En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Relevanta dokument
Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Dina levnadsvanor din hälsa

Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Testa dina levnadsvanor!

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Rekommendationer från Hälsorådet

Samtal om hälsa Personalmaterial

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Handledning kring levnadsvanor 2014

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Inspirationsfilm HFS matvanor

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Levnadsvanor i praktiken

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Prevention och behandling vid

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Hälsosamtalsenkät - referensenkät

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Hur mår du? Unnar du dig själv det underhåll och bränsle din kropp och själ behöver?

guide för goda levnadsvanor

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

i arbetet med levnadsvanor och psykisk ohälsa TÄNK PÅ!

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Levnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat)

Svenska Läkaresällskapet

Dokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning.

Levnadsvanor vid prediabetes

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

Levnadsvanor inför operation

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Levnadsvanor vid prediabetes

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Sluta med tobak och få en bättre hälsa

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Levnadsvanor för patienter med

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Livscaféer för Nya svenskar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Sjukdomsförebyggande metoder. Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor

Att samtala om levnadsvanor och dokumentera i Systeam Cross. Handledningen bygger på Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Transkript:

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Samtal om hälsa

Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen har en eller flera ohälsosamma levnadsvanor. Flera kroniska sjukdomar kan här ledas till levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor bör alltid beaktas i vårdkedjans alla delar inom hela hälso - och sjukvården. Verksam heternas uppdrag varierar, men all personal ska kunna ställa frågor om och identifiera ohälsosamma levnadsvanor och vid behov hänvisa för vidare rådgivning.

Motiverande samtal MI För att stödja en förändringsprocess är det viktigt att använda sig av motiverande strategier i samtalet. Motiverande samtal, MI, är en samarbetsinriktad samtalsstil i syfte att stärka en persons Fråga om det är ok att prata om ämnet. egen motivation och Patientens svar avgör hur du går vidare. åtagande till förändring. Ta reda på vad personen redan vet. Tillför ny information, kort samt neutralt. Utforska då och då vad personen tänker om det du lagt till. Levnadsvanor Ställ frågor som handlar om anledningar till att förändringen är bra att göra. Vad är det som gör att du funderar på att? Vad skulle du behöva ändra? Lyssna och gör korta sammanfattningar mot målet. Bekräfta det som fungerar och betona personens rätt att själv välja. Du känner att Du skulle vinna Det är självklart du som vet bäst vad som fungerar för dig. Skalfrågor 0 inte alls viktigt och 10 mycket viktigt. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur viktigt är det för dig att? Hur säker är du på din förmåga att?

Tobak Är det okej att vi pratar en stund om rökning/snusning? Ja Har du någon gång använt tobak? Vad tänker du kring din rökning/snusning? Är det något du vill förändra med din rökning/snusning? Vad skulle det innebära för dig om du slutade röka/snusa? Om du bestämmer dig för att sluta hur skulle du kunna göra? Vad blir ditt nästa steg? Erbjud kontakt med utbildad tobaksavvänjare till exempel på Sluta-Röka-Linjen. Ge eventuellt råd om nikotinläkemedel. Journalför samtalet om tobaksvanor enligt journalmall.

Vinster vid tobaksstopp Risken för cancer minskar betydligt Rökhostan försvinner Blodtryck och puls sjunker Risken för tandlossning minskar Sömnen blir bättre på sikt Skelettet blir starkare Avstå tobak under graviditet. Tobak Tobaksfri i samband med operation Det är viktigt att vara i så god form som möjligt inför en operation. Ett tobaksuppehåll, 6 8 veckor innan och fortsatt uppehåll 6 veckor efter, ökar chanserna för en lyckad operation genom förbättrad läkning minskad risk för infektioner och skador i hjärta, blodkärl och lungor kortare vårdtid och sjukskrivning. KVÅ-koder DV111 Enkla råd om tobak DV112 Rådgivande samtal om tobak DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobak

Alkohol Är det okej att vi pratar en stund om alkohol? Ja Hur ser dina alkoholvanor ut? Hur många standardglas alkohol dricker du under en vanlig vecka då du dricker alkohol? Hur ofta dricker du som är kvinna fyra, och du som är man fem, standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Vad känner du till om hur alkohol kan påverka din hälsa? Har du själv märkt hur alkohol påverkar dig och hur du mår? Har du funderat på att förändra dina alkoholvanor? Journalför samtalet om alkoholvanor enligt journalmall. AUDIT-formulär för vidare bedömning av alkoholvanor kan användas. Det finns stöd att få på Alkohollinjen. Tips för att dricka kontrollerat Välj vartannat glas alkoholfritt Drick långsamt och vänta med att fylla på Ät mat innan du dricker Drick inte för att släcka törsten Exempel på ett standardglas är 12 15 cl vin 2 x 33 cl lättöl 50 cl folköl 33 cl starköl 4 cl starksprit Det är individuellt hur mycket man kan dricka utan att ta skada av sin alkoholkonsumtion. Avstå alkohol under graviditet.

