Undersökning av kvicksilverexponering hos gravida kvinnor i Uppsala län
|
|
- Berit Göransson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SLUTRAPPORT Kontrakt Undersökning av kvicksilverexponering hos gravida kvinnor i Uppsala län Marika Berglund 1), Karolin Ask 1), Britta Palm 1), Kierstin Petersson-Grawé ), Ulla Björs 1), Marie Vahter 1) 1) Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm ) Forsknings- och utvecklingsavdelningen, Livsmedelsverket, Uppsala Syfte Den övergripande målsättningen med den hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) är att övervaka halter av miljöföroreningar över tid, speciellt hos känsliga och riskutsatta grupper, och att försöka identifiera de huvudsakliga exponeringskällorna för att uppnå en effektiv exponeringsreducering. Det specifika syftet med föreliggande projekt var att bestämma exponeringen för kvicksilver, framförallt metylkvicksilver (MeHg), hos gravida kvinnor som utgör en riskgrupp i den allmänna befolkningen eftersom fostret är speciellt känsligt för MeHg. Resultaten från studien skall jämföras med resultat från tidigare projekt inom HÄMI för att ge bättre underlag för riskbedömning av kvicksilverexponering hos kvinnor, foster och barn, samt identifiera vilka preventiva åtgärder som har störst effekt på exponeringen. Föreliggande undersökning har utförts i samarbete mellan Institutet för Miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet och Livsmedelsverket på uppdrag av Naturvårdsverket. Bakgrund Kvicksilver kan förekomma i olika former med varierande grad av giftighet. Exponering för oorganiskt kvicksilver sker främst via tandamalgam. Kvicksilverånga kan frisättas från plombytan, tas upp av blodet och i viss utsträckning transporteras till hjärnan över den så kallade blod-hjärnbarriären samt passera över till foster via moderkakan. Hanteringen av amalgam leder till spridning av kvicksilver i miljön, dels via krematorier, dels via avfall från tandläkarmottagningar. Andra källor till kvicksilverutsläpp är avfallsförbränning, järn- och stålindustri, metallverk samt kol-, torv- och vedförbränning. Stora mängder kvicksilver har tidigare släppts ut från kloralkaliindustrin. I mark, vatten och sediment omvandlas oorganiskt kvicksilver av mikroorganismer till metylkvicksilver. Denna förening ansamlas i fisk. Höga halter metylkvicksilver kan förekomma i insjöfisk, framför allt rovfisk som gädda, abborre, lake, gös och ål. Sjunkande ph i vattnet medför ökade metylkvicksilverhalter i fisk medan kalkning av försurningsdrabbade vatten har haft en positiv effekt och minskat metylkvicksilverhalten i fisk. Även större havslevande rovfiskar som t.ex. hälleflundra, tonfisk och svärdfisk kan innehålla höga halter. De halter av metylkvicksilver som kan förekomma i vissa svenska fiskarter, främst insjöfisk, medför att intaget av sådan fisk måste begränsas för stora grupper av befolkningen. Foster och små barn är mest känsliga för kvicksilver. När nervsystemet utvecklas är känsligheten för påverkan av metylkvicksilver som störst. Skadorna under fosterstadiet kan yttra sig i form av försämrad psykomotorisk utveckling hos barnen. Livsmedelsverkets rekommendationer
2 innebär i korthet att gravida och ammande kvinnor samt kvinnor som planerar att snart skaffa barn helt bör avstå från att äta gädda, abborre, gös, lake och ål och stor hälleflundra (SLV, 1996). Övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång i veckan. Baserat på risken för hälsoeffekter hos vuxna har FAO/WHO fastställt ett provisoriskt tolerabelt veckointag på 0, mg kvicksilver totalt (5 µg/kg kroppsvikt), varav högst 0, mg (, µg/kg kroppsvikt) i form av metylkvicksilver. Ett långvarigt intag av denna mängd metylkvicksilver beräknades medföra en kvicksilverhalt i hår på ca 6 mg/kg. Denna exponeringsnivå skyddar sannolikt ej för effekter under fosterutvecklingen kom WHO till slutsatsen att skador på centrala nervsystemet kan förekomma hos ca 5% av barn till kvinnor som under graviditeten exponeras för metylkvicksilver motsvarande en kvicksilverhalt i hår på 10-0 mg/kg (ca µg/l blod). Man angav dock att det inte fanns tillräckligt med underlag för att fastställa ett speciellt högsta tolerabelt intag av kvicksilver för riskgruppen gravida kvinnor. Denna bedömning bibehölls av FAO/WHO:s expertkommitte (JECFA) vid senaste mötet 1999 i väntan på resultat från pågående epidemiologiska studier av fiskätande befolkningsgrupper (JECFA, 1999). Nyligen genomförda studier på Färöarna tyder på att effekter kan uppstå även vid mycket låga exponeringsnivåer (Grandjean et al, 1997; 1998). Sjuåriga barn testades med avseende på språkutveckling, minne och uppmärksamhet och man fann ett samband mellan testresultat och kvicksilverhalt i navelsträngsblod, ned till blodhalter på 15µg/L. Detta motsvarar en hårhalt hos modern under graviditeten på ca - mg/kg. I pågående studier av fiskätande befolkning på Seychellerna har motsvarande resultat ej kunnat visats (Myers et al, 000). Anledningen till de motstridiga resultaten är ännu inte känd. En ny bedömning av högsta tolerabelt intag av kvicksilver ska göras av JECFA år 00. Det kan nämnas att ett holländskt kriteriedokument föreslår 0,04 mg som ett riktvärde för veckointag av metylkvicksilver hos gravida kvinnor och små barn vilket motsvarar det amerikanska naturvårdsverkets så kallade referensdos (dos utan hälsopåverkan) på 0.1 µg/kg kroppsvikt och dag (Sloof et al, 1995; NRC, 000). Detta motsvarar en kvicksilverhalt på 1. mg/kg i hår och ca 6 µg/l i blod. För att sprida information om kostrekommendationerna arbetar Livsmedelsverket med riktad information framför allt till barnmorskor och mödravårdscentraler. Det är angeläget att utreda om denna information har avsedd effekt, dvs att begränsa metylkvicksilverexponeringen hos gravida och ammande kvinnor och deras barn. Eftersom fisk är ett nyttigt baslivsmedel är det också viktigt att rekommendationerna utformas så att gravida kvinnor inte avstår från att äta all fisk, utan bara undviker sådana arter som kan innehålla förhöjda halter av miljöföroreningar. Ett ytterligare problem är att metylkvicksilver stannar kvar i kroppen i flera månader varför fiskintag före påbörjad graviditet kan påverka fostrets exponering flera månader senare. Det är därför angeläget att öka kunskapen om riskerna vid lågdos-exponering för metylkvicksilver. Miljömålet giftfri miljö innebär att halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön ska vara nära bakgrundshalterna, vilket för kvicksilvers del innebär 0, mg/kg i fisk, möjligen upp mot 0,5 mg/kg i vissa näringsfattiga skogssjöar. Med tanke på de stora mängder kvicksilver som finns upplagrade i den svenska naturen och den fortsatta tillförseln från inhemska och utländska källor genom diffus spridning kommer det emellertid att ta väldigt många år innan miljökvalitetsmålet avseende kvicksilver uppnås. Detta innebär också att problemet med metylkvicksilverkontaminerad fisk kommer att bestå under åtskillig tid framöver. Det är därför angeläget att exponeringssituationen i landet kontinuerligt övervakas, framför allt vad gäller kvinnor i barnafödande ålder.
