Redovisning KTH:s övergripande hållbarhetsmål 2017
Förord Som ett tekniskt universitet har KTH unika möjligheter att bidra till en hållbar utveckling. Vi utbildar våra studenter så att de kan bidra till hållbar samhällsutveckling. Vi utvecklar lösningar som bidrar till en hållbar utveckling och vi kan i samverkan med näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer bidra till att sprida kunskap och implementera lösningar på hållbarhetsproblem. Vi kan också vara ett föredöme och bidra genom att minska vår egen miljöpåverkan. Utgångspunkterna i vårt hållbarhetsarbete är FN:s globala mål för hållbar utveckling och Paris-överenskommelsen om att bekämpa klimatförändringar. I Vision 2027 är målet att KTH ska vara ett ledande tekniskt universitet i Europa inom hållbar utveckling och att KTH ska ha en identitet och ett varumärke som förknippas med hållbar utveckling. Hållbar utveckling är ett prioriterat område i KTH:s nya utvecklingsplan för 2018 2023. KTH:s arbete med hållbar utveckling vägleds av vår hållbarhetspolicy och våra hållbarhetsmål som gäller för perioden 2016 2020. Under det senaste året har vi fått flera bevis på att KTH:s hållbarhetsarbete är på rätt väg. Universitetskanslerämbetet genomförde 2017 en tematisk utvärdering av landets lärosäten där KTH fick det högre omdömet: att vi har väl utvecklade processer för arbetet med hållbar utveckling i undervisningen. KTH lyftes fram på många ställen som ett föredöme för andra lärosäten. Vårt miljöledningssystem blev under våren 2018 omcertifierat utifrån de nya kraven i miljöledningsstandarden ISO 14001:2015. KTH fick högt betyg på ledarskap och engagemang, vilket är en viktig förutsättning för att hållbarhetsarbetet ska genomsyra hela verksamheten. Enligt Naturvårdsverkets ranking över svenska myndigheters miljöledningsarbete tillhör vi den ledande grupp som bedöms i mycket hög grad ha ett systematiskt miljöledningsarbete. För att nå våra hållbarhetsmål krävs att vi arbetar systematiskt inom flera områden, bl.a.: * Skolorna behöver fortsätta det systematiska arbetet med att integrera hållbar utveckling i utbildningsprogram. * Integreringen av hållbar utveckling i KTH:s forskningsbas behöver stärkas, bl.a. med fler fakultetstjänster inom fler ämnesområden på skolorna. * Synligheten av KTH:s arbete med hållbar utveckling behöver stärkas, både enskilt och i samverkan med partners. * KTH:s strategiska campusplan behöver kommuniceras och implementeras utifrån beskrivna projekt. * Utsläpp av växthusgaser från KTH:s tjänsteresor behöver minska och ytterligare åtgärder implementeras. * Hållbar utveckling behöver fortsätta att integreras i verksamhetens processer, planer och beslut. Denna rapport beskriver kortfattat arbetet med hållbarhetsmålen och hur det fortlöper. Kortversioner av målen finns med i rapporten samt länkar till de fullständiga måltexterna på KTH:s hemsida 1 Även en indikatorbilaga till rapporten återfinns på hemsidan 2. Förutom de nio målområden som redovisas här, har KTH även hållbarhetsmål för arbetsmiljö. Stockholm maj 2018 Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling Kristina von Oelreich, hållbarhetschef 1 https://intra.kth.se/styrning/miljo-hallbar-utveckling/overgripande-hallbarhetsmal-1.359245 2 https://intra.kth.se/styrning/miljo-hallbar-utveckling/miljoredovisning-1.402092
Utbildning KTH ska öka alla anställdas och studenters kunskap om och engagemang i frågor gällande hållbar utveckling. Hållbar utveckling ska vara integrerat i alla utbildningsprogram på samtliga nivåer så att studerande efter examen kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur påverkar vi? Utexaminerade studenter från KTH är drivande krafter i samhälls- och teknikutvecklingen. Framtidens ingenjörer och arkitekter ska kunna arbeta för hållbara lösningar. Det är därför viktigt att alla studenter och doktorander får med sig kunskap om, och verktyg att ta sig an, de miljö- och