Kvalitetsredovisning 2012/2013

UTBILDNINGSNÄMNDEN ELINSBORGSSKOLAN SID 1 (23) 2013-09-20 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Elinsborgsskolan Anno 1970 www.elinsborgsskolan.stockholm.se

SID 2 (23) Kvalitetsredovisning Inledning Vision 2015 Elinsborgsskolan ska vara känd i Stockholm som det självklara skolvalet, där eleverna rustas för en framtid i världsklass Skolledningen augusti 2010 Elinsborgsskolans organisation På vår skola finns många härliga elever från hela världen. Här finns kompetent, ambitiös och engagerad personal. Skolan har bra lokaler och den stabila personalgruppen har sett till att verksamheten håller hög kvalitet. Elinsborgsskolan är en grundskola som strävar mot att varje elev ska få möjlighet att lyckas och nå goda resultat. Vår skola är en tvåparallellig F-6 skola belägen i norra delen av Tensta. Vi är granne med Järvafältet, och har naturskolan Eggebygård på lagom gångavstånd. Eggebygård ingår i skolans organisation sedan januari 2011. Vi är privilegierade vad avser den fysiska närmiljön, med idrottsplats, fotbollsplan, Parkour och parklekar. Elevantalet har under läsåret pendlat mellan 307-317 och skolan har haft 67 anställda. Förskoleklasser och åk 1-2 har sin skoldag integrerad med sitt fritidshem, åk tre har sitt fritidshem i separata lokaler inom skolbyggnaden, och för åk 4-6 erbjuder vi fritidsklubb, Club Elin. Vi har tre särskilda undervisningsgrupper, varav en är förberedelseklass, en är vår Lilla klass 1-3 och en vår "Lilla klass 4-6". Rastverksamheten leds av en barnskötare. Skolan har ett bemannat bibliotek, där erbjuds elever i åk 4-6 läxläsning tre eftermiddagar i veckan. Skolan har tre specialpedagoger, en utav dessa är dessutom talpedagog. För vårt Elevhälsoarbete har vi bl.a. skolpsykolog 75 % och skolsköterska 60 %. För att bland annat underlätta samarbetet mellan elever, lärare och föräldrar, har skolan fast anställda modersmålslärare på turkiska, somaliska, franska, spanska och arabiska. Skolan är uppdelad i enheter, som var för sig leds av en arbetsenhetsledare, och dessa bildar tillsammans med intendent, biträdande rektor samt rektor Elinsborgsskolans ledningsgrupp. Vi har i alla sammanhang haft en intensiv satsning på elevens språkutveckling. Ämnesområdet kost, motion och hälsa är ständigt aktuell, vi är mycket nöjda med att Ross Tensta gymnasiums kök varje dag levererar nylagad, näringsriktig och vacker lunchmat.

SID 3 (23) Vår skola satsar på att utveckla ett barns olika uttrycksformer, och detta stärks med hjälp av såväl vår Basketprofil som vår Musikprofil. För att utveckla lärmiljön, och för att skapa lugn och studiero i klassrummen, har skolan satsat mycket tid och pengar på att renovera och rusta den fysiska miljön. Arbetet med skolgårdsupprustningen avlutades med att utescenen under hösten 2011 blev färdigställd. Alla förväntas följa skolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling inklusive Värdegrund och trivselregler. Vi är en mångkulturell skola där elevernas, föräldrarnas och personalens olika kulturella bakgrund berikar varandra och skapar en ömsesidig respekt. Ett mycket viktigt arbete på vår skola, är att få varje elev att känna samhörighet och integration med sin stad Stockholm, samt också få eleven att se sig som en fullvärdig medlem av det svenska samhället. Arbetslagen har under terminens början utarbetat Lokala pedagogiska planeringar (Lpp) enligt samma struktur som läroplanen, Lgr 11. Kvalitetsredovisningen är sammansatt utifrån resultat från elev- och föräldraenkäter, från lärarlagens och fritidshemspersonalens utvärderingar av läsåret, där Arbetsplanen har använts som gemensamt underlag. Samtlig personal har i juni förutom utvärdering i sina arbetslag. Elevrådsrepresentanter samt Kamratstödjare har i sina respektive grupper utvärderat och redovisat sitt arbete under året. Slutligen har rektor och biträdande rektor gjort en sammanställning av resultaten, och under augusti genomfört resultatdialog med samtliga arbetslag, samt därefter analyserat resultaten ytterligare en gång. Samverkansgruppen har lämnat synpunkter i samband med färdigställandet av Kvalitetsredovisningen. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Värdegrund - Nolltolerans mot fult språk Språkutveckling Matematik Skola 2011: Kunskapsbedömning/betyg Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Respekt, glädje och trygghet är ledorden för vår gemensamma värdegrund för skolan, hemmet och fritiden.

SID 4 (23) Vi har följt innevarande års Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, och personalen har strävat mot att "försöka få barnen att förstå vikten av att visa respekt i alla situationer, alltid. Jag måste alltid vara en förebild, när vi arbetar, när vi äter, när vi har rast, på bussen, ja alltid!" Personalens årliga utvärdering visar på ett stort behov av värdegrundsarbete i elevgrupperna, men det är också uppenbart att vi måste utveckla värdegrundsarbetet i personalgruppen. Elevrådet och kamratstödjarna har en viktig roll i arbetet med Likabehandlingsplanen/ Plan mot kränkande behandling. Varje månad träffas de och diskuterar olika frågor tillsammans med vuxna på skolan. Trygghetsgruppen gör ett fantastiskt arbete med alla ärenden de nås av. Det finns elever, i trivselenkäten, som upplever att Trygghetsgruppen måste bli mer synlig. Alla klasser har vid skolstart, samt inför och efter alla lov arbetat mer intensivt mot målen i Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. I trivselenkäten som gjordes under hösten 12 och våren 13 har eleverna gett många bra exempel på vad de menar med arbetsro och hur de själv kan bidra med arbetsro på lektionerna. Det är ett område som skolan måste arbeta vidare med. Klassråd måste skolan ta mer på allvar. Eleverna upplever att de inte har klassråd i den omfattning de har rätt till enligt demokratiska rättigheter. Personal inom såväl förskoleklass, fritidshem och grundskola arbetar ständigt med förebyggande insatser för att hindra kränkningar. De bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Skolan kommer att behöva se över en del punkter i skolans Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling, enligt skolinspektionen som besökte skolan under läsåret. NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 1,7 % 0 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 83 % 100 % 2013 60 % 100 % 2013 60 % 100 % 2013 71 % 100 % 2013