3 Tidigare kvicksilverundersökningar som genomförts inom HÄMI inkluderar en studie av gravida kvinnor i Solna kommun (Vahter et al, 000; Ask et al, 001) samt en studie av gravida kvinnor i Västsverige 1996 med uppföljning 1997 (Barregård et al, 1996; Sällsten och Barregård, 1997). I Solna togs blodprover i början och slutet av graviditeten (graviditetsvecka 1 och 6) och upp till ett år efter förlossningen. Dessutom samlades navelsträngsblod och placenta vid förlossningen. Koncentrationer av oorganiskt Hg samt MeHg bestämdes i både blod och placenta. I den Västsvenska studien bestämdes totalkvicksilverhalten i blodprover som togs i slutet av tredje graviditetsmånaden. Metodik Studiedesign och provtagning I samband med en epidemiologisk studie vid Livsmedelsverket rekryterades ca 00 gravida kvinnor i Uppsala och Östhammar. Samtliga kvinnor skulle vara förstföderskor. Rekryteringen pågick I senare delen av graviditeten (median: vecka 8, variationsbredd: vecka 19-9) togs ett hårprov, så nära hårbotten som möjligt, och ihopbundet med bomullsband nära rotänden. Hårproven förvarades i förslutna plastpåsar fram till analys. I samband med förlossningen insamlades navelsträngsblod (helblod) i 10 ml Vacutainer glasrör (Becton Dickinson). Från rören hälldes blod över i ett 10 ml centrifugrör av polystyren (Labora) för kvicksilverbestämning. Cirka tre månader efter förlossningen besvarade kvinnorna en noggrann kostenkät rörande bl a fiskkonsumtion under året kvinnan blev gravid (alla fisksorter) samt under och efter graviditeten (endast insjöfisk, ål och tonfisk på burk). Konsumtionen (frekvenser) av djupfryst fisk, fiskrätter, makrill, sillkonserver, andra fiskkonserver, salt sill, strömming, böckling (Östersjön), rökt sill (Västkusten), östersjölax, annan lax, sik, ål, insjöfisk (gädda, gös, lake, abborre), annan färsk havsfisk, rom och skaldjur räknades om till intag av gram färskvikt per dag (g/dag) eller per vecka (g/vecka) med hjälp av Livsmedelsverkets Vikttabell (SLV, 1999). Portionsstorlekarna i vikttabellen varierar mellan g beroende på fisksort. Kvinnorna fick även uppge hur många amalgamfyllningar de hade i tänderna. Sammanlagt 17 kvinnor lämnade hårprov, navelsträngsblod och enkätdata. Kvinnorna var mellan 0 och 40 år gamla (median 7 år). Projektet är granskat av Forskningsetikkomittén, Medicinska fakulteten, Uppsala Universitet. Analyser Kvicksilverhalter i hår och blod Kvicksilverhalter bestämdes i hår och blod. Oorganiskt kvicksilver (IHg) och metylkvicksilver (MeHg) bestämdes i navelsträngsblod. Kvicksilverhalter i navelsträngsblod användes som index på fostrets pågående exponering. Totalkvicksilver (THg) bestämdes i maternellt hår. Eftersom endast MeHg inlagras i hår ger THg ett mått på mammans MeHgexponering under den tid som håret vuxit (1 cm hår motsvarar ungefär en månad). I möjligaste mån togs 9 cm, mätt från hårroten, för analys. Detta för att ge ett integrerat mått på exponeringen under graviditet. Längden av hårproven varierade från.5 till 9.0 cm (median 9.0 cm). Analyserna utfördes vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet.
