ÅRSREDOVISNING 2017 TROLLHÄTTANS STAD Årsredovisning 2017
2 Årsredovisning 2017 Översikt och politik Innehållsförteckning Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 2017 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter. Nämndernas egna redogörelser och analyser är samlade i en särskild handling. Översikt och politik Innehåll.................................. 2 Viktiga händelser........................... 3 Kommunstyrelsens ordförande.................. 4 8 35 37 43 Förvaltningsberättelse Trollhättan en stolt och innovativ stad.......... 5 God ekonomisk hushållning................... 8 Ekonomi i vår omvärld....................... 13 Ekonomisk översikt.......... 14 Ekonomisk översikt Sammanställd redovisning... 20 Personal................................. 22 Social hållbarhet........................... 24 Ekologisk hållbarhet........................ 26 Kvalitetsarbetet............................ 30 46 66 Nämndernas verksamhetsberättelser Utbildningsnämnden........................ 34 Kultur- och fritidsnämnden................... 38 Omsorgsnämnden.......................... 40 Arbetsmarknads- och socialnämnden........... 44 Miljönämnden............................ 47 Byggnads- och trafiknämnden................. 48 Kommunstyrelsen.......................... 50 Finansiella rapporter Resultaträkning och kassaflödesanalys.......... 54 Balansräkning............................. 55 Noter................................... 56 Driftredovisning........................... 60 Investeringsredovisning...................... 61 Intäkter och kostnader...................... 63 Redovisningsprinciper....................... 64 Begreppsförklaringar........................65 Bolagen och kommunalförbund Enheter i sammanställd redovisning............ 67 Ekonomisk översikt - Koncernen.. 68 Bolagen och kommunalförbundens verksamheter.. 69 Beslut och revisionsberättelse Beslut................................... 71 Revisionsberättelse......................... 72 Fem år i sammandrag....................... 74 Politisk-/förvaltningsorganisation............... 75 Grafisk form produktion: www.hatech.se Fotografer: Redovisas intill respektive bild. Bildtext omslagets framsida: Den nya strandpromenaden som förbinder Munkeboviken och Phoenixstranden vid Öresjö badplats färdigställdes under 2017. (Foto: Jenny Persson). Årsredovisningen: ges ut av Ekonomikontoret,. 51 Hur finansieras verksamheten? s verksamhet finansieras till största delen av skatter på 2 614 mkr och generella statsbidrag 683 mkr. Övriga intäkter kommer från avgifter, hyror, räntor och bidrag m m på 907 mkr. Totalt omsätts 4 204 mkr. Så används en hundralapp i skatt: Verksamhet Vård och omsorg............................... 33 Utbildning.................................... 29 Förskola och fritidshem........................... 15 Kultur och Fritid................................. 6 Individ o familjeomsorg........................... 5 Försörjningsstöd................................. 3 Gator, vägar o parker............................. 3 Räddningstjänst och samhällsskydd...................1 Politisk verksamhet...............................1 Övrigt........................................ 4 SUMMA 100 kr kr 70
Västsvensk EU-konferens: Årsredovisning 2017 Översikt och politik 3 Viktiga händelser 2017: Värd för stor konferens Trollhättan står värd för Västsvenska EU-konferensen med temat digitalisering. Över 150 deltagare kommer till Trollhättan, bland annat handelsminister Ann Linde. Bland de bästa skolkommunerna Trollhättan befäster sin plats på övre tredjedelen när Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rankar landets bästa skolkommuner baserat på resultatnivån i de svenska skolorna. Sett över de två senaste åren tar Trollhättan ett jätteskutt på 138 platser. Digitalisering i Västsverige och EU Hur arbetar EU och medlemsstaterna med digitalisering? Vad kan vi lära av varandra? Vilka finansiseringsmöjligheter finns? Och hur ska vi i Västra Götalandsregionen, Region Värmland och Region Halland jobba med utvecklingen på digitaliseringsområdet? När? 7 8 september 2017 Var? Folkets Hus Kulturhuset, Trollhättan Största investeringen Första spadtaget tas för nya Sylteskolan. Investeringen blir ca 500 miljoner kronor och är den enskilt största investeringen som s koncern någonsin gjort. Trollhättan är bäst på arbetet med kvinnofrid. För två år sedan hamnade Trollhättan på sjätte plats i landet. När kvinnofridsorganisationen Unizon släppte årets ranking är Trollhättan på första plats när det kommer till att stötta våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Barnahuset firar 10 år, vilket uppmärksammas med en Barnahusvecka på temat Barns perspektiv i utsatthet. Barnahuset finns till för barn som varit utsatta för olika former av brott och våldsövergrepp. Åklagare, polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård samarbetar genom Barnahuset för att på bästa möjliga sätt se till barnets bästa i den svåra situation som uppstår för barnet och för nära anhöriga till barnet.
4 Årsredovisning 2017 Översikt och politik Kommunstyrelsens ordförande: Återigen ett högt resultat! Under 2017 ökade invånarantalet i Trollhättan för fjortonde året i rad med 485 personer till 58 238 invånare. Det är positivt att befolkningen fortsätter att öka och det visar att Trollhättan har en fortsatt stor dragningskraft när det gäller nya invånare. I över 30 år har Trollhättan ökat sin befolkning förutom under några få år. positivt resultat för 21:e året i rad Arbetslösheten sjunker successivt och uppgick till 10,8 % vid årsskiftet 2017/2018. Det är även positivt att arbetslösheten för ungdomar i åldern 18 24 fortsätter att sjunka och är nu 15,6 %. Goda kommunikationer med utbyggda vägar, järnväg och bredband är fortsatt mycket viktiga för den framtida utvecklingen av stadens utveckling. Byggande av bostäder är en prioriterad fråga som hör samman med målet att Trollhättans invånarantal ska öka till 70 000 invånare. I översiktsplanen, som antogs för Trollhättans kommun 2014, är huvudfrågorna planering av nya bostadsområden och förtätning av bebyggelse i attraktiva lägen. Nuvarande prognos t.o.m. 2022 innebär en väsentlig ökning av färdigställda nya bostäder och ett flertal byggprojekt pågår som t ex kvarteret Mars och kvarteret Gulsparven. Fördjupad översiktsplan är klar för Knorren och Hjulkvarnelund som är ett prioriterat utbyggnadsområde och ansökan om bidrag för marksanering är påbörjad. Bokslutet visar återigen på ett högt resultat på +94 mkr vilket motsvarar 2,9 % av skatteintäkter och statsbidrag. Det betyder att gör positivt resultat för 21:e året i rad och staden står väl rustat att möta kommande investeringar. Av kommunfullmäktiges 47 prioriterade mål är 96 % helt eller delvis uppfyllda. Det ekonomiska resultatet tillsammans med uppfyllnaden av prioriterade mål gör att kravet på god ekonomisk hushållning uppfylls. Paul Åkerlund Huvudförklaringen till resultatet är ett antal större poster av engångskaraktär som exploateringsresultat (27 mkr), realisationsvinster (16 mkr) och statsbidrag för ökat bostadsbyggande (10 mkr). Nämndernas verksamhet har en budgetavvikelse på -11 mkr med de största avvikelserna inom kommunstyrelsen (+16 mkr), omsorgsnämnden (-13 mkr) och arbetsmarknadsoch socialnämnden (-16 mkr). Fortsatta satsningar har gjorts på investeringar inom olika verksamheter med totalt 162 mkr. De största enskilda projekten var ombyggnad av centralförrådet Grävlingen (16 mkr), Drottningtorget (8 mkr), gång- och cykelväg Tunhemsvägen (6 mkr). I MRP/Budget 2018 är marginalerna i ekonomin mindre och det är angeläget att samtliga nämnder håller beslutad budget och tidigt vidtar åtgärder vid befarade avvikelser. Det är viktigt att förutsättningar skapas för en fortsatt balanserad ekonomi framåt i tiden. Till sist ett stor Tack till alla förtroendevalda och alla anställda för att ni tillsammans medverkat till ett bra resultat för år 2017. Paul Åkerlund Kommunstyrelsens ordförande
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 5 Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Det är nu dags att summera året 2017 och det har varit ett fantastiskt verksamhetsår med många goda resultat. Trollhättans positiva utveckling fortsätter. Antalen invånare var vid årsskiftet drygt 58 200. Andelen Trollhättebor som arbetar eller studerar fortsätter att öka och antalet nya bostäder blir fler. Målet är att vara 70 000 invånare år 2030. Under 2017 färdigställdes över 200 nya bostäder. Fler planeras, inte minst på helt nya gröna stadsdelen Knorren Hjulkvarnelund, där vi kommer närmare vårt vackra älvrum. Fler invånare ger förutsättningar för en mångsidig service och ett rikt utbud av arbetstillfällen, utbildning och fritidsaktiviteter, dvs Trollhättan blir mer attraktivt! Av Sveriges 290 kommuner är Trollhättan nr 40 i storleksordning. I Fyrbodal är Trollhättan ett arbetsmarknadscentrum och i Västra Götalandsregionen ett av tre utvecklingsnav, som tillsammans med Göteborg, är motorerna för tillväxt och utveckling. Hur många och vilka är invånarna i Trollhättan? I slutet av året hade Trollhättan 58 238 invånare, en ökning med 485 personer under 2017. I över 30 års tid har vi haft befolkningsökning så när som på tre år. Under senare tid beror ökningen främst på inflyttning från utlandet och födelseöverskott. Inflyttningsöverskottet minskade förra året genom framförallt en större utflyttning än tidigare år. Främst ökade utflyttningen till annat län än vårt och flyttnettot gentemot utlandet blev mindre än 2016. Trollhättan har en relativt ung befolkning och hög andel med utländsk bakgrund. Utbildningsnivån är med 33 % eftergymnasial utbildning något lägre än riksgenomsnittet 36 %. Genom att allt fler söker sig till högskolestudier ökar nivån successivt. Ulrika Strandroth Frid Stadsdirektör Hur försörjer sig invånarna och hur ser arbetsmarknaden ut? Trollhättan är ett arbetsmarknadscentrum. Senaste officiella siffror avser 2016 och visar 28 500 arbetstillfällen. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin har minskat kraftigt genom Saab Automobile AB:s konkurs, från 22 % till under 15 % mellan åren 2011 och 2016. Genomsnittet i riket är ca 11,5 %. Hälso- och sjukvård med socialtjänst är numera störst och har närmare 26 %. Andra näringsgrenar som ökat är utbildning och forskning, handel och kommunikation samt finans- och företagstjänster. Trollhättan har sedan 1990-talets lågkonjunktur högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Efter en dramatisk ökning vid Saab Automobiles konkurs har arbetslösheten gått ner och var 10,3 % i januari 2018, vilket är betydligt lägre än tiden före konkursen. För ungdomar 18-24 år har arbetslösheten sjunkit från 36,1 % i juni 2011 till 14,2 %. Här inräknas även ungdomarna sysselsatta i program med aktivitetsstöd, vilka i januari 2018 var 9,8 % av åldersgruppen. Arbetslösheten sjunker på grund av allmän konjunkturuppgång, förbättrade kommunikationer som ger tillgänglighet till större arbetsmarknader och att tillväxtbranscher skapar sysselsättning på hemmaplan. Folkmängdsutveckling 1980-2017 Antal invånare den 31 december 58 000 56 000 54 000 52 000 50 000 48 000 46 000 44 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Andel utanför ordinarie arbetsmarknad Andel av registrerad arbetskraft (%) 16-64 år Trollhättan Riket 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% jan 2011 jan 2012 jan 2013 jan 2014 jan 2015 jan 2016 jan 2017 jan 2018
6 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Som industristad med många arbetstillfällen har vi alltid haft en stor inpendling. År 2002 var den som högst. Därefter har den minskat och utpendlingen ökat, särskilt till Göteborg. År 2016 var inpendlarna 10 772 personer och 8 705 Trollhättebor arbetade på annan ort. Trollhättan är en mångkulturell kommun där öppenhet och tolerans är förutsättning för framtida utveckling. Det finns ett stort engagemang för orten, som är en god tillgång. Trollhättan en attraktiv kommun har en viktig roll i kommunens utveckling. Dels genom sitt välfärdsuppdrag att finansiera och bedriva verksamheter som skola, vård och omsorg, socialtjänst, kultur- och fritidsverksamhet. Dels genom sitt samhällsutvecklingsuppdrag att planera, stimulera, ge goda förutsättningar för och bidra till en utveckling på områden som bostadsmarknad, näringsliv, infrastruktur och därigenom skapa en attraktiv miljö att leva och verka i. Bra infrastruktur med väl utbyggda vägar, järnväg och bredband är av stor betydelse för utvecklingsmöjligheterna. Järnvägens dubbelspår och fyrfilig E45 mellan Trollhättan och Göteborg innebär snabba och utökade förbindelser som ger möjligheter till fortsatt utveckling som attraktiv ort för boende och företagande. Riksväg 44 till Uddevalla är fyrfältsväg vilket också bidrar till att stärka Trollhättan som arbetsmarknads- och utbildningsort. Genom Trollhättan-Vänersborg flygplats finns det goda dagliga förbindelser till och från Stockholm. Bredbandstäckningen är 100% och 94% är med minst 30 Mbit/s. Ökat bostadsbyggande Trollhättan har ambitionen att växa till 70 000 invånare. Nya bostadsområden och förtätningar av bebyggelsen planeras i attraktiva lägen. Detta tillhör huvudfrågorna i den översiktsplan för Trollhättans kommun som antogs 2014. Ambitionen är att erbjuda en blandad bebyggelse med god servicenivå och växlande natur. Arbetspendling 1985-2016 Antal pendlare 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Inpendling Utpendling Pendlingsnetto 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 07 09 11 13 15 207 nya bostäder färdigställdes under 2017, varav 160 i flerbostadshus eller radhus (preliminära siffror). Det är den högsta siffran sedan 2008 då många studentbostäder byggdes. Antalet nya bostäder väntas öka kraftigt de närmaste åren eftersom flera större flerbostadshus byggs eller planeras, såväl allmännyttiga som privata. Efterfrågan på småhus och lägenheter är stor. Småhustomter blir fort sålda och nya områden är under planering. Goda utbildningsmöjligheter I Trollhättan finns goda utbildningsmöjligheter för såväl unga som vuxna. De studerande vid Högskolan Väst var ca 11 000, omräknat till helårsstudenter ca 5 000. Med profilen arbetsintegrerat lärande hör Högskolan Väst till de högskolor där flest får arbete direkt efter avslutade studier. Trollhättan värnar om att alla studenter ska trivas och att de har goda och trygga förutsättningar för att studera och leva på studieorten. Trollhättan är en av tre universitets- och högskoleorter med godkänd bostadsgaranti för studenterna. Garantin är viktig för Trollhättans attraktionskraft som studentstad och högskolans konkurrenskraft. Trollhättan har tillsammans med Vänersborg en gemensam organisation för gymnasie- och vuxenutbildningarna Kunskapsförbundet Väst i syfte att skapa goda förutsättningar för ett regionalt kunskapscentrum och fortsatt brett utbildningsutbud, trots mindre elevkullar i gymnasieåldern. Förbundet har under 2013-2016 gjort stora anpassningar av verksamheten till de mindre elevkullarna och är nu i balans. Det betyder att förbundet kan sätta ännu större fokus på ökad kvalitet och högre kunskapsresultat. Offensiv näringslivsutveckling Trollhättans stads näringslivsfunktion och det kommunala bolaget Kraftstaden AB tillsammans med Innovatum är starka instrument för att bidra till näringslivets tillväxt. Uppgiften är att underlätta och attrahera nyetableringar, Ny- och ombyggnad av bostäder 1991-2017 Antal nytillkomna bostäder 600 500 400 300 200 100 0-100 -200 Ombyggnad/rivning Småhus Flerbostadshus 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 7 De studerande vid Högskolan Väst var ca 11 000, omräknat till helårsstudenter ca 5 000. Med profilen arbetsintegrerat lärande hör Högskolan Väst till de högskolor där flest får arbete direkt efter avslutade studier. Foto: Joachim Nywall. stödja befintliga företag i deras utveckling samt att främja att nya företag startas och utvecklas. Kompetensförsörjning är oerhört centralt för näringslivet att kunna fortsätta växa och här satsas vidare inom vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning samt högskoleutbildning i samverkan med bland annat Kunskapsförbundet Väst och Högskolan Väst. Företagsklimatet utvecklas positivt liksom samverkan mellan och näringslivet. God offentlig service En god livsmiljö och offentlig service är av stor betydelse för invånarna samt Trollhättans attraktivitet. Det är förutsättningar för en fungerande vardag för både individer och företag. s verksamheter bedrivs med invånaren i fokus för att uppfylla målen i de politiskt fastställda uppdragen. Professionalism, helhetsperspektiv, utveckling och delaktighet är ledord. Hälsofrämjande ledarskap och ansvarsfullt medarbetarskap är viktiga framgångsfaktorer för verksamheten. Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) 1990-2016 Antal sysselsatta 16-w år Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt uppdragen och de prioriterade målen. I bedrivs ett gemensamt arbete för att stärka en hållbar social och ekologisk utveckling. Öppna jämförelser, rankingar och egna undersökningar visar att Trollhätteborna är nöjda med den kommunala verksamheten och sina påverkansmöjligheter. Trollhättan hävdar sig väl jämfört med andra kommuner. Jämförelserna stimulerar till att fortsätta utveckla och förbättra. Alla kommuner står inför utmaningen att tillhandahålla välfärdstjänster med hög kvalitet inom ramen för tilldelade resurser. Det kräver alltmer samverkan, effektivisering och nya arbetssätt för att utveckla verksamheten. Flera interna processer och många tjänster till invånarna har digitaliserats och utvecklingen fortsätter. Kompetensförsörjningen är fortsatt stor utmaning och därför har vi under 2017 intensifierat arbetet med att bli en än mer attraktiv arbets - givare. Med visionen Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden som ledstjärna och med fullt fokus på dem vi är till för, kommer arbetet under 2018 präglas av hög kompetens och stort engagemang för att utveckla såväl platsen som organisationen Trollhättan! 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Ulrika Strandroth Frid Stadsdirektör
8 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten, samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter ska vara i balans. Ur ett verksamhetsperspektiv innebär det att kommunmedlemmarna ska få ut mesta möjliga verksamhet och kvalitet av sina skattepengar och att verksamheterna bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag ska genomföras inom anvisade ekonomiska ramar. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att ha kontroll över sin ekonomi på såväl kort som lång sikt. En tillräcklig ekonomisk buffert ska finnas för att möta naturliga svängningar i kostnader och intäkter, utan behov av omedelbara neddragningar i verksamheten. Långsiktigt bör resultatet tillsammans med avskrivningarna räcka för att finansiera en genomsnittlig investeringsnivå. Alla fem finansiella mål uppnås. Se vidare avsnittet Ekonomisk analys. Kommunfullmäktiges prioriterade mål för nämnderna Kommunfullmäktiges prioriterade mål för nämnderna under 2016 2019 tar sikte på utmaningar och kritiska områden som nämnderna ska arbeta med fram till 2019. Nämnderna har brutit ner kommunfullmäktiges mål i verksamhetsmål för respektive nämnd. Verksamhetsmålen följs upp via årsvis målsatta indikatorer. Genom detta finns en sammanhållen styrning från kommunfullmäktige ner till nämnderna. För att kunna ge en enkel översikt av var nämnderna befinner sig i arbetet med de prioriterade målen visas måluppfyllelsen för 2017 i tabellen nedan. Nämnderna har totalt 47 prioriterade mål. Grönt innebär att målet är nått, gult delvis nått och rött inte nått alls. År 2017 var 26 mål nådda helt, 19 delvis och två mål nåddes inte alls. Trollhättan har under 2017 uppfyllt god ekonomisk hushållning. De finansiella målen har uppnåtts och av kommunfullmäktiges 47 prioriterade mål är 96 % helt eller delvis uppfyllda. Måluppfyllnad Utbildningsnämnden (7 mål) Förskola Måluppfyllelse Kommentar Mål 1: Varje barn ska ges likvärdiga förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin utveckling. K Kommentar: Det finns stor variation gällande förutsättningar och likvärdighet mellan förskolorna. Delning av förskola och skola har inneburit ökade förutsättningar för likvärdighet mellan stadens förskolor och åtgärder pågår. Svårigheterna att rekrytera och behålla behörig personal har ökat, behörigheten varierar dock mellan de olika förskolorna. Mål 2: Alla barn ska ha en lärandemiljö som främjar hållbarhet. Kommentar: Målet är nått. Mål 3: Barn och deras vårdnadshavare ska ges inflytande över och delaktighet i barnets lärande och förskolan, men variationer finns mellan olika områden och förskolor i K Kommentar: Över lag fungerar inflytandefrågorna mycket bra inom utveckling. staden. Grundskola Måluppfyllelse Kommentar Mål 4: Varje barn/elev ska ges likvärdiga förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Mål 5: Alla barn ska ha en lärandemiljö som främjar hållbarhet. K K Kommentar: Resultaten varierar mellan skolenheter i olika delar av staden. En riktad satsning för att förbättra skolresultaten pågår på skolorna i Lextorp, Kronogården och Sylte. Kommentar: Lärmiljön varierar mellan olika skolor. Tillgång till legitimerad personal är en viktig faktor och de skolor som har låg måluppfyllelse har också har störst brist på dessa och svårigheter att rekrytera ny personal. Mål 6: Barn/elever och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet till inflytande över och delaktighet i barnets/elevens lärande och utveckling. K Kommentar: Elevers delaktighet och inflytande genom klassråd, elev - råd, elevskyddsombud fungerar väl. Beträffande elevers inflytande och delaktighet i sitt eget lärande görs stora satsningar på att utveckla det formativa lärandet/bedömningen i syfte att öka likvärdigheten i staden. Skolformsövergripande Måluppfyllelse Kommentar Mål 7: Skolformsövergripande verksamheterna skall stödja huvudprocessen lärande, omsorg och fostran. K Kommentar: Flera skolor saknar egen specialpedagogisk kompetens, vilket innebär att efterfrågan på stöd från centralt placerade special - pedagoger ökar. Även behovet av psykologiska insatser och utredningar har ökat markant. Handledning och kompetensutvecklingsinsatser kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är fortsatt, efterfrågat.