hållbarhetsfrågor som har betydelse för samhällsutvecklingen och de utmaningar vi står inför. Målen har delvis uppnåtts. Under 2017 gjorde UKÄ en tematisk utvärdering av hur Sveriges universitet och högskolor arbetar med hållbar utveckling i undervisning. KTH tillhörde den fjärdedel som fick det högre omdömet: att vi har väl utvecklade processer för arbetet med hållbar utveckling. För att uppnå målen krävs ett fortsatt systematiskt arbete där alla skolor och alla program arbetar för fortsatt integrering och progression av hållbar utveckling i programmen. Figur 1. Antal miljö- och hållbarhetsmärkta kurser respektive program vid KTH per år 2012 2017. Antalet miljö- och hållbarhetsmärkta kurser har ökat från 389 till 435 mellan 2016 och 2017. Alla skolor arbetar utifrån handlingsprogrammen för ingenjörs- arkitekt och mastersprogram som upprättades under 2016. Nästan alla doktorsprogram har under 2017 upprättat handlingsprogram för integrering av hållbar utveckling fram till 2020. I de obligatoriska programanalyserna lyfts hållbar utveckling fram under egen rubrik. Ett nytt civilingenjörsprogram i Industriell teknik och hållbarhet har utvecklats och startar under 2018. Pedagogikkursen i Lärande och hållbar utveckling för undervisande personal ges årligen. En webbaserad plattform för lärare att introducera hållbar utveckling i större kurser är nu klar. Arbete har påbörjats med att utveckla kurser med fokus på hållbar utveckling för forskarutbildningsnivån. Personalutbildningar har genomförts inom miljö och hållbar utveckling. Seminarier för lärare och studenter har arrangerats bl.a. på temat livscykelperspektiv, hållbara affärsmodeller och näringslivets behov av kompetens inom hållbar utveckling.
Forskning KTH:s forskning för hållbar utveckling ska öka. Integreringen av hållbar utveckling i KTH:s forskningsbas ska öka. Hur påverkar vi? Den forskning som bedrivs på KTH har stor påverkan på samhället, och kan därför bidra till en hållbar utveckling (HU). KTH vill ligga i framkant både när det gäller forskning som specifikt adresserar hållbar utveckling, och att hållbarhet integreras mer i befintlig forskning. Målen har delvis uppnåtts. Extern forskningsfinansiering med HU-inriktning har ökat. Under året startade exempelvis två stora KTH-ledda forskningsprogram med medel från Mistra: ett om hållbar konsumtion och ett om material för rening av vatten och luft. Det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som leds från KTH startade också. Vidare ökar antalet artikelförfattare och publikationer inom HU, medan andelen utlysta tjänster med uttalad HU-inriktning minskat något. Under året kommer anställningarnas koppling till HU att analyseras närmare. För att målen ska uppnås krävs en stärkt integrering av hållbar utveckling i KTH:s forskningsbas. Hållbar utveckling behöver integreras i fler ämnen och på fler institutioner. Det innebär bl.a. att fler fakultetstjänster, mer fakultetsanslag och fler centrumbildningar får en tydlig koppling till hållbarhet. Figur 2. Normaliserade indikatorer för forskning mot miljö och hållbar utveckling: antal författare som publicerar inom MHU, antal artiklar inom MHU, andel extern finansiering från Naturvårdsverket, Formas, Mistra och Energimyndigheten, samt andel utlysta tjänster med MHU i ämnesbeskrivningen. Analyserat hur KTH:s forskning adresserar de globala hållbarhetsmålen. Samtliga mål adresseras, men särskilt hållbar energi för alla, hållbar industri, innovationer och infrastruktur samt att bekämpa klimatförändringar. Anordnat nätverksträffar och seminarier för KTH:s forskare för att hitta kopplingar mellan disciplinerna och utveckla nya forskningsområden. Ett forskarinitierat nätverk för luftforskning, Clean Air Network, startades. Finansierat tvärvetenskapliga initiativ kopplade till miljö och hållbar utveckling, MHU på tvärs. Informerat om aktuella forskningsutlysningar inom HU som service till KTH:s forskare.