4 4 Förhållandet mellan metylkvicksilverkoncentrationen i helblod och hår är cirka 1:50 (WHO, 1990). Analys av kvicksilver utfördes med ett automatiserat system som bygger på MIA (multiple injection analysis) och reduktion av kvicksilver i alkalisk miljö samt kvantifiering av kvicksilver med atomfluorescensspektroskopi (cold vapour AFS) (Einarsson och Hansén, 1995; Vahter et al, 000). Med denna metod kan totalhalten av kvicksilver samt halten av oorganiskt kvicksilver bestämmas. Halten MeHg bestämdes huvudsakligen som skillnaden mellan totalkvicksilver och oorganiskt kvicksilver. Även MeHg har bestämts men analysen är mycket tidskrävande och används huvudsakligen som kvalitetskontroll. Lägsta detekterbara halter, beräknade som x standardavvikelsen för blankprover, var för THg och IHg i navelsträngsblod 0.09 µg/l (range µg/l) respektive 0.10 µg/l (range µg/l). För THg i hår var lägsta detekterbara halt 0.0 mg/kg (range mg/kg). Selenhalt i blod Selenhalter bestämdes i blod. Analys av selen utfördes med atomabsorptionsspektrofotometer utrustad med grafitugn (GFAAS). Proven preparerades i en lösning innehållande matrixmodifierare Ni(NO ), Triton-X100 samt salpetersyra (Alfthan et al, 198). Lägsta detekterbara halt var 4 µg/l (range 1-60 µg/l). Kvalitetssäkring Allt material som användes för provtagning och provförvaring testades för eventuell metallkontamination. Dessutom var allt material som användes under provbearbetning och analys syradiskat i 10 % salpetersyra. Noggrann analytisk kvalitetskontroll tillämpades. Vi använde ett certifierat referensmaterial för totalkvicksilverhalten i hår, GBW CRM (Shanghai Institute of Nuclear Research Academia Sinicia, China). Dessutom analyserades ett kvalitetskontrollprov för THg i hår som framställts vid IMM (IMM QC-hår). För analytisk kvalitetskontroll av kvicksilver i blod använde vi referensmaterial från Seronorm (Trace Elements in whole blood, Nycomed Pharma, Norge) i två olika koncentrationer. Referensvärdena för Seronorm anger rekommenderade värden (ej certifierade), som är medelvärden för resultat från ett mindre antal laboratorier. Då det inte finns några kommersiellt tillgängliga referensmaterial med referensvärden för de olika formerna av kvicksilver i blod analyserades ett koblod med tillsats av både oorganiskt Hg och MeHg, framställt vid IMM. Seronorm användes även för analytisk kvalitetskontroll av selen i blod. Statistiska metoder Kvicksilverparametrarna är ej normalfördelade. För att beskriva sambandet mellan olika parametrar har Spearmans rangkorrelationstest (r s ) använts. p< 0.05 valdes som gräns för statistisk signifikans. Vid jämförelse av resultat mellan grupper och mellan föreliggande studie och tidigare studier användes Kruskal Wallis eller Mann-Whitney U test. Resultat Analytisk kvalitetskontroll Resultaten av den analytiska kvalitetskontrollen för kvicksilver i hår och blod redovisas i tabell 1 och. Resultat av den analytiska kvalitetskontrollen för selen i blod redovisas i tabell. Referensmaterial Seronorm analyserades även med avseende på oorganisk kvicksilverhalt, trots avsaknad av rekommenderade värden, för jämförelse med våra egna tidigare resultat.
5 5 Tabell 1. Analysresultat av kvalitetskontroll för totalkvicksilverhalt (THg) i hår (mg/kg). Referensmaterial Referensvärde Erhållet värde THg (n=7) THg (n=7) GBW CRM IMM QC-hår Tabell. Analysresultat av kvalitetskontroll för totalkvicksilverhalt (THg), oorganisk kvicksilverhalt (IHg) och selenhalt i helblod (µg/l). Batchnummer Rekommenderat Erhållet värde värde Seronorm THg (n=7) IHg (n=7) THg (n=7) IHg (n=7) Se (n=6) De erhållna värdena för IHg i Seronorms kvalitetskontrollprover överensstämde väl med våra tidigare resultat (Seronorm : 0,5 0.1, n=4; Seronorm : 5,9 0.5, n=). Upprepade analyser (n=7) av koblod med tillsats av Hg + och MeHg i det låga koncentrationsområdet visade en recovery på respektive 96 %, 101 % samt 91 % för THg, IHg respektive MeHg, vilket får anses vara tillfredsställande. Den relativt stora spridningen som fås vid selenanalys kan förklaras av att det är svårt att analysera helblod med denna metod. Många prov var koagulerade och det kan ha påverkat både provberedning och analys. Resultaten bedömdes dock som tillfredsställande. Sammantaget kan konstateras att resultaten från den analytiska kvalitetskontrollen var tillfredsställande. Enkätdata Medvetenheten om vilka livsmedel som kan innehålla höga halter miljögifter, och därför bör undvikas i samband med graviditet, var stor. Flertalet kvinnor (116 av 17) uppgav att de kände till att fisk, framförallt insjöfisk och Östersjöfisk, är ett sådant livsmedel. Andra livsmedel som uppgavs var t ex skaldjur, vilt, inälvsmat och opastöriserad ost. Informationen erhölls framför allt från mödravårdscentral (79 % av kvinnorna uppgav att de fått information därifrån) men även från annat håll (tidningar, tv/radio, vänner, familj och utbildning). Intaget av all sorts fisk (inklusive skaldjur) under året kvinnorna blev gravida var i genomsnitt 5 g/dag (median, N=17, medelvärde: 8 g/dag, variationsbredd: g/dag). Intaget av insjöfisk under samma period var lågt. Bland de kvinnor som åt sådan fisk (N=1) var intaget i genomsnitt g/dag (median, medelvärde:. g/dag, variationsbredd: g/dag). Endast en kvinna åt ingen fisk alls. Intaget av insjöfisk under graviditeten var också lågt (Tabell ), 105 kvinnor (8%) åt ingen insjöfisk alls, kvinnor åt insjöfisk 6-8 gånger eller mindre (Median 0.6 g/dag, range g/dag).
