dag- och daglig verksamhet enligt livsmedelslagstiftningen 4. I de fall patienten inte själv kan ansvara för hela eller delar av sin näringstillförsel, ansvarar vårdgivaren för att tillgodose det individuella behovet. 1 MNA är ett instrument som är anpassat för att bedöma näringstillståndet hos äldre. Den består av 18 frågor och är uppdelad i två delar. 2 Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30) gäller efter 2017-04-01 3 SoL 2001:453 4 SFS 2006:804
Sida 4 (6) Medicinskt ansvariga Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetsförordningen 5 för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet och god hygienisk standard. Verksamhetschef/enhetschef Verksamhetschef har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården i särskilda boenden. Verksamhetschef ansvarar också för att tillgodose kravet på hög patientsäkerhet och ansvarar för att MAS/MAR regler är kända inom enheten. Verksamhetschef ansvarar för att det finns rutiner för hur och när näringstillstånd ska utredas och när undernäring ska förebyggas och behandlas 6. Hälso- och sjukvårdspersonal Sjuksköterska Sjuksköterska ansvarar för att genomföra riskbedömning enligt MNA på patient vid inflyttning, därefter vid förändrat hälsotillstånd och minst en gång per år. Sjuksköterska ska bedöma patientens munstatus enligt ROAG och vid behov upprätta en hälsoplan som ska följas upp enligt planering. Utifrån bedömningen ordineras specialkost, konsistensanpassad kost och kosttillägg. Kontakt tas med dietist, läkare eller annan yrkesgrupp vid tillstånd som kräver bedömning och åtgärder utanför sjuksköterskans eget kompetensområde. Sjuksköterska dokumenterar och följer kontinuerligt upp insatta åtgärder. Dietist Dietist är en resurs för verksamhetschef och MAS för att ta fram processer, aktiviteter och rutiner i ledningssystemet för nutritionsomhändertagande. Dietist planerar i samråd med verksamhetschef utbildning och handledning av personal i kost och nutrition. Dietist ansvarar för att genomföra individuell nutritionsbehandling när sjuksköterska eller läkare bedömer att särskild kompetens behövs. Arbetsterapeut Arbetsterapeut ansvarar för att stödja i att skapa en ändamålsenlig och trevlig måltidsmiljö. Arbetsterapeut ska bedöma och förskriva hjälpmedel samt säkerställa att ordinationer följs. 5 SFS 2010: 1369 7 kap 3. 6 SOSFS 2014:10
Sida 5 (6) Fysioterapeut/Sjukgymnast Fysioterapeut/ sjukgymnast ansvarar för att patienten har optimal sittställning i samband med måltid samt säkerställa att ordinationer följs. Omsorgspersonal Omsorgspersonal ansvarar för att kontakta sjuksköterska vid förändrat hälsotillstånd hos patienten. De ska rapportera problem i matsituationen till sjuksköterska och följa givna instruktioner och ordinationer. Omsorgspersonal ska medverka vid riskbedömningar och vara delaktiga i planering av insatser utifrån patientens behov. Patientansvarig läkare Patientansvarig läkare har det medicinska huvudansvaret för patienten vilket också omfattar nutritionsproblem. Ansvarig läkare ingår med hälso- och sjukvårdspersonal i teamet kring patienten. Läkaren remitterar vid specifika nutritionsproblem till landstingets dietist eller logoped. Förebyggande av undernäring Alla som flyttar in till särskilt boende ska inkluderas i de förebyggande åtgärderna och erbjudas riskbedömning med MNA och ROAG samt uppföljning av vikt utifrån patientens behov Verksamheten ska erbjuda en individuellt anpassad kost och måltidssituation. Utredning av näringstillstånd Det är viktigt att identifiera undernäring tidigt. För att göra detta krävs att riskfaktorer tidigt uppmärksammas och utreds. Riskfaktorer som ska uppmärksammas och utredas: Identifierad risk enligt MNA Ofrivillig viktförlust- oavsett tidsförlopp och omfattning Ätsvårigheter t ex apitlöshet, tugg- och sväljsvårigheter, orkeslöshet och motoriska störningar Undervikt- dvs BMI under 22 om personen är över 70 år Som stöd för hur en nutritionsutredning genomförs används framtagna dokument av dietist 7 om rutiner för att förebygga och behandla undernäring. 7 Rutin nutrition
Sida 6 (6) Behandling av undernäring såtgärderna ska anpassas efter patientens behov. De bör vara mätbara och följas upp efter en bestämd tidsperiod. sbehandlingen kan innefatta både oral nutrition och artificiell nutrition. Kost utgör grunden i nutritionsbehandlingen och ska ses som första alternativ tillsammans med anpassning av miljön. När den vanliga maten inte täcker behovet av energi och näring kan det finnas behov av kosttillägg. Läkare eller dietist ordinerar vid behov kosttillägg och sondnäring. Insatta åtgärder ska följas upp och utvärderas. Tidsplan för detta ska anges i hälsoplanen En vårdplanering/sip ska alltid övervägas då en patient ska få sitt näringsbehov tillgodosett via någon form av infart (ex. Piccline, subcutan venport,). Planeringen ska säkerställa att det finns en plan och mål med behandlingen samt att alla hjälpmedel/tillbehör finns på plats när patienten kommer till boendet. Ansvarig läkare i verksamheten ska vara involverad i planeringen. Vård i livets slutskede 8 Många patienter i livets slutskede kan sakna aptit och gå ner i vikt, vilket till viss del är ofrånkomligt. Målsättningen är att undvika törst, hunger, illamående och andra besvär. Patienten ska få äta och dricka enligt önskemål. God munhygien, smärtbehandling och allmän omvårdnad ska prioriteras. 9 8 Palliativ vård i livets slutskede, nationellt vårdprogram 2016, Regionala cancercentrum i samverkan. 9 Vård i livets slutskede Regel för hälso- och sjukvård