Samverkan I samverkan med befintliga och nya partners, intressenter och studenter ska KTH arbeta för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Genom kommunikation, dialog och samverkan med omgivande samhälle ska en tydligare bild av KTH som ett ledande tekniskt universitet inom hållbar utveckling förmedlas. Hur påverkar vi? För att kunna bidra till ett hållbart samhälle är det viktigt att den forskning KTH producerar också når ut och omsätts i praktiken. KTH lägger därför stor vikt vid samverkan med viktiga samhällsaktörer och vid att synliggöra nya forskningsresultat. Målen har delvis uppnåtts. Antalet prenumeranter på nyhetsbrev om miljö och HU på KTH ökar. Under 2017 har KTH med koppling till HU omnämnts cirka 900 gånger i redaktionella medier. Exempel på personer som synts i media är KTH-forskare som har uppmärksammats för deras medverkan i March for Science, för kommentarer kring produkters klimatpåverkan och för uttalande om flygbeskattning och universitetens roll för en HU. Vicerektorns veckoblogg har besökts över 12 000 gånger under året. KTH:s forskare finns med i flera utredningar och delegationer som stöttar regeringens arbete. Det gäller bland anat det Klimatpolitiska rådet och Agenda 2030- delegationen. För att nå hållbarhetsmålen krävs en ökad satsning på att öka synligheten för KTH:s arbete med koppling till hållbar utveckling. En strategi för kommunikation av hållbar utveckling på KTH har tagits fram och ett arbete med att implementera den har genomförts. Veckoblogg från vicerektor för hållbar utveckling och en studentblogg om hållbar utveckling. Finansiell stöttning till samverkans- och studentprojekt inom KTH. Ett stort antal externt och internt riktade mötesforum har ordnats däribland KTH-Sustainability Research Day. Medverkat i ett stort antal nätverk inom HU bl.a. i SDSN- NE, det nordiska nätverket NUAS och det internationella nätverket ISCN för hållbara campus, nätverket för ett hållbart näringsliv och Fossilfritt Sverige. Medverkat i FN:s 10-åriga ramverksprogram för hållbar konsumtion och produktion med fokus på upphandlingar Vidareutvecklat tre samarbetsavtal med fokus på miljö och HU, med SEI, IVL och Akademiska Hus. Internt och externt riktade nyhetsbrev har getts ut.
KTH:s campus KTH:s campus ska utvecklas och förvaltas hållbart. Ekologiska och sociala värden ska bevaras och stärkas. Vid ny- och ombyggnad ska högsta möjliga miljöprestanda eftersträvas. KTH:s energianvändning ska minska med 10 % (el, fjärrvärme, kyla) per årsarbetskraft, helårsstudent och per kvadratmeter. Till, från, inom och mellan våra campus ska resor och transporter i större utsträckning ske på ett hållbart sätt. KTH ska öka kunskapen om och ha en säker och välfungerande hantering av farligt avfall. Förutsättningar för källsortering av relevanta avfallsfraktioner ska finnas på hela KTH, mängden avfall ska minska per person och andelen källsorterat avfall ska öka. KTH:s campus ska användas i utbildning, forskning och samverkan för en hållbar samhällsutveckling. Hur påverkar vi? KTH påverkar sin omgivning på många olika sätt, exempelvis genom användning av vår omgivning och de lokala ekosystemen liksom genom de byggnader vi nyttjar, energianvändning och de resor som görs på campus. KTH:s campus ska vara en levande och dynamisk miljö med utgångspunkt i ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Alla hållbarhetsmål kopplat till KTH:s campus har till största delen uppnåtts, utom energimålet. Fortsatt samverkan med fastighetsägaren kring energieffektivisering och energikartläggning. Solpaneler, värmepump och närvarosensorer har installerats. Ekologiska mervärden har skapats genom fler grönytor, bikupor och användning av odlingslådor. Två nybyggnationer certifierades, en enligt Miljöbyggnad Guld och en enligt Silver. Två byggnader färdigställdes utifrån guldkraven men kan tidigast verifieras 2018. Fler elbilar används inom campus och källsorterings-systemet har utvecklats. Mängden källsorterad plast och matavfall har ökat. För att nå hållbarhetsmålen krävs bland annat en implementering av Campusplan för 2018-2023, fortsatt arbete med energieffektivisering och stödjande av hållbara resor, bland annat cykling. Framtagandet av ny Campusplan för perioden 2018-2023. Fyra bikupor införskaffades till KTH Campus, totalt 6 stycken och 150 kg honung 2017. En trädgårdsdag anordnades med visning och utbildning i biodling och trädgård. Odlingslådor finns för anställda vid KTH campus och KTH Flemingsberg. Cykeldagar arrangerades på KTH campus och KTH Flemingsberg. Bidrag gavs till studentprojekt kring lånecyklar. Seminarium anordnades för personalen om matavfall och biogas. Flera forskare och studenter involverades i projekt kopplade till campus. Figur 3. KTH:s totala energianvändning (blå linje, vänster skala) och per årsarbetskraft (röd linje, höger skala) per år 2012 2017.