SID 5 (23) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Periodens utfall Årsmål Period 48 % 100 % 2013 70 % 100 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att varje dag och hela tiden arbeta för att målen i skolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling förankras, fördjupas och uppnås. Förväntat resultat Att samtlig personal och samtliga elever varje dag och hela tiden arbetar för att nå målen, och att läroplanens övergripande mål är tydliga för eleverna. Antal ärenden i Trygghetsgruppen minskar. Arbetssätt Skolledningen ska fullfölja den kompetensutvecklingsplan som tidigare fattats beslut om vad gäller skolans värdegrund. I samband med terminsstart har samtlig personal deltagit i en halv studiedag gällande skolans arbete med Nolltolerans. All personal ska fortsätta arbetet och konsekvent följa skolans gemensamma "konsekvenstrappa". Manifestation för Nolltolerans ska hållas första skoldagen i september. FN dagen uppmärksammas stort och i samband med detta arbetar klasserna med värdegrundsarbete. Gemensamma samlingar och aktiviteter av olika slag så som Elinsborgsskolans dag, Ängsjödagen, skolkonserter, skoljoggen, Olympiaden mm stärker vi-känslan. Fadderverksamheten fortsätter. Sedan tidigare läsår är värdegrund temat för skolans val, och detta läsår ska fadderverksamhet utvecklas inom ramen för detta arbete. All personal på Elinsborgsskolan ska arbeta för att ge eleverna trygghet och studiero, samt uppmuntra och bekräfta positivt beteende hos eleverna. Vi ska synliggöra värdegrunden t.ex. med hjälp av bild och drama, ha värdegrundssamtal med eleverna i olika grupperingar, ha klassråd varje vecka, kontinuerligt samtala med eleverna om vad respekt för andra innebär. Eleverna ska göras medvetna om allas lika värde. Alla ska, hela tiden fokusera på arbetet med värdegrundsfrågor. Det är bra att koppla ihop värdegrundsarbetet med klassråd, elevråd, förvaltningsråd samt Kamratstödjarverksamhet och Trygghetsgrupp. Musik- och Basketprofilen förstärker och utvecklar resultaten i värdegrundsarbetet. Skolan ska även fortsättningsvis prioritera en god vuxentäthet under elevernas raster. Höstterminens tre första veckor är alla vuxna ute under rasttid. När elever inte klarar sin sociala utveckling fortsätter Elinsborgsskolans Elevhälsoteam att vara uppmärksamt på att åtgärdsprogram upprättas. Eleverna ska ha fasta rutiner, såsom samlingar, "morgonhälsning", och vuxna ska "se" varje barn. Alla vuxna på skolan måste hela tiden tänka på att vara goda

SID 6 (23) förebilder. Värdegrundsmetoden i de yngre åren ska vara StegVis. Pedagogerna ska delge varandra framgångsrika arbetssätt och gärna besöka varandras lektioner, samt följa Kamratstödjarnas uppmaning: "Att vi alla ska bli bättre på att stoppa mobbning/bråk i skolan." Resursanvändning Rastverksamhet, och att många vuxna är ute under elevrasterna. Klasserna har klassråd varje vecka. Hela tiden arbetar alla med värdegrundsarbete. Skolans Trygghetsgrupp ska arbeta kontinuerligt med de ärenden som aktualiseras. Uppföljning Ledningsgrupp, elevråd och klassråd. Klasserna följer ständigt upp det värdegrundsarbete som sker dagligdags. Trygghetsgruppen följer upp att överenskomna "avtal" efterlevts av eleverna, Trygghetsgruppen meddelar Utbildningsförvaltningen vid varje ny incident. Då skolan har utökat med ytterligare en specialpedagog, skapas det bättre förutsättningar för att fler utsatta elever ska uppmärksammas. Elevhälsoteamet har uppföljning en gång i veckan. Kontinuerliga samtal och analys mellan skolledning och lärare t.ex. klasskonferenser, medarbetarsamtal och resultatdialog med varje arbetslag. Utveckling För att utveckla arbetsmetoderna kommer pedagoger att delge varandra framgångsrika arbetssätt samt besöka varandras lektioner. Skolledningen ska kontinuerligt ha uppföljning av att Nolltoleransarbetet utvecklas. Vi ska ha ett gemensamt värdegrundsprojekt för hela skolan för att stärka vår gemenskap. Skolan ska utarbeta ett digitalt utvärderingssystem där det tydligt ska framgå resultaten av värdegrundsarbetet. Detta ska visa på förändringar över tid. Resultaten ska redovisas för varje enskild årskurs, uppdelat på flickor och pojkar i respektive klass. Resultat Enligt Skolinspektionens föreläggande måste skolan revidera Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Vi började läsåret med projektet "Nolltolerans mot fula ord och kränkningar, med stor ambition och god organisation, information på olika språk, så att alla verkligen skulle förstå vikten av detta tema. Som en viktig del av sitt dagliga arbete har personalen kontinuerligt arbetat med värdegrunden. Skolan har prioriterat en god vuxentäthet under elevernas raster. Förskoleklassen har alltid sin personal med sig när de är ute på rast. Det framkommer i elevenkäten 12/13 att eleverna är mycket nöjda med sina raster, de anser att de har roligt, men aktiviteterna har upplevts sämre under våren 2013. Det kan bero på att rastansvarig var sjukskriven under en längre period våren 2013. Det finns enstaka kommentarer i enkäten som säger att det finns elever som