6 6 Tabell. Fördelningen av kvinnor (antal och i %) som besvarat frågan om hur ofta de konsumerat olika typer av insjöfisk samt tonfisk på burk under graviditeten. Intag av Gädda Lake Gös Abborre Ål Tonfisk (burk) N % N % N % N % N % N % Uppgift saknas 0 0 Aldrig ggr ggr 6-8 ggr 1- ggr /mån 1 g /vecka ggr /vecka -4 ggr /vecka 5-6 ggr /vecka 1 g /dag Kvicksilver i hår och navelsträngsblod Kvicksilverhalter i hår och blod samt selen i blod presenteras i tabell 4. Tabell 4. Koncentrationen av totalkvicksilver (THg) i maternellt hår, oorganiskt kvicksilver (IHg) och metylkvicksilver i navelsträngsblod samt selen (Se) i navelsträngsblod. Medelvärde SD Median 90- percentil Minimum Maximum THg Hår a MeHg Navelsträngsblod b IHg Navelsträngsblod b Se Navelsträngsblod b a mg/kg µg/l Kvicksilverhalten i mammans hår var signifikant korrelerat med MeHg-halten i navelsträngsblod (R=0.69, p<0.001, Figur 1). Förhållandet blod:hår var ungefär 1:50 vilket överensstämmer väl med förhållandet för den vuxne individen (WHO, 1990). IHg-halten i navelsträngsblod var signifikant korrelerat med antal amalgamfyllningar hos mamman (R= 0.5, p<0.001, Figur ). Selenhalten i navelsträngsblod var signifikant korrelerad med MeHg-halten i navelsträngsblod (R=0.6, p=0.00). Kvicksilverhalten i mammans hår ökade med åldern (R=0.5; p<0.001). Även MeHg och IHg i navelsträngsblod ökade med mammans ålder. Att IHg-halten ökar med åldern kan förklaras av ett ökande antal amalgamfyllningar med ålder (Figur ). Att MeHg-halten ökar med
7 7 ökande ålder hos mamman är inte lika självklart. Det verkar dock som fiskintaget ökar med stigande ålder inom det aktuella åldersintervallet (Figur 4). Belägg för att fiskintaget ökar med åldern finns i nationella Miljöhälsorapporten (NMHR, 001). Kvicksilverhalten i hår och MeHg i navelsträngsblod ökade med det totala fiskintaget under året kvinnan blev gravid (R=0.4, p<0.001 respektive R=0.51, p<0.001; Figur 5). Intag av >50 g fisk/dag gav dubbelt så högt MeHg i navelsträngsblod som intag av <5g/dag. Uppdelat efter typ av fisk var kvicksilverhalterna (THg i hår respektive MeHg i navelsträngsblod) signifikant korrelerade med intag av djupfryst fisk av blocktyp (typ torsk, spätta, sej; R=0.1, p<0.001 respektive R=0.4, p<0.001), färsk havsfisk (typ torsk, plattfisk; R=0.1, p=0.001 respektive R=0.7, p<0.001), skaldjur (R=0., p<0.001 respektive R=0.9, p<0.001), fiskrom (R=0.4, p<0.001 respektive R=0.0, p=0.001), sillkonserver (R=0.40, p<0.001 respektive R=0.9, p=0.001), andra fiskkonserver (inklusive tonfisk; R=0., p=0.01 respektive R=0.8, p=0.001), strömming (R=0., p<0.001 respektive R=0.0, p=0.001) och odlad lax (inklusive regnbåge, röding, öring; R=0.5, p=0.005 respektive R=0., p=0.01) under året kvinnan blev gravid, men inte med intaget av insjöfisk (gädda, gös, lake, abborre). Inte heller intag av insjöfisk under graviditeten var signifikant korrelerat med MeHg i navelsträngsblod (eller THg i hår). Intaget av insjöfisk var dock, som redovisats ovan, mycket lågt. Intag av tonfisk under graviditeten var dock signifikant korrelerat med MeHg i navelsträngsblod (R=0., p=0.008; Figur 6) och med THg i hår (R=0.5, p=0.006). Intaget av tonfisk under graviditeten var även signifikant korrelerat med det totala fiskintaget under året kvinnan blev gravid (R=0.6, p=0.004). Det var heller ingen skillnad i kvicksilverhalter i hår och navelsträngsblod mellan de som ätit respektive inte ätit insjöfisk under graviditeten eller under året de blev gravida (Tabell 5). Det var dock signifikant skillnad mellan de som ätit respektive inte ätit tonfisk under graviditeten (p=0.007, Tabell 5).
8 8 Tabell 5. Jämförelse av koncentrationer av totalkvicksilver (THg) i maternellt hår och metylkvicksilver (MeHg) i navelsträngsblod hos de som ätit respektive inte ätit insjöfisk eller tonfisk under året de blev gravida eller under graviditeten. Intag av insjöfisk under graviditeten THg i hår (mg/kg) Median Range MeHg i navelsträngsblod (µg/l) Median Range Ja N= Nej N= Äter aldrig fisk N= Intag av insjöfisk under året kvinnan blev gravid THg i hår (mg/kg) Median Range MeHg i navelsträngsblod (µg/l) Median Range Intag av tonfisk under graviditeten MeHg i navelsträngsblod (µg/l) Median Range Ja N= Ja N= Nej N= Nej N= Jämförelse med tidigare studier Det genomsnittliga fiskintaget (totalt) i föreliggande studie var något lägre än i tidigare studier utförda vid Livsmedelsverket. År 1989 var fiskintaget (inklusive skaldjur) för kvinnor år 0 g/dag (HULK, 199) och år för kvinnor år 5 g/dag (Becker, 1999). Kvinnorna i föreliggande studie var dock yngre (0-40 år) vilket kan bidra till ett lägre genomsnittligt intag. Stora delar av den allmänna befolkningen äter förmodligen sällan de fiskarter som kan innehålla höga halter metylkvicksilver. I HÄMI-studien i Solna uppgav ca 1% av kvinnorna att de brukade äta insjöfisk en gång per månad eller oftare innan graviditeten (Vahter et al, 000). Liknande resultat erhölls 199 i en undersökning av 1000 slumpmässigt utvalda nyblivna mödrar (Melin-Skeppstedt, 1994). Ca % uppgav att de åt insjöfisk en gång i veckan eller oftare. Ur nationella miljöhälsoenkäten (NMHR, 001) framgick att frekvensen högkonsumenter av insjöfisk (konsumtion en gång per vecka eller oftare) i Sverige är under %, något högre -% i de fyra norrlandslänen samt i Stockholms, Kalmar och Gotlands län. Omkring 10% uppgav att de åt insjöfisk en gång per månad eller oftare men frekvensen var högre (17-%) i de tre nordligaste länen. Fiskkonsumtionen ökade generellt med stigande ålder och det förelåg inga tydliga skillnader mellan män och kvinnor. I föreliggande studie åt alla kvinnorna insjöfisk mindre än 1 gång per månad under graviditeten och endast 5% åt insjöfisk 1- gånger per månad eller mer efter förlossningen.
