MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

Relevanta dokument
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården,

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården,

Hälsorisker med kadmium hos barn

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

Operativa mål för livsmedelskontrollen

Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Kvicksilver och cesium i matfisk

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Miljömedicinsk bedömning av förorenad mark vid förskolan Regnbågen, Ulriksfors, Strömsunds kommun

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket

Petter Kjellander, Ekologi-Grimsö Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

PM F Metaller i vattenmossa

Tungmetaller och mineraler i livsmedel för spädbarn och småbarn

Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson.

Regional variation av miljögifter hos människa

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004


Arbets- och miljömedicin Lund. Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg. Rapport nr 12/2012

Bly MILJÖFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Maria Pettersson Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p.23

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

Nervsystemet hos diande råttungar påverkas av kadmium

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Innehåll. Kemikalieplanen: Principer, visioner Exempel på pågående arbete

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015

Hälsoriskbedömning av parkmark

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Dioxiner i lax och tolerabelt intag

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping

Miljömedicinskt yttrande: Exponering för bly vid förskolan Grenadjären 9 Örebro

Miljöhälsorapport 2009

Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner

Myndighetsmål för operativa förutsättningar

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Så kan du minska kemikalierna i din vardag

Miljömedicinsk bedömning av intag av miljöföroreningar vid bad i sjön Marmen, Sundsvall

Hur kan man följa trender och utveckling. av människors hälsa i våra län i den. regionala miljöövervakningen?

Grönsaksundersökning

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Metaller i vallgravsfisk Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr:

Naturvårdsverkets generella riktvärden

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

Metaller i vallgravsfisk 2012

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Strandstaden i Fagersanna

Miljömedicinsk bedömning

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Kvicksilver i matfisk

Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning

Hälsorelaterad miljöövervakning Aktuellt från Naturvårdsverket

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Miljöhälsorapport Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016

Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Miljömedicinsk bedömning av grusplan vid Nyhedens skola, Krokoms kommun

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

- Mölndalsåns stora källsjö

Kommer framtidens krav på mer vegetarisk kost öka intaget av kadmium - och relaterade hälsoeffekter? Marie Vahter och Maria Kippler

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Undersökning av kvicksilverexponering hos gravida kvinnor i Uppsala län

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel

PFAS (PERFLUORERADE ALKYLSUBSTANSER)

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Skogsflyet, kompletterande miljöteknisk undersökning

Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenoler i kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

Transkript:

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande organismer Ökad spridning och exponering vid exploatering och användning Förekommer i många olika kemiska former Olika egenskaper Vissa är mycket giftiga Vissa är livsnödvändiga men kan vara giftiga vid hög exponering och ge bristsymptom vid låg exponering Påverkar många olika organ och organsystem 14 maj 2013 2

Metaller i livsmedel Fisk Metylkvicksilver (MeHg) Högst halter i stor rovfisk (gädda, gös, aborre m fl) Modersmjölksersättning och barnmat (gröt, välling, drycker) Arsenik Mangan Kadmium Bly 14 maj 2013 3

Ät fisk ofta, gärna 2-3 ggr per vecka och olika sorter (SLV) Den totala fiskkonsumtionen har ökat något hos barn och kvinnor jämfört med 2003 Samma tendens ses i en tidsserie från den hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) 14 maj 2013 4

Metylkvicksilver i fisk Ät inte sådan fisk oftare än 2-3 ggr per år (SLV) Stor rovfisk, högst halter i insjöfisk eller stor havslevande fisk Mer än 60% av barn och mammor äter aldrig insjöfisk Mer än 90% äter inte sådan fisk oftare än 2-3 ggr per år 14 maj 2013 5

Fisk MeHg i hår mått på exponering och risk Foster exponeras i livmodern Risk för effekter på centrala nervsystemets utveckling Tolerabelt dagligt intag för att skydda foster har beräknats till 0,2 µg/kg kroppsvikt vilket motsvarar 1,8 mg/kg hår Samtliga hårhalter i HÄMIstudien är lägre än 1,8 mg/kg Viss marginal till de nivåer där effekter kan påvisas mg/kg hår 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Kvicksilverhalter i hår hos förstföderskor (HÄMI) År 14 maj 2013 6

Livsmedel för barn Modersmjölk låga halter av giftiga metaller och anpassade mängder av mineraler och spårämnen Modersmjölksersättning och barnmat kan innehålla höga metallhalter risbaserade produkter arsenik, kadmium, mangan spannmålsbaserade produkter kadmium, mangan sojabaserade produkter mangan, kadmium berikade produkter mangan, andra spårämnen Högre upptag hos barn i tarmen 14 maj 2013 7

Metaller i dricksvatten Kommunalt vatten (ofta ytvatten) Egen brunn (grundvatten) Arsenik, mangan, uran, fluor Dricksvattenledningar, kopplingar och kranar Koppar (Cu) kan orsaka akuta magtarmbesvär Bly (Pb) kan skada det outvecklade nervsystemet hos foster och små barn Spola ur ledningssystemet 14 maj 2013 8

Arsenik (As) Oorganiskt As mer toxiskt än organiska former Risk för cancer vid kronisk exponering Hämmad tillväxt och nedsatt immunförsvar hos foster och barn I områden med naturligt höga halter i berggrunden kan As i grundvattnet vara högt (>10 µg/l) Ris tar effektivt upp As ur marken Relativt höga halter förekommer i modersmjölksersättning och barnmat (ff a risbaserade produkter) Höga halter i kontaminerade mark 14 maj 2013 9

Kadmium (Cd) Kadmium förekommer i högre halter i spannmål, potatis, grönsaker och ris (och tobak) Samband mellan kadmiumexponering och effekter på njurfunktion och skelett (benskörhet) ses hos vuxna Ny forskning pekar på samband mellan kadmium och tillväxt hos foster och barn, och även effekter på hjärnans utveckling Kadmium kan vara hormonstörande Inga marginaler mellan intag och risk för hälsoeffekter 14 maj 2013 10

Mangan Essentiell metall, kroppen reglerar upptaget Outvecklat hos spädbarn medför risk för effekter på nervsystemets utveckling vid högt intag Kan förekomma i höga halter i grundvatten/brunnsvatten Naturligt höga halter i spannmål, ris, soja, nötter och te Modersmjölksersättning och barnmat Spannmål-, ris- och sojabaserade produkter Berikade produkter Saknas hälsobaserade gränsvärden 14 maj 2013 11

Bly Bly kan skada nervsystemet Foster och små barn är speciellt känsliga Ny riskbedömning pekar på risk för effekter på nervsystemet vid lägre nivåer än tidigare (EFSA) Marginalen har minskat Blyexponeringen har minskat i befolkningen Viktigt att fortsätta begränsa exponeringen 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 År 70 60 50 40 30 20 10 0 14 maj 2013 12

Slutsatser Många metaller och kemikalier är hormonstörande kan påverka hjärnans utveckling har liknande egenskaper och skulle kunna samverka Behövs mer kunskap om tidig exponering och hälsoeffekter senare i livet barns exponering och känslighet för många ämnen hälsorisker vid samtidig exponering för många ämnen Viktigt att minska spridning av skadliga ämnen i miljön 14 maj 2013 13

Medförfattare metaller Marie Vahter, Prof. Enheten för Metaller och hälsa Maria Kippler, forskare, Enheten för Metaller och hälsa 14 maj 2013 14

Tack!

14 maj 2013 16