SID 7 (23) känner sig ensamma och inte har något att göra under rasterna. Detta måste skolan arbeta vidare med. Resultaten skiljer sig åt i olika årskurser, och bästa resultatet nås där de vuxna kontinuerligt använder bland annat StegVis, och där klasserna har klassråd varje vecka. Skolan får bäst resultat i värdegrundsarbetet när pedagoger omedelbart uppmärksammar kränkningar av olika slag, är konsekventa med fasta återkommande rutiner och omgående vidtar åtgärder. Förskoleklassen arbetar med StegVis och de har, under omsorgstid, arbetat mycket med värdegrundslekar för att bland annat stärka elevernas självkänsla. Fritidshems personal arbetar tillsammans med eleverna, med värdegrunden ständigt och hela tiden. Kamratstödjarnas uppgift har varit att ge elevperspektiv på trygghets- och likabehandlingsfrågor i skolan, sprida positiv energi och stämning, sprida kunskap och engagemang, representera klasserna i frågor om trygghet och jämlikhet. Kamratstödjarna träffas en gång var 4e vecka tillsammans med Trygghetsgruppen. Under Kamratstödjarmötena har Trygghetsgruppen uppmuntrat eleverna att ta upp det som är viktigt för dem att diskutera. Musikprofilen främjar i hög grad värdegrundsarbetet. Där har eleverna tränat på att samarbeta och stötta, lyssna på, och respektera varandra för att samspel ska vara möjligt. Eleverna har fått fundera, argumentera och diskutera olika värdegrundsfrågor. Elever i vår förberedelseklass har under studiehandledningstid bearbetat skolans trivselregler genom att få dem översatta så att det har varit möjligt för dem att förstå skolans regler. Bedömning och analys Trygghetsgruppen måste bli mer tydlig och alla elever och vuxna på skolan ska veta vilka som ingår i gruppen, samt vilket deras uppdrag är. Skolans personal och ledning har diskuterat och kommit fram till att elevrasttiderna ska ändras from ht 13. Detta för att fler vuxna ska vara ute samtidigt. Rastgruppsuppdraget kommer att läggas på fritidshemspersonal då de är ute och ser barnen varje rast. Skolan fortsätter med rastansvarig, som tillsammans med fritidshemspersonalen planerar och diskuterar olika aktiviteter och sådant som de känner oro inför. Parkouranläggningen, som ligger i anslutning till skolgården, har skolans personal diskuterat och gjort riskbedömningen att våra elever ska få vara där under rasttid, men då tillsammans med vuxna. Elinsborgsskolan kontakt med föräldrarna måste ständigt utvecklas och förbättras. Vi arbetar med värdegrundsfrågor så att skolan, hemmet och fritiden strävar åt

SID 8 (23) samma håll, när det gäller normer och värden. Vi måste ta hjälp av vår Hem- och skolaförening, och få fler föräldrar till föräldramöten. Skolans utvärdering av årets värdegrundsarbete visar på att behovet av en oförtröttlig satsning och uppmärksamhet mot kränkningar och diskrimineringar, av såväl elev/elev, vuxen/elev och vuxen/vuxen måste vidmakthållas. Reglerna måste också vara tydliga och rimliga. Fasta rutiner och struktur visar sig vara av största vikt och där skolledningen ser att samtliga pedagoger i arbetslaget styr åt samma håll där blir det lugn, harmoni och arbetsro. En kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare har oftast en lugnande inverkan på eleverna. Det är viktigt att alla vuxna på skolan är konsekventa och följer regler, har en bra attityd och är goda förebilder för eleverna. För att kunna vara tydliga och konsekventa mot elever och föräldrar är det viktigt för arbetslagen att sitta ner och diskutera normer och värden och förhållningssätt. Det är också viktigt att all personal står eniga inför de beslut som är fattade. Det tar längre tid än man tror att uppnå resultat i värdegrundsarbete, och mer samarbete och fadderverksamhet över klassgränserna bör komma tillstånd under nästkommande skolår. Det finns flera oroliga barn på skolan som kräver särskilda insatser och ett särskilt förhållningssätt från vuxna. Skolans personal måste arbeta för att förhållningssättet "alla barn är allas barn" förankras. Förskoleklassens pedagoger har arbetet med metoden StegVis. Specialundervisningen stärker elever i behov av extra stöd, förutsättningarna ökar för att nå kunskapsmålen, vilket gör att eleverna får bättre självkänsla och deras sociala utveckling förbättras. Flera av skolans pojkar har koncentrationssvårigheter vilket påverkar arbetsron i klasserna. Åtgärdsprogram upprättas. Skolledning har haft en önskan att auskultation lärare emellan ska komma till stånd och att lärarna delger varandra positiva erfarenheter av olika metoder. Flera lärare bedömer att detta måste styras upp och organiseras, annars blir det inte av. Under kommande läsår 13/14 kommer förstelärare att anställas och ett av dennes uppdrag kommer att bli att introducera Learning study/lessons på skolan. Flera elever bär på mycket ilska och har svåra trauman vilket innebär att vi måste utveckla metoderna till hur vi ska bemöta dessa barn. Vi måste också få tillgång till kvalificerad stödpersonal som kan handleda i dessa svåra frågor. Vi behöver hitta tid att bekräfta och samtala med eleverna, istället för att tillrättavisa och komma i konflikt med dem. Eleverna har själv uppmärksammat, i trivselenkäten under läsåret 12/13, att arbetsron i klassrummet har blivit bättre. Skolan behöver dock fortsätta arbetet och fördjupa sig i elevernas förslag på hur de själv kan bidra till arbetsro under lektionstid. Enligt trivselenkäten trivs eleverna på skolan. Elevenkätresultatet visar på högre nöjdhet med de vuxna under våren. Eleverna anser att de fått bra

SID 9 (23) kunskaper under året. Eleverna upplever att de får mer beröm av de vuxna när de gjort något bra. Vi måste arbeta allsidigt med värdegrunden det stärker elevernas identitet. En tydlig struktur, ramar och regler, samt att eleverna känner en omtanke i en ständigt respektfull dialog skapar bra förutsättningar för höga resultat. Vi har utformat en konsekvenstrappa för oacceptabelt beteende. Den står skriven i Trivselreglerna. Togs i bruk under hösten 2012. Skolan måste fortsätta utveckla strategier som gör att alla elever känner sig trygga på skolan. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 Periodens utfall Årsmål Period 77 % 95 % 2013 77 % 95 % 2013 89 % 95 % 2013 87 % 95 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att säkerställa att samtlig pedagogisk personal är väl förtrogna med kunskapskrav som gäller enligt Skola 2011. Förväntat resultat Eleverna ska utveckla sina förmågor så att deras måluppfyllelse inom varje enskilt ämne ökar. Arbetssätt I Förskoleklassen ska leken utgöra grunden för språkutvecklingen och de fortsätter att arbeta enligt Bornholmsmodellen. Skolan ska fortsätta utveckla skolbiblioteket, och alla skolans elever ska ha schemalagd tid för biblioteksbesök. Bibliotekarien kommer att utifrån arbetslagens grovplaneringar tillhandahålla faktaböcker och högläsningsböcker som lämpar sig för klassernas temaarbete, dessutom kommer