Riskbruk av alkohol kan påverka hälsan Riskbruk för män Veckokonsumtion: Fler än 14 standardglas/ vecka Intensivkonsumtion: 5 eller fler standardglas vid samma tillfälle Riskbruk för kvinnor Veckokonsumtion: Fler än 9 standardglas/ vecka Intensivkonsumtion: 4 eller fler standardglas vid samma tillfälle Riktlinjerna ska ses som generella. Riskgränsen kan vara lägre om du: har något hälsoproblem som kan påverkas av alkohol tar någon medicin mår psykiskt dåligt har alkoholproblem i släkten är äldre eller yngre. Alkohol Alkoholfri i samband med operation För att öka chansen till en lyckad operation rekommenderas ett alkoholuppehåll 4 8 veckor innan. Det ger förbättrad läkning, minskar risk för blödningar, infektioner och skador i hjärta, blodkärl och lungor samt förkortar vårdtid och sjukskrivning. KVÅ-koder DV121 Enkla råd om alkohol DV122 Rådgivande samtal om alkohol DV123 Kvalificerat rådgivande samtal om alkohol

Fysisk aktivitet Är det okej att vi pratar en stund om din fysiska aktivitet? Ja Hur fysiskt aktiv är du en vanlig vecka? Hur många timmar per dag sitter du stilla? Hur ser dina motionsvanor ut? Vad känner du till om hur fysisk aktivitet påverkar din hälsa? Hur skulle du kunna bli mer fysiskt aktiv? Äldre, dvs vuxna över 65 år, bör även träna sin balans. Journalför samtalet om fysisk aktivitet enligt journalmall. Generella råd Alla har fördel av att öka sin vardagsaktivitet och undvika långvarigt sittande. Pulshöjande aktivitet vuxna från 18 år och uppåt: Fysiskt aktiv minst 30 minuter 5 dagar/vecka, måttlig intensitet ex rask promenad. Vid hög intensitet, ex löpning, rekommenderas minst 20 30 minuter 3 dagar/vecka. Det går bra att kombinera måttlig och hög intensitet under veckan. Aktiviteten kan delas upp i kortare pass om minst 10 minuter. Muskelstärkande aktivitet 8 10 styrkeövningar med 8 12 repetitioner minst 2 dagar/vecka.

Har positiva effekter kroppen blir starkare och smidigare du orkar mer kan lättare hålla vikten sömnen förbättras stress/oro minskar lindrar värk Bidrar till att förebygga cancer benskörhet diabetes depression hjärt- och kärlsjukdom högt blodtryck övervikt och fetma Verktyg Olika verktyg kan underlätta fortsatt samtal och stödja individens motivation. Fysisk aktivitet på recept (FaR) Används som ett komplement till eller ersättning för annan behandling. Receptet finns i journalsystemet. Stegräknare Används för att mäta hur mycket en person rör sig under en dag, vecka eller period. Kan med fördel användas tillsammans med aktivitetsdagbok. Aktivitetsdagbok Används för att över tid komma ihåg och uppmärksamma mängd av fysisk aktivitet. Kan användas tillsammans med stegräknare. FYSS Här hittar du det vetenskapliga stödet för vilken typ och dos av fysisk aktivitet som har effekt i behandling vid olika diagnoser. Fysisk aktivitet KVÅ-koder DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet DV133 Kvalificerat rådgivade samtal om fysisk aktivitet DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet

Matvanor Är det okej att vi pratar en stund om matvanor? Ja Hur ser dina matvanor ut? Berätta! Vad upplever du är bra och mindre bra med dina matvanor? Vad vet du om hur dina matvanor påverkar hälsan? Om du skulle ändra på något i dina matvanor, för att förbättra hälsan, vad skulle det i så fall vara? Journalför samtalet om matvanor enligt journalmall. För äldre är det förenat med risker att minska i vikt, istället bör viktstabilitet eftersträvas. Generella råd Hälsosamma matvanor kännetecknas av ett högt intag av frukt, bär, grönsaker, fullkornsrika produkter, nötter och fisk samt ett lågt intag av sockerrika produkter och läsk. Välj flytande margarin eller olja. Både protein och fett kan med fördel komma från vegetabiliska källor. Välj vatten när du är törstig. Det är lättare att äta lagom mycket om man äter regelbundet. Börja gärna dagen med frukost. Tänk på att planera måltider och inköp. Nyckelhålet visar på hälsosamma val. Verktyg Matdagbok är ett effektivt redskap både för fortsatt samtal samt för patientens egen reflektion.