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 9 Måluppfyllnad Kultur och fritidsnämnden (9 mål) Kulturverksamhet Måluppfyllelse Kommentar Mål 1: Bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Mål 2: Stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling. Mål 3: Kulturverksamheten ska stimulera och medverka till ökad delaktighet och inflytande. K Fritidsverksamhet Måluppfyllelse Kommentar Mål 4: Bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Mål 5: Stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling. K Kommentar: Utmaningen med att nå underrepresenterade grupper i N3 Kulturskola kvarstår och arbete fortsätter med att hitta vägar för detta. Kommentar: Målet är nått. Kommentar: Krafttag tas för att utveckla kontakterna med förenings - livet. N3 arbetar med olika referensgrupper med ungdomar och unga vuxna, redan aktiva på N3, men också presumtiva brukare, kring olika utvecklingsområden. Kommentar: Målet är nått. Mål 6: Stimulera och medverka till ökad delaktighet och inflytande. veckla nya former och metoder. Frigöra tid för personal och chefer att K Kommentar: Fortsatt arbete med redan upparbetade forum samt ut- omvärldsbevaka andra arbetssätt samt för att utveckla verksamheten. Föreningsstöd Måluppfyllelse Kommentar Mål 7: Medverka till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Mål 8: Stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling. Mål 9: Stimulera och medverka till ökad delaktighet och inflytande. K K Kommentar: Målet är nått. Kommentar: Antalet flickor har ökat men pojkarnas deltagande ökar mer, vilket gör att andelen flickor minskar. Fortsatt stöd för att stimulera föreningarna att aktivera nyanlända och arbete för att ge fler flickor möjlighet till fritidsaktiviteter. Arbete med attityder utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kommentar: Målet är nått. Kommentar: Fortsatt stort behov bland invandrarföreningarna av utbildning i demokrati, föreningskunskap, värdegrundsfrågor och jämställdhet. Fortsatt samarbete med Västergötlands Parasportförbund för att stärka möjligheten för funktionshindrade att deltaga i föreningslivet. Måluppfyllnad Omsorgsnämnden (9 mål) Vård och omsorg Måluppfyllelse Kommentar Mål 1: De enskildas delaktighet och inflytande över hur vården och omsorgen utformas ska öka. Mål 2: Bättre boendemiljö i gruppboende ska ge förutsättningar för en god vård och omsorg. L L Kommentar: Det är framförallt för brukarna i särskilt boende som måluppfyllelsen är låg. Insatser pågår för att höja måluppfyllelsen men har ännu inte fått genomslag. Kommentar: Brukarna är inte nöjda med sina rum, gemensamhetsutrymmena eller utomhusmiljön. Insatser behövs i form av om- och nybyggnation. Mål 3: Sociala aktiviteter som bidrar till ökad livskvalitet ska erbjudas brukarna. uppfyllelsen är låg. Satsningen på ökad bemanning i gruppboende K Kommentar: Det är framförallt för brukarna i särskilt boende som mål- kommer att fortsätta för att utveckla sociala aktiviteter för de boende. Omsorg för funktionsnedsatta Måluppfyllelse Kommentar Mål 4: Den enskildes inflytande och delaktig-het Kommentar: Målet är nått. över hur stödet utformas ska öka så att delaktighet i samhället främjas.
10 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse forts. Måluppfyllnad Omsorgsnämnden (9 mål) forts. Omsorg för funktionsnedsatta Måluppfyllelse Kommentar Mål 5: Ökat fokus på barnperspektivet ska genomsyra verksamheten. Mål 6: Den enskildes möjligheter att få meningsfull, utvecklande och individuellt anpassad daglig verksamhet ska öka. Kommentar: Målet är nått. Socialpsykiatri Måluppfyllelse Kommentar Mål 7: Den enskildes inflytande och delaktig-het över hur stödet utformas ska öka så att delaktighet i samhället främjas Mål 8: Ökat fokus på barnperspektivet ska genomsyra verksamheten. Mål 9: Den enskildes möjligheter att få meningsfull sysselsättning i samverkan med andra huvudmän ska öka. K Kommentar: Målet är nått. Kommentar: Målet är nått. Kommentar: Utbildningar och genomgång av rutiner är genomförda men det återstår arbete för att nå målet. Kommentar: Målet är nått. Måluppfyllnad Arbetsmarknads- och socialnämnden (8 mål) Arbetsmarknad Måluppfyllelse Kommentar Mål 1: Arbeta för minskad arbetslöshet i gruppen arbetssökande i insats. Mål 2: Arbeta för att minska arbetslösheten i gruppen nyanlända inom Etableringsreformen och under 36 månader efter kommunplaceringen. Mål 5: Insatser för barn, unga och vuxna skall i första hand ges med utgångspunkt från befintliga nätverk och resurser på hemmaplan. Kommentar: Målet är nått. Kommentar: Målet är nått. Mål 3: Andelen SFI-studerande som uppnår minst C-nivå under studietiden ska öka. K Socialtjänst Måluppfyllelse Kommentar Mål 4: Det förebyggande arbetet ska generera ökad trygghet, minskad social problematik samt minskat droganvändande. Mål 6: Barn/elever och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet till inflytande över och delaktighet i barnets/elevens lärande och utveckling. Kommentar: Fortsatta åtgärder, ex. språkpraktik och stärkt samarbete med andra aktörer för att nå målet. Kommentar: Målet är nått. Kommentar: Målet är nått. Kommentar: Målet är nått. Konsumentvägledning Måluppfyllelse Kommentar Mål 7: Konsument Trollhättan skall arbeta för att K Kommentar: Föreningar har inte kunnat nås fullt ut på grund av att överskuldsättningen skall minska. ökad ärendeinströmning prioriterats. Mål 8: Konsument Trollhättan skall arbeta för att Kommentar: Målet är nått. få mer medvetna konsumenter.
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 11 Måluppfyllnad Byggnads- och trafiknämnden (8 mål) Fysisk planering, bygg & lantmäteriverksamhet Måluppfyllelse Mål 1: Trollhättan utvecklas och stärks när det gäller boendemiljöer och det offentliga rummet genom åtgärder för ökad trivsel och trygghet. Mål 2: Byggherrar, fastighetsägare, och exploatörer ska uppleva att de får rätt förutsättningar för att bygga bostäder och verksamhetslokaler i Trollhättan. Vi är med och skapar förutsättningar för fler bostäder och lokaler åt alla. Kommentar Kommentar: Målet är nått. Kommentar: Målet är nått. Väghållning Måluppfyllelse Kommentar Mål 3: Öka trafiksäkerheten i Trollhättan med fokus på oskyddade trafikanter och barn. Kommentar: Målet är nått. Mål 4: Fler upplever att vårt gaturum är trivsamt, tryggt och tillgängligt. Kommentar: Målet är nått. Mål 5: Fler ska välja att cykla och åka kollektivt i Trollhättan. Kommentar: Målet är nått. Parkverksamhet Måluppfyllelse Kommentar Mål 6: Fler vistas i våra parker och anlagda grönområden samt upplever att de är trivsamma och trygga. Kommentar: Målet är nått. Mål 7: Fler är aktiva i våra lekmiljöer och aktivitetsparker och upplever att de är roliga, spännande och trygga. Mål 8: Öka tillgängligheten i våra mest välbesökta offentliga parker och grönområden. Kommentar: Kommentar: Målet är nått. Målet är nått. Måluppfyllnad Miljönämnden (3 mål) Miljönämnden Måluppfyllelse Kommentar Mål 1: Miljönämnden ska verka för att öka förutsättningarna för att alla ska ha tillgång till en god miljö och hälsa. Mål 2: Allmänhetens och företagens förtroende för miljönämndens arbete ska öka. Mål 3: Miljönämnden ska verka för att minska miljö- och hälsorisker i de miljöer där barn vistas. K K Kommentar: En omfattande personalomsättning i kombination med Trollhättans höga tillväxt har inneburit prioriteringar som fått konsekvensen lägre målupp fyllelse. Kommentar: Enligt ovan. Kommentar: Målet är nått.
12 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Måluppfyllnad Kommunstyrelsen (3 mål) Kommunstyrelsen Måluppfyllelse Kommentar Mål 1: Verka för att förbättra förutsättningarna Kommentar: Målet är nått. för företagande så att antalet företag och antal sysselsättningstillfällen ökar. Mål 2: Verka för att tillgången på bostäder ska öka. Mål 3: Verka för utveckling och effektivisering så att medborgarnas och företagarnas vardag blir enklare och att organisationens tillgänglighet och öppenhet ökar. K K Kommentar: Arbete pågår med att förbättra stadsbyggnadsprocessen. Arbetet med att ta fram nya villatomter inte har kunnat ske i planerad takt pga. höjddrestriktioner för flygplatsen samt komplikationer med bl. a. buller från helikopterflyg till sjukhuset i kommunen. Kommentar: E-tjänster utvecklas kontinuerligt och idag finns 55 externa e-tjänster ut mot kommuninvånare och 36 interna e-tjänster inom organisationen. Måluppfyllnad Finansiella mål (5 mål) Finansiella mål Måluppfyllelse Kommentar Mål 1: Kommunstyrelsen ska se till att våra gemensamma resurser används i enlighet med god ekonomisk hushållning och i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. Mål 2: Den kommunala utdebiteringen ska, efter höjning 2015, vara oförändrad under planperioden. Mål 3: Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara tillräcklig för att långsiktigt finansiera investeringar. Mål 4: Den finansiella ställningen ska vara stark. Mål 5: Betalningsberedskapen ska vara god. Kommentar: Målet är nått. Kommentar: Målet är nått. Kommentar: Målet är nått. Kommentar: Målet är nått. Kommentar: Målet är nått.
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 13 Ekonomin i vår omvärld Internationell ekonomi Tillväxten tog ordentlig fart under 2017 och allt fler länder går in i högkonjunktur. Sedan mitten av 2016 har världsekonomin tydligt vänt uppåt och bilden av en stark global konjunktur har förstärkts ytterligare under hösten och vintern. Inte minst industriproduktionen och världshandeln har fortsatt växa snabbt. Framförallt har euroområdet överraskat med betydligt starkare utveckling än väntat. De faktorer som var viktiga för tillväxten i världen 2017, som uppdämt investeringsbehov, låga räntor och mindre åtstramande finanspolitik, kommer vara så även en bit in i 2018 vilket bidrar till en fortsatt förstärkning av världsekonomin. Med en starkare konjunktur och stigande inflationstryck i ryggen fortsätter centralbankerna i år vägen mot en normalisering av penningpolitiken. När räntorna nu börjar stiga är det från historiskt låga nivåer. I USA finns det på kort sikt positiva effekter på tillväxten. För Kina och mång andra tillväxtekonomier har stigande råvarupriser och ökad världshandel varit gynnsam för utvecklingen under 2017. Svensk ekonomi Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och BNP växer med närmare 3 % 2018. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre vilket gynnar svensk export. Svensk BNP kommer att växa något långsammare 2019 då högkonjunkturen når sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. Under konjunkturåterhämtningen har det framför-allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten. Tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart och svensk export växer också snabbare. Tillväxten i inhemsk efterfrågan förväntas mattas av något. Nästa år förväntas investeringarna inte öka lika som de senaste åren. Det är framförallt bostadsbyggande som från en hög nivå inte längre kan växa i samma takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare. BNP förväntas växa med 2,9 % 2018, 2,4 % 2019 och 1,6 % 2020. Sysselsättningen Arbetsmarknaden har utvecklats starkt sedan 2009. Antalet sysselsatta har ökat med 522 000 och arbetslösheten har minskat från 8,3 % till 6,7 % av arbetsmarknaden. Bedömningen är att arbetslösheten minskar ytterligare något och stannar på 6,3 % 2019. Trots en alltmer ansträngd arbetsmarknad antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Därmed är det inhemska inflationstrycket mycket svagt. KPIF inflationen som 2017 uppgick till 2,0 % väntas bli något lägre 2018 2019, för att 2020 hamna något över 2 %. Riksbanken antas dröja med att höja styrräntan till hösten 2018. Arbetade timmar, faktiska respektive potentiella Miljoner timmar per kvartal 2.050 2.000 1.950 1.900 1.850 1.800 1.750 1.700 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 Statens finanser fortsatt starka Med den starka konjunkturen som Sverige befinner sig i är det naturligt att det skapas överskott i de offentliga finanserna. Sparandet kommer att ligga strax under 1 % av BNP under kommande år. Staten förväntas få överskott på närmare 1,5 % av BNP, ålderspensionssystemet ligger nära balans, medan kommunsektorn beräknas gå med underskott på motsvarande 0,5 % av BNP eller mer. Skatteunderlagstillväxten Den långa konjunkturuppgången i svensk ekonomi bryts 2019 och högkonjunkturen övergår i ett läge med konjunkturell balans i slutet av 2020. Det betyder att den starka skatteunderlagstillväxten under konjunkturuppgången 2010 2016 nu dämpas betydligt. Efter flera års ökningstakt över 4,5 % väntas en mer genomsnittlig ökningstakt 2018 och därefter ett par år med relativt svag ökning. Det främsta skälet är att arbetade timmar utvecklas betydligt svagare när konjunkturtoppen nås, minskar 2020 och ökar marginellt 2021. Även pensionsinkomsterna ökar i långsammare takt fr.o.m. 2018. Procent Nominellt och realt skatteunderlag Procentuell förändring 7 6 5 4 3 2 1 0-1 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
14 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt - Sammanfattning redovisade ett resultat om +94 mkr, vilket motsvarar 2,9 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Budgetöverskottet om 90 mkr förklaras med överskott på särskilda åtgärder/oförutsett och gemensamma poster +19 mkr, exploateringsresultat +27 mkr, finansnettot +12 mkr, realisationsvinster +12 mkr och skatteintäkter/ utjämningsbidrag +31 mkr (varav stimulansbidrag ökat bostadsbyggande 10 mkr). Nämnderna har totalt ett utfall mot budget på -11 mkr. Kommunstyrelsen redovisar överskott med +16 mkr medan omsorgsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden redovisar underskott med -13 mkr respektive -16 mkr. Verksamhetens nettokostnader ökade med 5,3 % medan skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade med 4,5 %. Årets nettoinvesteringar uppgick till 162 mkr varav investeringar i exploateringsprojekt 20 mkr. Den redovisade soliditeten har minskat med 1,0 % - enhet till 61,6 %. Soliditeten med hela pensionsskulden, inklusive den del som tas upp i ansvarsförbindelsen, har ökat med 3,3 % - enheter till 28,2 %. Samtliga finansiella mål har uppnåtts för år 2017. Sammantaget bedöms att kravet på god ekonomisk hushållning, inklusive verksamheternas uppdrag och mål, har uppfyllts. Det totala resultatet före extraordinära poster för Trollhättans Stad och de kommunala företagen enligt den sammanställda redovisningen, koncernen Trollhättan, uppgick till +177 mkr. Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för används en analysmodell som utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Avsikten är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom klargöra om Trollhättans Stad har den goda ekonomiska hushållning som föreskrivs i kommunallagen. RESULTAT: Vilken balans har funnits över intäkter och kostnader under året och över tiden? KAPACITET: Vilken kapacitet har funnits att möta finansiella svårig - heter på lång sikt? RISK: Föreligger några risker som kan påverka resultat och kapacitet? KONTROLL: Vilken kontroll har funnits över den ekonomiska utvecklingen? Resultat och kapacitet Skatteintäkter och nettokostnader Skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade med 4,5 %. Den relativt höga ökningen beror på rådande högkonjunktur med gynnsam utveckling av skatteunderlaget samt stimulansbidrag för bostadsbyggande. Förändring av verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter, utjämningsbidrag % Nettokostnader Skatteintäkter och utjämningsbidrag 7,3 6,1 5,3 5,2 3,4 4,8 4,0 4,5 2,9 3,4 8 6 4 2 0 2013 2014 2015 2016 2017 Nettokostnaderna ökade med 5,3 % vilket är den högsta ökningen sedan år 2014. Nämndernas nettokostnader (exklusive exploateringsresultat) ökar med ca 5,2 %. Finansnettot Redovisat finansnetto är positivt med +61 mkr vilket är 7 mkr högre än 2016 och +12 mkr jämfört med budget. Förklaringarna till budgetöverskottet är försäljningar av placeringar i placeringsportföljen som gett realisations - vinster, högre borgensavgifter och lägre ränta på pensionsskulden.
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 15 Årets resultat Årets resultat uppgick till +94 mkr, vilket betyder ytterligare ett år med bra resultat, men något lägre resultat jämfört med föregående år. Årets resultat Mkr 120 100 80 60 40 20 0 43 0 Staden har från och med 2017 bytt princip för exploateringsredovisningen och följer numera gällande normgivning. Detta påverkar jämförelsen av resultatet, finansiella mått mm mot tidigare år. I resultatet ingår ett antal poster av engångskaraktär som stimulansbidrag för ökat bostadsbyggande (10 mkr), realisationsvinster (16 mkr) och exploateringsresultat (27 mkr). Resultatet efter justering av jämförelsestörande poster uppgår till 41 mkr (1,2 %). Resultat 2017 2016 2015 Årets resultat, mkr 94 108 62 Resultat exklusive jämförelsestörande poster, mkr 41 37 12 Årets resultat i relation till skatteintäkter och utjämningsbidrag, % 2,9 3,4 2,1 Årets resultat relaterat till skatteintäkter och utjämningsbidrag uppgick till 2,9 %. Den angivna politiskt satta målnivån är 1,0 %. har en pågående tvist av större värde gällande ett bygglov, där avsättning gjorts tidigare år. Något nytt har inte tillkommit i ärendet som har föranlett någon omvärdering av storleken på avsättningen. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämningsbidrag % Årets resultat / skatteintäkter 3,5 3,4 2,9 3,0 2,1 2,5 2 2 2 2 2 2,0 1,5 1,6 1,0 0,5 0 2013 0 2014 2015 2016 2017 62 108 2013 2014 2015 2016 2017 94 Genomsnitt 5 år Ett resultat på cirka 2 % brukar betraktas som god ekonomisk hushållning. Då kan en normal investeringsnivå skattefinansieras över en längre tidsperiod. Den senaste femårsperioden uppgår genomsnittet till 2,0 %. Trots att perioden inrymmer en period av lågkonjunktur i svensk ekonomi har resultatet kunnat hållas på en acceptabel nivå. Bidragande har varit både tillfälliga statliga tillskott, återbetalda försäkringspremier från AFA Försäkring och realisationsvinster. Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgick till 162 mkr, vilket är 2 mkr högre än budgeten om 160 mkr. I nettoinvesteringarna ingår utgifter för exploatering om 20 mkr. Exklusive exploatering är utfallet 18 mkr lägre än budget. Byggnads- och trafiknämnden (62 mkr), kommunstyrelsen (42 mkr) och kultur- och fritidsnämnden (24 mkr) och har högst nettoinvesteringar. De största investeringsprojekten var ombyggnad centralförrådet Grävlingen (16 mkr), Drottningtorget (8 mkr) och gång- och cykelväg Tunhemsvägen (6 mkr). Investeringar i verksamhetsfastigheter görs i helägda bolag. Det förklarar att investeringsvolymen är förhållandevis låg jämfört med många andra kommuner. I MRP/Budget anges som mål att resultatet ska vara tillräckligt för att, tillsammans med avskrivningarna, långsiktigt finansiera investeringarna. Finansiering av investeringar Mkr 2017 2016 2015 Avskrivningar 63 62 59 Res. exkl. reavinster 81 93 44 Försäljning anl.tillgångar 15 16 18 Summa tillförda medel 159 171 121./. Nettoinvesteringar -162-135 -138 Återstår efter nettoinv. -3 36-16 Tabellen visar att årets nettoinvesteringar om 162 mkr finansieras med egna medel om 159 mkr. Risk och kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Rörelsekapital 2017 2016 2015 Balanslikviditet, % 80 90 70 Rörelsekapital, mkr -116-78 -226 Likvida medel (326 mkr) och kortfristiga placeringar (104 mkr) uppgick vid årsskiftet till 430 mkr. Med nettoskulden 279 mkr i koncernsamordningen var huvuddelen av likviditeten lånad från de kommunala bolagen. Troll-
16 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Trollhättans borgensåtaganden ligger jämförelsevis högt. Den analys som gjorts visar att den allra största delen skulle kunna ersättas av normal pantsäkerhet, varför risken i åtagandena är begränsad. har i huvudhättans Stad har tillgång till checkräkningskredit om 200 mkr. Soliditet Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. För uppfyllande av god ekonomisk hushållning är det viktigt att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Soliditet % 2017 2016 2015 Soliditet enligt balansräkningen 61,6 62,6 61,0 Varav: Tillgångsförändring -3,9-1,6-2,1 Förändring av eget kapital 2,9 3,2 1,6 Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser 28,2 24,9 20,0 Den redovisade soliditeten har under den senaste femårsperioden legat stabilt på drygt 60 %. I årets bokslut försämrades den med 1,0 % -enheter till 61,6 %. Soliditet % 80 60 40 20 0 64 15 Soliditet, inklusive hela pensionsskulden 62 61 17 20 Soliditeten med hela pensionsskulden även den del som tas upp i ansvarsförbindelse har ökat med 3,3 % - enheter till 28,2 %. Orsakerna är att ansvarsförbindelsen inte längre ökar i nominella tal utan amorteras ned genom pensionsutbetalningarna. Det innebär en successiv förstärkning av ekonomin sedan 2013. Att förändringen är så markant de senaste åren har med det låga ränteläget att göra, som håller ned ränteuppräkningen av pensionsskulden. Soliditeten påverkas av att verksamhetslokalerna är överförda till ett kommunalt bolag. Detta är viktigt att beakta vid jämförelser med andra kommuner. Finansiella anläggningstillgångar Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-26 att på grund av skattemässiga skäl avveckla Trollhättan Stads utlåning till de helägda bolagen. Likviditeten som erhölls har under hösten 2014 och våren 2015 placerats i räntebärande instrument med hög kreditvärdighet. Per 2017-12-31 var 1 536 mkr placerade med en genomsnittlig ränta om 2,20 %. 63 25 Redovisad soliditet 2013 2014 2015 2016 2017 62 28 Pensionsskuld Den totala pensionsskulden inklusive löneskatt uppgick vid årsskiftet till 1 364 mkr, varav 1 085 mkr avser åtaganden före 1998. De redovisas i ansvarsförbindelse enligt kommunal redovisningslag. Pensionsskuld Mkr 2017 2016 2015 Långfristig pensionsavsättning 279 270 276 Ansvarsförbindelse 1 085 1 140 1 200 Total pensionsskuld 1 364 1 410 1 476 Under perioden 2016 2015 har en ökad pensionsavsättning gjorts om 118 mkr, inklusive löneskatt, för att inte ytterligare skjuta över kostnaden för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Under 2020- talet når utbetalningarna ur ansvarsförbindelsen sin kulmen. Den ökade avsättningen leder inte till något större åtagande eller utbetalning, men en del av ansvarsförbindelsen flyttas in i balansräkningen. Följande tre motiv finns för den extra pensionsavsättningen: den reala maxkostnaden är uppnådd, viss utjämning av dubbelkostnaden och konsolidering av del av ansvarsförbindelsen. Kommunalskatt Den totala kommunalskatten i Trollhättan uppgick 2017 till 33,04 % av den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den primärkommunala skatten var 21,56 % medan landstingsskatten till Västra Götalandsregionen var 11,48 %. Genomsnittet i regionen var 21,30 % och i riket 20,75 %. Borgensåtagande för lån En borgenspolicy med riskramar för respektive bolag finns antagen. Borgensåtagandena gentemot de helägda bolagen har ökat 621 mkr (12 %) jämfört med föregående år. Det totala borgensåtagande uppgår till 6,1 mdkr, varav 5,9 mdkr avser de kommunala bolagen. Borgensåtagande Mkr 2017 2016 2015 Egna bolag 5 917 5 296 4 715 Bostadslån egna hem 9 10 10 Föreningar 161 161 150 Totalt borgensåtagande 6 087 5 467 4 875
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 17 Den totala pensionsskulden, inklusive löneskatt, uppgick vid årsskiftet till 1 364 miljoner kronor. sak valt att ersätta annan säkerhet med kommunal borgen, då man som ägare ändå ytterst står risken. God ekonomisk hushållning Mål: skall ha en god ekonomisk hushållning och en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. En samlad bedömning är att verksamheten har bedrivits med god ekonomisk hushållning. Beslutade mål och uppdrag har i stor utsträckning uppnåtts. Avstämning finansiella mål enligt Mål- och resursplan (MRP) Kommunstyrelsen ska se till att våra gemensamma resurser används i enlighet med god ekonomisk hushållning och i enlighet med kommunfullmäktigs uppdrag. Målet uppfyllt. Årets resultat är 90 mkr bättre än budget. Av kommunfullmäktiges prioriterade mål uppnås 96 % helt eller delvis. Den kommunala utdebiteringen ska, efter höjning 2015, vara oförändrad under planperioden. Målet uppfyllt. Efter höjningen av utdebiteringen 2015 med 60 öre uppgick den oförändrat till 21:56 kr/skkr år 2017. Resultatets andel av skatteintäkter och utjämningsbidrag ska vara tillräcklig för att långsiktigt finansiera investeringar. Målet uppfyllt. Med resultatet på +94 mkr (2,9 %) av skatteintäkter och utjämningsbidrag uppnås en skattefinansieringsgrad på 98 % på gjorda investeringar. Den finansiella ställningen ska vara stark. Målet uppfyllt. Den redovisade soliditeten minskade med 1,0 % - enhet till 61,6 %. Med hela pensionsskulden inräknad, inklusive ansvarsförbindelsen, ökade soliditeten med 3,3 % - enheter till 28,2 %. Betalningsberedskapen ska vara god. Målet uppfyllt. Balanslikviditeten uppgick till 80 % och rörelsekapitalet till -116 mkr. På kort sikt finns reserver genom kreditavtal och på längre sikt genom finansiella tillgångar.