SID 10 (23) bibliotekarien låta elever lämna synpunkter på böcker som de vill läsa. Eleverna ska dagligen få många tillfällen, att i alla ämnen uttrycka sig i både tal och skrift. Vi ska uppmuntra läsning på såväl svenska som på modersmålet både i skolan och i hemmet. Eleverna får lyssna på berättelser, talat språk, sjunga och bearbeta texter. Eleverna uppmuntras att skriva på olika sätt t.ex. genom Novell-dagen, genom att skriva Loggbok samt skriva sin egen veckoplanering. Träna sin handstil samt skriva i sina ipad. Vi ska arbeta med "tankekartor", och träna på studieteknik. Göra eleverna uppmärksammade på skillnaden i tal- och skriftspråk. Låta eleverna ha boksamtal med en kompis, och eller i större grupp. Undervisningen i de praktisk estetiska ämnena ska ge eleverna bredd och djup i språket. Skolans profiler Basket och Musik, samarbetet med Kulturskolan, samt simundervisningen i Tensta simhall och skolans tema "Stockholm - Vår stad" ger många möjligheter till språkbearbetning, till utökat ordförråd, och till realupplevelser som befäster kunskaperna. Skolan måste också stödja eleverna i deras förmåga att artikulera tydligt genom t.ex. praktiskt arbete med drama, bild och musik. Skolledningen ska planera för fler tillfällen till pedagogiska diskussioner, då det är nödvändigt att sprida goda exempel mellan lärare i de olika åren. R2L är en metod som många lärarne sedan flera år använder sig utav. Skolan har fått ekonomiskt stöd från Läsa-skriva-räkna-satsningen och fått direktiv om att satsa på räkna delen. Skolans mattecoach har fått utökat ansvar för att utveckla matematikundervisningen på skolan. Med stöd från Utbildningsförvaltningen har skolans ansvariga mattecoach tillsammans med skolledningen och specialpedagoger gjort en kartläggning av skolans resurser inom matematikämnet och framarbetat en handlingsplan. Den kommer att gälla i ytterligare tre år. Sedan augusti 2012 har skolans två matematikcoacher startat matematikcirkel för sina lärarkollegor. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i NO-ämnena och få en djupare förståelse för naturvetenskap, ska lärarna nyttja den kompetens som finns på naturskolan Eggebygård. Vi uppmuntrar tematiskt arbete integrerat skola och fritidshem. I några klasser måste det bli bättre studiero, och rörligheten bland vuxna och elever måste minska. Fritidspersonalen ska vara en del av barnets resurser under dagen, och under omsorgstid fortsätta sin välstrukturerade verksamhet utifrån sina grovplaneringar. Flera arbetslag har personella resurser för att fritidshemspersonalen tillsammans med lärarna ska kunna ta ansvar för värdegrundsarbetet. Viktigt att lekar, skapande verksamhet, dans/musik och idrottsaktiviteter får stort utrymme under omsorgstid. Med hjälp av Eibasstilldelning har skolans specialpedagoger införskaffat kompensatoriska hjälpmedel för de elever som är i behov av detta stöd. Samarbetet med Katarina Södra skola fortsätter och detta kommer i november att mynna ut i en gemensam studiedag. Resursanvändning Skolbiblioteket, Tensta bibliotek, Matematikcirkel för kompetenshöjning inom tema matematik, hög IKT-användning, ipads i åk 2 och skolans musikprofil. Två små undervisningsgrupper samt förberedelseklass. Hög andel behöriga lärare.

SID 11 (23) Arbetslag med bred ämneskompetens, samt integrerade arbetslag för de yngre åren. Anställda modersmålslärare i arabiska, franska, somaliska, spanska och turkiska, och ca 25 modersmålslärare från Språkcentrum. Tre specialpedagoger varav en också är talpedagog. Skolan är utrustad med fem Activeboards och OHprojektorer i varje klassrum. Skolan har Läsinspiratör och två Mattecoacher. Skolbarnsomsorgen har god personaltäthet. Eftersom vi vet från forskningen att estetiska ämnen har en positiv effekt på elevernas lärande prioriterar vi satsning på musikprofil för åk 5-6. För eleverna i de yngre åren har skolan satsat på musiklärare från Kulturskolan. Trots lika högt elevantal som tidigare år har en betydande sänkning av det socioekonomiska tilläggsbeloppet skett. Detta innebär att skolan måste hitta nya lösningar för hur vi bäst ska fördela resurser till elever i behov av särskilt stöd. Uppföljning Läsåret startar med att skolledningen har resultatdialog med samtliga arbetslag, där resultaten från Skolwebben diskuteras, analyseras och där nödvändigt utvecklingsarbete fastställs. Skolans gemensamma diagnosmaterial i matematik åk 1-6 är Diamant och Alp. LUS tre gånger per läsår, DLS, SIT (för F och åk 1), Fonolek (åk 1), betyg åk 6, klasslärare har kontinuerlig uppföljning av kunskapsutvecklingen med stöd av bedömningsmatriser i Lpp. Klasskonferenser, som leds av specialpedagoger två gånger per läsår, varav rektor är med på minst en. Dessa återkopplas till EHT. På Pek, pedagogisk konferens, diskuteras bland annat språkutvecklande arbetssätt och utveckling av matematikundervisningen. Efter att ämnesprov i åk 3 och åk 6 har genomförts, följs resultaten upp av lärare och skolledning. Resultaten i delproven kommer särskilt att analyseras. Skolbarnsomsorgen har uppföljning i samband med planering en gång i veckan. Brukarundersökningen och kvalitetsredovisningen kommer i slutet av läsåret att ge information om vilka resultat årets arbete har gett. Utveckling Uppmuntra pedagoger att försöka hitta varje barns "växande punkt" dvs "var befinner sig eleven just nu i sin utveckling". Från september 2012 har skolan inrättat en Studio för enskild undervisning av elever. För att de skriftliga omdömena ska bli formativa är det viktigt att enas om när under terminen dessa ska skrivas. Skolledningen har för avsikt att utveckla fritidshemmens planering till att i möjligaste mån följa strukturen i Lpp. Alla pedagoger på skolan ska planera utifrån struktur och innehåll enligt Lgr 11. Lpp i Skolwebben kommer att presenteras för lärarna, detta för att underlätta planering och bedömning. För att pedagogerna ska få inspiration och vägvisning i valet mellan olika utvecklingsstrategier måste skolledningen tillhandahålla information om forskningsresultat och aktuella rapporter. Under året hoppas vi kunna utöka antalet

