Anläggningsändringar på Studsvik Nuclear AB - anpassning till personalens förmåga

Tillsynsrapport Datum: 2013-12-12 Er referens: Diarienr: SSM2012-495 Förrättningsdatum: 2013-10-10 Inspektera Studsvik Nuclear AB Ansvarig handläggare: Cecilia Wahlund Arbetsgrupp: Cecilia Wahlund KM, Emil Jorpes RD och Aino Obenius-Mowitz KM Samråd: Eric Häggblom RD Godkänt av: Anne Edland ckm Anläggningsändringar på Studsvik Nuclear AB - anpassning till personalens förmåga Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) genomförde i september 2013 en inspektion av Studsvik Nuclear AB:s (SNAB) process för anläggningsändringar. Fokus för inspektionen var SNAB:s förutsättningar att anpassa konstruktion till personalens förmåga att på ett säkert sätt kunna övervaka och hantera anläggningen samt de driftstörningar och haverier som kan inträffa, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) och allmänna råd om säkerhet i kärntekniska anläggningar. SNAB har i slutet av 2012 tagit fram och fastställt instruktioner för en anläggningsändringsprocess samt MTO vid anläggningsändringar. SSM bedömer att det finns brister i tillämpningen av instruktionerna som framför allt är kopplade till kompetens. SNAB behöver stärka förutsättningarna för att kunna tillämpa instruktionerna genom att säkerställa att det finns tillräcklig kompetens för att beställa, leda och värdera MTO-arbete vid anläggningsändringar. Detta ska vara tydligt och spårbart i SNAB:s kompetensanalyser och kompetenskrav för relevanta befattningar. I övrigt bedömer SSM att SNAB uppfyller inspekterade krav, men med vissa förbättringsbehov. SSM bedömer att de instruktioner som SNAB har arbetat fram ger grundläggande förutsättningar för att kunna anpassa konstruktion till personalens förmåga. SSM kan dock konstatera att det finns förbättringsbehov i SNAB:s styrning av de moment som krävs för att anpassa konstruktion till personalens förmåga. SNAB bör se till att alla nödvändiga steg finns tillräckligt väl beskrivna. Förutsättningarna för säkerhetsgranskare bör förbättras för att kunna säkerställa att säkerhetsgranskning både omfattar tekniska faktorer och samspelet MTO tillräckligt väl vid alla granskningar. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (8) SSM ser positivt på att SNAB har utvecklat styrningen inom området och ökat engagemanget i frågan. Bakgrund SSM genomförde i mars 2012 en inspektion (se tillsynsrapport SSM2012-495-7) av SNAB:s förutsättningar att anpassa konstruktion till personalens förmåga att på ett säkert sätt kunna övervaka och hantera anläggningen samt de driftstörningar och haverier som kan inträffa. Inspektionen bestod dels av en dokumentgranskning av tillämpliga delar av SNAB:s ledningssystem, dels i form av ett möte med representanter från SNAB. SSM kunde vid dokumentgranskningen konstatera att SNAB, i sitt ledningssystem, saknade styrning för att säkerställa att konstruktion anpassas till personalens förmåga. Detta bekräftades också vid mötet med SNAB. Efter mötet inkom SNAB med en handlingsplan till SSM. Handlingsplanen visade att SNAB planerade att ta fram och implementera rutiner och instruktioner för att kunna säkerställa en sådan styrning, detta skulle vara klart i december 2012. SSM bedömde att denna handlingsplan gav SNAB förutsättningar för att så kan ske. Syfte Syftet med denna inspektion är att få en välgrundad bild av hur Studsvik Nuclear AB (SNAB) arbetar med konstruktion och anläggningsändringar, med fokus på anpassning av konstruktion till personalens förutsättningar och förmåga. Vidare är syftet att bedöma hur SNAB uppfyller tillämpliga krav i SSMFS 2008:1. Enligt SSMFS 2008:1 ska SNAB i sitt ledningssystem ha nödvändigt stöd i form av rutiner och instruktioner för att på ett systematiskt och dokumenterat sätt kunna anpassa konstruktion efter personalens förmåga. I detta ingår bland annat utvärdering av befintlig utformning, konstruktion av nytt gränssnitt, utvärdering av konstruktion och införande av den samt uppföljning av utfallet över tid. Metod inklusive avgränsningar Inspektionen genomfördes genom granskning av dokumentation (rutiner och instruktioner för SNAB:s anläggningsändringsprocess) samt intervjuer med medarbetare på SNAB, däribland projektledare och andra deltagare i ett exempelprojekt (mer information om exempelprojektet ges under observationer och bedömningar), säkerhetschef samt säkerhetsgranskare. SNAB har i slutet av 2012 tagit fram och fastställt instruktioner för en aanläggningsändringsprocess samt MTO vid anläggningsändringar. Under 2013 har dessa börjat tillämpas i ett projekt på SNAB. Detta projekt hade vid inspektionstillfället avslutat förstudiefasen och var på väg in i detaljprojekteringsfasen. Detta medförde att SSM inte kunde granska tillämpningen av de nya instruktionerna i sin helhet. SNAB har haft möjlighet att faktagranska observationsdelen av denna rapport innan den fastställdes av SSM. Krav Den kärntekniska verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd av ett enhetligt ledningssystem som är så utformat att kraven på säkerhet, strålskydd och fysiskt skydd tillgodoses samordnat med övriga krav på verksamheten. Ledningssystemet, inklusive tillhörande rutiner och instruktioner, ska hållas aktuellt och vara dokumenterat.