9 9 Det förelåg inte någon skillnad i koncentrationen av MeHg i navelsträngsblod mellan denna studie (median 1. µg/l) och HÄMI-Solna (median 1.4 µg/l). Intaget av insjöfisk var lågt i båda studierna. Beräknad MeHg-koncentration i kvinnans blod (baserat på kvicksilverkoncentrationen i hår) var i genomsnitt 1.4 µg/l (median, medelvärde 1.8 µg/l, variationsbredd µg/l). Detta kan jämföras med MeHg-koncentrationen i slutet av första trimestern i HÄMI-Solna studien som var 0.94 µg/l (median, variationsbredd µg/l) samt med totalkvicksilverhalten i blod vid samma tidpunkt rapporterat för kvinnor i Västsverige som var 1.4 µg/l (range µg/l; Barregård et al, 1996). Det kan antas att MeHg-halten var lägre i den sistnämnda studien eftersom en del av totalkvicksilverhalten i blod är oorganiskt Hg och 89% av kvinnorna hade amalgamfyllningar. Koncentrationen av oorganiskt Hg var signifikant mycket lägre i navelsträngsblod i föreliggande studie jämfört med HÄMI-Solna (median 0.15 µg/l jämfört med median 0.4 µg/l). Endast 14% av kvinnorna i föreliggande studie hade fler än 10 amalgamfyllningar, jämfört med 7% i HÄMI-Solna studien. Slutsatser I denna studie har inte någon effekt av konsumtion av insjöfisk kunnat visas för MeHgkoncentrationer hos kvinnor eller foster. Intaget är dock mycket lågt vilket gör det svårt att påvisa samband. Det är dock uppenbart att konsumtion av fisk totalt (inklusive skaldjur) bidrar till MeHg-exponeringen. Tonfisk kan innehålla höga kvicksilverkoncentrationer. Intag av tonfisk på burk samvarierade med MeHg-exponeringen, liksom även en del andra typer av fisk som inte direkt har förknippats med förhöjda kvicksilverkoncentrationer. Om detta beror på att tonfisk på burk verkligen är en betydande källa till MeHg-exponering eller bara speglar fiskintag totalt bör utredas vidare. Det är viktigt att utreda vidare vilka fisktyper som bör undvikas vid planerad och pågående graviditet. Koncentrationer av kvicksilver hos kvinnor och foster i föreliggande studie är relativt låga och i nivå med tidigare studier. Man kan dock konstatera att de högsta halterna av MeHg i blod och hår i föreliggande studie tangerar referensdosen på 0.1 µg/kg (NRC, 000) motsvarande 5.8 µg/l blod och 1. mg/kg hår. Fortsatt övervakning kan ge svar på trender i exponering och risk för fosterskador. Referenser Alfthan G (198) Determination of selenium in small samples of blood plasma and serum by electrothermal atomic absorption spectrometry. Analytica Chimica Acta K10:1-7. Ask K, Åkesson A, Berglund M, Vahter M (001) Methylmercury and inorganic mercury in human placentas, and interactions with selenium. Environ Health Perspect. Submitted. Barregård L, Sällsten G, Törnström G (1996) Kvicksilver i blod hos gravida kvinnor i Västsverige. Rapport från Yrkesmedicinska kliniken nr 6, Göteborg. Becker W (1999) Svenskarna äter nyttigare allt fler väljer grönt. Vår Föda 1: 4-7.
10 10 Grandjean P, Weihe P, White RF, Debes F (1998) Cognitive performance of children prenatally exposed to "safe" levels of methylmercury. Environ Res 77, Grandjean P, Weihe P, White RF, Debes F, Araki S, Yokoyama K, Murata K, Sorensen N, Dahl R, Jorgensen PJ (1997) Cognitive deficit in 7-year-old children with prenatal exposure to methylmercury. Neurotoxicol Teratol 19, HULK (199) Hushållens livsmedelsutgifter med kvantiteter för köpta och egenproducerade livsmedel. Statistiska Centralbyrån, Örebro 199. JECFA (1999) Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives, Fifty third meeting, Rome 1-10 June Melin-Skeppstedt B (1994). Goda råd om fisk utvärdering av Livsmedelsverkets information till gravida och ammande. Rapport /94, Livsmedelsverket. Myers GJ, Davidsson PW, Palumbo D et al (000) Secondary analysis from the Seyshelles child development study: the child behaviour checklist. Environ Res 84: NMHR (001) Nationella miljöhälsorapporten. Socialstyrelsen, Instututet för miljömedicin, Miljömedicin Stockholms läns landsting. Stockholm. NRC (000) Toxicological effects of Methylmercury. National Academy Press, Washington. Sloof W, van Beelen P, Annema JA, Janus JA (eds) (1995) Integrated Criteria Document Mercury, RIVM Report , National Institute of Public Health and Environmental Protection, Bilthoven, The Netherlands. SLV (1996) Livsmedelsverkets råd om fiskkonsumtion. Ed. Per-Ola Darnerud. Livsmedelsverket Rapport 9/96. Sällsten G och Barregård L (1997) Uppföljning av kvicksilver i blod hos gravida kvinnor i Göteborg. Rapport från Yrkesmedicinska kliniken Göteborg. Vahter M, Åkesson A, Lind B, Björs U, Schütz A, Berglund M (000) Longitudinal study of methylmercury in blood and urine of pregnant and lactating women, as well as in umbilical cord blood. Environ Res 84:
11 11 Figurer 6 MeHg i navelsträngsblod (µg/l) ,0,,4,6,8 1,0 1, 1,4 1,6 THg i maternellt hår (mg/kg) Figur 1. Förhållandet mellan metylkvicksilverhalten (MeHg) i navelsträngsblod (µg/l) och totalkvicksilverhalten (THg) i maternellt hår (mg/kg). Linjens ekvation för log-transformerad data var y= x, R = 0.56; p< 0,001.