18 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Balanskravet uppfyllt I förvaltningsberättelsen ska, enligt lagen om kommunal redovisning, utvärderas om de mål och riktlinjer som avses i 8 kap 5 kommunallagen uppnåtts och följts. Även den ekonomiska ställningen ska utvärderas. Dessutom är det obligatoriskt att sammanställa en balanskravsutredning som definierar Årets resultat efter balanskravsjusteringar och i förekommande fall redovisar förändringar av Resultatutjämningsreserven. Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna, d v s resultatet måste vara större än noll. Ett negativt resultat måste regleras inom tre år. Balanskravsutredning Mkr 2017 Årets resultat +94 Samtliga realisationsvinster -16 Vissa realisationsvinster enligt undantags möjlighet +2 Årets resultat efter balanskravsjusteringar +80 Balanskravsunderskott från tidigare år 0,0 Årets balanskravsresultat +80 Balanskravsresultat att reglera 0,0 Balanskravet är för år 2017 uppfyllt och inga medel behöver disponeras från resultatutjämningsreserven. Av ursprunglig reserv om 50,0 mkr återstår 46,2 mkr. Budgetutfall Årets resultat om +94 mkr blev 90 mkr bättre än budgeterade +4 mkr. Budgetöverskottet förklaras med särskilda åtgärder/ oförutsett (+8 mkr) och gemensamma poster finansförvaltningen (+11 mkr), exploateringsresultat (+27 mkr), finansnettot (+12 mkr), realisationsvinster (+12 mkr), skatteintäkter, utjämningsbidrag (+21) och statsbidrag för ökat bostadsbyggande (+10 mkr). Nämndernas totala budgetavvikelse uppgick till -11 mkr. Eftersom det är en mycket omfattande verksamhet med 3,2 miljarder kronor i budget får avvikelsen anses som hanterbar. De stora budgetavvikelserna redovisar kommunstyrelsen (+43 mkr varav exploateringsresultat +27 mkr), arbetsmarknads- och socialnämnden (-16 mkr) och omsorgsnämnden (-13 mkr). Analys av nettokostnadsutvecklingen visar en real kostnadsökning på drygt 2 %. Finansiell profil Kommunforskning i Väst sammanställer årligen den finansiella profilen för länets samtliga kommuner. Den speglar ekonomin ur fyra aspekter (resultat, kapacitet, risk, kontroll) med åtta nyckeltal. Värdena är relativa utifrån en normalfördelningskurva där fem är kommungruppen med starkast värden och ett svagast. Trollhättans finansiella utveckling har under perioden 2014-2016 resulterat i en förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, d.v.s. jämfört med snittet i länen, hade Trollhättan vid utgången av år 2016 ett starkare finansiellt utgångsläge jämfört med år 2014. En mindre förstärkning av profilen har även gjort jämfört med 2015. Av Trollhättans profil, går det vidare att utläsa, att staden under 2016 hade en finansiell profil som låg på genomsnittet eller något över genomsnittet för samtliga fyra perspektiv. Inget av de åtta nyckeltalen låg under genomsnittsvärdet. Nedan jämförs Trollhättan med övriga kommuner i Västra Götaland. Trollhättan 2014 Trollhättan 2015 Trollhättan 2016
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 19 Arbetet med nya Drottningtorget går vidare. 8 miljoner kronor investerades under året. Foto: Per Ivarsson. Prognossäkerhet och budgetföljsamhet En god prognossäkerhet innebär att det finns goda förutsättningar till att anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Budgetföljsamhet är ett annat mått på finansiell kontroll. I aprilrapporten var nämndernas prognos av budgetutfallet -11 mkr och i augustirapporten -24 mkr. I bokslutet blev det slutligen ett budgetutfall på -11 mkr. Den stora skillnaden mellan augustirapporten och bokslutet är omsorgsnämndens och kommunstyrelsens prognos som förbättrades medan arbetsmarknads- och socialnämndens prognos försämrades. Prognosen för årets resultat i resultaträkningen var i aprilrapporten +37 mkr och i augustirapporten +21 mkr. I bokslutet blev årets resultat +94 mkr. Förklaringen till den stora skillnaden i bokslutet jämfört med prognoserna är stora engångsposter som blev kända efter augustirapporten. Intern kontroll Förvaltningarnas internkontrollplaner för 2017 föregicks av en risk- och väsentlighetsanalys. I den prioriterades vilka områden som skulle kontrolleras. Nämnderna har kontrollerat verksamhetsrelaterade och ekonomiska granskningsområden. Därtill fanns gemensamma punkter som kontrollerats av nämnderna. Sammantaget bedöms att arbetet med intern kontroll håller en bra nivå. Vissa brister i rutiner har identifierats och åtgärder, som är redovisade i rapporteringen av intern kontroll till nämnderna och kommunstyrelsen, behöver vidtas. Fortsatt tuffa ekonomiska förutsättningar för har sammantaget under de senaste fem åren redovisat tillfredsställande resultatnivåer med ett genomsnitt om 2,0 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat om +94 mkr (2,9 %) uppnår kravet på god ekonomisk hushållning och de finansiella målen uppnås, men det underliggande resultatet exklusive engångsposter på ca +41 mkr (1,2 %) är betydligt svagare. En väsentligt försämrad resultatutveckling förutses i MRP för åren 2018-2020. Utvecklingen är inte långsiktigt hållbar med lägre ökning av skatteintäkter och utjämningsbidrag jämfört med nettokostnaderna. I princip finns det tre vägar att möta kommande utmaningar: Besparingar, staten hjälper till med höjda bidrag till sektorn eller skattehöjning. Sannolikt behövs en kombination av flera av dem.
20 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt Sammanställd redovisning Omsättningen Koncernen redovisade under 2017 intäkter på 5,3 mdkr, varav 62 % består av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Jämfört med 2016 ökade intäkterna med 4,9 % eller 245 mkr, varav 4,4 % eller 181 mkr. Resultat Koncernens resultat före extraordinära poster uppgick till 177 mkr (194 mkr) och årets resultat efter skatt uppgick till 161 mkr (175 mkr). Resultatet för uppgick till 94 mkr (108 mkr) och för dotterföretagen 70 mkr (77 mkr). Moderbolaget Trollhättan Stadshus AB har erhållit 15,0 mkr (15,0 mkr) i koncernbidrag från sina helägda dotterbolag. Viss regional verksamhet bedrivs tillsammans med grannkommunerna i gemensamma bolag och kommunalförbund. Under året har utbetalats 297 mkr i förbundsbidrag och uppdragsersättning till Kunskapsförbundet Väst för gymnasieskolan och vuxenutbildning. Utöver det har uppdragsersättning till NÄRF utbetalats med 35 mkr, Innovatum AB med 16 mkr, Kommanditbolaget Älvhögsborg med 20 mkr och Folkets Hus 9 mkr. Soliditet % 100 80 60 40 20 0 Koncern 32 32 31 30 24 24 2010 2011 2012 2013 2014 Kommun 63 66 63 64 62 61 2015 63 62 25 24 2016 2017 Finansiering och investering Genom den finansiella koncernredovisningen samordnas koncernens likviditet och kortfristiga rörelsekapitalbehov. Långfristig upplåning sker separat för varje företag. Koncernens investeringar uppgick under året till 1 286 mkr (957 mkr). Störst investeringar har AB Eidar (587 mkr), Trollhättan Energi AB (265 mkr) Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB (210 mkr) och (168 mkr) haft. Långfristiga lån finansierar 64 % av anläggningstillgångarna i koncernen. Motsvarande siffra i uppgick till 0 %. Resultat före extraordinära poster Mkr Koncern 105 240 200 160 120 105 79 80 62 77 48 40 39 69 38 43 0 0 24 2010 2011 2012 2013 2014 Kommun 2015 2017 Balans Kommunkoncernens omsättning uppgick till 4,6 mdkr (4,4) och balansomslutningen uppgick till 10,2 mdkr (9,2). Av anläggningstillgångarna svarar bolagen för 73 % (7,1 mdkr) och för 27 % (2,6 mdkr). Koncernens totala långfristiga upplåning uppgick till 4,5 mdkr (2,9 mdkr). Dotterföretagens andel av koncernens långfristiga lån uppgår till 100 %. AB Eidar svarar för 44 % av koncernens låneskulder. Koncernens soliditet uppgick till 13 % (12 %) inklusive hela pensionsåtagandet. I riket var den genomsnittliga soliditeten inkl. hela pensionsåtagandet 26 % (34 %) för kommunkoncerner (2015). 138 62 194 108 2016 177 94 Investeringar Mkr 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 320 64 2010 410 87 629 89 Koncern 627 2011 2012 2013 Kommunal borgen För dotterbolagen har tecknat borgen med 5,9 mdkr (5,3 mdkr). avvecklade år 2014 utlåningen till sina bolag. Den ersattes med externa lån och ett ökat borgensåtagande om 1,4 mdkr. Ökningen 2017 avser ökad upplåning av AB Eidar 440 mkr, Trollhättan Energi AB 130 mkr och Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB 80 mkr. Borgen har i huvudsak ersatt annan säkerhet. Bedömningen visar att risken i åtagandet är begränsad. 611 2014 746 Kommun 957 108 102 138 135 2015 2016 1286 168 2017
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 21 Personal Koncernen Kommunen 2017 2016 2017 2016 Medelant årsarb: Män 1 317 1 208 827 762 Kvinnor 3 995 3 935 3 586 3 563 Totalt 5 311 5 143 4 413 4 325 Löner och ersättning, mkr 2 141 1 955 1 750 1 658 Pensionsåtagandet Koncernens totala pensionsåtagande uppgick till 1,4 mdkr (1,4 mdkr). Av det totala pensionsåtagandet avser 1,1 mdkr åtagande för pensioner och skatt som är äldre än 1998. Åtagandet redovisas inte som en avsättning i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse enligt kommunal redovisningslag. Avslutande kommentar - sammanställd redovisning Årets resultat i koncernen om 161 mkr motsvarar 3,5 % av omsättningen. och de helägda bolagen (AB Eidar, Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB, Trollhättan Energi AB) har under de senaste åren redovisat stabila och tillfredsställande resultat, vilket minskar risken för som ägare. Samtliga företag inom koncernen har under året redovisat positiva resultat. God ekonomisk hushållning har uppnåtts för både staden och koncernen. Trots en stor investeringsvolym om 1,3 mdkr under året ligger soliditeten på 24 % i bokslutet, vilket är samma nivå som varit gällande sedan år 2014. De ägda företagens och kommunalförbundens investeringar uppgick till 1,1 mdkr och s investeringar uppgick till 0,2 mdkr. Med den planerade höga investeringsvolymen i kombination med förväntad lägre resultatnivå kommande år befaras en svagare ekonomisk utveckling i koncernen. Befolkningstillväxt med ett betydande ökat demografiskt tryck inom verksamheterna medför ökade investeringar och driftkostnader. Samtidigt ökar skatteunderlaget inte i samma takt som de senaste åren utan blir på en betydligt lägre nivå i takt med att högkonjunkturen avtar. Intäkterna förväntas öka i lägre takt än kostnaderna och olika anpassningar behöver vidtas för att en balanserad ekonomisk utveckling för koncernen ska kunna vidmakthållas på sikt. Koncernens resultat före extraordinära poster och skatt uppgick till +177 mkr, vilket är 17 mkr lägre jämfört med föregående år. Samtliga enheter inom koncernen redovisar positiva resultat. Ekonomichef Dan Jonasson. (Foto: Per Ivarsson) Koncernen 2017 2016 2015 Resultat före extraordinära poster, mkr 177 194 138 Soliditet, % 24 25 24 Investeringar, mkr 1 286 952 746 Soliditeten i koncernen uppgår till 24 %, en minskning med 1% - enhet jämfört med föregående år. Koncernens investeringar uppgick under året till 1 286 mkr, varav 162 mkr, AB Eidar 587 mkr, Trollhättans Energi AB 313 mkr och Kraftstaden Fastig - heter Trollhättan AB 214 mkr. För de kommunala bolagen har tecknat borgen med totalt 5,9 mdkr. Under år 2014 avvecklades koncerninterna lån med 1,4 mdkr p.g.a. skattemässiga skäl. Dessa lån ersattes med externa lån och borgensåtagandet ökade därmed med 1,4 mdkr. Dan Jonasson Ekonomichef
22 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Personal Antalet anställda fortsätter öka inom utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen. Antal anställda Antalet anställda ökade under året med ca 80 personer. Ökningen återfinns inom utbildningsförvaltningen (64) och omsorgsförvaltningen (40) och beror framför allt på målgruppsökningar. Samtidigt minskade antalet anställda inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen med ca 30 personer, vilket främst förklaras av neddragningar inom verksamheten för ensamkommande barn, vilken utökades kraftigt året innan. Antal anställda Antal 5000 4000 3000 2000 1000 0 4 003 413 4 155 Tillsvidareanställda 4 279 464 480 494 Visstidsanställda 4 512 4 591 Könsfördelning Ungefär 81 % av de tillsvidareanställda är kvinnor, vilket för första gången är en minskning från föregående års 83 %. Detta kan förhoppningsvis ses som början på en positiv trend i strävan efter en jämnare könsfördelning, vilket är en viktig del av stadens jämställdhetsarbete. Störst är kvinnodominansen inom förskola och vård, där mindre än 5 % är män. Bland cheferna är kvinnodominansen inte lika uttalad, 65 % är kvinnor. 459 2013 2014 2015 2016 2017 Anm: I personalredovisningen ingår endast månadsavlönade anställda enligt AB-avtalet. Anställda enligt beredskapsavtalet, avtalet om personliga assistenter samt uppdragstagare ingår inte. Timav - lönad personal enligt AB-avtalet ingår inte heller. Könsfördelning % 100 80 60 40 20 0 Män 84 Kvinnor 84 83 83 FIXA! 16 16 17 17 19 2013 2014 2015 2016 2017 81 Sysselsättningsgrad Sedan 2015 har alla anställda i staden, genom ett politiskt beslut, rätt till heltid. Av alla tillsvidareanställda har 84 % heltidsanställning, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med föregående år och 7 procentenheter jämför med 2015. Endast 4 % har en sysselsättningsgrad under 75 %. De ca 700 medarbetare som fortfarande arbetar deltid får årligen möjlighet att bli heltidsanställda. Sedan 2016 utannonseras alla tjänster med en sysselsättningsgrad på 100 % vilket innebär att antalet deltidsanställda ytter - ligare kommer att minska successivt framgent. Åldersstruktur Medelåldern är fortsatt hög, trots pensionsavgångar och nyrekrytering av yngre medarbetare. Låg personalomsättning bland äldre i kombination med ökad bland yngre är en förklaring. Åldersfördelning av tillsvidareanställda Antal 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 522 488 380 958 927 890 1 236 1 248 1 238 1 203 1 188 1 173 637 646 648 29 år 30 39 år 40 49 år 50 59 år 60 år Medelålder: 47 år (47 år). 2017 2016 2015 Pensionsavgångar De närmaste åren framåt kommer pensionsavgångarna att öka. Med en beräknad avgångsålder 65 år kommer ca 500 personer att gå i pension de närmaste åren. Tiden för avgång varierar mer och mer efter att rörlig pensionsålder infördes för ett antal år sedan. Grovt sett väljer nu hälften av de anställda att gå i pension vid 65 år. Av övriga väljer dubbelt så många att vara kvar efter 65 jämfört med de som avgår före 65. Ett pilotprojekt enligt den så kallade 80-90-100-modellen (80 % sysselsättningsgrad, 90 % lön samt 100 % pensionsavsättning) har genomförts under året för gruppen undersköterskor över 63 år. Syftet är främst att ge förutsättningar för äldre arbetskraft att förlänga arbetslivet något, vilket inte minst är viktigt utifrån den arbetskraftbrist som kommer att råda inom överskådlig tid framåt. Av de 24 som erbjöds möjligheten valde 11 att delta. Utvärderingen visar att de som deltagit i pilotprojektet uppvisar en minskad sjukfrånvaro och att man upplever minskad stress och mer energi i tillvaron som helhet. Förslag förbereds för att utvidga modellen 2018 till fler yrkesgrupper.