Resor Koldioxidutsläpp från KTH:s resor ska minska med 20 % per årsarbetskraft. KTH ska öka kunskap om och skapa förutsättningar för IT-lösningar som möjliggör resfria möten. Hur påverkar vi? Dagligen bidrar KTH:s verksamhet till koldioxidutsläpp genom de transporter som sker kopplat till vår verksamhet. Den största källan till koldioxidutsläpp är de tjänsteresor som görs och då framförallt från flygresor. Målen har inte uppnåtts. De totala redovisade utsläppen av CO 2 från resor har under 2017 ökat med 1,8 % jämfört med 2016. Utsläppen från flygresor över 50 mil står för största andelen. Koldioxidutsläppen från flygresor under 50 mil har minskat. Minskningen kan bero på en ökning av s.k. resfria, digitala, möten. Resandet på KTH är högt och påverkas bland annat av variationer i forskningsprojekt och samarbeten. För att nå hållbarhetsmålet krävs ett systematiskt arbete där bland annat beslutade åtgärder implementeras, stöd till koldioxidsnåla resor, utbildning och stöd i teknik för digitala, resfria, möten. Figur 4. KTH:s totala koldioxidutsläpp från tjänsteresor i ton per år 2012 2017. Nya riktlinjer för möten och resor har utarbetats. Samarbete med upphandlad resebyrå kring riktlinjer och instruktioner vid resebokningar, ledningsgrupper har informerats. För att öka andelen digitala möten har videokonferensrum gjorts iordning, webbmanualer tagits fram och ett pilotprojekt genomförts med tekniktest och utbildning av ambassadörer. Även ett studentuppdrag har genomförts om resfria möten. Resestatistik har analyserats för ytterligare åtgärder kring att minska resandet och öka användningen av digital mötesteknik. Möjligheten att inrätta en intern klimatfond har utretts. Ett större reseprojekt CERO, Climate and Economic Research in Organisations, som omfattar både tjänsteresor och pendlingsresor har drivits vidare tillsammans med en forskare. Fortsatt medverkan i REMM, Resfria möten i myndigheter, enligt avsiktsförklaring.
Upphandling och inköp Hållbarhetsmål 2016-2020 Hållbarhetskrav ska ställas i samtliga upphandlingar, avrop och inköp, där så är möjligt. Kraven ska kontinuerligt utvärderas och vidareutvecklas. Hur påverkar vi? KTH kan utnyttja sin köpkraft. Genom att ställa krav i våra upphandlingar utifrån ett livscykelperspektiv och genom att välja miljöanpassade varor och tjänster kan vi bidra till miljödriven teknikutveckling och hållbar produktion. KTH kan också påverka genom att ställa sociala krav för att skapa hållbara sociala förutsättningar för de som arbetar på uppdrag av KTH. Målet har delvis uppnåtts. Rutiner och arbetssätt utvecklas och nya miljökrav har tagits fram. Antalet upphandlingar med miljökrav har ökat. Baserat på antal ställdes miljökrav i 48 % av upphandlingarna 2017 jämfört med 31 % 2016.* Vad som köps in och för vilka belopp varierar kraftigt mellan åren vilket gör det svårt att jämföra data över tid. *Beräkningarna baseras på upphandlingar över upphandlingsgränsen och inte direktupphandlingar eller avrop från statliga ramavtal. Vanligaste tågresa: Stockholm- Göteborg Figur 5. Andel upphandlingar, med respektive utan miljökrav av totala upphandlingsvärdet (Mkr) per år 2012 2017. En arbetssätt har implementerats för att systematiskt kunna bedöma när det är relevant att miljökrav ska finnas med i upphandlingar och avtal. Utbildningsinsatser har genomförts för att stärka kunskapen hos de som har en nyckelfunktion i arbetet med att ställa miljökrav i upphandlingar och inköp. Rutiner och information på intranätet har uppdaterats. Ett arbete har påbörjats för att utveckla hur vi kan bli bättre på att ta hänsyn till produkters och tjänsters miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