SID 12 (23) ipads så att fler elever får del av detta tekniska hjälpmedel, och att de pedagogiska vinsterna kan bli synliga för fler. Resultat Alla lärare och fritidshemspersonal har arbetet med Lgr 11 under hela läsåret. Studiedagar och egen kompetensutvecklingstid har använts till att bli förtrogen med Lgr 11. Alla elever ska få den undervisning de har rätt till och nå de mål som de förväntas nå. Antalet elever med speciella behov har ökat på skolan. Studion inrättades för enskild undervisning av elev, och fler vuxna kunde undervisa elever i detta lugna sammanhang. Fritidshemmen har en ansvarig pedagog som ingår i stadens nätverk kring Arbetsplan för fritidshem. Hon har introducerat LPP för fritidshem, och det arbetet fortsätter under hösten 2013. Lärarna har i Skolwebben skrivit in Lpp, men de menar att det tar väldigt mycket av deras arbetstid. Ökade krav på dokumentation har gjort att mycket av lärarnas energi gått till dokumentation och inte till eleverna. Flera lärare påtalar problem med att det tar alldeles för lång tid att komma in i en dator. Skolledningen har diskuterat ipads till lärarna, för att underlätta den administrativa arbetsbördan. All personal har fördjupat sig i Synligt lärande och haft bra diskussioner kring den forskningen. Skolan fortsätter sin satsning på musikprofilen då den ger bra resultat. Matematiksatsningen har varit lyckad. Flera lärare har tillsammans gått den studiecirkel som anordnats av två matteutvecklare i skolan. Lärarna ser att resultaten sjunker med stigande ålder och ökade krav. Skolan behöver satsa än mer på matematik. Under nästa läsår ska skolan ingå i Matematiklyftet. Eleverna trivs på skolan och de upplever, enligt trivselenkäten som gjordes under läsåret att de fått bra kunskaper under året. Under hösten har eleverna lägre kunskaper om vilka kunskapsmålen i de nya kursplanerna är, och även om resultatet stiger under våren så måste vi i skolan bli bättre på att klargöra för eleverna vilka kunskapsmålen är. Eleverna vet på vilket sätt de ska arbeta för att nå målen. Utvecklingssamtalen upplevs som jättebra men det finns några elever som under hösten menar att de inte hade några samtal. Det kan bero på att utvecklingssamtalen i tid legat efter enkätifyllandet. Detta kommer att åtgärdas till hösten genom att lärarna ska ha utvecklingssamtalen senast i september. Implementering av skola 2011: det har tagit tid att implementera de nya direktiven men det börjar sjunka in i verksamheten. Lärare i årkurs 6 upplever att det har varit en mycket hög arbetsbelastning att sätta betyg och att genomföra de nationella proven, som ökat i antal. Tvåorna har fortsatt att utvecklas sitt ipadprojekt i klasserna. Skolans blivande förskoleklass, ettor och nybörjare i förberedelseklass kommer att ingå i Språkpaketet 13/14 nästa läsår. Det upplevs positivt.

SID 13 (23) Bedömning och analys Skolledningens allmänna bedömning är att undervisningen håller hög klass och att våra elever har en gynnsam kunskapsutveckling. Skolans personal har vilja, energi och kunskap, samt höga förväntningar på eleverna. Det är viktigt med tydligt ledarskap i klassrummet och att lägga undervisningen på rätt nivå utifrån elevernas förkunskaper och förutsättningar. När struktur, ordning och regler varvas med humor och arbetsglädje blir resultatet bra. Det är viktigt att lära av varandra och därför kommer skolans förstelärare att få arbeta för att introducera Learning study/lessons. Skolledningen har vid flera tillfällen lyfta fram auskultation hos kollegor som en lyckad metod, men det behövs en organisation kring det för att det ska fungera och bli av. I elevernas trivselenkät kan man utläsa att eleverna trivs i sin skola. Eleverna själv upplever att de fått bra kunskaper under året samt att de får bra hjälp av lärarna under lektionerna. Under hela läsåret har skolledningen och skolutvecklingsgruppen arbetat för att lärarna ska ta Lgr 11 till sig och hitta nya möjligheter. Arbetet med Lpp, lokala pedagogiska planeringar har börjat ta form. Lärarna har också kompetenshöjt sig i betygssättning. Datorvagnarna har utökats med fler datorer då det behövdes till eleverna. Också för att kunna öka användningen av kompensatoriska program och hjälpmedel för elever som har behov av dessa. Med högre kvalitet på datorer kan vi också bättre tillgodose "spjutspetsarnas" behov av utmaningar. Skolan har också tilldelat specialpedagogerna ett antal ipads för att eleverna ska få fler hjälpmedel. Årskurs 2 och musikprofilen har fortsatt sina ipadprojekt, och hittat nya teman man kan använda ipaden till. Till exempel har eleverna sökt information på ipaden när de arbetat med insekter. "Motivationen har varit i topp när eleverna fått välja vad de vill lära sig". Tvåorna har också använt sig av ipad i So/Sv undervisningen, för att söka information när de skrivit författarporträtt och eleverna har fått lära sig källkritik. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 91 % 100 % 2013

SID 14 (23) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 67 % 100 % 2013 80 % 100 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över planeringen av verksamheten i fritidshemmet och att flickors och pojkars inflytande ökar. Förväntat resultat Fritidshemspersonal fullföljer sin grovplanering för hur pojkarnas och flickornas synpunkter och önskemål ska beaktas i planeringen av verksamheten. Personalen utmanar sina egna och barnens normer och föreställningar om kön vid planering och genomförande av aktiviteter. Arbetssätt Personalen diskuterar med eleverna vad inflytande är och vilka önskemål som är möjliga att uppfylla. Fånga elevernas förslag och önskemål i samband med samlingar och enskilda samtal. Införa nya typer av samarbetsfrämjande lekar och aktiviteter. Lära barnen vikten av allas lika värde och skapa förståelse så att leken blir en direkt effekt av leken. Resursanvändning Fritidshemspersonal, planeringstid, Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Uppföljning Brukarundersökning, Elevenkät och samtal på fritidshemsmöten samt i samtal med eleverna. Utveckling Process där flickor och pojkar utvecklar intressen, förmågor och färdigheter i fritidshemmet, oberoende av normer för vad pojkar och flickor förväntas intressera sig för.