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 23 Kompetensförsörjning Personalkontoret fortsatt arbetet som påbörjades förra året med att möta det framtida kompetensförsörjningsbehovet samt att stärka arbetsgivarvarumärke. Bland de aktiviteter som genomförts och påbörjats kan nämnas följande: Ett omfattande material har tagits fram för att stärka stadens ansikte utåt; ny design av annonser, broschyrer, roll-ups mm. För Dig, För Mig, för Trollhättan har lanserats som en ny logotype. Nya kanaler och arenor för att söka och möta framtidens medarbetare har utvecklats. Mer stöd till chefer i rekryteringsfrågor. Nytt system har införts i syfte att underlätta intern rörlighet. Utbildning av undersköterskor samt påbörjad utbildning av barnskötare. Vidare har introduktionsprogrammet för såväl chefer som för övriga medarbetare reviderats. Bland annat har en bussrundtur inom staden införts för nya medarbetare som även inkluderar en lunch på Innovatum. Löneförhandlingar Lönerevision genomfördes med alla fackliga organisationer. Den totala lönehöjningen uppgick till ca 3,0 %, där 2,2 % utgjordes av prestationsrelaterade höjningar och resterande del av så kallade strukturlönesatsningar; uppjustering av grupper som har ett relativt dåligt marknadslöneläge. Vissa lärargrupper, rektorer och sjuksköterskor är några av de yrkesgrupper som fått del av strukturlönesatsningarna. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är oförändrad jämfört med föregående år, 8,8 %. För kvinnor är sjukfrånvaron 9,7 % och för män 5,8 %. Den könsmässiga skillnaden är liktydig med bilden hos landets övriga kommuner. Analysen av frånvaron visar att det är en liten del av personalen som står för en stor del av frånvaron. Ca 10 % av de anställda står för mer än 70 % av sjukfrånvaron. De sextio anställda i staden som har mer än ett års sammanhängande sjukfrånvaro svarar för ca 25 % av stadens totala sjukfrånvaro. Det är således främst långtidsfrånvaron hos ett litet antal anställda som bidrar till att Trollhättans stad har en något högre frånvaro än flera jämförbara kommuner. För denna grupp pågår ett samverkansprojekt med arbetsförmedlingen och försäkringskassan där samordningsförbundet är samordnare. Syftet är att avsluta de långa sjukfallen, i bästa fall genom fortsatt anställning i staden eller annan sysselsättning externt. Arbetsmiljö Ett av kommunstyrelsens personalpolitiska mål är Främjande och förebyggande arbetsmiljöinsatser ska Sjukfrånvaro 2017 Förvaltning (%) Män Kvinnor Totalt Utbildningsförvaltningen 5,1 8,2 7,6 Omsorgsförvaltningen 6,4 11,4 10,7 Statsbyggnadsförvaltningen 2,5 3,8 3,2 Kommunstyrelseförvaltningen 3,7 5,6 4,8 Miljöförvaltningen 5,3 12,7 11,3 Arbetsmarknads- och socialförv. 7,0 7,9 7,5 Kultur- och fritidsförvaltningen 6,7 6,1 6,4 Totalt 5,8 9,7 8,8 Långtidssjukfrånvaro andel >60 dagar: 50 % Total sjukfrånvaro/ålder: 29 år och yngre 8,0 30-49 år 8,6 50 år och äldre 9,6 Anm: Beräkningen omfattar all månadsanställd personal och följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation. bidra till en förbättrad hälsa för chefer och medarbetare så att förutsättningarna för Den Goda arbetsplatsen ytterligare förbättras. I syfte att leva upp till målsättningen har ett antal främjande och förebyggande aktiviteter utvecklats eller påbörjats 2017, t ex: Införande av friskvårdsbonus Arbetsmiljöutbildningar för chefer och skydds - ombud Utveckling av stödet till hälsovägledare Utveckling av modellen för systematiskt arbets - miljöarbete Utveckling av system och rutiner för rapportering av arbetshändelser och arbetsskador Forskningsprojekt i samverkan med bl a Uppsala universitet som omfattar ett antal arbetsplatser inom vården Projekt Frisk Usk, vilket kartlägger friskfaktorer hos vårdpersonal Jämställdhet Under hösten har tagits fram en reviderad jämställdhetsoch mångfaldsplan att gälla för de närmaste tre åren. Efter samverkan i Centrala samverkanskommittén beslutades att 2018 prioritera två fokusområden. Samtliga verksamheter har fått i uppdrag att under våren, med hjälp av ett dialogmaterial, samverka kring följande frågeställningar: Förena arbete med föräldraskap. Fokus på att föräldralediga ska erbjudas möjlighet att delta och få information om utbildningar, konferenser eller annat som hen kan ha nytta av. Kunskap om jämställdhet och mångfald Fokus på att öka kunskapen om jämställdhet och mångfald på arbetsplatsnivå.
24 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Social hållbarhet ska sträva efter att vara en kommun där invånarna lever ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader. Trollhättan ska vara en kommun där människors lika värde står i centrum. Trollhätteborna känner tillit och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Så lyder policyn för social hållbarhet i s Mål- och resursplan. Jämlikhet Det är naturligt med skillnader i ett samhälle. Men stora skillnader skapar ojämlikhet och leder till ökade hälsoklyftor. Även den sociala sammanhållningen och tryggheten blir sämre. I grunden handlar det om mänskliga rättigheter, demokrati och rättvisa. I en stad där skillnader i livsvillkor och hälsa är små mår även de som har det bäst ännu bättre. I sådana samhällen är människor friskare, mer delaktiga och känner större tilllit till andra. Barn kan växa upp med möjligheter att förverkliga sina drömmar. När fler mår bra kan fler bidra till att bygga ett gott och hållbart samhälle. Det finns tydliga skillnader mellan grupper av Trollhättebor. Generellt har de med höga inkomster och lång utbildning bättre livsvillkor och hälsa jämfört med dem som har kortare utbildning och låga inkomster. Det betyder att livet påverkas av vilken utbildning, inkomst och typ av yrke en person har. Skillnaderna förstärks ännu mera mellan olika områden. De med lång utbildning och hög inkomst bor ofta i andra områden än de med kort utbildning och låg inkomst. I Trollhättan är medellivslängden 83,4 år för kvinnor och 79,7 år för män. Den fortsätter över tid att öka för både kvinnor och män, men det finns stora geografiska skillnader. Beroende på i vilken stadsdel man bor, varierar medellivslängd med sju år för män och fem år för kvinnor. För ett jämlikt Trollhättan Strategi för social hållbarhet Utgångspunkten för ett framgångsrikt arbete kring social hållbarhet är den befintliga organisationen och inställningen att frågorna är en del av ordinarie verksamhet och utvecklingsarbete. En grupp med representanter från förvaltningarna arbetar övergripande med sociala hållbarhetsfrågor. En ny strategi och en stadsgemensam handlingsplan har arbetats fram som stöd för arbetet ute i förvaltningarna. I handlingsplanen finns ett antal horisontella perspektiv, som på olika sätt ska genomsyra verksamheternas arbete. De horisontella perspektiven för social hållbarhet är: folkhälsa, jämställdhet, inkludering/integration, skydd och säkerhet samt finskt förvaltningsområde. En rapport som delvis ersätter den tidigare välfärdsredovisningen har tagits fram. Den ger teoretisk bakgrund, statistik kring läget i Trollhättan samt konkreta förslag på evidensbaserade aktiviteter som kan påverka den sociala hållbarheten positivt. Samverkan har avtal med norra Hälso- och sjukvårdsnämnden om samverkan och samfinansiering av utvecklingssatsningar. Det ska underlätta samarbete för bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsorådet, organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen, fördelar årligen utvecklingsmedel. Insatser under 2017 med hjälp av bidrag från folkhälsorådet har varit: Aktiv kvinna Nyanlända elevers lärande Cykelprojektet Hitta ut Jämställd sexuell hälsa Unga sbyggare Projekt INTRO Skolresan till förintelsen Inkludering/integration En ny tjänst, integrationsstrateg, tillsattes för att ansvara för integrations- och inkluderingsarbetet. Integrationsstrategen ansvarar även för de statsbidrag som erhålls för mottagandet av nyanlända. Arbetet med en ny lokal överenskommelse har påbörjats ihop med arbetsförmedlingen och Kunskapsförbundet Väst och väntas bli färdig under nästkommande år. Till den lokala överenskommelsen kommer även en fördjupad samverkansmodell med syfte att yrkesutbilda kortutbildade utrikesfödda till yrken där det råder brist, både i det privata näringslivet som i offentliga verksamheter, tas fram. Drogförebyggande arbete Forskningen visar på att tidigt förebyggande insatser för barn och ungdomar i ANDTS arbetet (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak, Spel) är det mest gynnsamma ur ett långsiktigt perspektiv. Resultaten från 2016/17 års drogvaneundersökning visar på en fortsatt nedåtgående trend i Trollhättan med att allt färre ungdomar i årskurs 9 och gymnasiet årskurs 2 konsumerar alkohol eller använder tobak. För att fortsätta nå målen med att alla barn och unga skall ges förutsättningar för ett gott och hälsosamt liv utan alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar - behöver fortsatt samverkan och informationsspridning ske inom olika arenor så som skola, fritidsgårdar, idrottsarenor med flera. Det drogförebyggande arbetet skall komma alla medborgare tillgodo. Från 2018 har det
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 25 tillkommit ett förebyggande område, spel om pengar, efter riksdagsbeslut. Brottsförebyggande arbete I kommunens olika styrande dokument betonas vikten av trygghetsskapande åtgärder. Detta är frågor som inte hanteras enbart i den enskilda nämnden/förvaltningen utan kräver ett samarbete mellan olika verksamheter. Trygghetsronder har genomförts under flera år och är en viktig del i det trygghetsskapande arbetet där människor får berätta vilka platser de upplever som trygga respektive otrygga och vilka önskemål om förändringar de har. Sedan 2017 genomförs trygghetsronderna systematiskt och hela Trollhättan kommer att beröras. Arbetet beräknas pågå under de närmaste fem åren med två-tre områden per år. Det är trygghetsgruppen som är ansvarig för genomförandet. Trygghetsgruppen är en samverkansgrupp kopplad till folkhälsorådet med syfte att samordna och utveckla förebyggande trygghetsarbete samt utgöra ett samverkansforum mellan och organisationer såsom polis, räddningstjänst och kriminalvård. Under mars 2017 genomfördes trygghetsronder i bostadsområdet Sylte och under september i Centrum/ Hjortmossen. En kommun fri från våld Inom ramen för jämställdhetsarbetet pågår en satsning för att Trollhättan ska vara en kommun fri från våld. Med utgångspunkt i en genusförändrande ansats har ett intensivt arbete pågått med att förankra ett nytt våldspreventivt program med metoder och förhållningssätt. Arbete mot våldsbejakande extremism En samordnare har tillsats för att driva och utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism (VBE). Kontakt har upprättats med kunskapshusen i bl. a Göteborg, Borlänge och Örebro för ett kunskapsutbyte. Deltagande har skett i det nätverk mot våldsbejakande extremism som arrangeras av Sveriges Kommuner och Landsting. En samverkan med Högskolan Väst är inledd. En referensgrupp inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen har under ledning utvecklat rutiner vid oro eller upptäckt av VBE. För att upprätthålla en aktuell lägesbild har bl. a säkerhetsombuden fått kompetenshöjning inom området samt en uppdatering incident och rapporteringssystemet har gjorts. En samverkansdialog har initierats med polismyndigheten. Staden har för 2017 ett medborgarlöfte för att bl. a. genomföra trygghetsvandringar. Kompetenshöjandeinsatser har bl. a erbjudits till arbetsmarknads- och socialförvaltningen (resursforum), utbildningsförvaltningens kuratorer på grundskolan och delar av civilsamhället. Det har utformats ett förslag på tydliga former för stadens områdesgrupper. Under året inbjöds delar av civilsamhället samt tjänstemän till en konferens med den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Demokrati Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har starkt samband med ohälsa. Enligt styrande policys ska alla jobba för att: Stärka demokratin och öka medborgarnas insyn, inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen i allmänhet och i den kommunala verksamheten i synnerhet. Ett förslag till stöddokument för invånarnas delaktighet har tagits fram, vilket kommer att färdigställas och kommuniceras under våren 2018. Dokumentet belyser bl. a. behovet av medskapande processer. Inför valåret 2018 har en arbetsgrupp bildats på Kronan med syfte att bedriva olika aktiviteter för att öka valdeltagandet, speciellt i de södra stadsdelarna. Ungdomsdemokrati En Demokratidag har genomförts i form av politikerutfrågning. Dagen samarrangerades med Trollhättans ungdomsråd och samlade c:a 100 elever från grundskola och gymnasium. Ungdomsrådet har även medverkat i flera andra aktiviteter. Finskt förvaltningsområde är sedan 2012 del av det finska förvaltningsområdet. Det betyder att den finsktalande minoriteten har fått rättigheter utöver de som regleras i minoritetslagen. Förskoleverksamhet anordnas helt- eller delvis på finska. På en avdelning inom äldreomsorgens särskilda boende finns tvåspråkig personal. Inom hemtjänsten får alla som begär en finsktalande kontaktperson. Den tvåspråkiga träffpunkten på Blåvingen Café Sinisiipi ger de finsktalande möjlighet att träffas, fika och bevista olika kulturella programinslag på både svenska och finska. Genom samarbete med Folkets Hus visas finskspråkig film minst en gång per månad och i samarbete med Trollhättans Riksteaterförening har finskspråkiga pjäser och musikteatrar visats i Trollhättan.
26 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse För att minska nedskräpningen har ytterligare 15 papperskorgar placerats ut i centrum, det motsvarar en ökning med 25 %. Foto: Per Ivarsson. Ekologisk hållbarhet I den ekologiska hållbarhetsredovisningen redovisas delar av det miljöarbete som görs inom kommunstyrelse och övriga nämnder. Miljöpolicy Trollhättans stad ska arbeta för en ekologisk hållbar utveckling där kretsloppstänkande och god hushållning med resurser ska vara ledstjärnan. Vi bygger ett samhälle för alla som bor och verkar i Trollhättan där miljö och människors hälsa främjas. Det innebär att: Bidra till att förverkliga de nationella miljömålen. Verka för att ekosystemtjänster integreras i beslut där så är skäligt. Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet. Sträva efter att bli bättre med särskilt fokus på att minska utsläpp av växthusgaser och miljöoch hälsofarliga ämnen. Ställa miljökrav på våra leverantörer, partners och oss själva, samt aktivt söka samverkan och samarbete inom miljöområdet, såväl inom som utom Trollhättans stads Miljöpolicy antogs i MRP 2016-2019. Stadsgemensam handlingsplan för horisontella perspektiv arbetar med en handlingsplan för socialoch ekologisk hållbarhet som innehåller sex horisontella perspektiv, varav miljö är ett av perspektiven. Miljöarbetet är indelat i åtta olika aktiviteter som alla har en koppling till gällande Miljöpolicy. En stor del av arbetet är aktiviteter för att skydda och bevara, återställa, begränsa och hushålla med Trollhättans och därmed också med jordens resurser. En revidering har gjorts och från och med 2018 så finns ett flertal aktiviteter som har bäring på både social och ekologisk hållbarhet. Öka organisationens arbete vad gäller miljömedvetenhet Kommunstyrelsen har gett Agenda 21-samordningen i uppdrag att ta fram en Strategi för Ekologisk hållbarhet. Arbetet är påbörjat och förankras löpande i den Ekologiska hållbarhetsgruppen. Strategin bygger på samma fyra utmaningar som det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen 2017-2020 Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland. De fyra utmaningarna är: Minskad klimatpåverkan och ren luft, Hållbar användning av vattenmiljöer, Hållbart brukande av skog och odlingslandskap samt God boende miljö och hållbar konsumtion. Sortimentsrådet tar fram förslag på ekologiska och etiska produkter, som kan vara lämpliga att lägga till i ramavtalet för livsmedel. Information om att inköpen ska ske utifrån gällande ramavtal, avtalstrohet, pågår kontinuerligt. En ökad avtalstrohet innebär även att varor som köps in oftast också har bedömts ur miljösynpunkt. Energieffektivisering Av den totala energianvändningen var 86 % förnybar. Omfördelning av energikostnader och omorganisation i koncernen har för s del förflyttat tyngdpunkten mot transporter och därmed mer fossil energi. Målet att 100 % energi ska vara förnybar 2020 kvarstår.
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 27 Andel förnybar energi % 2017 2016 2015 2014 Tekniska nämnden 49 Utbildningsnämnden 90 89 92 98 Kultur/fritidsnämnden 97 97 97 97 Omsorgsnämnden 99 99 99 99 Arbetsmarknads- och socialnämnden78 83 80 81 Byggnads/trafiknämnden 99 100 100 99 Kommunstyrelsen 72 73 73 96 S:a 86 87 87 89 Utgångsläget 2009 = 89 % I underlaget till tabellerna ingår förbrukning av drivmedel, samt el och värme för de fastigheter där innehar abonnemanget. Det innebär att även elförbrukningen för hyrda fastigheter kan ingå Koncernen har även ett gemensamt energieffektiviseringsmål, att effektivisera 25 % till 2020, med utgångspunkt från 2008. Omfördelning av energikostnaderna i koncernen medförde att det blev en stor minskning av energianvändning 2014-2015 för den kommunala verksamheten. Energianvändningen minskade med 1 % 2017 vilket i årstakt ligger under målet 25 % effektivisering 2008-2020. Energiförbrukning el och värme Gwh 35 30 25 20 15 10 5 0 2013 7 1 23 0 2014 Fjärrvärme Biobränsle El Olja 7 1 22 0 2015 2016 2017 För biobränsle och olja baseras beräkningen på inköpta volymer. El och fjärrvärme avser förbrukning. Olja biobränsle och fjärrvärme har normalårskorrigerats. Den stora nedgången mellan 2014-2015 beror mestadels på nya hyresavtal med Trollhättans Tomt AB numera Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB. Ny och förbättrad belysning har bland annat satts upp på Strandgatan, belysningen har utökats i Maria Alberts park, Storegårdsparken, vid Lexington och på Bergslagstorget. Sammanlagt har 184 stycken lamparmaturer bytts ut på befintliga punkter och utav dessa har 32 stycken bytts ut av trygghetsskäl. Ett flertal byggnader där kommunal verksamhet ska bedrivas är helt i trä och med klassificeringen Miljöbyggnad silver. 6 1 16 0 6 1 15 0 6 1 14 0 Coacher för energi och klimat är en nationell satsning som kombinerar coachning och erfarenhetsutbyte, för att ge företag med en energianvändning under 300 000 kwh per år goda möjligheter att minska sin energianvändning. Sex företag från Trollhättan ingår i ett nätverk på cirka 40 företag tillsammans med Vänersborg och Uddevalla. De flesta är verkstäder, båtvarv och tillverkande företag. Vid ombyggnation av centralförrådet Grävlingen, kommer automatisk avstängning av belysning bli standard. Äldre motorvärmare byts ut mot nya med smart elektronik som kan styras av väderlek och behov. Stadshuset har fått nytt fläktsystem med smart styrning vilket optimerar energiförbrukningen. Minska matsvinnet Arbetet med att minska matsvinnet fortsätter och ett erfarenhetsutbyte mellan den nya serviceförvaltningen och omsorgs- och utbildningsförvaltningen kommer att påbörjas. Öka andelen ekologiska/etiska livsmedel Andelen ekologisk mat som serveras ökar och var hela 33 % förra året. I den Stadsgemensamma handlingsplanen för ekologisk hållbarhet har utbildningsförvaltningen valt att öka andelen ekologiska livsmedel som ett av sina fokusområden, vilket gett ett tydligt resultat. Av maten som serverades var 39 % ekologiskt odlad. Centralköket som lagar närmare 9 000 portioner varje dag, ökade åter igen inköpen av ekologiska livsmedel till 42 %. De flesta enheterna har nått målet på 25 % ekologiska livsmedel men det finns fortfarande några skolor och förskolor som aktivt behöver arbeta för att höja andelen ekologiska livsmedel. Kommunstyrelsen fattade nya mål för verksamheten inom Fairtrade City. Den största förändringen är att vissa produkter köps in ska uppfylla både ILO:s (International Labour Organization) kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet och principerna för rättvis handel, vilket är krav från den diplomerande organisationen Fairtrade Sverige. Stadens nya mål är att 85 % av kaffet, 100 % av bananerna och 70 % av kakaon ska uppfylla Rättvishandelsprinciperna och ILO:s kärnkonventioner. Andelen te, sötningsmedel och kryddor som uppfyller båda kriterierna ska öka. Kaffet stannade på 65 % medan 96 % av bananerna och 74 % av kakaon uppfyllde båda kriterierna. Andelen te som uppfyller båda kriterierna ökade markant men även andelen sötningsmedel och kryddor ökade. Fairtrade City leds av en styrgrupp som bland annat ansvarar för att informera om etisk handel. Konsumentkontoret informerade om rättvis handel i samband med sin ordinarie verksamhet på till exempel månadsmarknaderna och i skolorna.