Kemikaliehantering KTH ska öka kunskap om och skapa förutsättningar för en välfungerande kemikaliehantering ur säkerhets-, miljö- och hälsosynpunkt. Hur påverkar vi? KTH använder kemikalier i stor omfattning inom utbildning och forskning. Det är därför viktigt att alla som hanterar kemikalier, studenter liksom lärare, hanterar och förvarar dessa på ett säkert och riktigt sätt för att minska negativ effekt på människor och miljön. Målet har delvis uppnåtts. Hanteringen av kemikalier sker systematiskt bl.a. utfasning av CMR-ämnen, ökad kunskap i riskbedömningar samt elektronisk registrering, scanning, av kemikalier. Samordning mellan skolorna pågår för att effektivisera inköp, användning och destruering. Utbildning ges kontinuerligt i säkerhetsfrågor relaterade till kemikaliehantering och brandrisker. I ett projekt har utsläpp av kemikalier från laboratorier undersökts och resulterat i förbättrad vägledning. Åtgärder har också vidtagits för säkrare transport av kemiskt, farligt, avfall. Ett projekt har genomförts i syfte att undersöka kemikalieutsläpp från laboratorier på KTH campus tillsammans med Stockholm Vatten. utgör underlag till förbättrad vägledning för kemikaliehantering. Inköp av ytterligare scanningsutrustning för att registrera/inventera kemikalier. Uppstart av projekt för framtagande av utbildningspaket för studenter på avancerad nivå i laboratoriesäkerhet och riskhantering. Fortsatt arbete med utfasning av CMRämnen. Reviderat övergripande rutin för kemikalier som ett led i säkrare hantering och lagefterlevnad. Årliga rapporteringar och inventeringar av kemikalier har genomförts utifrån gällande lagkrav.
Investering av stiftelse- och donationskapital KTH:s stiftelse- och donationskapital ska placeras så att det bidrar till en hållbar utveckling. Hur påverkar vi? Genom investeringar kan KTH också bidra till en hållbar utveckling. Kapitalet ska placeras så att en god avkastning erhålls samtidigt som placeringarna bidrar till en hållbar utveckling. Målet har delvis uppnåtts. Uppföljning av hållbarhetsmålet visar att hela det kapital som förvaltas åt KTH, utom 0,63 %, är utan koppling till fossila investeringar. För att nå målet behöver fortsatt utvecklingsarbete med kriterier och arbetsformer. KTH:s placeringsriktlinjer har uppdaterats för att främja hållbara investeringar och samverkan har skett med kapitalförvaltarna för att utesluta företag som arbetar med utvinning av fossila bränslen ska uteslutas. KTH har också deltagit vid arrangemang gällande hållbara investeringar och placeringar. Organisation och ledning Miljö- och hållbarhetsfrågor ska integreras i ordinarie verksamhet och vara en del i alla relevanta processer, planer och beslut. Hur påverkar vi? Miljöledningssystemet ska integreras i ordinarie verksamhet och styrning och vara en naturlig del av verksamheten för att vara så effektivt och verkningsfullt som möjligt. Målet har delvis uppnåtts. Under 2017 har arbetet fortsatt med att kartlägga styrdokument på KTH och identifiera i vilken utsträckning miljö och hållbar utveckling finns med i dessa och hur och när miljö och hållbar utveckling ska integreras där det är relevant. För att nå målet krävs att hållbarhetsfrågor integreras tydligare i exempelvis förvaltningsens verksamhetsplaner och skolornas utvecklingsplaner. Integrerat hållbarhetsarbetet i KTH:s utvecklingsplan och verksamhetsplan. Integrerat hållbarhetsarbetet i KTH:s riskanalys. Genomfört omvärlds och intressentanalyser kopplat till verksamhetsplanering och uppföljning. Framtagande av campusplanen för 2018-2023. Integrerat hållbar utveckling i programanalyser och rektorsdialoger.