Kostindex Identifiera ohälsosamma matvanor med kostindex. Beskrivning av kostindex och beräkningen som baseras på 5 frågeställningar finner du på baksidan. 9 12 poäng = följer i stort rekommendationerna. 0 4 poäng = betydande ohälsosamma matvanor. Body Mass Index (BMI) BMI mäter förhållandet mellan vikt och längd hos vuxna. Gör så här: Multiplicera personens längd i meter med personens längd i meter. Dividera personens vikten med det talet. Exempel: 70 kg / (1,70 m X 1,70 m) = BMI 24,2. Komplettera gärna med midjemått. BMI-mått 18 70 år 70 år och äldre Undervikt <18,5 <22 Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25 29,9 Fetma 30> Matvanor KVÅ-koder DV141 Enkla råd om matvanor DV142 Rådgivande samtal om matvanor DV143 Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor

Välbefinnande Är det okej att vi pratar en stund om hur du mår/ ditt välbefinnande? Ja Hur mår du? Hur har du det? Psykiskt och fysiskt, din hälsa. Om personen inte mår så bra, fråga vidare: Vilka hinder finns för att du ska må bra? Vad skulle du behöva ändra för att må bättre? Vad känner du till om metoder som kan vara hjälpsamma mot stress, oro och sömnsvårigheter? Stress Stress är en vanlig orsak till minskat välbefinnande och kan bero på många olika saker till exempel fysisk ohälsa, tidsbrist, en belastande situation hemma eller på arbetet. Dålig själv känsla kan fungera som en inre pådrivare. Livshändelser och tidigare traumatiska upplevelser är andra orsaker till stress. Det är ofta bra att få berätta, dela med någon som lyssnar och ställer fördjupande öppna frågor. Om problematiken inte är alltför uttalad kanske man hittar egna lösningar för att komma vidare.

Resurser och meningsfullhet Eftersom fokus lätt hamnar på det som är problematiskt, är det bra att även utforska det som fungerar, som man mår bra av, som man sätter värde på i livet. När det blir tydliggjort blir det lättare och mer motiverande att ta små steg i den riktningen. Genom att ta steg efter steg åt samma håll kan välbefinnandet och tillfredsställelsen med livet öka efter hand. Fem vägar till det goda livet Skapa kontakt att skapa kontakt och goda relationer, hitta gemenskap med andra. Rör på dig att öka vardagsmotionen och minska stillasittandet. Lev i nuet att släppa störande tankar och vara i det som finns. Fortsätt lära att bibehålla nyfiken heten, känna sig stimulerad och lära nytt. Var generös att oegennyttigt göra något för andra. Läs mer om arbetet med levnadsvanor För personal www.regiongavleborg.se/halsoframjande För patienter www.1177.se/gavleborg/tema/halsa Välbefinnande

Kostindex Kostindex är baserat på Livsmedelsverkets näringsrekommendationer och innebär frågor och poängsättning om hur vi äter och dricker. Betydande ohälsosamma matvanor är definierat som 0-4 poäng av 12 möjliga. 1. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare (3 poäng) En gång per dag (2 poäng) Några gånger i veckan (1 poäng) En gång i veckan eller mer sällan (0 poäng) 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur (som huvudrätt, i sallad eller som pålägg)? Tre gånger i veckan eller oftare (3 poäng) Två gånger per vecka (2 poäng) En gång i veckan (1 poäng) Några gånger i månaden eller mer sällan (0 poäng) 2. Hur ofta äter du frukt och bär (färska, frysta eller konserverade)? Två gånger per dag eller oftare (3 poäng) En gång per dag (2 poäng) Några gånger i veckan (1 poäng) En gång i veckan eller mer sällan (0 poäng) 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/ godis,chips eller läsk/saft? Två gånger per dag eller oftare (0 poäng) En gång per dag (1 poäng) Några gånger i veckan (2 poäng) En gång i veckan eller mer sällan (3 poäng) 5. Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Framtagen av Region Kronoberg. Reviderad av SSL 2017, Region Gävleborg 2018.