Sida 3 (8) Ett fastställt revisionsprogram ska finnas vid anläggningen. (SSMFS 2008:1, 2 kap. 8 ) Personalen samt entreprenörer och annan inhyrd personal ska inneha den kompetens och lämplighet i övrigt som behövs för de arbetsuppgifter som har betydelse för säkerheten i den kärntekniska verksamheten samt att detta finns dokumenterat. Allmänt råd: I en anläggnings organisation bör den kompetens alltid finnas som behövs för att kunna beställa, leda och värdera resultatet av arbetsuppgifter som har betydelse för säkerheten i den kärntekniska verksamheten och som utförs av entreprenörer eller av annan inhyrd personal. (SSMFS 2008:1, 2 kap. 9 punkt 5) En anläggnings konstruktion ska vara anpassad till personalens förmåga att på ett säkert sätt kunna övervaka och hantera anläggningen samt de driftstörningar och haverier som kan inträffa. Konstruktionslösningar ska vara utvärderade i dessa avseenden. (SSMFS 2008:1, 3 kap. 3 ) Dessutom ställs krav på säkerhetsgranskning i SSMFS 2008:1, 4 kap. 3 och 5. Observationer och bedömningar Observationer avseende ledning och styrning av processen för anläggningsändringar SNAB har i slutet av 2012 tagit fram och fastställt instruktioner för en anläggningsändringsprocess samt MTO vid anläggningsändringar. Under 2013 har dessa börjat tillämpas i Projekt för åtgärder i aktiv kulvert renovering och avveckling (exempelprojektet). Detta projekt påbörjades innan instruktionerna fanns, men SNAB har valt att till viss del göra ett omtag och därmed driva projektet enligt de nya instruktionerna. Projektet syftar till att renovera ledningsnät för kategori 4 och 5 vätska inom Studsvikområdet samt att avveckla ledningar och hela kulvertsektioner som inte längre är i drift. SNAB beskriver anläggningsändringsprocessen i instruktion Process för anläggningsändringar IN-1958 [1]. I den framgår när processen ska tillämpas. Enligt SNAB omfattar den alla ändringar som måste anmälas/godkännas av SSM i enlighet med SSMFS 2008:1, med undantag för organisatoriska ändringar. Den omfattar också alla ändringar som påverkar verksamhetbeskrivningen för verksamhet med strålning samt principiella ändringar i anläggningars utformning, funktion, driftkriterier eller säkerhet. Processen delas in i sex olika steg med utgångspunkt i linjens ansvar att identifiera behov av ändring. Ett projekt driver sedan ändringen i stegen förstudie, detaljprojektering, införande och avslut innan överlämning sker tillbaka till driften i linjen. De olika stegen särskiljs av olika beslut, på både projekt- och ledningsnivå som är tvingande för att få gå vidare till nästa steg. I processen beskrivs också att samspelet MTO ska beaktas i de olika stegen. Det framgår att de olika MTO-momenten ska redovisas i respektive stegs projektrapport. Instruktionen pekar vidare på en särskild instruktion för MTO-arbete vid anläggningsändringar, MTO vid anläggningsändringar IN-1984 [2]. I denna instruktion framgår att ett antal MTO-aktiviteter ska genomföras för respektive projektsteg. I förstudien ska en MTO-plan tas fram samt en datainsamling och erfarenhetsåterföring göras med syfte att ta fram en kravspecifikation ur ett MTO-perspektiv. Enligt instruktionen ska kraven vara formulerade på ett sådant sätt att de kan användas som kriterier för utvärderingen av anläggningsändringen ur ett MTO-perspektiv. Vidare ska en uppgifts- och riskanalys göras som ska ligga till grund för en analys av personalbehov och