SID 15 (23) Resultat All personal på fritidshemmet arbetar för att flickor och pojkar ska få lika stort utrymme över planering av aktiviteter. Genom samtal t.ex. under samlingen ökar elevernas inflytande och ju äldre barnen är desto mer inflytande får dem. Personalen samtalar mycket med elevernas både i grupp och enskilt. I brukarenkäten uppger 67 % av föräldrarna att de är nöjda med det inflytande deras barn har över fritidshemmets aktiviteter. Personalen strävar efter att arbeta könsneutralt med eleverna, t.ex. manlig personal bakar och kvinnlig personal spelar biljard. Personalen försöker locka eleverna att ta del av alla aktiviteter och det utbud som erbjuds. Fritidshemspersonalen har en representant i stadens nätverk: LPP/Arbetsplan för fritidshem. Under hösten 13 kommer all fritidshemspersonal på skolan att arbeta fram detta dokument. Skolinspektionen skrev i sitt Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Elinsborgsskolan "Vad gäller verksamheten i fritidshemmet bedömer Skolinspektionen att den stimulerar elevernas utveckling och lärande". ÅTAGANDE: Vi åtar oss att låta varje elev delta i planeringen och utvärderingen av den dagliga undervisningen, och i sin egen kunskapsutveckling samt ge eleven möjlighet att påverka valet av teman och aktiviteter. Förväntat resultat Att eleverna blir uppmärksammade på sin lärprocess samt att eleverna är införstådda med vilka förmågor eleven förväntas uppnå inom respektive ämne. Föräldrarna ska ha fått kunskaper om hur de kan stödja sina barn. Öka elevernas språkförståelse inom alla ämnen. Det ska synas i omsorgen att eleverna har ett inflytande på teman och aktiviteter. Arbetssätt Inför varje nytt tema ska eleven få målen visuellt och muntligt konkretiserade. I samband med detta ska eleven ges möjlighet att påverka valet av teman och aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att välja metod för hur de önskar redovisa resultatet av sitt arbete. Lärare ska informera och göra eleverna medvetna om hur målen uppnås, koppla ihop lektioner med specifika mål t.ex. illustrera på en klassrumsvägg vilka mål som det för närvarande kommer att fokuseras extra på. För att föräldrar ska få ta del av sitt barns lärande, ska lokala pedagogiska planeringar finnas med under utvecklingssamtalen. Önskemål från klassombudsföräldrar finns att få ta del av lärares och elevernas gemensamma planering för undervisningen ett par månader framåt. Varje elev ska få en daglig genomgång av "arbetsplanering", hur dagen kommer att se ut och vad som förväntas av dem. För att underlätta för elever i behov av särskilt stöd är det extra viktigt med ett pedagogiskt utvecklat arbetsschema.

SID 16 (23) Läraren ska uppmärksamma eleven på att en förutsättning för att uppnå goda resultat, är att sova tillräckligt, ha regelbundna måltider samt att motionera dagligen. Resursanvändning Lärare och elev planerar och utvärderar undervisningen. Specialpedagoger, eht, modersmålslärare och tekniska hjälpmedel. Lpp som är väl förankrade hos eleverna ger tydlighet och struktur. Lärarna lär av varandra. Uppföljning Skolledningen har uppföljning via Ledningsgrupp, Skolutvecklingsgrupp, via klasskonferenser, fritidshemsmöte och resultatdialoger, samt under klassrumsbesök och vid enskilda samtal med lärare. Samtal med eleverna över deras uppnådda resultat ska föras kontinuerligt och alltid vid utvecklingssamtal. Elevernas allmänna synpunkter lyfts fram i samband med klassråd, elevråd och via elevenkät (trivselenkät). Föräldrarna kan lämna synpunkter dagligen, vid utvecklingssamtalet, i brukarenkäten, och via Klassombudsföräldrarna. Utveckling Samtliga pedagoger hittar fungerande system för lärare och elev att tillsammans resonera om måluppfyllelse samt hur bedömning enligt lokala pedagogiska planeringar ska genomföras. Skolledningen ska underlätta lärarnas nyttjande av möjligheterna i Stockholms Skolwebb så att samtliga lärare hittar fungerande system för att tillsammans med eleverna resonera om måluppfyllelse. Resultat Skolan har påbörjat ett utvecklingsarbete för ett gemensamt bedömardokument som är anpassat till Lgr 11. Meningen är att Skolwebben ska användas i större utsträckning. Eleverna har i trivselenkäten påtalat att de under detta läsår inte upplevt kunskapsmålen lika tydliga. Skolutvecklingsgruppen och ledningsgruppen har diskuterat om hur skolan ska arbeta fram ett nytt gemensamt kunskapsutvecklingsdokument för eleverna. Vi fortsätter våra diskussioner och använder oss av Skolwebben tillsvidare. Enligt Stockholm stads brukarundersökning grundskola åk 2 visar det sig att 80 % av vårdnadshavarna är nöjda med vad deras barn behöver för att lära och utvecklas. Andel vårdnadshavare som enligt undersökningen i fritidshem är nöjd med det inflytande som barnen har över fritidshemmets aktiviteter är 67 %. Den här siffran är inte tillfredsställande, det skulle kunna vara ett mycket högre resultat. Enligt Brukarundersökningen känner 100 % av förskoleklassens föräldrar att de är nöjda med vad deras barn behöver för att lära och utvecklas.

SID 17 (23) Föräldrarna får del av elevernas resultat på utvecklingssamtal. Bedömning och analys Eleverna visar i trivselenkäten ht 12 och vt 13 att det inte är lika tydligt längre att de känner till kunskapsmålen. Skolan använder sig av Skolwebben tillsvidare. Det är nödvändigt att göra förändringar kopplade till Lgr 11. Skolan måste arbeta för att Lpp ska bli ett verktyg som används mer tydligt, som används i samtalen med eleverna. Skolan får del av Utbildningsförvaltningens sammanställning, utifrån Skriftliga omdömen i Skolwebben. Dessa ger vägledning i resultatdialogen som skolledningen har med arbetslagen i början av varje nästkommande läsår. Samtal och analyser ska leda till utveckling av det pedagogiska arbetet. I brukarundersökningen ansåg 91 % av femmornas föräldrar att de vet vad eleverna behöver kunna för att nå målen. Att 100 % av förskoleklassens föräldrar vet vad deras barn behöver för att lära och utvecklas är fantastiskt. Anledningen till fritidshemmets låga resultatet på 67 % måste vi fundera vidare kring. Det är svårt, nästan omöjligt att anställa utbildade fritidspedagoger. Vi har satsat på fritidshemspersonals fortbildning. Alla har gått studiecirkel med skolledningen och läst Allmänna råd för fritidshem och "Synligt lärande" av Hattie. Diskussionen och fortbildningen pågår ständigt. Näst på tur står "Riktlinjer och Strategier, Plan för utveckling av fritidshem". Skolinspektionens Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Elinsborgsskolan visar på att elevernas utveckling och lärande stimuleras av den verksamhet som bedrivs. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att bevara och utveckla samarbetsformerna inom skolans olika arbetslag, samt med externa aktörer såsom föräldrar, socialtjänst, förskola, parklekar, fältverksamhet och polis. Förväntat resultat För att bland annat kunna upptäcka och agera när elever befinner sig i riskzon vill vi kunna uppnå en helhetssyn på elevens skola och fritid. Med en helhetssyn bör våra elever i åldersgruppen 10-12 få en högre kvalitet på sin tid efter skoldagens slut.