28 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Minska exponering och utsläpp av kemikalier Ett arbete kring kemikaliesmart förskola har initierats i syfte att minska användandet av produkter och kemikalier som kan vara skadliga för barn, personal och/eller miljö. Minska nedskräpning Trollhättan är med i kommunnätverket Håll Sverige Rent och jobbar kontinuerligt med att minska nedskräpningen. Förpacknings- och tidningsinsamlingen har stängt två av återvinningsstationerna på grund av problem med sopdumpning, vid återvinningsstationerna. Ytterligare 15 stycken papperskorgar har placerats ut i centrum, vilket motsvarar en ökning med 25 %. Samtliga klottersaneringar har polisanmäls och har sedan sanerats bort skyndsamt. Gästhamnen är miljöutmärkt med Blå Flagg och cirka 500 gästande båtar kom till hamnen under perioden. Ett av kraven som ska uppfyllas är att det ska finnas kärl för sopsortering och att gästhamnen ska kunna ta hand om farligt avfall, vilket innebar att ett farligt avfallskåp placerades i hamnen. Öka tillgång och förståelse för biologisk mångfald Arbetet med att ta fram en ny friluftsplan och en ny skogsbruksplan har påbörjats och frågorna finns med i arbetet med Strategin för Ekologisk hållbarhet. Miljöförvaltningen bistår övriga förvaltningar i frågeställningar om artskydd och planering, exempelvis vid Knorren-Hjulkvarnelund. Energiförbrukning drivmedel Mwh 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Etanol Bilersättning Biogas Diesel Bensin 65 336 2 280 2 192 834 2013 2014 32 352 2 264 2 342 793 770 853 782 2015 2016 2017 Andel biobränsle uppgår till 33 %, (2015, 32 %). Att renhållningens biogasfordon från och med 2015 tillhör Trollhättans energi har medfört minskad andel biogas i kvarstående bestånd Telefon- och skypemöten har börjat användas av fler och fler personer vilket innebär att det är ett alternativ till vissa möten och resandet förändras därmed. Flera nya cykelvägar har anlagts och numera finns mil cykelvägar. Tio arbetsplatser har deltagit i cykelvänlig arbetsplats som initieras av Västra Götalandsregionen. Trollhättan deltog även i projektet Vintercyklist där 17 cyklister fick dubbdäck i utbyte mot att de skulle rapportera om hur Trollhättans cykelvägar upplevdes vintertid. Kommentarerna handlade framförallt om belysning och isgrus. Trollhättan marknadsfördes som en bra cykelstad på Svenska Cykelmässan i Göteborg, Sveriges nya årliga mässa. 5 328 1 511 2 167 0 327 1 605 2 163 0 327 1 659 2 225 Minska användningen av fossila drivmedel Enligt energimålen ska den egna organisationen vara 100 % fri från fossila drivmedel år 2020. En bestämmelse för anskaffning av fordon - fossilfri fordonsflotta 2020 finns framtagen. Trollhättan är en av de för elbilar, laddtätaste kommunerna i landet, vilket är ett resultat av ett samarbete mellan olika aktörer i kommunen. För att nå uppsatt mål om fossilfri fordonsflotta 2020 förs diskussioner angående alternativa bränslen. Jämfört med 2016 så har antalet körda mil med egen bil i tjänsten minskat med drygt 600 mil och var vid årets slut 35 900 mil. Enligt energimålen ska den egna organisationen vara 100 procent fri från fossila drivmedel år 2020 och Trollhättan är redan en av de laddtätaste kommunerna i landet. Foto: Per Ivarsson.
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 29
30 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Kvalitetsarbetet Nämnderna ska målmedvetet verka för en god kvalitet som bygger på ständig förbättring och fokuserar på kunder/brukare. Så lyder inledningen av Trollhättans Stads kvalitetspolicy.. s verksamheter och tjänster har stor betydelse för våra medborgare och företag. För att åstadkomma bra verksamhet och service arbetar staden systematiskt med kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. Basen i vårt övergripande kvalitetsarbete Förutom egna mätningar inom stadens verksamheter är det framförallt två delar som utgör basen i det övergripande kvalitetsarbete: Öppna jämförelser och kommunens kvalitet i korthet. Öppna jämförelser Öppna jämförelser för socialtjänsten sätter fokus på att arbetet med brukarna sker med effektfulla metoder som har stöd i forskning och att samverkan mellan olika berörda offentliga verksamheter sker för att åstadkomma bästa möjliga stöd. Sedan resultaten i öppna jämförelser för socialtjänsten började följas 2013 har det varit en stadig positiv utveckling I grundskolan når fler flickor än pojkar kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 och fler flickor är behöriga till gymnasiet. Flickorna har ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkar. I gymnasiet tar fler kvinnor än män examen inom tre år och får grundläggande behörighet till högskola och universitet. Inom två år efter gymnasiet är en större andel kvinnor än män etablerade på arbetsmarknaden eller studerar. Det är fler män som arbetar inom 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Det är fler kvinnor studerar vidare inom två år. Jämförelsen av vård- och omsorg om äldre som avser brukares upplevelse av särskilt boende visar att våra resultat fortfarande ligger under liknande kommuners och rikets totalt sett. Det som har förbättrats något från föregående mätning är nöjdhet med boende, trivsel i gemensamma utrymmen och omgivningen utomhus, förtroende för personalen. Kvinnor är mer nöjda med bemötandet än män. Det är fler män än kvinnor som är nöjda med särskilt boende som helhet. Nöjdhet med hemtjänst som helhet är lägre än liknande kommuner vid senaste mätningen och har sjunkit sedan föregående år. Nöjdheten med bemötande och förtroende för personalen ligger fortfarande högt och på samma nivå som liknande kommuner och riket. Äldre i Trollhättan med hemtjänst är mindre nöjda med hur de får information om förändringar, möjlighet att framföra synpunkter samt att personalen har tillräckligt med tid i jämförelse med riket och liknande kommuner. Kvinnorna och män är lika nöjda med bemötandet och har samma förtroende för personalen. Kommunens Kvalitet i Korthet Resultaten visar hur staden ligger till i jämförelse med övriga kommuner. medverkade i undersökningen tillsammans med 258 andra kommuner. Vissa mått mäts vartannat år och vissa mått hämtas från öppna jämförelser. Resultatet varierar och visar både på områden där verksamheten är har god kvalitet och där förbättring kan ske. Det är bra resultat när det gäller öppettider, information till medborgarna, väntetid, miljöarbete och inköp av ekologiska livsmedel. Serviceutbudet på särskilt boende, hemtjänst och LSS-boende ligger också väl till. Trollhättans Stad har lägre kostnader i förskola, grundskola och särskilt boende. Områden som fortfarande är en stor utmaning är andelen förvärvsarbetande där kommunen kan bidra till resultatet men konjunktur och omvärld påverkar utbudet av arbete lokalt och regionalt. Behov av ekonomiskt bistånd ligger högt. har lägre resultat avseende gymnasieelever med examen inom 4 år samt i grundskolan men det är stor skillnad mellan skolor. Upplevelsen av nöjdhet med särskilt boende och hemtjänst är lägre än liknande kommuner. För att ge en enkel översiktlig bild är resultatet indelat i fyra grupper: Mörkgrön visar att Trollhättan tillhör kommunerna med bäst resultat. Ljusgrön visar att Trollhättan tillhör kommunerna med näst bäst resultat. Gul visar att Trollhättan tillhör kommunerna med näst sämst resultat. Röd visar att Trollhättan tillhör kommunerna med sämst resultat. Tom ruta innebär att området inte mätts.
Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse 31 Tillgänglighet Andel som får svar på e-post inom två arbetsdagar Andel som via telefon får direkt svar på en fråga Upplevelse av ett gott bemötande vid telefonkontakt Huvudbibliotekets öppethållande Simhallens öppethållande Återvinningscentralens öppethållande Väntetid för plats på särskilt boende Handläggningstid för att få ekonomiskt bistånd 2016 2017 Effektivitet 2016 2017 Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan* Elevernas resultat i ÅK3 i Sv, och Ma Elever i ÅK6 med lägst betyg E Behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram Kostnad per betygspoäng i ÅK9* Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år Kostnad gymnasieskola (kr/elev)* Omsorgs- & serviceutbud inom särskilda boenden Trygghet Medborgarnas upplevda trygghet i kommunen Antal personal som besöker en äldre person med beviljad hemtjänst under 14 dagar Kommunen som samhällsutvecklare Andel förvärvsarbetare Invånare som någon gång fått ekonomiskt bistånd Antal nystartade företag 2016 2017 2016 2017 Kostnad per plats i kommunens särskilda boende* Andel som är nöjda med sitt särskilda boende Omsorgs & serviceutbud inom kommunal hemtjänst Kostnad per vårdtagare inom hemtjänsten* Andel som är nöjda med sin hemtjänst Omsorgs- & serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende Ej återaktualiserade ungdomar, socialtjänsten *) Färgsättningen på dessa mått utgår från värderingen att låga kostnader är positivt. Ohälsotalet bland invånarna Andel miljöbilar i kommu nens organisation Återvinning av hushållsavfall Andel inköpta ekologiska livsmedel Medborgarnas upplevda nöjdhet med Trollhättan som en attraktiv plats att bo och leva på Information och delaktighet Kommunens webbinformation till medborgarna Medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling (här mäts hur många vägar/ kanaler som medborgarna har möjlighet att påverka genom) Medborgarnas upplevda inflytande över kommunens verksamhet 2016 2017
32 Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser Nämnderna Nämndernas verksamhetsredogörelser finns samlade i en särskild handling. I den redogör nämnderna inför kommunfullmäktige för fullgörandet av det uppdrag som nämnden genom budgeten fått, d v s utnyttjandet av anslagna medel och verksamhetens omfattning och måluppfyllelse i förhållande till givna uppdrag På efterföljande sidor finns en nämndsindelad redogörelse för s verksamhet. I tabellen nedan redovisas kostnader och intäkter per nämnd. Här framgår att utbildningsnämnden, omsorgsnämnden, kommunstyrelsen och arbetsmarknads- och socialnämnden svarar för 92 % av verksamheten. Kommunstyrelsen finns bland de största nämnderna genom att den ansvarar för budgeten för de frivilliga skolformerna ersättningen till Kunskapsförbundet Väst. Två tredjedelar av styrelsens verksamhet finns genom ersättning till andra utförare inom områdena utbildning, kultur, fritid, kommunikationer och räddningstjänst. Bruttokostnader fördelade per nämnds verksamhetsområde Omsorg 30 % Kultur/Fritid 4 % Utbildning 30 % Arbetsmarknads/social 14 % Byggnads/trafik 3 % Miljö 0 % Kommunstyrelsen 18 % Nettokostnader fördelade per nämnds verksamhetsområde Omsorg 32 % Kultur/Fritid 5 % Utbildning 34 % Arbetsmarknads/social 10 % Byggnads/trafik 3 % Miljö 0 % Kommunstyrelsen 16 % Antalet äldre trollhättebor kommer att öka, därför behövs det flera äldreboenden. Här byggs det nya äldreboendet på Lextorp. Foto: Jonathan Hjort.
Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser 33 Nämndernas verksamhetsberättelser Utbildningsnämnden............... 34 Kultur- och fritidsnämnden........... 38 Omsorgsnämnden................. 40 Arbetsmarknads- och socialnämnden... 44 Miljönämnden.................... 47 Byggnads- och trafiknämnden......... 48 Kommunstyrelsen.................. 50
34 Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser Utbildningsnämnden ORDFÖRANDE: MATS WIKING (S) Den områdesindelade 0-16 årsperspektivs organisationen har ändrats till tre verksamhetsområden. Måltids- och lokalvårdspersonalen har överförts till serviceförvaltningen. Nämndens ansvar är förskola/pedagogisk omsorg, förskoleklass/grundskola/grundsärskola/fritidshem, skolformsövergripande verksamhet samt gemensam administration. Ekonomi Utbildningsnämnden redovisade 0,4 mkr lägre kostnader än justerad budget. Resultat Mkr 2017 2016 2015 Intäkter 186,6 155,9 128,8 Kostnader 1 272,4 1 194,7 1 118,2 Budgeterade skattemedel 1 086,3 1 029,4 994,4 Budgetutfall +0,4-9,4 +4,9 Bruttoinvesteringar 8,1 3,5 5,6 Nettoinvesteringar 8,1 3,5 5,5 Nettokostnader Mkr 2017 Budg 2016 2015 Förskola 359,6 344,8 334,3 328,3 Grundskola/fritidshem 687,4 699,5 664,9 625,5 Skolformsövergripande verksamhet 22,9 25,0 23,4 19,7 Lednings och stödverksamhet 15,9 16,9 16,2 15,9 Summa 1 085,8 1 086,3 1 038,8 989,4 Nämndens nettokostnader ökade med 4,5 %. Följande tabell visar den del av volymutvecklingen som beror på förändrade målgrupper: Förändring 2016-2017 Nettokostnads- Målgrupps- % ökning förändring Förskola 7,6 % 1-5 år 1,5 % Fritidshem 6-12 år 1,9 % Grundskola inkl särskola 3,4 % 2,1 % Målgruppsökningen varier mellan 1,5 % till 2,1 % för verksamheterna. Nämnden har fått ytterligare statsbidragstillskott 2017. Totalt erhålls ett 30-tal olika bidrag som tillsammans motsvarar drygt 100 miljoner. Personalkostnaderna i grundskolan har ökat med 9 %. Det är framförallt statsbidrag för lågstadiesatsningen i år F-3 som har finansierat personalökningen. Ökade statsbidrag och målgruppsökningar har inneburit att antalet anställda ökat med 37 årsarbetare inom förvaltningen. Förskoleverksamheten redovisade ett underskott på 14,8 mkr. Avvikelsen beror till största del på förskolans enheter där ett ökat antal barn och längre vistelsetider medfört ökade personalkostnader. Grundskolans kostnader var 12,1 mkr lägre än budget. Överskotten finns främst på enheterna och kan delvis förklaras med återhållsamhet p.g.a. omorganisation. Under hösten har grundskolans enheter haft i uppdrag att redovisa överskott för att kompensera förskoleverksamhetens underskott. Detta har möjliggjorts bl. a. för att utbyte av elevdatorer har fördröjts till 2018 och ökade statsbidrag. Centralköket är en skolformsövergripande verksamhet som är intäktsfinansierad. Den lämnar överskott med 1,0 mkr. Antalet sålda portioner har ökat med 0,1 %. Livsmedelskostnaden per portion har ökat med 2,9 % och andelen ekologiska livsmedel har ökat från 36 % till 42 % jämfört med 2016. Vakanser inom Välkomsten innebär att elevstödet hade 1,1 mkr lägre kostnader än budget. Året som gått Förvaltningen har genomgått en organisationsförändring från och med den 1 juni som innebär att den geografiska indelningen med 0-16 årsperspektiv ändrades till tre verksamhetsområden, ett för förskola och pedagogisk omsorg, ett för förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem och ett för elevstöd och modersmål. Ytterligare en organisationsförändring som började gälla den 1 oktober har påverkat verksamheten då måltids- och lokalvårdspersonal bytte organisatorisk tillhörighet till den nyinrättade serviceförvaltningen som organisatoriskt finns under kommunstyrelsen. Elever och barn i skola och omsorg 2017 2016 2015 Antal elever grundskola 7 050 6 944 6 761 Antal barn 1-5 år förskola och pedagogisk omsorg 3 064 3 020 3 050 Antal barn 6-12 år fritidshem och pedagogisk omsorg 2 797 2 745 2 587 Antal barn och elever fortsätter öka. Personalomsättning har ökat till nästan 14 %. I princip alla verksamheter utmanas av personalbrist. Främst saknas legitimerad personal, såsom förskollärare, lärare och specialpedagoger.
Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser 35 Glada barn på Mioäpplets förskola sjunger i samband med invigningen. Foto: Andreas Gleisner. Elev- / barnutveckling 1-5 år 6-15 år Schematid per vecka, förskola 1-5 år, snitt per år Antal 10000 8000 6000 4000 2000 0 6 699 6 733 6 956 7 050 7 273 7 398 7 491 7 573 7 736 3 498 3 462 3 494 3 543 3 632 3 720 3 868 4 023 4 155 2014 15 16 17 18 19 20 21 22 Anm: Elevutveckling 2014-2017 utfall och 2018-2028 prognos. Antal h 33,0 32,6 32,2 31,8 31,4 31,0 2013 2014 2015 2016 2017 Antalet barn och elever fortsätter öka de kommande åren vilket också innebär att det kommer behövas mer personal. I syfte att behålla personal och rekrytera nya personalgrupper har förvaltningen valt att satsa på att marknadsföra sitt varumärke som attraktiv arbetsgivare. Ett led i det arbetet är att öka aktiviteten på sociala medier samt ökat deltagandet vid yrkesmässor. För att attrahera utvecklingsintresserade pedagoger har förvaltningen fokuserat på den skolutveckling som sker. En viktig möjlighet är att redan under utbildningstiden möta framtida pedagoger genom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Förskola Efterfrågan på förskoleplatser fortsätter öka. Behovsandelen för barn åldern 1-5 år ökade från 86,1 % till 86,6 % samtidigt som den genomsnittliga schematiden ökade från 32,1 timmar per vecka till 32,7. Två förskolor, Förskolan Stommen, med fem avdelningar, i Sjuntorp och förskolan Mioäpplet, med tre avdelningar, på Hälltorp invigdes. Därtill har tillfälliga lokaler tagits i bruk för förskoleverksamhet på Kronogårdens fritidsgård, Frälsegårdsskolan samt i Velanda. Projektering påbörjades av en ny förskola i Upphärad med fyra avdelningar samt en ny förskola i Kvarteret Gulsparven med fyra avdelningar, vilka båda beräknas stå klara i början av 2019. En stadsövergripande barnhälsa med namnet Fyrklövern bildades i syfte att säkerställa ett likvärdigt arbete kring barn i behov av särskilt stöd på alla förskolor i staden. Grundskola och fritidshem Skolorna Kronan F-9, Lextorpsskolan F-6, Sylteskolan F-9 samt Frälsegårdsskolan F-6 ingår under 2016-2018 i ett samarbete med Skolverket inom ramen för projekt Samverkan för bästa skola (SBS). Under vårterminen startade en tvåårig utbildningssatsning Systematiskt kvalitetsarbete med fokus på analys med
36 Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser stöd av Karlstads universitet, inom ramen för Skolverkets projekt Samverkan för bästa skola. För att satsningen ska komma alla förskolor och skolor till del deltar alla chefer och ett antal pedagoger, totalt ca 80 personer, i utbildningen som omfattar 80 timmar. Utbildningsinsatsen innebär ett ökat fokus på kollegialt lärande mellan rektorer/ förskolechefer/nyckelpersoner, vilket bedöms stärka förutsättningarna för likvärdighet. Insatsen bedöms så här långt ha ökat det kollegiala lärandet och bidragit till att stärka kvaliteten i hela organisationens kvalitetsarbete. Insatsen har också bidragit till att förvaltningsledningen identifierat angelägna strategiska frågor att arbeta vidare med. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 är 219,9 vilket är något lägre än fjolårets 222,7. Genomsnittet i riket uppgår till 223,5. Även behörigheten till gymnasieskolan är något lägre än föregående år. En orsak till detta är ökningen av antalet nyanlända elever de senaste åren. Trollhättans skolor har klarat den ökade andelen nyanlända på ett bra sätt jämfört med många andra, vilket visade sig då kommunen hamnade bland de 100 bästa i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) Öppna jämförelser. För att ytterligare belysa de olika förutsättningar som råder kan nämnas att Kronan som har det lägsta meritvärdet ändå ligger över det så kallade Salsavärdet (förväntat resultat utifrån förutsättningarna). Även för barn i åldern 6-12 år ökar behovsandelen, från 56,2 % till 56,4 %. Måluppfyllelse Av de sju prioriterade målen bedöms ett som uppfyllt medan sex mål bedöms delvis uppfyllda. Resultaten varierar mellan skolenheter beträffande godkända för gymnasiestudier samt de samlade meritvärdena och man ser tydligt de stora skillnader som finns mellan elevernas resultat i olika delar av staden. Trollhättan är en segregerad stad med väldigt olika förutsättningar utifrån den socioekonomiska situationen. Tillgång till legitimerad personal är en viktig faktor för att kunna tillgodose kraven på en god lärmiljö. De skolor som har låg måluppfyllelse har också störst brist på legitimerad personal och svårig - heter att rekrytera ny personal. Delning av förskola och skola har inneburit ökade förutsättningar för likvärdighet mellan stadens skolor och förskolor. Bedömningen är att förskolan kan koncentrera sig på sitt pedagogiska uppdrag på ett mer strukturerat sätt än tidigare. De flesta förskolor bedöms ha en god verksamhet med lärande i vardagen, trygghet och omsorg som vårdnadshavarna är nöjda med. Nyckeltal 2017 2016 2015 Förskola Antal årsarbetare med högskoleexamen 294 281 Antal inskrivna barn/årsarbetare 5,2 5,2 5,3 Frisktal för personal 58,5 44,3 Andel vårdnadshavare som är nöjda med verksamhetens kvalitet 94,4 Andel vårdnadshavare som upplever att de har inflytande och delaktighet 85,7 85,7 Grundskola Andel elever i årskurs 9 med behörighet till yrkesprogram GY 78,5 82,9 76,2 Andel närvarande elever 89,0 88,7 Andel legitimerade lärare 72,7 74,5 76,4 Andel elever som upplever sig har inflytande och delaktighet i verksamheten 67,6 Andel elever som upplever att verksamheten präglas av tillit och höga förväntningar. 83,7 Skolformsövergripande Andel nöjda mottagare av tjänster från skolformsövergripande verksamheterna 90,0 Investeringar Nettoinvesteringarna uppgick till 8,1 mkr vilket är hela budgetutrymmet. Största andelen avser utrustning till Hälltorpsskolan men även till de nya förskolorna Stommen och Mioäpplet. Framtid Hög måluppfyllelse och likvärdighet över staden kräver välutbildad personal. Bristen på personal inom i stort sett samtliga yrkeskategorier är fortsatt en stor utmaning. Åtgärder togs fram i personalförsörjningsplanen och ska följas upp under 2018. Arbetet med satsningar på karriärmöjligheter fortgår genom förste- och utvecklingslärartjänster, men även det interna ledarutvecklingsprogrammet som syftar till att utveckla medarbetare till ledare. Ett internt introduktionsprogram för chefer har tagits fram för att ge stöd till nya chefer. Andelen nyanlända elever utgör drygt 9 % av eleverna i de kommunala skolorna och måluppfyllelsen är låg. En utmaning är att öka måluppfyllelsen för denna grupp. Genom att satsa på utbildning och gemensam planeringstid för pedagoger ska förskolor i västra Trollhättan öka kvaliteten i verksamheten. Målet är en förskola som bättre lever upp till målen i skollagen och förskolans läroplan. Foto: Andreas Gleisner.
Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser 37
38 Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser Kultur- och fritidsnämnden ORDFÖRANDE: CARINA LORENTZON (S) Satsningarna på kultur och fritidsaktiveter är ett viktigt medel för långsiktig social hållbarhet. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att se till att invånarna erbjuds en positiv kultur- och fritidsverksamhet av god kvalitet. Ekonomi Kultur- och fritidsnämndens kostnader har varit 0,4 mkr lägre än budget. Nettokostnadsökningen jämfört med 2016 är 5,5 %. Kostnadsökningarna är till stor del relaterat till de investeringar som gjorts i flertalet anläggningar. Resultat Mkr 2017 2016 2015 Intäkter 27,6 27,6 22,8 Kostnader 182,8 174,6 164,4 Budgeterade skattemedel 155,6 147,8 143,2 Budgetutfall +0,4 +0,7 +1,6 Bruttoinvesteringar 25,9 28,8 16,4 Nettoinvesteringar 24,3 28,8 16,4 Nettokostnader Mkr 2017 Budg 2016 2015 Kulturverksamhet 69,5 69,5 68,1 65,0 Fritidsverksamhet 61,0 61,5 57,7 55,1 Föreningsstöd 18,0 18,4 15,5 15,3 Lednings och stödverksamhet 6,8 6,2 5,8 6,2 Summa 155,2 155,6 147,1 141,6 Kulturverksamheten har haft en del vakanser som täckt ökade kostnader, bland annat vid övergången från ferietill semestertjänster på N3 för att säkerställa bemanning under hela året. Fritidsverksamheten har haft ökade intäkter beroende på att idrottshallarna varit tillgängliga för uthyrning under sommaren. Året som gått AFlera evenemang som introducerades med anledning av 100 års jubiléet fortsatte även 2017, exempelvis Trollywood Animation Festival, Trollhättans Idrottsgala och Trollhättan Jazz & Bluefestival. Hjortmossen fritidsgård finns nu i nya lokaler i kvarteret Elefanten och har bytt namn till V-huset. Verksamheten har fått ett rejält uppsving där man når betydligt fler ungdomar än tidigare. Den sista etappen med en bryggpromenad mellan de båda badplatserna och utökad parkering vid Öresjö är nu färdigställd och invigd. Trollhättans Skate- och aktivitetspark i Kvarteret Gåsen blev också klar under året. Inom föreningslivet ökade deltagandet i nästan samtliga åldersgrupper dock betydligt mer för pojkarna än flickorna. Fritidsgårdsenheten har arbetat aktivt med inkludering av nyanlända. Inriktningen har varit att utifrån behoven ge ungdomarna möjligheter att finna sig till rätta i sitt nya land. Tilldelning av statsbidrag har möjliggjort att unga invånare erbjudits kostnadsfria sommarlovsaktiviteter. Satsningarna har bestått i extra sommaröppet på fritidsgårdar, samt Parklek i olika stadsdelar. Resultatet har varit positivt och många unga har deltagit i aktiviteterna, 900 besök under extra öppet visar att fritidsgårdsverksamhet under sommarlovet fyller en viktig funktion. Nyckeltal 2017 2016 2015 Kulturverksamhet Antal deltagare i N3 kulturskolas verksamhet 1 459 1 557 1 575 Procentuell andel pojkar/ flickor i N3 Kulturskolas avgiftsbelagda verksamhet 33/67 32/68 32/68 Kronan; antal bokningar i lokaler (samtliga) 1 179 1 172 1 179 Bibliotek (samtliga) antal besök fysiska och digitala (tusental) 527 364 571 Konsthallen antal besökare 9 745 12 604 11 346 Fritidsverksamhet Slättbergshallen säsong antal veckor A/B/C-hallen 22/30/12 22/30/12 22/30/12 Antal bad i Sjuntorps simhall 33 459 31 007 27 267 Antal besökare (samtliga) på fritidsgårdarna 1 428 1 433 1 294 Antal öppet timmar efter 14.00 vardagar samt helg - fritidsgårdar 261 261 261 Föreningsstöd Antal deltagartillfällen idrott (tusental) 305,5 301,0 269,9 Antal medlemmar i bidragsberättigad ålder 11 694 11 686 10 542 Procentuell andel pojkar/flickor i bidragsberättigad ålder som det sökts bidrag för, samtliga föreningar 61/39 59/41 57/430
Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser 39 Den sista etappen med en bryggpromenad mellan de båda badplatserna vid Öresjö färdigställdes. Foto: Jenny Persson. Antal besökare på fritidsgårdarna 12-17 år Antal 2 000 1 500 1 000 500 0 2013 2014 2015 2016 2017 Måluppfyllelse Av nio prioriterade mål är fyra helt uppfyllda och fem delvis uppfyllda. Målen avseende mer jämlika och jämställda livsvillkor är delvis uppfyllda. Aktivt arbete görs för att ge alla oavsett bakgrund förutsättningar att kunna delta i verksamheterna. Mål som rör kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling bedöms nå ett mycket gott resultat. Det finns ett stort och varierat utbud av aktiviteter/arrangemang som riktar sig till alla stadens invånare. Alla verksamheter arbetar aktivt för att sprida information och sätta Trollhättan på kartan. En aktiv roll tas även inom en rad utvecklingsområden inriktade mot stadens framtid. Målet att stimulera och medverka till ökad delaktighet och inflytande uppnås delvis. Arbetet kommer intensifieras för att stärka kunskapen kring demokratifrågor. Investeringar Det största pågående projektet är ny klubblokal med omklädningsrum på Nysätra idrottsplats. Nettoinvesteringar Mkr Budg Red Avv Omklädningsrum Nysätra 7,5 2,3 5,2 Öresjö Etapp 3 5,5 5,2 0,3 Skateboardpark 2,0 2,3-0,3 Sarg, Slättbergshallen 1,2 1,1 0,1 Renovering Sjuntorps simhall 1,0 1,5-0,5 Tennishallen golv 0,9 0,9 0,0 Övrigt 6,3 10,9-4,6 Summa 24,4 24,2 0,2 Framtid N3 står likt andra kommuners kulturskolor inför den största förändringen sedan framväxten under 1950-talet. En allt mer mångfacetterad verksamhet efterfrågas, vilket innebär att moderna kulturuttryck får samsas med en mer traditionella inriktningar. Tillgång till utbildning för framtida pedagoger kommer vara ett viktigt led i personalförsörjningen. Fortsatt dialog med föreningslivet kommer vara i fokus framöver. Inom våra invandrarföreningar finns behov av utbildning inom demokrati, värdegrundsfrågor och föreningskunskap. Globalisering, ökad utomeuropeisk invandring och ny informationsteknik medför helt nya utmatningar och en fortsatt satsning på kultur- och fritidsaktiviteter kommer därför vara ett viktigt medel för långsiktig social hållbarhet. Under 2018 kommer regionen ge ut ett nytt handlingsprogram för utveckling av kulturella och kreativa näringar. Det kommer bli en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet inom nämnden Tillgång på friluftsområden har stor betydelse för folkhälsan. Nytt konstsnöspår, utveckling av Sjölandabadet samt en fortsatt satsning på spontanidrottsplatser kommer vara centralt för utvecklingen.
40 Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser Omsorgsnämnden ORDFÖRANDE: ANN-CHRISTIN HOLGERSSON (S) Måluppfyllelsen inom socialpsykiatrin och omsorger för funktionsnedsatta har förbättrats väsentligt. Nämnden ansvarar för stöd till äldre och handikappade, hälso- och sjukvård, samt omsorger till funktionsnedsatta. Ekonomi Nämnden redovisar 12,9 mkr högre kostnader än budget. Netto ökade kostnaderna med 5,7 %. Underskottet kan framförallt hänföras till hemvårdens enheter inom vård och omsorg. Resultat Mkr 2017 2016 2015 Intäkter 228,4 270,3 272,3 Kostnader 1 244,8 1 174,2 1 131,7 Budgeterade skattemedel 1 003,5 911,8 860,1 Budgetutfall -12,9 8,0 0,7 Bruttoinvesteringar 4,0 6,7 4,1 Nettoinvesteringar 4,0 6,7 4,1 Nettokostnader Mkr 2017 Budg 2016 2015 Vård och omsorg 669,2 654,0 635,9 601,2 Omsorg för funktionsnedsatta 268,8 268,1 254,8 235,9 Social psykiatri 54,5 57,8 53,9 51,7 Lednings och stödverksamhet 23,9 23,7 17,1 15,1 Summa 1 016,4 1 003,5 961,8 903,9 Vård och omsorg redovisar 15,2 mkr högre kostnader än budget. Nämndsanslag redovisar 3,0 mkr lägre kostnader än budget. Färre timmar inom hemvården, samt frånvaro av stora ärenden inom bostadsanpassning har inneburit överskott på 7,6 mkr. Brist på korttidsplatser och sjuksköterskor kombinerat med korta utskrivningstider från NUsjukvården innebar att kostnaderna för utskrivningsklara ökade igen, mot budgeterat 0,2 mkr redovisas ett underskott -5,7 mkr. Demografisk förändring Antal 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 95 - år 90-94 år 85-89 år 80-84 år Förändringarna i demografin innebar en måttlig ökning av målgruppen. Antalet brukare har ökat, samtidigt minskade antalet hemtjänsttimmar, vilket innebär färre beviljade timmar per brukare. Antalet gruppbostadplatser är oförändrat. Antal timmar hemtjänst Antal timmar 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 93 99 110 124 457 489 483 454 956 983 941 949 1 399 1 425 1 419 1 418 2013 2014 2015 760 450 639 167 121 283 757 626 637 702 119 924 748 574 627 553 121 021 2016 748 509 624 081 124 427 2017 Hemtjänst, total SoL timmar Del HSL tim 2013 2014 2015 2016 2017 1 441 Enheterna redovisar ett resultat på minus 18,2 mkr. Största delen av underskottet ligger inom hemtjänsten. Rätten till heltid innebär en utmaning och det varierar mellan enheterna att hitta kostnadseffektiva lösningar. Arbete pågår med att utveckla logistiken kring scheman och bemanning. Till del kan underskottet även förklaras av att timersättningarna är för låga för att täcka alla omkostnader. Ersättningen för nattbemanning kommer höjas from 2018. En utredning kommer även göras kring möjligheten att distribuera kyld mat till hemtjänstens brukare. Ett sådant arbetssätt kommer sannolikt leda till lägre kostnader. 129 438 954 739 522 612 015 127 507
Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser 41 Enhetschef Gunilla Mahrberg och kollegan Anne Vornanen framför det nya äldreboendet i Lextorp som kommer att stå klart under slutet av 2018. Foto: Jonathan Hjort. Nyckeltal 2017 2016 2015 Vård och omsorg Timmar i hemvård 61 627 62 376 62 248 Kostnad per plats i gruppboende 534 514 520 Kostnad per brukare i hemvård 168 165 150 Andel brukare nöjda med hemvård % 85 90 89 Andel brukare som är nöjda med gruppboende % 72 68 72 Omsorger för funktionsnedsatta redovisar 0,7 mkr högre kostnader än budget. Nämndsanslaget redovisar ett underskott på 0,2 mkr. Platsbrist i egna verksamheter har inneburit obudgeterarde sanktionsavgifter på 3,8 mkr, vilket balanseras av överskott på köpta platser och inom daglig verksamhet. Volymen timmar inom personlig assistans minskade med 11 % i egna verksamheter. Sett endast till timmar med assistans - ersättning är minskning 20 %. Antalet LSS timmar utan ersättning från försäkringskassan ökade med 13 %. Bortfallet av timmar med assistansersättning innebär samtidigt lägre kostnader, viket till stor del kompenserar ökningen av LSS timmar där kommunen har hela betalnings - ansvaret. Timmar personlig assistans enligt LSS Timmar 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 90 840 2013 83 972 71 422 88 624 2014 2015 2016 Personlig assistans enligt LSS är ett kommunalt ansvar. 100 273 2017 Enheterna redovisar ett resultat på minus 0,6 mkr. Personlig assistans överskrider budgeten med 2,3 mkr. Schablonersättningen räcker inte då andelen brukare med natt och jour ökar kraftigt. Nyckeltal 2017 2016 2015 Omsorg för funktionsnedsatta Kostnad per plats i boende 811 777 744 Kostnad per brukare daglig verksamhet 139 124 119 Antal köpta platser (snitt per månad) 17 14 18 Antal brukare som flyttar till eget boende 2 0 3
42 Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser Socialpsykiatrin redovisar 3,2 mkr lägre kostnader än budget. Målmedvetet arbete med schemaläggning, samt även minskade behov av insatser, har bidragit positivt till resultatet. Nyckeltal 2017 2016 2015 Socialpsykiatrin Kostnad per plats i boende 487 467 438 Antal brukare som flyttar till eget boende 2 1 0 Antal köpta platser (snitt per månad) 6 5 4 Antal brukare som har samordnad individuell plan 10 9 Året som gått Bemanningsenheten har organisatoriskt knutits direkt till förvaltningschefen. En projektledare har anställts för att införa produktionsplanering med hållbara scheman inom ekonomiska ramar. Arbete har bedrivits med områdesvisa pooler för att minska antalet timanställda. Mellan 2015 och 2017 har timmarna sjunkit med 23 %. En ny karriär väg En väg in ska ge möjlighet för outbildade timvikarier att få vikariat/tillsvidaretjänst och även utbildning till undersköterska. Under ett antal år har det varit svårt att rekrytera framförallt arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor. Personalomsättningen bland sjuksköterskor har varit 30 %. Det har även blivit svårare att rekrytera undersköterskor/stödassistenter, vilket medfört att det varit nödvändigt att anställa outbildad personal. Omsorgsförvaltningen bedriver ett projekt för att implementera välfärdsteknik. Uppdraget är att inventera och kartlägga behov där digital teknik skulle kunna vara ett stöd i verksamheten. Flera pilotprojekt är igång. Vård och omsorg Med anledning av den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har ett projekt startats av primärvården med förstärkt hemsjukvårdsläkare. Syftet är att öka tillgången på hembesök för att de mest sjuka ska få en personcentrerad, trygg och samordnad primär- och specialistvård. Meningen är även att stärka samarbetet mellan hemsjukvårdsläkaren och kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysik terapeuter, genom att arbeta i team runt patienten. Målet är att så långt som möjligt förhindra besök på akutmottagning och inläggning på sjukhus. Det nya planeringssystemet, Kompanion, är nu i full drift. Systemet utgår från ett brukarperspektiv med fokus på individuella behov, önskemål samt kontinuitet. Det ger också möjlighet att i högre grad tillvarata personalens kompetens till insatser där de behövs. Dessutom innebär det en förbättrad arbetsmiljö då alla personalgrupper ges likvärdiga planeringsförutsättningar. Syftet är också att vara ett stöd för uppföljning och kontroll av verksamhetens resultat. Dagverksamhetens, träffpunkter har utvecklats utifrån brukarnas önskemål. Besöksfrekvensen ökar och en enhet har startat en egen Facebooksida för att sprida information om verksamheten. Byggnation av Blåvingen 2 med 45 platser påbörjades. Granngårdens och Klockans vård- och omsorgsboenden kommer att flytta dit. Lokalplanering pågår även för nytt vård och omsorgsboende med 45 platser i kvarteret Stjärtmesen. Omsorger för funktionsnedsatta En ny organisation för verksamhetspedagoger har inrättats. Tydliga uppdragsbeskrivningar för verksamhetspedagoger, stödpedagoger samt stödassistenter har arbetats fram. Arbetet med uppdragsbeskrivning för enhetschefer har påbörjats. Ett stort arbete har gjorts med implementering av nytt kvalitetsledningssystemet. Några verksamheter har påbörjat dokumentation enligt IBIC (individens behov i centrum). På Slättbergsvägen har ett LSS boende med åtta platser öppnats. Projekteringen har påbörjats för ett LSS boende i kvarteret Gulsparven. Förstudie pågår avseende utbyggnad av platser på befintliga boenden. Dessutom utreds möjligheter för ytterligare ett boende. Vid årsskiftet stod 14 personer i kö till LSS-boende. Intresseorganisationer har varit involverade i planering kring LSS boendet på Slättbergsvägen samt planering och genomförande av OCAB loppet, vilket är en tävling för personer med funktionsnedsättning. Daglig verksamhet har haft en uppskattad höstmarknad på Folkets hus med många besökare. Försäkringskassans bedömningar avseende rätten till assistansersättning har förändrats. Antalet personer med pågående assistansersättning som, vid omprövningar, fått avslag ökar. Det kan innebära ökade kostnader för kommunerna då fler personer beviljas personlig assistans enligt LSS eller SOL. Socialpsykiatrin En brukarundersökning har genomförts för personer som har boendestöd och insatsen bostad med särskild service enligt SOL. Resultaten visar på en markant högre svarsfrekvens samt högre nöjdhet hos brukarna. Nöjdheten med boendestöd visar på 98 % (94 % 2014) och nöjdheten med bostad med särskild service SOL 88 % (78 % 2014).
Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser 43 I oktober öppnades ett nytt LSS-boende med åtta platser på Slättbergsvägen. Foto: Jonathan Hjort. Enheterna har aktivt arbetat med förbättringsområden, vilket kommer fortsätta utifrån de nya resultaten i brukarundersökningen. Träffpunkten på Tallbacken fortsätter att ta emot fler brukare. Snittet med antal besök per månad har ökat kraftigt. Verksamheten har sedan hösten öppet två kvällar per vecka samt en helgdag per månad. Måluppfyllelse Av nio prioriterade mål är fem helt uppfyllda och två delvis uppfyllda. Det är en väsentlig förbättring för socialpsykiatrin och omsorg för funktionsnedsatta. Målen om delaktighet är uppnådda inom omsorg för funktionsnedsatta och socialpsykiatri. Inom vård och omsorg, som har långt till målet, är det framförallt inom särskilt boende som måluppfyllelsen är låg. Insatser pågår för att höja resultaten. Målen om möjlighet till sysselsättning, arbete och fritid, är uppfyllda för omsorg för funktionsnedsatta och socialpsykiatrin. Sysselsättningscoacher har inventerat önskemål hos alla brukare och hjälpt de som önskar till sysselsättning. Vård och omsorg har fortfarande inte nått upp till målnivån. Det är framförallt för brukarna i särskilt boende som måluppfyllelsen är låg. Målet riktat mot barnperspektivet är uppfyllt av omsorg för funktionsnedsatta, medan socialpsykiatrin har en bit kvar. Utbildningar har genomförts och rutiner har setts över. Målet för god boendemiljö i särskilt boende är långt i från uppfyllt. Brukarna är inte nöjda med sina rum, gemensamhetsutrymmena eller utomhusmiljön. Om- och nybyggnation kommer att bli nödvändigt. Det är kostsamma åtgärder som tar lång tid att genomföra. Framtid Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 % mellan 2010 och 2050 enligt SCB:s befolkningsprognos. Fler äldre relaterat till antalet yrkesverksamma kommer kräva ett målinriktat arbete för att möta den åldrande befolkningens behov av vård och omsorg. Framtidens samhälle kommer behöva vara tillgängligt; med närservice, modern hjälpmedelsanvändning, anpassade bostäder och kommunikationer. För att möta den demografiska utvecklingen krävs ett aktivt arbete för att människor skall kunna bo kvar i eget boende så länge som möjligt. Ett led i att stärka möjligheten till kvarboende är att fortsätta utveckla de dagverksamheter och träffpunkter som finns i verksamheten. Brukarnas nöjdhet med kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende behöver öka. Ett arbete har därför påbörjats med att analysera orsaker och ta fram åtgärder utifrån brukarenkäterna. Bostadsbristen gör att personer med funktionshinder har allt svårare att på egen hand skaffa sig en bostad. Detta har medfört att antalet ansökningar till både psykiatri boende och LSS boende har ökat de senaste åren. Behovet av särskilt boende framförallt enligt LSS, överstiger tillgången på platser. Det kommer därför under de närmaste åren att behöva byggas fler boendeplatser. Under 2018 kommer organisationen ändras gällande personlig assistans. Målet är en tydligare organisation med tydliga yrkesroller och dokumentation samt att kontrakt, rutiner och handlingsplaner utarbetas. Arbetet fortsätter med förberedelse för omlokalisering av Slättbergsvägen 222, där 30 boendeplatser under 2019 förväntas övergå till äldreomsorgen. Ett nytt boende inom socialpsykiatrin byggs med 10 boendeplatser och skall stå inflyttningsklart våren 2019.
44 Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser Arbetsmarknads- och socialnämnden ORDFÖRANDE: LARS-GUNNAR ANDERSSON (S) En allt mer tudelad arbetsmarknad, innebär en fortsatt utmaning för nämnden. Nämnden ansvarar för individ och familjeomsorg, arbetsmarknad/sysselsättning samt integrationsverksamhet och konsumentvägledning. Ekonomi Nämnden redovisar 15,6 mkr högre kostnader än budget. Netto ökade kostnaderna med 7,7 %. Underskottet kan härledas till ökade kostnader för familjehem, boende, samt omställnings och avvecklingskostnader till följd av färre ensamkommande barn. Positivt är att försörjningsstödet minskar för fjärde året i rad. Resultat Mkr 2017 2016 2015 Intäkter 243,0 265,9 149,0 Kostnader 582,1 580,6 460,3 Budgeterade skattemedel 323,5 314,2 310,4 Budgetutfall -15,6-0,6-1,0 Bruttoinvesteringar 0,7 0,4 1,5 Nettoinvesteringar 0,7 0,4 1,5 Bruttokostnadsutveckling Mkr 120 100 80 60 40 20 0 Nettokostnadsutveckling Socialtjänst Mkr 250 200 150 100 57 Kommunal finansiering 58 38 42 arbetsmarknad / sysselsättning 62 40 Extern finansiering 77 42 2013 2014 2015 2016 90 42 2017 50 Nettokostnader Mkr 2017 Budg 2016 2015 Arbetsmarknad/ integration 44,2 48,2 44,7 41,9 Socialtjänst 273,2 254,7 250,6 249,7 Konsumentvägledning 2,6 2,3 2,1 2,0 Lednings och stödverksamhet 19,1 18,3 17,4 17,6 Summa 339,1 323,5 314,7 311,3 Arbetsmarknad och sysselsättning omsatte 131 mkr, vilket är en ökning med 10 %. Driftbidragen från arbetsförmedlingen har ökat med 15 mkr, vilket möjliggjort en fortsatt utökning av arbetsmarknadsinsatserna. Socialtjänsten överskrider budgeten med 18,5 mkr. Undantaget det tillfälliga underskottet för ensamkommande barn blir resultatet -13,5 mkr. Det innebär en nettokostnadsökning på 3,4 %. Trenden med minskade kostnader för försörjningsstödet håller i sig, 82,7 mkr betalades ut vilket är 4,8 % lägre än i fjol. Minskad arbetslöshet, ändrade arbetssätt inom socialtjänsten samt ökade insatser från arbetsmarknad/sysselsättning, ligger bakom den positiva utvecklingen. 0 2013 2014 2015 2016 2017 I diagrammet ingår inte ensamkommande barn. Nettokostnaderna för institutionsplaceringar minskade med 5,2 mkr till 25,2 mkr. Samtidigt ökade kostnaderna för familjehem med 7,6 mkr till 39,8 mkr. Det är inom den köpta familjehemsvården kostnaderna ökar. Fler heders- och skyddsärenden, komplex problematik samt särskilda behov så som funktionshinder återspeglar målgruppen där det är svårt att rekrytera egna familjehem. Den stora efterfrågan har även resulterat i högre dygnspriser. Bedömningen är att kostnaderna kommer ligga kvar på den höga nivån. Även kostnaderna för skyddat boende på annan ort fortsätter öka och uppgick i bokslutet till 3,7 mkr. Budgetfinansiering saknas.
Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser 45 Placeringskostnader institutionsplaceringar brutto Mkr 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 10,6 9,7 Beroendestöd 2013 2014 2015 Köpt familjehemsvård, mkr sept-dec 2017 maj-aug 2017 jan-april 2017 sept-dec 2016 maj-aug 2016 jan-april 2016 sept-dec 2015 maj-aug 2015 jan-april 2015 sept-dec 2014 maj-aug 2014 jan-april 2014 Familjestöd exkl EKB 11,2 17,6 14,9 9,3 12,2 13,0 12,9 10,3 2016 Beroendestöd 2017 Budget Familjestöd 6,8 0,6 6,5 0,6 5,5 0,5 4,9 0,2 3,9 0,3 3,8 0,1 3,1 0,2 3,5 2,9 2,8 3,2 4,4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Mkr Året som gått En tilltagande ärendemängd där både tyngden och komplexiteten ökar har påverkat verksamheten. Engagemanget har varit högt bland medarbetarna, men samtidigt har bristen på socialsekreterare inneburit en hög personalomsättning. Omställning och avveckling av boenden för ensamkommande barn har skett i takt med minskat antal barn och ungdomar samt utifrån ändrade ersättnings-nivåer. Försörjningsstödet visar på fortsatt positiv utveckling med minskade kostnader och färre individer i behov av försörjningsstöd. Trollhättan rankades som nummer ett i Sverige av samtliga kommuner i Kvinnofrids-barometern, genom sitt arbete för kvinnofrid och mot våld i nära relationer. Flera enheter har HBTQ certifierats. Certifieringen har gett en ökad kunskap om hbtq, samhällsnormer samt vilka konsekvenser dessa normer har för hälsa och livsvillkor hos hbtq-personer. Ett förändringsarbete har lett till en mer öppen och inkluderande arbetsmiljö samt ett välkomnande bemötande utifrån ett hbtq-perspektiv. Bostadsbristen har varit påtaglig då allt fler människor behöver nämndens hjälp att ordna ett boende. Detta har lett till en fortsatt ökning av antal andrahandskontrakt. Den totala arbetslösheten var vid årets slut 10,8% vilket är 1,0 % lägre än i fjol. Arbetslösheten är högre än i riket. Men tendensen är att skillnaden minskar. Precis som i övriga riket är arbetsmarknaden tudelad där arbetslösheten fortsätter öka i de grupper med utsatt ställning på arbetsmarknaden. För att bättre möta den gruppen har verksamheten ändrat karaktär från kortare praktikinsatser till arbetsmarknadspolitiska insatser såsom extratjänster, utbildningskontrakt och trainee utbildningar. Stort fokus har legat på extratjänster som ökat kraftigt från 30 vid början av året till 142 vid årets slut. Kommunen tog emot 356 nyanlända varav 56 via anvisning. Motsvarande siffror 2016, 486 nyanlända varav 45 via anvisning. Nyckeltal 2017 2016 2015 Arbetsmarknad/sysselsättning Antal personer som deltagit i arbetsmarknadspolitiska insatser 1 431 1 254 1 341 Antal ungdomar i arbetsmarknadspolitiska insatser under året. 128 259 145 Antal personer som haft en anställning av arbetsmarknadspolitiska skäl. 504 398 350 Antalet personer i språkpraktik eller Instegsjobb (eller motsvarande) 79 51 55 SFI studerande som uppnått godkänd C-nivå (%) 48 48 70 Socialtjänst Procent av befolkningen som uppburit försörjningsstöd 6,4 7,5 7,9 Vårddygn HVB, barn/ungdom 3 483 4 253 3 151 Vårddygn, vuxna 5 526 6 120 6 019 Barn och unga 0-20 år med individuellt behovsprövad öppenvård, andel av barn och unga med insats, (%) 84 81 68 Vuxna med individuellt behovsprövad öppenvård, andel av vuxna med insats, (%) 95 98 99 Konsument Antal ärenden budget och skuldrådgivning 459 230 185 Antal veckors väntetid budget och skuldrådgivning 3 1 Måluppfyllelse Måluppfyllelse redovisas i sex av åtta prioriterade mål. Samtliga mål inom socialtjänst nås. Målet inom arbetsmarknad att andelen SFI-studerande som uppnår minst C-nivå under studietiden ska öka bedöms endast delvis uppfyllt. Nämndens möjlighet att påverka är begränsad,
46 Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser Under året blev flera verksamheter inom förvaltningen HBTQ-certifierade, bland annat fältenheten. Från vänster: Catarina Lundqvist, Jodie Fell, Maria-Magdalena Augustsson. Foto: Per Ivarsson. då utbildningen bedrivs av Kunskapsförbundet Väst. Även målet inom konsument att arbeta för minskad överskuldsättningen bedöms endast delvis uppfyllt. Det utifrån att den inriktade målgruppen föreningar inte kunnat nås fullt ut. Ökad ärendeinströmning vilket tvingat fram omprioriteringar. Målet att det förebyggande arbetet skall generera ökad trygghet och minskad social problematik bedöms vara uppfyllt. Nya förebyggande insatser har utformats mot nya, och snabbt växande målgrupper. Inom fält- och den drogförebyggandeverksamheten har mycket arbete lagts på de södra stadsdelarna. Nätverk i centrum har genomfört föräldrautbildningar, bland annat i samverkan med somaliska föreningar. Den nya rådgivningsverksamheten Oscar, har öppnat för ungdomar och familjer som har frågor kring droger och alkohol. Anhörigstödet växer fortsatt i omfattning och möten sker regelbundet med frivilligorganisationer. Alla insatser ges i första hand med utgångspunkt från befintliga nätverk och resurser på hemmaplan, vilket är i överenstämmelse med målet. De placeringar som görs externt görs utifrån laglighetskrav. Målet att verka för minskat antalet individer i behov av försörjningsstöd är uppfyllt. Nybesöksgruppen som tagit emot 1250 förfrågningar resulterade i endast 311 öppnade ärenden för ekonomiskt bistånd. Även målen att minska arbetslösheten i gruppen arbetssökande med insats, samt för nyanlända är uppfyllda, 127 personer har gått vidare från arbetsmarknadsåtgärd till arbete och 27 personer har påbörjat studier. Arbetslösheten bland nyanlända minskade med 17 %. Det förbättrade arbetsmarknaden underlättar möjligheten till måluppfyllelse, men nämnden har en viktig uppgift att stötta de människor som behöver hjälp med att hitta en plats på arbetsmarknaden. Framtid Vikten av att utveckla det förebyggande arbetet och därigenom långsiktigt nå positiva samhällsekonomiska effekter är fortsatt stor. Utmaningen inför kommande år är att skapa förutsättningar att rekrytera och behålla erfaren och kompetent personal och därigenom även fortsatt kunna bedriva en kvalitativ verksamhet. Intentionen är att ytterligare utveckla insatserna mot egen försörjning. Rådande bostadsbrist är fortsatt en utmaning då antalet individer i behov av nämndens hjälp att ordna en bostad fortsätter öka. Bedömningen är att underfinansieringen gällande placeringskostnader kvarstår. Trenden pekar just nu mot ökade kostnader. Ramen för försörjningsstöd minskar med 6,6 mkr, huruvida de senaste årens positiva minskning fortskrider och kostnaderna därmed kan möta budgetnivå är ännu osäkert.
Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser 47 Miljönämnden ORDFÖRANDE: ANN-CHRISTINE TORNEBJER TORSLID (S) Ett ansträngt personalläge har inneburit att tillsynen inte kunnat genomföras som det var planerat. Nämnden ansvarar för tillsyn och strategiskt förebyggande arbete rörande avlopp, industrier, jordbruk, naturvård, miljö i bostäder, skolor och förskolor. Ekonomi Minskade intäkter på grund av hög personalomsättning samt verksamhetsrelaterade konsultkostnader är orsaken till underskottet på 0,5 mkr. Resultat Mkr 2017 2016 2015 Intäkter 4,7 5,2 5,2 Kostnader 13,5 12,7 12,5 Budgeterade skattemedel 8,3 7,8 7,7 Budgetutfall -0,5 +0,3 +0,4 Bruttoinvesteringar 0,0 0,0 0,0 Nettoinvesteringar 0,0 0,0 0,0 Nettokostnader Mkr 2017 Budg 2016 2015 Nämnd 0,5 0,5 0,5 0,6 Miljö 8,4 7,8 7,0 6,7 Summa 8,9 8,3 7,5 7,3 Året som gått Hög personalomsättning har fått konsekvenser för verksamheten. All uppsökande tillsynsverksamhet har inte kunnat genomföras som planerat. Men trots en ansträngd personalsituation har stora delar av verksamhetsplanen ändå blivit utförd. I slutet av året genomfördes en översyn av förvaltningens framtida organisation och politiska styrning Positivt för 2017 är förvaltningens fortsatt höga betyg från restauranger och livsmedelsbutiker i SKL s undersökning om livsmedelskontroll. Förvaltningen har tillsammans med regionens smittskyddsenhet deltagit i Hygienveckan. Syftet var att på ett lekfullt sätt uppmärksamma barn och föräldrar på förskolor och lekplatser vikten av hygien för att motverka smittspridning. Kampanjen fick stor uppmärksamhet och en mycket positiv respons. Nyckeltal 2017 2016 2015 Andel utförd tillsyn i förhållande till planerad i verksamhetsplanen 70 80 Antal företag som har en sänkt erfarenhetsklassning (sänkt tillsynsavgift) 15 12 Andel avlopp som bedömts ha en godtagbar rening genom inventering eller tillståndsprövning (andel totalt) 52 49 37 Andel medborgare och företag som har tilltro till Miljönämndens arbete 67 73 Andel lägenheter i flerbostadshus som är kartlagda ur radonsynpunkt 69 54 41 Måluppfyllelse Måluppfyllelse redovisas i ett av tre prioriterade mål. Två mål är delvis uppfyllda. Målen att verka för att alla Trollhättebor ska ha tillgång till en god miljö och hälsa, samt att allmänhetens och företagens förtroende för verksamheten skall öka bedöms endast delvis uppfyllda. En hög personalomsättning i kombination med Trollhättans höga tillväxt har inneburit omprioriteringar med lägre måluppfyllelse inom vissa områden som följd. Målet att verka för minskade hälsorisker i de miljöer barn vistas i har varit fortsatt högt prioriterat och är uppfyllt. Framtid Att växa till 70 000 invånare på ett hållbart sätt kommer innebära ökade insatser från nämnden. Förvaltningens intäkter har inte ökat i takt med de senaste årens ökande kostnader. Tillsynsavgiften har varit densamma under en längre tid. Taxorna kan därför behöva höjas framöver. Miljöförvaltningen ingår från och med 1 april i den nya samhällsbyggnadsförvaltningen, som från 2019 kommer ledas av en sammanslagen samhällsbyggnadsnämnd.
48 Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser Byggnads- och trafiknämnden ORDFÖRANDE: PETER ANDERSSON (S) Ombyggnationen av Drottningtorget har startat. Utformningen har skett utifrån politiska prioriteringar samt i dialog med Trollhätteborna. Byggnads- och trafiknämnden ansvarar för det offentliga rummet genom stadsplaneringen inklusive bygglov och lantmäteri, väghållning och parkverksamhet. Ekonomi Byggnads- och trafiknämndens redovisade ett positivt utfall mot budget med 1,4 mkr. Nettokostnaderna ökade med 1,4 mkr (1,5 %) jämfört med 2016. Resultat Mkr 2017 2016 2015 Intäkter 30,0 26,9 23,0 Kostnader 124,8 120,4 113,8 Budgeterade skattemedel 96,2 93,5 91,5 Budgetutfall +1,4 +0,0 +0,7 Bruttoinvesteringar 67,2 71,8 59,5 Nettoinvesteringar 62,4 64,3 48,5 Intäkterna har ökat med 3,1 mkr jämfört med 2016. Ett ökat antal, kart- och mätningsuppdrag, större bygglovsärenden samt ersättning för återställning efter fiberdragning har medverkat till intäktsökningen. Kostnader har ökat med 4,4 mkr och orsakat av personalkostnader samt kostnader för reparation och underhåll av Klaffbron. Nettokostnader Mkr 2017 Budg 2016 2015 Väghållning 56,2 57,1 55,6 48,8 Parkverksamhet 21,3 21,3 20,6 18,0 Fys.plan-, bygg-, lantmäteriverks 10,2 11,7 10,3 17,0 Lednings och stödverksamhet 7,2 6,1 7,0 7,0 Summa 94,9 96,2 93,5 90,8 En snöfattig vinter och ökade parkeringsintäkter förklarar väghållningens överskott mot budget. Större bygglovsärenden och ett stort uppdragsinflöde inom lantmäteri- och bygglovsverksamheterna har medfört högre intäkter än budget. Samtidigt har ett stort ärendeinflöde inneburit att arvodeskostnaderna för nämnden överstigit budget. Lednings- och stödverksamhet har haft kostnader för extra resurser i projekt vilket medfört att budgeten överskreds. I den pågående tvisten om det upphävda bygglovet har inte skett något nytt som gett anledning till att omvärdera storleken på avsättningen. Året som gått Ombyggnaden av Drottningtorget startade. Ambitionen med Drottningtorgets ombyggnation har varit att fördela arbetet i etapper under tre års tid men en överklagan från Naturvårdsverket kan medföra att tidsplanen förskjuts. Ett flertal projekt pågick i centrala staden bland annat upprustning av Polhemsgatan, ny singalöverfart på Storgatan, fortsatt gång- och cykelvägs utbyggnad längs Drottninggatan och upprustning och underhåll av Klaffbron. Återställande och asfaltering efter fibergrävning har pågått på flera håll runt om i Trollhättan. Ett nytt parkprogram, som redovisar generella mål och riktlinjer för Trollhättans parker och grönområden, har antagits av kommunfullmäktige. Flera lekplatser har färdigställts och rustats upp under året som rymdlekplatsen på Kronogården, Vadet i Upphärad och Storegårdsparken. Byggrätter Antal 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2013 2014 2015 2016 2017 Cirka 16 detaljplaner färdigställdes, motsvarande drygt 400 byggrätter, däribland bostäder på södra Innovatum samt villatomter i Alingsåker. Antalet lovärenden låg på en fortsatt hög nivå och tre större bygglov beviljades, på Överby, kvarteret Zebran och kvarteret Gulsparven. Upphandlingen påbörjades av den nya Stridsbergsbron över kanalen. Beslut om tilldelning tas under februari. Måluppfyllelse Alla åtta prioriterade mål bedöms som uppfyllda. För att öka trafiksäkerheten med fokus på oskyddade trafikanter och barn trafiksäkrades åtta passager /övergångs - ställen och flera gång- och cykelvägar iordningställdes. Satsningar har gjorts på bland annat Strandgatan, Kanaltorget, Maria Alberts park och Storegården för ökad tillgänglighet och få fler som vistas i parker och grönområden. Dialog har genomförts kring flera lekplatser och tillgänglighet till och på lekplatser har förbättrats. Framtagande av detaljplaner för bostäder förskolor, verksamhetsområde ger förutsättningar för fler bostäder och lokaler.
Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser 49 Under året pågick flera projekt i Trollhättan, bland annat i Björndalen, där Älvdalsrondellen byggdes om för att bättre kunna hantera trafiksituationen. Foto: Per Ivarsson. Nyckeltal 2017 2016 2015 Fysik planering, bygg- och lantmäteriverksamhet Andel nöjda (%) i årlig serviceenkät 92 91 78 Antal dialoginsatser 20 20 Omsättning av byggrätter för bostadsändamål 328 364 149 Antal outnyttjade byggrätter vid årets slut 1 125 1 140 1 172 Antal framtagna byggrätter för bostadsändamål 405 264 232 Väghållning Antal kilometer ny cykelväg i kommunal regi 2,4 5,0 2,3 Andel nöjda (%) i enkät, standard på gator, vägar och cykelvägar 36 47 Andel nöjda (%) i enkät, renhållning av gator och vägar 83 76 Antal svårt skadade på det kommunala vägnätet 1 5 3 Antal omkomna på det kommunala vägnätet 0 1 0 Park Andel nöjda (%) i enkät, lekplatser 83 80 Andel nöjda (%) i enkät, parker 89 86 Antal lekplatser 82 82 82 Investeringar Årets största investering var Drottningtorget. Nettoinvesteringarna uppgick till 62,4 mkr vilket motsvarar 90 % av budgeten. Den positiva avvikelsen förklaras av att Drottningtorget försenades efter överklagan om nedtagning av trädallén, projektet exploatering Sjölanda startade inte på grund av försenad detaljplan samt överskott på ett antal mindre projekt. Nettoinvesteringar Mkr Budg Red Avv Drottningtorget 10,0 8,5 1,5 GC Tunhemsvägen 5,4 5,8-0,4 GC Drottninggatan 5,0 5,0 0,0 Cirkulationsplats VBG-Älvdalen 2,5 2,7-0,2 Innovatum gator 2,0 2,7-0,7 Cirkulationsplats Tunhv. Slätt 3,0 2,3 0,7 Kronogården gamla skolområde 2,4 2,2 0,2 GC Åkersbergsvägen 2,5 2,1 0,4 Resecentrum Torgytan 1,0 2,1-1,1 Effektbelysning centrum 2,0 1,6 0,4 Övrigt 33,7 27,4 6,3 Summa 69,5 62,4 7,1 Framtid Stadsbyggnadsförvaltningen och miljöförvaltningen bildar en gemensam förvaltning under 2018 som från 2019 leds av en ny nämnd, samhällsbyggnadsnämnden. Efterfrågan på bostäder i Trollhättan är stor. Planering av större bostadsprojekt pågår och parallellt med detta byggs infrastrukturen ut. Projektet Knorren/Hjulkvarnelund är ett stort projekt de kommande åren i form av detaljplaner och brobyggande. Ombyggnationen av Drottningtorget pågår samtidigt som arbete med centrumutveckling pågår för fullt. För att bli mer effektiva och förbättra serviceupplevelsen för kunden måste arbetet med digitalisering ur medborgarens perspektiv utvecklas.