Sida 4 (8) för utformning av användargränssnitt. Under införandesteget ska driftinstruktioner tas fram eller uppdateras och personalen ska utbildas i enlighet med identifierade behov. I det avslutande steget ska den införda anläggningsändringen utvärderas. Verifiering ska göras av att anläggningsändringen uppfyller framtagna krav och validering ska göras av att ändringens samtliga funktioner samspelar med användarna på ett bra sätt. SSM observerar att utvärdering av anläggningsändring, enligt instruktionen för MTO vid anläggningsändringar IN-1984, endast ska göras efter att ändringen är implementerad. SSM observerar också att det inte tydligt framgår i IN-1984 hur överlämning ska ske gällande kvarvarande aktiviteter, till exempel utvärdering efter en tids drift eller specifika restpunkter, från projektet till linjen. Vid intervju med projektledare för exempelprojektet bekräftades detta. Det framkom även att det behövs stöd för hur identifierade krav ur ett MTO-perspektiv ska omhändertas i de slutgiltiga underlagen inför upphandling av tjänster och produkter inför införandet. SSM observerar även att det finns otydligheter gällande begrepp i beskrivningar av MTOaktiviteter i IN-1984. Till exempel tar instruktionen upp att det ska tas fram driftinstruktioner. Vid intervju framkom att begreppet driftinstruktioner även omfattar störnings- och underhållsinstruktioner, något som inte behöver vara självklart för alla. I det exempelprojekt som SSM tittat på finns en MTO-plan [3] framtagen som anger att arbetet kommer att bestå av två huvudaktiviteter; framtagning av nulägesbeskrivning och kravspecifikation samt validering och verifiering av den framtagna kravspecifikationen. SSM observerar att MTO-planen därmed inte beskriver samtliga aktiviteter som framgår av instruktionen IN-1984. SSM kan konstatera att det exempelvis inte beskrivs att en riskanalys ska göras. SSM har heller inte vid intervjuer fått information om att detta ska göras. Vid intervju framkom att det pågår aktiviteter inom exempelprojektet för att specificera krav på gränssnitt och funktioner. Detta görs i samarbete mellan konstruktör och slutanvändare. Detta visar på att det pågår aktiviteter som kan förväntas uppfylla syftet med några av de aktiviteter som beskrivs i IN-1984, även om detta inte framgår i MTOplanen. Då det i den framtagna MTO-planen och nulägesbeskrivningen [4] används andra begrepp än de som används i IN-1984 så har de intervjuade haft svårigheter att peka på vad som faktiskt har gjorts i enlighet med instruktionen. SSM noterar att den nya anläggningsändringsprocessen med instruktioner ännu inte finns med i SNAB:s internrevisionsprogram. Vid intervjuer framkom att området kommer att föras in vid nästa uppdatering av programmet. Bedömning SSM bedömer att SNAB uppfyller kravet på ledning och styrning gällande instruktioner för processen anläggningsändringar, men med förbättringsbehov. Styrning av samtliga nödvändiga steg finns inte i processen då instruktioner inte täcker alla nödvändiga steg. I exempelprojektet har SSM kunnat se att tillämpningen inte stämmer överens med instruktionen. Dessutom noterar SSM att den nya processen ännu inte omfattas av internrevisionsprogrammet. SNAB bör säkerställa att instruktioner och rutiner ger en heltäckande styrning av processen för omhändertagande av MTO vid anläggningsändringar samt att instruktionerna tillämpas i praktiken.