SID 18 (23) Det goda samarbetet mellan våra närliggande förskolor och Elinsborgsskolans förskoleklass ska fortsätta. Arbetssätt Vi har en välkomnande attityd till föräldrar som bjuds in till "vanlig" skoldag, Öppet hus, utställningar, föräldramöte och till firande av olika högtider. Skolan ska arbeta vidare med att utveckla formen för våra föräldramöten. Vi ska stärka föräldrarnas roll i skolarbetet, genom information, uppmuntran och stöttning. Tillsammans utformar och förankrar vi värdegrundsdokumentet. Förskoleklasseleverna inbjuds till temadag med polis och brandkår. Två gånger per termin samverkar pedagoger från förskoleklass och förskola i Pedagoggruppen. Lokalmässigt är F-åk 2 integrerade i skoldag och skolbarnsomsorg, men skolan måste utveckla och förtydliga hur den praktiska samverkan över dagen ska vara. På skolan finns samverkan mellan olika klasser och arbetslag. För att våra elever ska känna tillhörighet med hela sin stad, fortsätter skolan med tema Stockholm som fördjupningsarbete. Genom att öka föräldrainformation via e-post och IKT, kan detta bli en väg att engagera fler föräldrar och öka IKT-kunskapen i Tensta. För att eleverna ska åtnjuta en meningsfull fritid vill vi stimulera eleverna att delta i föreningsverksamhet, t.ex. har vår Basketprofil ett nära och gott samarbete med Tensta Basket. Genom Idrottslyftet får eleverna knyta kontakt med flera olika föreningar. Genom SamTidigt Först samverkar skolan med polis, socialtjänst, fältverksamheten, Tensta bibliotek, Familjecentralen samt med förskolorna i närområdet. När eleverna ska börja årskurs 7 arbetar vi för en bra övergång för Elinsborgsskolans åk 6 elever. Vi har då överlämnandekonferenser, information för eleverna och föräldrainformationskväll. Under flera år har skolan haft ett gott samarbete med Tensta simhall, men nu behöver vi stöd från Idrottsförvaltningen att skapa bättre möjligheter till extra simtid för våra elever. Fritidshemspersonalen planerar varje vecka in besök och aktiviteter i Tenstas parklekar. Resursanvändning Elinsborgsskolan ska vara en öppen skola, som sjuder av liv från morgon till kväll. Skolan har öppet två kvällar i veckan för att pedagoger ska kunna boka in t.ex. samtal, samkväm, möten på tider då föräldrarna kan komma ifrån. Idag nyttjar vi våra samverkanspartners i syfte att varje elev ska få så mycket kunskaper och positiva erfarenheter som möjligt. Vi säkerställer ett nära samarbete med förskolan genom att ha Pedagogmöten två gånger per termin. Vi lär om och av varandra. Barnen ska känna att de har en samlad skoldag, då de går i Längorna eller på Mellinge fritidshem. Vi uppmuntrar våra elever att gå på Club Elin. Tillsammans med socialtjänsten erbjuder vi våra föräldrar förebyggande insatser. Rektor ingår i Brå för samverkan mellan olika aktörer i stadsdelen. Uppföljning Ledningsgruppen följer kontinuerligt upp arbetet. Planering, uppföljning och utvärdering sker i de olika arbetsgrupperna t.ex. Pedagoggrupp,

SID 19 (23) IKT/Skolwebbsgrupp, SamTidigtFörst. Uppföljning sker också i elevhälsoteamet. Då årskurs sex eleverna lämnar Elinsborgsskolan sker uppföljning i ledningsgrupp och med de berörda lärarna som ska lämna eleverna. Utveckling Fortsätter vårt samarbete med nuvarande aktörer. Starta en diskussion på skolan om huruvida samverkansarbetet gynnar våra elevers kunskapsutveckling och deras sociala utveckling. Inom SamTidigtFörst-arbetet verka för att skadegörelse och social oro i åldersgruppen 10-12 minskar. Resultat Föräldramötesdeltagandet i äldre årskurser är lågt, flest kommer det i samband med trevligheter som t.ex. den årligen återkommande Elinsborgsskolans dag eller om lärare bjuder in elever och föräldrar tillsammans. Skolan behöver fundera över innehållet på föräldramötena och hur vi möter och bemöter våra föräldrar så att de blir mer engagerade och att fler kommer till våra möten. Värdegrundsarbete kan vara ett sätt att nå föräldrarna och att få dem att känna sig mer delaktiga och behövda i skolan. Samarbete skola och fritidshem kräver en ständig diskussion och uppmärksamhet. De integrerade arbetslagen når olika resultat. Fadderverksamhet och samverkan har förverkligats mellan två årskurser. Tack vare att personalen på Eggebygård ingår i vår organisation har det varit lättare att hitta samarbetsformer såväl inom skoltid och som inom fritidshems tid. Pedagoggruppen förskola-skola fortsätter att träffas två gånger per termin. Överlämnandesamtalen från förskola till förskoleklass har fungerat mycket bra detta läsår. Precis som tidigare år har Tensta Basket arrangerat basketkollo i våra lokaler under sommaren. Samarbetet med Kulturskolan, kompanjonlärare i musik, åk 2-3 har fungerat bra och varit uppskattat av både elever och pedagoger. Överlämnandesamtal genomfördes för Elinsborgsskolans årskurs 6 elever till årskurs 7. Under läsåret har fritidshemmen fortsatt sitt samarbete med Tensta simhall, så att eleverna fått extra simtid. I skolan pågår en frekvent samverkan med olika aktörer så som Kulturskola, Tensta konsthall, socialtjänst, närpolis och förskolor i närområdet. I samtal med elever och föräldrar får personal ofta veta att Elinsborgsskolan är en attraktiv skola. Det som bland annat nämns är att skolans personal har höga förväntningar på elevernas studieresultat.

SID 20 (23) Förvaltningsrådets föräldrarepresentanter uttrycker stor tillfredsställelse med skolans arbete, resultat och engagemang. Skolbiblioteket bidrar till elevernas språkutveckling, och eleverna besöker även Tensta Stadsbibliotek och Stockholm Stads bibliotek. NÄMNDMÅL: 2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla samarbetsformerna med externa aktörer som t.ex. Kulturskolan. Dessutom vill vi utveckla vårt samarbete med skolor i andra länder. Förväntat resultat Genom kontakter med externa aktörer samt skolor i andra länder vill vi väcka elevernas nyfikenhet, och ge eleverna lust och kurage att ge sig in i nya spännande entreprenöriella utmaningar. Arbetssätt Elinsborgsskolan samarbetar med kulturskolan, genom kompanjonlärare för åk 2 och 3 en gång i veckan. Skolledningen strävar efter att återuppta samverkan med vänskolorna i Istanbul och Malaga. Resursanvändning Skolledningens tid för att ge lärarna inspiration, kraft och energi. Uppföljning Skolledning och ledningsgrupp. Utveckling Fortsätta vårt samarbete med nuvarande aktörer. Resultat Att utveckla samarbetsformer kräver engagemang och tid. Det har varit svårt att få tiden att räcka till, att återigen knyta kontakt med vänskolorna i Malaga och Istanbul. Däremot har en grupp lärare varit på studieresa till Finland för att se hur man tar emot nyanlända elever där, och se hur elevernas integreras i finska skolan/skolarbetet. Denna studieresa kunde anordnas tack vare ett ekonomiskt bidrag från Kulturfonden för Sverige och Finland. Samarbetet med Kulturskolan har varit fantastisk.