12 1,6,5 IHg i navelblod (µg/l),4,,,1 0,0 N = Antal amalgamfyllningar Figur. Halten av oorganiskt kvicksilver (IHg) i navelsträngsblod (µg/l) i förhållande till antal amalgamfyllningar hos kvinnan (p< 0,001).
13 Antal amalgamfyllningar , n=1 4-7, n=46 8-1, n= -5, n= , n= Ålder Figur. Antal amalgamfyllnigar (median) i förhållande till kvinnans ålder.
14 14 Fisk+skaldjur under året för graviditet (g/dag) , n=1 4-7, n=46 8-1, n= -5, n= , n= Ålder Figur 4. Det totala intaget av fisk samt skaldjur (median) under året kvinnan blev gravid, beräknat i gram per dag (g/dag), i förhållande till kvinnans ålder.
15 15,5,0 Median 1,5 1,0,5 THg i maternellt hår (mg/kg) MeHg i navelblod 0,0 0-5; n= ; n=46 >50; n=16 (µg/ L) Intag av fisk+skaldjur under året för graviditet (g/dag) Figur 5. Median av totalkvicksilverhalten (THg) i maternellt hår och metylkvicksilverhalten (MeHg) i navelsträngsblod i förhållande till det totala fisk- samt skaldjursintaget, beräknat i gram per dag (g/dag), under året kvinnan blev gravid (R=0.4, p<0.001 respektive R=0.51, p<0.001).
16 16 5 MeHg i navelsträngsblod (µg/l) N = >5 Intag av tonfisk på burk under graviditet (g/vecka) Figur 6. Metylkvicksilverhalten (MeHg) i navelsträngsblod i förhållande till moderns totala intag av tonfisk (på burk), beräknat i gram per vecka (g/vecka), under graviditeten (R=0., p=0.008).
Hg i hår och blod hos gravida kvinnor i Västsverige
Hg i hår och blod hos gravida kvinnor i Västsverige Annette Rödström, ST-läkare 1 Lars Barregård, prof, överläkare 1 Thomas Lundh, fil dr, kemist 2 Gerd Sällsten, doc, 1:e yrkes- och miljöhygieniker 1
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande
Hg i hår hos gravida kvinnor i Västsverige
Hg i hår hos gravida kvinnor i Västsverige Göteborg den 23 september 2009 Gerd Sällsten 1 Doc, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Marika Berglund 2 Docent 1 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
Metallmätningar hos gravida kvinnor i Västerbotten
6--7 Metallmätningar hos gravida kvinnor i Västerbotten Rapport till Miljöövervakningsenheten, Naturvårdsverket kontrakt nr 5 35 Ingvar A Bergdahl, Mona Svensson, Thomas Lundh Yrkesmedicin, Umeå universitet,
Kvicksilver i matfisk
Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning
Kvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
Hur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Exponering för perfluorkarboner hos kvinnor med högt fiskintag
RESULTATRAPPORT Preliminär 2004-06-02 Kontrakt 215 0307, 215 0309, 2150310 Exponering för perfluorkarboner hos kvinnor med högt fiskintag Marika Berglund 1), Katrin Holmström 2), Karolin Ask 1), Kierstin
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Regional variation av miljögifter hos människa
Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Fakta om omega-3 och barn
Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3
Riskvärdering av metylkvicksilver i fisk
Rapport 10 2007 Riskvärdering av metylkvicksilver i fisk av Kierstin Petersson- Grawè, Gabriela Concha och Emma Ankarberg NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Produktion: Livsmedelsverket, Box 622 SE-751
Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning:
Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning: Svensk intagsberäkning av dioxiner (PCDD/PCDF), dioxinlika PCBer och metylkvicksilver för barn baserad på aktuella analysdata samt kostundersökningen
Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet
Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande
Risk och nytta med fisk
Sakrapport 2008-12-18 Risk och nytta med fisk Ingela Helmfrid 1), Sofie Ström 2), Marie Aune 3), Per Leanderson 1), Brita Palm 2), Anders Glynn 3), Marika Berglund 2) 1) Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset,
Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI
Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt
Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket
Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom
Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar
Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar Kåre Eriksson 1, Annika Hagenbjörk- Gustafsson 2, Helén Bertilsson 1, Berndt Karlsson 1 1. ABCentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2.Enheten för Yrkes-
Metallmätningar hos gravida kvinnor, SNV nr
Metallmätningar hos gravida kvinnor, SNV nr 2150204 Av 1. Lars Gerhardsson, Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, St Sigfridsgatan 85, 412 66 Göteborg 2. Thomas Lundh, Yrkes- och
Hälsorisker med kadmium hos barn
Hälsorisker med kadmium hos barn Maria Kippler Enheten för Metaller och Hälsa Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet 2014-11-26 Maria Kippler 1 Exponering via kosten och rökning Ungefär 80%
Hälsorelaterad miljöövervakning
Metallhalter i människors blod, urin och hår 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning : Metallhalter i människors blod, urin och hår Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner
Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014
Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian
Miljömedicinsk bedömning
Miljömedicinsk bedömning Förorenad mark vid Glödlampan 15, Nyköpings kommun Carin Pettersson Kemiingenjör Linnéa Alvinzi ST-läkare Ann-Christine Mannerling Yrkes- och miljöhygieniker Jonas Månsson ST-läkare
Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?
Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder? Rickard Bjerselius Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för hälsa och klimat
Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04
Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,
Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern
MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik
Fiskkonsumtion risk och nytta
Rapport 12 2007 Fiskkonsumtion risk och nytta av Wulf Becker, Per Ola Darnerud och Kierstin Petersson-Grawé NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Produktion: Livsmedelsverket, Box 622 SE-751 26 Uppsala,
För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Dioxiner i lax och tolerabelt intag
Dioxiner i lax och tolerabelt intag Emma Halldin Ankarberg Toxikolog vid Risk-och nyttovärderingsavdelningen Petra Bergkvist Statsinspektör vid avdelning Styrning och uppföljning Seminarium för smoltkompensationsodlare
HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4
KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre
Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk
Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk Marie Aune Kemist, Teamchef Rickard Bjerselius Toxikolog, Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för
Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips
FISK & SkalDJUR kunskap och sunda tips Fisk och skaldjur sedan urminnes tider Generationer har fått höra att man ska äta fisk för att bli intelligent det kan låta som en skröna men rekommendationen gäller
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 21/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Toxiska effekter av kadmium på njurar och skelett hos skånska kvinnor Staffan Skerfving Thomas Lundh Bakgrund Det är sedan länge känt att höggradig
Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland
Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland Karl Forsell, Överläkare Klinisk Miljömedicin Norr Vår rekommendation för intag av samtliga fiskarter från undersökta
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...
Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet
Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Fältarbetsperiod: Juni - Juli 203 TNS SIFO Avdelningen för Opinions & Samhällsundersökningar PL: Claes Falck Innehållsförteckning Bakgrund
Svararkod:
FISKFÖRÄDLING ÅR 2015 Webbress: http://stat.luke.fi/fiskforling Svararkod: Med fiskförädling avses här såväl - mekanisk behandling (filering, skivning...) - kemisk och fysikalisk behandling (insaltning,
Kvicksilverexponering hos kvinnor med högt fiskintag
RESULTATRAPPORT 2002-06-28 Kontrakt 215 0105 Kvicksilverexponering hos kvinnor med högt fiskintag Karolin Ask 1), Kierstin Petersson-Grawé 2), Marie Vahter 1), Brita Palm 1), Marika Berglund 1) 1) Institutet
Miljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun
Diarienummer: 18RS6505-1 Utfärdad: 2018-09-06 Miljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun Ann-Christine Mannerling, Yrkes- och miljöhygieniker Carin Pettersson, Kemiingenjör
Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel
Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel Göteborg den 9 februari 2010 Reviderad den 4 maj 2011 Martin Tondel PhD, överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Frågor och svar om norsk odlad lax.
Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits
Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 2017
Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 217 Kalmar läns luftvårdsförbund Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 217 Meddelande: 218:6 ISSN: 348-8748 Utgiven av: Länsstyrelsen Kalmar län
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:5 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att
Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren
PM Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Lantmäteriet, ordernummer 694932 Version 1.0 Sundsvall 2017-02-20 SGU , Askersunds kommun 2017-02-20 s 2 (8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...
Exponering och hälsoeffekter i Glasriket
Exponering och hälsoeffekter i Glasriket Arbets- och miljömedicin Temadag, förorenade områden, 2016-10-27 Varför forska om detta? Myndigheter, konsulter Hur hantera riskerna? Inventering Finns miljö- och
Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover
POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover Författare: Se avsnittet Författare och övriga
Miljömedicinskt yttrande: Exponering för bly vid förskolan Grenadjären 9 Örebro
Diarienummer: 18RS1544-1 Utfärdad: 2018-03-01 Miljömedicinskt yttrande: Exponering för bly vid förskolan Grenadjären 9 Örebro Niklas Ricklund Yrkes- och miljöhygieniker Carin Pettersson Kemiingenjör Håkan
2011-02-28 Dnr 115/2010. Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet
1 2011-02-28 Dnr 115/2010 Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet 2 Innehållsförteckning Sida Rubrik 2 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning
Råd om mat till dig som ammar
Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina
Exponering för några organiska miljökontaminanter via livsmedel
Redovisning fr n nationell milj vervakning Exponering för några organiska miljökontaminanter via livsmedel Utf rt av Livsmedelsverket Programomr de H lsorelaterad milj vervakning Per Ola Darnerud 2002-06-28
Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel
1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges
Vätternvårdsförbundet
Vätternvårdsförbundet Miljögifter i blod hos högkonsumenter av Vätternfisk Rapport 74 från Vätternvårdsförbundet Miljögifter i blod hos högkonsumenter av Vätternfisk Utgiven av: Vätternvårdsförbundet,
Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,
Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar Magnus Karlsson, Trollharen, 219-3-12 IVLs bakgrund: miljöforskning sedan 1967 avseende svensk basindustris miljöpåverkan. Sedan
Organiska miljögifter hos gravida och ammande
Rapport 4 2006 Studie av förstföderskor Organiska miljögifter hos gravida och ammande - Del 1 Serumnivåer av Anders Glynn, Marie Aune, Per Ola Darnerud, Samuel Atuma, Sven Cnattingius, Rickard Bjerselius,
Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag
LIVSMEDELSVERKET PM 1 (6) Emma Ankarberg, RG/RÅ Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag Inledning PFAA är en grupp organiska
Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen
Hälsoriskbedömning av parkmark
15 Maj, 2019 Hälsoriskbedömning av parkmark Ann Helén Österås och Sofia Frankki, WSP Mark & Vatten Grönområden i tätorter 2 Förorening med metaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Härstammar
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Lars Barregård Överläkare, Professor Göteborg den 7 juli 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kvicksilver i gädda 2016
Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Datum 10/07/2016 Molkomsjöns Fiskevårdsförening Kvicksilver i gädda 2016 Bild från Molkomsjöns
Pressinformation. Fakta om omega-3
Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter
graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Råd om mat till dig som ammar
Råd om mat till dig som ammar Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina egna behov kommer
Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson.
Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson. Arsenik i jord, maxhalt i provpunkt mg/kg TS Medel 67,8 Median 28,5 95% percentil 265,6 Max 955,0 KM 10
Hej, Några av dessa miljögifter: Dioxin och dioxinlika PCB Bromerade flamskyddsmedel Klorerade bekämpningsmedel Fluorerade miljögifter
Ämne: Miljögifter i fet Östersjöfisk, slam och baslivsmedel Från: "Gunnar Lindgren" Datum: 2012-11-29 16:30 Till: "Gunnar Lindgren"
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Fara och risk Flera bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter (innebär
Fortsatt anpassning av övervakning
Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber
2009:1. Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008
2009:1 Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008 Innehållsförteckning Kvicksilver i miljön.. 1 Kvicksilverundersökningar i Karlstads kommun....1 Så genomfördes undersökningarna
Kvicksilver i den svenska miljön: förekomst, tillförsel och trender
Kvicksilver i den svenska miljön: förekomst, tillförsel och trender Publiceringsdatum 15 april 2005 Målsättningen med denna rapport har varit att sammanställa allmän information om kvicksilver och dess
Nervsystemet hos diande råttungar påverkas av kadmium
Nervsystemet hos diande råttungar påverkas av kadmium Kadmium hotar på bred front vår och våra barns och barnbarns hälsa. Det är främst njurfunktionen som riskerar att sättas ned om intaget av kadmium
Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg
Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Lars Barregård Överläkare, professor Göteborg den 9 oktober 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-
Kvicksilver: globala utsläpp och lokala effekter. John M unthe
Kvicksilver: globala utsläpp och lokala effekter John M unthe Är kvicksilver ett problem i Sverige? Livsmedelsverkets kostråd: gravida och ammande kvinnor bör äta olika sorters fisk 2-3 gånger per vecka
Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa
Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var
Hälsorelaterad miljöövervakning Aktuellt från Naturvårdsverket
Hälsorelaterad miljöövervakning Aktuellt från Naturvårdsverket Britta Hedlund Miljöövervakningsenheten Naturvårdsverket Göteborg 14 september 2010 08-05-29 1 T.ex. Hälsorelaterad arbete vid Naturvårdsverket
och kroppsvätskor Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Metaller i humana organ och kroppsvätskor 1 Arbetsmaterial : 1997-06-16
Metaller i humana organ och kroppsvätskor 1 Programområde: Hälsa och urban miljö : Metaller i humana organ och kroppsvätskor Mål och syfte med undersökningstypen - att kartlägga exponeringsnivåer för hälsofarliga
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 25/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för toxiska metaller och uremi Staffan Skerfving Thomas Lundh Bakgrund Det är sedan länge känt att toxiska metaller, som kadmium, bly och
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Rapport 2005:18. Program för HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING. i Västra Götalands län. www.o.lst.se
Rapport 2005:18 Program för HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING i Västra Götalands län www.o.lst.se Länsstyrelsen i Västra Götalands län Rapport nr 2005:18 ISSN 1403-168x Program för HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING
Bakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Miljögifter i livsmedel intag och halter
2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från
Strandstaden i Fagersanna
Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och
Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!
Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! 19 februari 2015 SGU, Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestads kommun, WSP Sverige AB Program Välkomna! Vilka är vi? Varför ett möte och vad
Miljömedicinsk bedömning av förorenad mark vid förskolan Regnbågen, Ulriksfors, Strömsunds kommun
Miljömedicinsk bedömning av förorenad mark vid förskolan Regnbågen, Ulriksfors, Strömsunds kommun 2017-12-12 Karl Forsell, överläkare Klinisk miljömedicin norr (KMN) 1 Arbets- och miljömedicin norr Norrlands
Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler
Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Maria.Kippler@ki.se 2016-11-18 M Kippler 1 Arsenik i dricksvatten: Globalt problem
Jämförelse av provtagare för personburen exponering för bensen och 1,3 butadien
Jämförelse av provtagare för personburen exponering för bensen och 1,3 butadien Sakrapport NV nr 215 0816 Göteborg 2008 11 21 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes och miljöhygieniker Sandra Johannesson Yrkes
Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013
Abborre i Runn Metaller i vävnader 20 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, 1999-20 3, 4 infångades under sensommaren 20 abborre från centrala Runn för analys av metallinnehållet
Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk
LIVSMEDELSVERKET Bilaga 1 (5) Senior risk- och nyttovärderare Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk Sammanfattning De redovisade halterna av PFAA i drickvatten innebär att det
Maten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling
Kvicksilver i GÄDDA från Grycken Resultat 2004 Utveckling Gädda i Grycken Kvicksilver i vävnader 2004 Kvicksilverhalten i gädda från Grycken, Falun (S12), har undersökts sedan starten 1990 i syfte att
Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre
Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön, Redsjösjön och Tansen i Gävleborgs län Rapport 21:11 Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön,
Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken
Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken Kadmium hotar att på bred front skada vår njurfunktion. Människokroppen har en förmåga att göra sig av med överskott på en rad ämnen. De kan
Miljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol
Miljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol Göteborg den 30 augusti 2010 Lars Barregård Professor/överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens
Myter och fakta om laks.
Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.