Sida 5 (8) Observationer avseende kompetens SNAB har dokumenterade kompetensanalyser [5] för de befattningar som berörs av instruktionerna för anläggningsändringar och MTO vid anläggningsändringar. SSM observerar att det i dessa endast finns krav på MTO-kompetens för befattningen ansvarig för PSG och där endast på nivå 1, grundläggande nivå. SSM har vid flertalet intervjuer noterat att SNAB själva anser att kompetensen inom MTO-området är för låg för att kunna beställa, leda och värdera det arbete som ska genomföras enligt framtagen instruktion för MTO vid anläggningsändringar. Det har vid intervjuer framkommit att det under hösten 2013 har genomförts en endagskurs för chefer och vissa andra nyckelfunktioner (bl.a. strålskyddsföreståndare, projektledare, FSG- och PSG-funktion) inom MTO. Vissa andra funktioner har också, på eget initiativ, deltagit i denna utbildning. Detta innebär att totalt cirka 45 personer har gått denna utbildning. SSM observerar att denna kurs kan betraktas som en orienterande introduktion till MTO-området och att SNAB inte har identifierat vilken eventuell kompetensnivå denna kurs ger. SSM noterar att det pågår diskussioner inom SNAB kring fortsatt utbildning inom MTO och kring behov av kompetensnivå inom MTO. Utifrån intervjuer noterar SSM att det finns en skillnad mellan hur diskussionerna om detta förs på ledningsnivå respektive bland medarbetare som på olika sätt mer direkt påverkas av instruktionerna för anläggningsändring. Bedömning SSM bedömer att SNAB inte uppfyller kravet på kompetens. SNAB ställer inte krav på MTO-kompetens på de flesta funktioner som beställer, leder och värderar MTO-aspekter vid anläggningsändringar. SSM har under inspektionen identifierat avsteg från rutiner i exempelprojektet samt vissa kvalitetsbrister i utfört MTO-arbete, så som otillräcklig arbetsuppgiftsanalys. Förekomsten av sådana kvalitetsbrister, tillsammans med att SNAB inte själva identifierat dem tyder på att kvalificerad kunskap inom området saknas eller inte används. Detta gör att SSM bedömer att SNAB (vid såväl beställning som genomförande) inte har tillräcklig förmåga att bedöma kvaliteten på det arbete som utförs och därmed inte har förutsättningar att kunna beställa, leda och värdera MTO-arbete vid anläggningsändringar. Det finns heller inga planer på att höja kompetensen utöver den orienterande utbildning i MTO som getts under hösten. SSM bedömer att en orienterande utbildning inte ger tillräckliga förutsättningar för organisationen att kunna beställa, leda och värdera MTOaspekter vid anläggningsändringar. SNAB behöver stärka förutsättningarna för att kunna tillämpa instruktionerna genom att säkerställa att det finns tillräcklig kompetens för att beställa, leda och värdera MTO-arbete vid anläggningsändringar. Detta ska vara tydligt och spårbart i SNAB:s kompetensanalyser och kompetenskrav för relevanta befattningar. SSM bedömer att strålsäkerhetsbetydelsen av ovanstående brist i dagsläget är måttlig. Utan tillräcklig kompetens för att kunna beställa, leda och värdera MTO-arbete vid anläggningsändringar kan inte SNAB visa att de uppfyller kravet på att konstruktion ska vara anpassad till personalens förmåga att på ett säkert sätt kunna övervaka och hantera anläggningen samt de driftstörningar och haverier som kan inträffa. I förlängningen innebär detta att SNAB inte kan påvisa att alla risker som en anläggnings konstruktion är förenad med är identifierade. Därmed kan inte SNAB säkerställa att alla potentiella risker är omhändertagna, vilket på sikt kan leda till en potentiellt stor påverkan på strålsäkerheten.