SID 21 (23) Bedömning och analys Elinsborgsskolan kommer att inför nästa läsår fortsätta arbeta för ett bredare samarbete mellan elever i yngre och äldre år, samt att planering av undervisning måste integreras mer mellan lärare i klass och estetiska ämnen. Det behövs mer temaarbete där flera ämnen integreras i undervisning. Vi måste ställa oss frågan hur väcker vi lusten att experimentera, utforska och försöka? Vad det gäller externa aktörer så kan man säga att skolan har mycket gott samarbete med sociala myndigheter, polisen, kulturskolan, förskolan, parklekarna och i enkla former även med det lokala näringslivet. På skolan har vi många bollar i luften, och hela tiden pågår ett kunskapsutvecklande och socialt utvecklande arbete. Vi har en god förmåga att utveckla små projekt till stora framgångsrika evenemang. Tyvärr kom samarbetet med Kulturskolan att minimeras en aning 12/13, pga ekonomiska skäl. Detta år fortsatte endast årskurs 2-3 med kompanjonlärare. Då vi vet ifrån forskning att estetiska ämnen har en positiv effekt på elevernas lärande är det viktigt att vi även fortsättningsvis prioriterar de yngre eleverna med kompanjonlärare från Kulturskolan. På grund av budget i obalans kommer de yngre årskurserna att under höstterminen 2013 ha sin musikundervisning med klasslärare. Vi hoppas kunna återinföra kompanjonlärarstöd från våren 2014. Samarbetet mellan skola, polis och socialtjänst och stadsdelskontoret underlättas av organisationen i SamTidigtFörst. Med stöd från Idrottslyftet har vi haft ett mycket gott samarbete med de lokala föreningarna. I förskoleklass och åk 1-2 underlättas samverkan med föräldrar då skola och fritidshem har samma lokaler. Årskurs 2 har arbetat med ipad. Arbetet har varit motiverande och stimulerande. Eleverna har fått en skjuts i positiv riktning vad gäller kunskaper, samarbete, koncentration och minnesträning. Vad det gäller skrivande har eleverna kommit igång med att skriva längre texter och bearbeta sina texter. Även musikprofilen har fått tillgång till ipad, och de använder ipaden till olika delar inom musikundervisningen. Samarbetet mellan skola och fritidshem är gott i de olika "längorna". Personalen kompletterar varandra med sina olika kompetenser, bakgrund, ålder och genus. Även om de arbetar under olika avtal som reglerar deras arbetstid så lyckas de. Skolbiblioteket är en extra viktigt plats för skolans elever.

SID 22 (23) Sammanfattande analys På vår skola finns många härliga elever från hela världen. Här finns kompetent, ambitiös och engagerad personal. Skolan har bra lokaler och personalgruppen har sett till att verksamheten håller hög kvalitet. Vi är en grundskola som strävar mot att eleverna ska nå världsklass. Många lärare har dock en tung arbetsbörda och känner sig tyngda av krav från flera olika håll. Ibland förtas glädjen att undervisa av fler och tidskrävande administrativa arbetsuppgifter. Skolledningens oro för att lärarnas höga stressnivå ska utvecklas till sjukdom, eller att man väljer andra skolor har de senaste åren ökat. Elevantalet har under läsåret pendlat mellan 307 och 317 elever. Detta leder till att grupprocesser bland eleverna ständigt rubbas, och detta kräver att lärare och elever hela tiden kan anpassa sig till den förändrade konstellationen. När skolledningen tittat på varthän eleverna har avflyttat finns förklaringar som att familjerna har flyttat till andra länder eller kommuner. Det finns familjer som väljer att lämna Tensta för andra område i Stockholms stad. Flera elever har under året flyttat in. Förberedelseklassen har fått ta emot flera nya elever under hela läsåret. På vårkanten kom ännu flera förberedelseklasselever som sökte till oss. Elevantalet beräknades öka till terminsstart ht 13, men i juli öppnade en friskola i närområdet och de tillsammans med andra friskolor i området värvade 21 av Elinsborgsskolans elever. Hösten 2013 har skolan fått tillbaka en del av dessa elever. För att kompensera elevbortfallet har skolledningen fyllt förskoleklass, årskurs 1 och 2 till bristningsgränsen. Förberedelseklassen har också stort antal elever. Musikprofilen och Basketprofilen lyfter vår skola, och gör att vi blir kända både i Tensta, Sverige, Europa och övriga världen. För att dessa två profiler ska kunna utvecklas krävs det ständig dialog inom personalgruppen, samt att vi ser över hur vi arbetar idag för att kunna bli ännu bättre i en framtid. Vi anstränger oss i att hitta bra arbetsformer som ska underlätta elevernas chans att nå målen. Skolans beslut att förskoleklassen ska använda sig av Bornholmsmodellen, har visat sig vara en framgångsrik satsning. Eleverna har snabbt kommit vidare i sin språkutveckling, skolan fortsätter med Bornholmsmodellen. Under läsåret nådde barnen i förskoleklassen fantastiska resultat, och kommande läsår ska de ingå i Språkpaketet 13/14. Skolan ska arbeta vidare för att alla elever ska känna att hon/han är delaktig i sin egen utveckling. Lgr 11 ska tydliggöras och arbetet med den ska fördjupas. Vi har arbetat vidare med Stockholm som skolans tema, det har hittills gett bra respons från eleverna då de fått lära känna sin stad Stockholm. Vi vill att våra elever ska integreras med hela sin stad. Skolans åtagande att ständigt arbeta för att ge eleven ett rikt och nyanserat språk samt att de inom alla ämnen förstår betydelsen av texter måste utvecklas mot högre resultatuppfyllelse. För att alla elever ska tillägna sig kunskaper måste skolan ge pedagogerna tid för att utveckla sina undervisningsmetoder med syfte att