Mineralhalter i spannmål Hans Larsson, SLU
Minskande mineralhalter i vete Fe,Cu,Zn och Mg minskar NPK minskar koncentrationen Stallgödsel ökar Jorden har minskande halter Sortskillnader
Rothamstead experiment 1840-2010 Mineralhalterna i vete stabila 1840-1960 Drastisk minskning 1960-2000 Halterna i jorden ökande eller stabila Introduktion av kortstråiga sorter orsaken till minskningen
120 Mineralhalter i höstvete Cu,Mg,Fe,Zn 100 80 60 40 20 0 1840 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000
Analyses conventional wheat Analyses of four cultivars from 6 places Fransåker, Hedemora, Järpås, laholm, Skänninge, Vassmolösa Akteur, Olivin, Opus, Tulsa
Konventionella sorter höstvete Zink Koppar Järn Magnesium Höstvete1990-2000 32 3,1 24 Konventionellt 6 sorter, 6 platser 20 3,2 29 1000 Konventionella sorter i ekologisk odling 2 försök 2 sorter 25 2,9 30 1050 Kultursorter i samma försök 40 4,5 40 1400
Lokala kvalitetssorter Ekoforskprojekt 2011-2014 4 platser Alnarp,Ekhaga och Krusenberg i Uppland, Gotland 25 vårsorter och 25 höstsorter på varje plats 2 upprepningar av varje sort kvalitetsanalyser mineralanalyser
Höstsorter 4 platser under 3 år totalt 10 skördade försök Zink Koppar Järn Magnesium Höstråg 34 4,5 36 1050 Enkorn 58 6,6 49 1480 Svart emmer 47 6,2 43 1510 Speltvete Gotland 46 6,4 52 1400 Oberkulmer 35 4,9 43 1260 Borstvete Gotland 35 5,9 36 1440 Aros 28 4,6 25 1190
Vårsorter 4 platser under 3 år totalt 12 försök Zink Koppar Järn Magnesium Vårråg 42 5,4 43 1150 Ella 40 5,4 41 1300 Diamant 46 5,3 46 1300 Vårspelt 44 6,8 43 1470 Våremmer 48 6,2 44 1460 Ölands vårvete 42 5,3 44 1400
Höst Zink Koppar Järn Magnesium Alnarp 31 4,8 38 1290 Ekhaga 36 5,9 46 1290 Krusenberg 30 4,3 32 1190 Gotland 43 4 24 1350 Vår Zink Koppar Järn Magnesium Alnarp 31 4,2 42 1280 Ekhaga 43 6,2 48 1340 Krusenberg 39 4,9 42 1290 Gotland 40 5,4 42 1420
Analys av jorden mg/kg Cu Fe Mg Zn Alnarp 0.11 120 27 0.37 Ekhaga 0.33 390 92 0.98 Krusenb erg 0.09 170 35 0.36 Gotland 0.18 120 29 0.39
Översikt mineralhalter 1840-1960 Konvention ell höstvete Kultursorter höst Högsta värde höstsort Högsta värde vårsort Cu 5,5 3,2 5,1 6,9 8,2 Fe 40 29 33 79 62 Mg 1200 1000 1252 1543 1668 Zn 40 20 38 71 57
Sorter med högst mineralhalt Zn Zn Cu Cu Fe Fe Mg Mg vår höst vår höst vår höst vår Höst Alnarp Diamant Rauweizen Våremmer Speltv gotl Våremmer, Ölands Speltv.Gotl. Ölands Borstv Gotl Krusenb erg Våremmer Svartemme r Våremmer Lv Gotl Våremmer Våremmer Borstv Gotl,svarte mmer Ekhaga Diamant Enkorn Algot Enkorn,bor stv. Gotl Ölands svartemme r Ölands Borstv Gotl,svarte mmer Gotland Våremmer, Lv Dalarna Enkorn vårspelt Speltv.Gotl.,svartemm er Ölands Våremmer. vårspelt svartemme r
120 100 80 60 Cu Fe Mg Zn 40 20 0 Konv. Höstvete Ekolog höstv Våremmer Lv Dalarna Diamant vv Dagligt behov
Spannmålskonsumtion Sverige 67 kg mjöl och gryn/ person/år 183 g/dag Huvudsakligen vitt mjöl, endast 20 % av mineralerna kvar 200 gram konventionellt fullkorn innehöll ca 50 % av behovet Vi får i oss 10% av mineralbehovet
Globalt 700 miljoner ton vete 7 miljarder människor 100 kg vete/ person/år eller 274 g/dag Skulle räcka till mer än halva mineralbehovet även med konventionella sorter Men endast 50% av skörden används till människor och mals till vitt mjöl Räcker till 5% av mineralbehovet
Mineralförluster Relativtal 100 för det bröd som äts idag Bröd är det livsmedel som har störst svinn minst en tredjedel dvs relativtal 150 har bakats Vi bakar huvudsakligen på vitt mjöl dvs vi har siktat bort 25%, ursprungstalet i vete är således 200 Om vi istället hade bakat fullkorn hade vi haft dubbelt så mycket bröd och mineralhalten hade varit 5 ggr högre, vi har förlorat 90% av mineralerna Om vi använder en kultursort ökar vi mineralhalten 10 ggr i hela konsumtionen
Fullkornsbröd För att få kalla en produkt för fullkornsbröd ska hela sädeskorn utgöra minst 50 procent av torrvikten, enligt branschens egna regler. Detta följer dock inte alla producenter. Fazers Aktiv råg är enligt förpackningen ett "fluffigt fullkornsbröd" trots att kakorna i själva verket bara innehåller 9 procent fullkorn. Den allra största ingrediensen är vetemjöl. Anita Laser Reuterswärd, nutritionist på Livsmedelsverket, påpekar för Göteborgs-Posten att den felaktiga märkningen inte är olaglig. Andelen får egentligen vara hur liten som helst enligt EU:s förordning. Det enda kravet är att halten anges på förpackningen.
Varför ekologiska kultursorter? 83% av fullkornsbröd har pesticidrester Alla skåningar har stråförkortningsmedel i urinen och de flesta har också glyfosat Ekologiska kultursorter kan användas till 100% fullkorn utan risker Mycket höga mineralhalter i vissa sorter
Mineral nutrient composition of vegetables, fruits and grains: The context of reports of apparent historical declines Jämförelse med gamla data är inte tillförlitliga Jorden har inte utarmats Nya moderna sorter har lägre mineraler pga utspädningseffekt Stora procentuella minskningar tex av koppar betyder inte så mycket i praktiken Nyttan av ökad skörd överväger minskade mineral halter
Ekologiskt har för låg skörd Nutritional yield Hur många människor kan få sin näring från skörden av ett hektar Ursprungliga grödor som hirs har låg skörd men mycket höga näringsnivåer Nutrient density Hur stor mängd i gram behövs för att tillgodose dagsbehovet av näring Moderna grödor som vete kan teoretiskt nära många människor men man måste kanske äta 400 gram /dag