Sida 6 (8) Observationer avseende processen för anpassning av konstruktion Vid intervju framkom att styrgruppen för exempelprojektet beslutade att extern MTOkompetens skulle anlitas för att samordna MTO-aktiviteterna i projektet. Extern konsult har anlitats för att ta fram en MTO-plan samt vägleda MTO-arbetet och sammanställa en nulägesbeskrivning inklusive kravspecifikation avseende MTO-aspekter. I arbetet med nulägesbeskrivningen har olika användargrupper (t.ex. driftpersonal, strålskyddspersonal m.fl.) deltagit aktivt och deras erfarenheter har omhändertagits. SSM observerar att MTOarbetet omfattar fler delar än det som ingår i projektets avgränsningar, till exempel görs en beskrivning av B4- och B5-anläggningarna som är anläggningar som inte omfattas av anläggningsändringen. Samtidigt observerar SSM att områden som är centrala för själva anläggningsändringen inte omfattas av MTO-arbetet, så som funktionskontroll och service av givare för indikering av vätska i dubbelmantlade rörledningar. Kravspecifikationen av MTO-aspekter omfattar inte heller krav relaterade till sektioneringen av det nya ledningsnätet. SSM kan konstatera att den nulägesbeskrivning som tagits fram i exempelprojektet även saknar beskrivning av arbetsuppgifter kopplade till möjliga driftstörningar och haverier som kan inträffa. Vid intervju bekräftades också att nulägesbeskrivningen inte omfattar alla arbetsuppgifter som påverkas av ändringen. Det framgår inte heller tydligt om eller hur de beskrivna arbetsuppgifterna har analyserats med avseende på människans förutsättningar och begränsningar. SSM noterar att det i MTOplanen inte framgår att någon analys av arbetsuppgifter heller ska göras i kommande steg i exempelprojektet. Detta är ett avsteg mot IN-1984, som anger att en uppgiftsanalys ska genomföras. SSM ser inte att någon motivering finns för detta avsteg. SSM observerar att de erfarenheter som beskrivs i nulägesbeskrivningen omhändertas i kravspecifikationen, exempelvis gällande larmtablåer. Den kravspecifikation som genererats baserad på nulägesbeskrivningen är i vissa fall otydlig, vilket gör det svårt att använda denna som utgångspunkt för att ta fram kriterier till utvärdering av anläggningsändringen, så som framgår i IN-1984. I kravspecifikationen blandas rena kravformuleringar med beskrivningar av identifierade problemområden. SSM har sett exempel på arbetsuppgifter som inte har genererat några specifika krav och som inte heller beskrivs i nulägesbeskrivningen. Ett exempel på arbetsuppgifter som saknas är felavhjälpning och reparation vid ett eventuellt haveri eller rörbrott. Bedömning SSM kan inte bedöma om kravet på anpassning av konstruktion till personalens förmåga är uppfyllt, eftersom de instruktioner som styr hur detta krav ska uppfyllas ännu inte har tillämpats i sin helhet. SSM har dock följande farhågor kopplat till kravuppfyllnad: Viktiga aktiviteter i MTO-arbetet uteblir, t.ex. riskanalys Förutsättningar för personalens förmåga att hantera driftstörningar och haverier analyseras inte och utgör därmed inte underlag för krav på konstruktionens utformning Delar av den nya konstruktionslösningen analyseras inte med avseende på MTOaspekter exempelvis sektionering av ledningsnät Kravspecifikationen motsvarar inte behovet av kriterier för utformning och utvärdering av konstruktionslösningar Observationer avseende säkerhetsgranskning Inget projekt på SNAB som tillämpar de nya instruktionerna har ännu kommit till primär eller fristående säkerhetsgranskning (PSG och FSG). Representanter för dessa funktioner intervjuades ändå, med syfte att SSM ska kunna bilda sig en uppfattning om dessa funktioner har tillräckliga förutsättningar att beakta samspelet människa-teknikorganisation i granskningen av anläggningsändringar. Vid intervjuer med både PSG- och FSG-funktion framkom att det finns ett behov internt inom SNAB av att diskutera hur

Sida 7 (8) säkerhetsgranskningen kan förbättra sina förutsättningar att kunna granska MTO-aspekter vid anläggningsändringar. Det framkom att det finns en viss vana och kunskap, främst hos FSG, att granska att MTO-aspekter beaktats tillräckligt väl i andra sammanhang, t.ex. vid grundorsaksanalyser av inträffade händelser. Enligt de intervjuade behöver det finnas kompetens hos FSG-funktionen för att åtminstone kunna identifiera kärnfrågan gällande MTO i anläggningsändringar. Vidare framkom att PSG-funktionen anses behöva en djupare kunskapsnivå, då detaljgranskningen huvudsakligen äger rum på denna nivå. SSM har tidigare i denna rapport konstaterat att det inom säkerhetsgranskningsprocessen endast finns kompetenskrav gällande MTO på ansvarig för PSG och i det fallet ligger kompetenskravet på nivå 1, grundläggande nivå. Vid intervjuer framkom att både PSG och FSG har möjlighet att ta in extern kompetens vid behov. SSM kan konstatera att SNAB i sin säkerhetsgranskning inte har kriterier gällande granskning av MTO-aspekter vid anläggningsändringar. Bedömning SSM bedömer att SNAB uppfyller kravet på säkerhetsgranskning, men med förbättringsbehov. SSM bedömer att praxis för att granska MTO-aspekter i ett ärende idag fungerar acceptabelt, då både primär och fristående säkerhetsgranskning har möjlighet att ta in extern kompetens vid behov. Dock anser SSM att förutsättningarna för granskare bör förbättras för att kunna säkerställa att säkerhetsgranskning både omfattar tekniska faktorer och samspelet MTO tillräckligt väl vid alla granskningar. Denna bedömning är starkt kopplad till bedömningen gällande tillräcklig kompetens. Samlad bedömning av kravuppfyllelsen Nedan presenteras SSM samlade bedömning av SNAB:s förutsättningar att anpassa konstruktion till personalens förmåga. SSM bedömer att det finns brister i tillämpningen av instruktioner som framför allt är kopplade till kompetens (SSMFS 2008:1, 2 kap. 9 punkt 5). SNAB behöver stärka förutsättningarna för att kunna tillämpa instruktionerna genom att säkerställa att det finns tillräcklig kompetens för att beställa, leda och värdera MTO-arbete vid anläggningsändringar. Detta ska vara tydligt och spårbart i SNAB:s kompetensanalyser och kompetenskrav för relevanta befattningar. SSM bedömer att strålsäkerhetsbetydelsen av ovanstående brister är måttlig. Utan tillräcklig kompetens för att kunna beställa, leda och värdera MTO-arbete vid anläggningsändringar kan inte SNAB visa att de uppfyller kravet på att konstruktion ska vara anpassad till personalens förmåga att på ett säkert sätt kunna övervaka och hantera anläggningen samt de driftstörningar och haverier som kan inträffa. I förlängningen innebär detta att SNAB inte kan påvisa att alla risker som en anläggnings konstruktion är förenad med är identifierade. Därmed kan inte SNAB säkerställa att alla potentiella risker är omhändertagna, vilket på sikt kan leda till en stor påverkan på strålsäkerheten. I övrigt bedömer SSM att SNAB uppfyller gällande krav (SSMFS 2008:1, 2 kap. 8 samt 4 kap. 3 och 5 ) men med nedanstående förbättringsbehov: Det finns förbättringsbehov i SNAB:s styrning av de moment som krävs för att anpassa konstruktion till personalens förmåga. SNAB bör säkerställa att instruktioner och rutiner ger en heltäckande styrning av processen för omhändertagande av MTO vid anläggningsändringar samt att instruktionerna tillämpas i praktiken. SNAB bör se till att alla nödvändiga steg finns tillräckligt väl beskrivna.

Sida 8 (8) Förutsättningarna för säkerhetsgranskare bör förbättras för att kunna säkerställa att säkerhetsgranskning både omfattar tekniska faktorer och samspelet MTO tillräckligt väl vid alla granskningar. SSM kan inte bedöma om kravet på anpassning av konstruktion till personalens förmåga (SSMFS 2008:1, 3 kap. 3 ) är uppfyllt, eftersom de instruktioner som styr hur detta krav ska uppfyllas ännu inte har tillämpats i sin helhet. SSM ser positivt på att SNAB har utvecklat styrningen inom området och ökat engagemanget i frågan. Referenser 1. IN-1958 ver. 1.0: Process för anläggningsändringar (2012-12-17) 2. IN-1984 ver. 1.0: MTO vid anläggningsändringar (2012-12-17) 3. N-13/041: MTO-plan - Projekt för åtgärder i aktiv kulvert renovering och avveckling (2013-05-31) 4. N-13/215: Nulägesbeskrivning och kravspecifikation av MTO-aspekter med avseende på renoveringen av ledningsnät i aktiv kulvert (2013-06-14) 5. Utdrag ur Studsvik Nuclears kompetensanalyser för befattningar: Enhetschef/Produktionsstöd, Projektledare, Driftledare vätskeburet avfall, Konstruktör, CFO/Avd chef, Ansvarig för säkerhetsgranskning PSG, Ansvarig fristående säkerhetsgranskning FSG (se SSM2012-495-27 (2013-09-19))