50 Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen ORDFÖRANDE: PAUL ÅKERLUND (S) Kommunstyrelsens verksamhet har utökats med serviceförvaltningen som förutom produktion även innefattar måltids- och städverksamheten för staden verksamheter. Kommunstyrelsen har tre ansvarsområden; politisk verksamhet, ledning, utveckling, förvaltning och avtalsbunden verksamhet. Ekonomi Exploateringsverksamheten redovisas från och med 2017 enligt gällande normgivning. Den ingår i kommunstyrelsens redovisning men inte i budget. Utfall för exploateringsverksamheten redovisas under egen rubrik. Kommunstyrelsen redovisade en positiv avvikelse med 43,3 mkr mot budget. I överskottet ingår resultat från exploateringsverksamheten med 27,5 mkr, vilket inte var budgeterat. Exklusive exploateringsresultat uppgick överskottet till 15,8 mkr. Nettokostnaderna ökade med 4,5 % exkluderat exploateringsverksamheten. Resultat Mkr 2017 2016 2015 Intäkter 249,6 215,2 182,9 Kostnader 765,5 735,3 690,7 Budgeterade skattemedel 559,2 533,3 519,2 Budgetutfall +43,3 +13,2 +11,4 Bruttoinvesteringar 62,6 31,1 61,4 Nettoinvesteringar 62,6 30,9 61,4 Nettokostnader Mkr 2017 Budg 2016 2015 Politisk verksamhet 24,0 26,0 27,3 22,7 Ledning, utveckling, förvaltning 121,5 120,4 107,5 101,8 Avtalsbunden verksamhet 397,9 412,8 385,2 383,3 Explaoteringsverksamhet -27,5 0 Summa 515,9 559,2 520,0 507,8 Den politiska verksamheten redovisade 2,0 mkr lägre kostnader än budget, vilket förklaras av att personalutskottet nyttjade endast del av det utökade anslaget för arbete med arbetsgivarmärket. Kontoret för Tillväxt och Utveckling redovisar överskott mot budget på 0,6 mkr. Lägre kostnader för rehabiliteringsåtgärder och färre personer som belastat omställningskontot har medfört att personalkontoret har ett överskott mot budget på 1,1 mkr. Administrativa kontoret redovisar överskott inom informationsverksamheten med 0,3 mkr, samt skydd- och sä- kerhet med 0,3 mkr samt administration 0,2 mkr. Kontoret Produktion och Service är en uppdragsfinansierad verksamhet. Intäktsbortfall för Grävlingen samt högre underhållskostnad är budget innebar ett underskott för fastighetsförvaltningen med 1,4 mkr. Byte av telefoni operatör medförde högre kostnader än förväntat på 2,0 mkr gentemot budget. Verksamhet produktion redovisade ett mindre överskott. Avtalsbunden verksamhet omfattar bland annat anslagen till Innovatum, Folkets Hus, Älvhögsborg och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF), Kunskapsförbundet Väst. De redovisar vid årets slut ett överskott mot budget på14,9 mkr. Lägre pensionskostnader för NÄRF innebär en positiv avvikelse på 4,2 mkr. Ersättning till Folkets Hus ger ett budgetöverskott på 2,1 mkr orsakat av det låga ränteläget. Trollhättans andel av gymnasieelever i Kunskapsförbundet Väst har minskat vilket inneburit 5,8 mkr lägre uppdragsersättning. Året som gått Efterfrågan på tomter är fortfarande hög och under året har alla villatomter sålts. Planering pågår för villatomter i den västra delen av Lärketorpet men komplikationer har påverkat och förlängt detaljplaneprocessen. I Alingsåker kommer det finnas 26 tomter till försäljning 2018. För Hälltorps gård etapp 4 har en markanvisningstävling genomförts. Fördjupad översiktsplan är klar för Knorren och Hjulkvarnelund som är ett prioriterat utbyggnadsområde. Ansökan om bidrag för marksanering är påbörjad. Arbetet med laddinfrastruktur har pågått under året. Energiplanen gick ut på remiss till förvaltningar och kommunala bolag i november och den ska färdigställas för antagande 2018. Även en hel del arbete med att försöka få till solcellsanläggningar har pågått under året. I SKLs mätning Insikt av företagsklimat hamnade Trollhättan på första plats i kategorin städer över 40 000 invånare. Samverkan mellan företag, arbetsförmedling, högskola och Innovatum har etablerats i initiativet Jobbkraft Trollhättan. Flera projekt inom arbetsmiljöområdet har genomförts och inriktningen har varit att styra om resurser mot mer främjande och förebyggande insatser för bättre hälsa och arbetsmiljö, vilket bl. a inneburit införande av en friskvårdsbonus på 500 konor till alla anställda, mer utbildning och dialog med chefer i förebyggande arbetsmiljö. Implementering av det nya ekonomisystem Unit4 har genomförts och arbetet med en kommungemensam e-ar-
Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser 51 Ett större projekt inom exploateringsverksamheten var gatuarbeten i Alingsåker. Foto: Per Ivarsson. kivlösning har fortsatt under 2017. Verksamheterna fortsätter att utveckla e-tjänster i syfte att effektivisera och öka tillgängligheten för medborgare och företag. Idag finns 55 externa e-tjänster ut mot kommuninvånare och 36 interna e-tjänster inom organisationen. Under senare delen av 2017 bildades Serviceförvaltningen, där ingår lokal-, måltids-, produktions- och serviceverksamheter. Rapporten För ett jämlikt Trollhättan - Utmaningar och möjliga vägar framåt har tagits fram. Den fungerar som ett stöd för nämnderna/förvaltningarna i verksamhetsplanering för social hållbarhet. Ett exempel på en lykad aktivitet var inspirationskvällen Idrotten tar ställning mot våld och kränkningar inom idrotten. Måluppfyllelse Av kommunfullmäktiges tre prioriterade mål rapporteras ett vara uppfyllt och två delvis uppfyllda. Måluppfyllelse har nåtts för Kommunstyrelsen ska verka för att förbättra förutsättningarna för företagande så att antalet företag och antal sysselsättningstillfällen ökar. Antal växande företag har visat på en god tillväxt under de senaste tre åren. Detta trots den problematik som finns när det gäller svårigheter att rekrytera personal. När det gäller nyföretagande har Trollhättan inte kunnat nå de uppsatta målen. Under perioden efter SAABs konkurs var det en hög nivå på antal företag som startade som sedan har minskat efterföljande år. Resultat för 2017 är 275 företag att jämföras med målet på 320 nystartade företag. Även 31 inflyttade företag under året når inte riktigt upp till målet på 34. Målet att Kommunstyrelsen ska verka för utveckling och effektivisering så att medborgarnas och företagarnas vardag blir enklare och att organisationens tillgänglighet och öppenhet ökar har delvis uppfyllts. E-tjänster utvecklas kontinuerligt ut mot kommuninvånare. Uppdatering pågår av publicerade dokument till den nya tillgänglighetslagstiftningen som kommer i slutet av 2018. Fortsatt arbete krävs för att tillgänglighetsanpassa PDF-dokument på hemsidan. Kommunstyrelsen tredje prioriterade mål är att de ska verka för att tillgången på bostäder ska öka har delvis uppfyllts. Efterfrågan på villa tomter är stor men har inte kunnat tas fram i planerad takt p.g.a. höjdrestriktioner för flygplatsen samt komplikationer med bl. a buller från helikoterflyg till Näl.
52 Årsredovisning 2017 Nämndernas verksamhetsberättelser Nyckeltal 2017 2016 2015 Ledning, utveckling, förvaltning Kommunen som attraktiv arbetsplats att leva och bo i (NMI) 61 61 Förändring i antal förvärvsarbetande per 1 000 invånare 9 10 Företagarnas omdöme om företagsklimat (index Insikt) 78 78 70 Kommuninvånarnas betyg på den kommunala servicen (NMI) 59 Avtalsbundna verksamheter Antal seniorkort 8 978 8 533 5 483 Antal resande inom tätortstrafiken 4 977 4 886 4 506 Andel hållplatser som är anpassade för personer med funktionsnedsättning 35 28 26 Innovatum Antal besökare till museet 23 278 21 186 26 950 Antal utvecklingsprojekt 33 43 79 Antal besökare till Science Center 52 553 78 060 78 859 Lokalhistoriska aktiviteter 12 53 22 Kunskapsförbundet Väst Genomsnittligt betygspoäng 13,5 13,5 13 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, kommunala skolor, andel 48,8 49 52 Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel 59,9 61,8 64,3 Andel behöriga lärare 90,8 91,4 Andel genomförda kurser där eleven inom GRUV (grundläggande vuxenutbildning) fått minst godkänd (E) 86 80 Andel genomförda kurser inom gymnasial vuxenutbildning där eleven fått minst godkänd (E) 76 79,2 Investeringar Nettoinvesteringarna uppgick till 62,6 mkr inklusive exploateringsprojekt, vilka inte var budgeterade. Exkluderat investeringsprojekten motsvarar investeringsutfallet 71 % av budgeten. Ombyggnationen av Centralförrådet har påbörjats och fortsätter under 2018. TRISS-projektets utgifter avsåg till största del ekonomisystemet. Implentering av PA-systemet påbörjas 2018. Endast några mindre fastighetsregleringar samt köp av bostadsfastighet på Överby har skett under året vilket medförde överskott för projektet fastighetsförvärv. Planarbete för Lärketorpet pågår, men har inte kommit så långt att några trafikåtgärder varit aktuellt. Nettoinvesteringar Mkr Budg. Red. Avv. Exploateringsprojekt 0 20,3-20,3 Ombyggnad Centralförråd 16,0 16,4-0,4 TRISS, byte ekonomisystem 9,1 5,0 4,1 Masikn och fordonsinköp 3,8 4,9-1,1 Reinvestering centralt IT 4,0 4,0 0,0 Fastighetsförvärv 5,0 1,2 3,8 Överby trafikåtgärder 5,0 5,0 0,0 Lärketorpet trafikåtgärder 3,0 0,0 3,0 Övrigt 13,4 5,8 7,6 Summa 59,3 62,6-3,3 Exploateringsverksamhet Tomtförsäljningar inklusive ersättning för våtmark uppgick till 31,1 mkr. De största försäljningarna avser industrimark Överby samt byggrätter och småhustomter Hälltorp. Kostnad för de sålda tomterna uppgick till 3,6 mkr vilket ger ett positivt exploateringsresultat på 27,5 mkr. Investeringsutgifterna var 20,3 mkr. De större projekten var Överby, gatuarbeten i Alingsåker samt bullervall i Halltorp. Framtid Genomförandet av stadsdelen Knorren Hjulkvarnelund är prioriterat de närmaste åren och en viktig del för att nå målet 70 000 invånare. Handlingsplan gällande platsvarumärket är framtagen och innefattar fortsatt utveckling av hemsidan, samt kampanjer mot såväl boende som företagsetablerare. Näringslivets kompetensförsörjning kommer att vara ett fokusområde. Kompetensförsörjning och främjande och förebyggande arbetsmiljöarbete är fortsatt viktiga områden att arbeta med. Fortsatt förberedelser ska genomföras under 2018 inför ikraftträdandet av dataskyddsförordningen. För att öka tillgänglighet, effektivitet och kvalitet görs ett gemensamt samarbete med Fyrbodal-kommunerna med att upphandla och införa ett e-arkiv. Under år 2018 beräknas kollektivtrafikplanen för Trollhättan och Vänersborg bli färdigställd och antagen. VGR avser ta beslut bl. a om Västtrafikutredningen och zonstrukturen vilket på sikt kan få betydelse för kollektiv - trafikens kvalitet och kostnader. Exploateringsverksamheten var omfattande under året och många tomter såldes, exempelvis till nya aktörer på Överby. Foto: Per Ivarsson.
Årsredovisning 2017 Finansiella rapporter 53 Finansiella rapporter Resultaträkning och kassaflödesanalys.. 54 Balansräkning.................... 55 Noter........................... 56 Driftredovisning................... 60 Investeringsredovisning............. 61 Intäkter och kostnader............. 63 Redovisningsprinciper.............. 64 Begreppsförklaringar............... 65
54 Årsredovisning 2017 Finansiella rapporter Resultaträkning och Kassaflödesanalys resultaträkning Budget Kommun Koncern Mkr Noter 2017 2017 2016 2017 2016 Verksamhetens intäkter 1,4 840 810 1 931 1 830 Verksamhetens kostnader 2,4-3 248-4 041-3 849-4 636-4 398 Avskrivningar 3-63 -63-62 -359-333 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -3 311-3 264-3 100-3 064-2 901 Skatteintäkter 5 2 601 2 614 2 483 2 614 2 483 Gen. statsbidrag o utjämning 6,4 665 683 672 683 672 Finansiella intäkter 7 57 67 58 50 48 Finansiella kostnader 8-8 -6-4 -106-108 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 4 94 108 177 194 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader 9-18 -19 Minoritetens andel i årets resultat ÅRETS RESULTAT* 4 94 108 159 175 *Inklusive exploateringsresultat varav exploateringsresultat -27 ÅRETS RESULTAT exkl.exploateringsresultat 67 kassaflödesanalys Budget Kommun Koncern Mkr Noter 2017 2017 2016 2017 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 4 94 108 159 175 Just ej likviditetspåverkande poster 10 72 33 41 371 323 Minskn av avsättn p g a utbet -11 0-2 Förändr av kortfr fordringar/skulder m m -55 308-263 -606-306 Kassaflöde från löpande verksamhet 10 435-116 -76 192 INVESTERINGAR Bruttoinvesteringar -170-168 -142-1 286-957 Övriga investeringsink/inv bidrag 6 8 Försäljning av matrella anl.tillg 11 8 15 16 16 24 Kassaflöde från investeringsverksamhet -162-147 -119-1 270-933 FINANSIERING Nyupptagna lån 1 598 467 Amortering skulder -2-5 Förändr långfr fordr/placeringar 15 100-67 119-57 120 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 100-67 119 1 539 583 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -52 221-115 193-158 Likvida medel vid årets början 79 105 221 95 254 Likvida medel vid årets slut 27 326 105 288 95
Årsredovisning 2017 Finansiella rapporter 55 Balansräkning balansräkning Budget Kommun Koncern Mkr Noter 2017 2017 2016 2017 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Imateriella anläggningstillgångar 2 2 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tek. anlägg. 12 826 844 719 6 717 5 825 Maskiner och inventarier 13 117 127 117 1 082 1 009 Finansiella anläggningstillgångar 14,15 1 419 1 586 1 519 1 597 1 540 Summa anläggningstillgångar 2 362 2 557 2 355 9 398 8 376 Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsprojekt m m 16 27 7 27 21 41 Fordringar 17 299 253 299 408 401 Kortfristiga placeringar 18 291 104 236 104 236 Kassa och bank 19 53 326 105 288 95 Immateriella oms tillgångar 3 5 Summa omsättningstillgångar 670 690 666 824 778 SUMMA TILLGÅNGAR 3 032 3 247 3 022 10 222 9 153 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 20 1 897 2 000 1 893 2 425 2 243 Därav årets resultat 94 108 159 175 Avsättningar Avsättningar för pensioner 21 285 279 270 291 290 Andra avsättningar 22 22 33 32 161 144 Summa avsättningar 307 312 302 452 434 Skulder Långfristiga skulder 23 82 79 82 4 525 2 925 Kortfristiga skulder 24 643 748 643 2 820 3 551 Kortfristiga skulder avg. pension 24 103 108 102 Summa skulder 828 935 827 7 345 6 476 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 032 3 247 3 022 10 222 9 153 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter 505 449 Ansvarsförbindelser 25 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 1 124 1 085 1 139 1 085 1 139 Övriga ansvarsförbindelser 6 091 5 485 206 202
56 Årsredovisning 2017 Finansiella rapporter Noter Resultaträkning not 1. verksamhetens intäkter Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Taxor och avgifter 95 89 569 549 Tjänster mm 105 116 113 70 Statsbidrag, EU-bidrag o bidrag 441 442 607 588 Hyror och arrenden 86 81 579 555 Försäljningsmedel 65 66 63 69 Exploateringsintäkt 31 Realisationsvinster 16 16 Summa 840 810 1 931 1 830 not 4. jämförelsestörande poster Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Intäkter Realisationsvinster 16 16 16 16 Exploateringsintäkt 31 31 Kostnader Exploateringskostn -4-4 Lägre värdering pensionsskuld 10 10 Generella statsbidrag Bidrag ökat bostadsbyggande 10 18 10 18 Tillfälligt stöd flykting 28 28 Summa jämförelsestörande poster 53 71 53 71 not 2. verksamhetens kostnader Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Löner och personalomkostnader varav: 2 488 2 340 2 898 2 687 Lagstadgade arb.givaravgifter 545 509 * * Pensionskostn. 194 169 * * Tjänster, köpt verksamhet mm 1 127 1 079 928 905 Bidrag till enskilda, föreningar och kommunala företag 257 262 195 202 Material 122 127 308 301 Inventarier 44 41 307 304 Exploateringskostnad 4 * * Summa 4 041 3 849 4 636 4 398 leasing kommunen Kommun Mkr 2017 2016 Leasingavtal 17 14 Varav fordon 8 9 Summa 17 14 Avser operationell leasing för avtal med löptid över två år exklusive hyresavtal för lokaler. Inga avtal löper efter fem år. not 5. skatteintäkter Kommun not 6. kommunalekonomisk utjämning Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Egna preliminära skatteintäkter 2 528 2 400 2 528 2 400 Slutavr. föreg år 3 2 3 2 Prel. slutavr. innev år -12-12 -12-12 Kommunal fastighetsavgift 95 92 95 92 Summa 2 614 2 483 2 614 2 483 Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Inkomstutjämningsbidrag 562 550 562 550 Kostnadsutjämning 65 73 65 73 LSS-utjämning 4 6 4 6 Regleringsbidrag/ avgift -1-2 -1-2 Tillfälligt flyktingbidrag 28 28 Tillskott fördelning flyktingvariabel 42 42 Bidrag ökat bostadsbyggande 10 18 10 18 Summa 683 672 683 672 not 3. avskrivningar Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Inventarier 25 26 125 141 Nominell annuitet (internt uthyrda fastigheter) 8 6 * * Fastigheter och anläggningar 30 28 234 192 Extraavskrivningar 1 * * Summa 63 62 359 333 not 7. finansiella intäkter Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Räntor placeringar 43 35 43 35 Utdelning aktier 7 7 7 7 Borgensavgifter 16 15 Övriga ränteintäkter 1 6 Summa 67 58 50 48 *Uppgift saknas per kategori.
Årsredovisning 2017 Finansiella rapporter 57 not 8. finansiella kostnader Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Ränta pensionsskuld 5 3 5 3 Ränta övriga avsättningar 1 1 1 1 Räntor på lån 100 104 Summa 6 4 106 108 not 9. skattekostnad Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Inkomstskatt - - 6 Uppskjuten skatt - - 18 13 Summa 18 19 not 11. försäljning av anläggningstillgångar Förs. Bokfört Reavinst Mkr belopp värde /förlust Mars 7 och 8 5 5 Gulsparven 3 3 Blåvingen 2 1 1 Övrigt 6 1 5 Summa 15 1 14 Reavinst fastigh till Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB 2008 2 Summa 16 Kassaflödesanalys not 10. just. av ej likviditetspåverk. poster Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Av- och nedskrivningar 63 62 359 333 Pensionsskuldsförändring 9-6 * * Reavinster/förluster -16-16 * * Nettoförändring av avsättningar 1 1 * * Omläggning av exploat.redovisning* -25 * * Övrigt 12 10 Summa 33 41 371 323 *Omläggning av exploateringsredovisning påverkar ett flertal noter. Läs mer i redovisningsprinciper. Balansräkning not 12. mark, byggnader och tekniska anläggningar - kommunen Ingå- Årets Ingå- Årets Bokfört Värde Ingående Årets Årets ende av- ende juste- Mkr ansk värde ink utg avskrivn skrivn just. ringar 2017 2016 2015 Markreserv 56-2 2-3 11 1 64 64 Verksamhetsfastigheter 496-2 38-252 -16-4 259 239 Fastigheter för verksamheter 88 2-53 -2-10 25 25 Publika fastigheter 663-5 128-331 -18-22 417 311 Fast för annan verksamheter 55-2 -32-1 52 2 73 74 Övriga fastigheter 10-2 -3 5 5 Förbättringsåtgärder i annans fastighet 3-1 1 2 Summa 1 371-11 171-675 -38 23 3 844 719 Med justeringar avses reavinst/förlust, nedskrivningar, flytt av värden mm. Under årets inkomster finns även försäljning. *Uppgift saknas per kategori.
58 Årsredovisning 2017 Finansiella rapporter not 13. maskiner och inventarier Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Transportmedel 16 14 * * Maskiner 7 6 * * Inventarier 55 53 * * IT-utrustning 26 21 * * Konstverk och samlingar 20 19 * * Övriga inventarier 3 3 * * Summa 127 117 1 082 1 009 not 17. fordringar Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Fakturafordringar 57 70 * * Förutbet kostn och upplupna intäkter 124 124 * * Avräkning kommunalskatt 5 5 Kommunal fastighetsskatt 38 32 38 32 Moms 15 23 15 23 Statsbidrag Migrationsverket 15 39 15 39 Övrigt 5 5 340 302 Summa 253 299 408 401 not 14. finansiella anläggningstillgångar - aktier och andelar Kommun not 16. förråd och exploatering Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Trollhättan Stadshus AB 1 1 Fyrstads Flygplats AB 4 4 2 2 Andelskapital KB Älvhögsborg 4 4 2 2 Kommuninvest Ekonomisk förening 51 51 51 51 Bostadsrätter mm Svenska Kommunförsäkring AB 1 1 1 1 Aktier Innovatum 3 3 3 3 Inera AB Summa 63 63 58 58 not 15. finansiella anläggningstillgångar - långfristiga fordringar Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Kunskapsförbundet Väst 3 2 Kommuninvest Ekonomisk förening 7 7 7 7 Övriga villkorade aktieägartillskott 4 4 Placering värdepapper 1 511 1 441 1 511 1 441 Övrigt 1 1 21 32 Summa 1 523 1 456 1 539 1 482 Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Exploatering 5 25 5 25 Förråd mm 2 1 16 15 Summa 7 27 21 41 Byte av redovisningsprincip har gjorts för exploateringsredovisningen 2017. not 18. kortfristiga placeringar Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Placering värdepapper 24 106 24 106 Räntefond 80 130 80 130 Summa 104 236 104 236 not 19. kassa och bank Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Likvidkassor Bank 326 105 288 95 Summa 326 105 288 95 Medelbehållning 128 67 * * Kommunen har kontokredit om 200 mkr. not 20. eget kapital Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Ingående eget kapital 1 893 1 785 2 241 2 065 Utdelning Övr för förändring av eget kapital ej resultatpåverkande 11 2 Byter av redovisningsp. exploatering 12 12 Årets resultat 94 108 159 175 Summa 2 000 1 893 2 423 2 241 Minoritetsintressen 2 2 Summa 2 010 1 893 2 425 2 243 varav Resultatutjämningsreserv 46 46 46 46 Genom beslut 2012-11-05, bekräftat 2013-05-27, har kommunfullmäktige avsatt 50,0 mkr av resultat över 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2010-2012 till utjämniningsreserven. *Uppgift saknas per kategori.
Årsredovisning 2017 Finansiella rapporter 59 not 21. avsättningar för pensioner Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Särskild avtalspension * * Förmånsbestämd/ kompl pension 90 81 * * Ålderspension 21 22 * * Pension till efterlevande 5 6 * * Löneskatt 28 26 * * Summa exkl NÄRF och ökad avsättning pensionsskuld 144 134 * * Ökad avsättning pensionsskuld 120 118 * * Kommunalförbund NÄRF 15 18 * * Summa avsättning 279 270 291 290 Ingående avsättning 134 * * * Pensionsutbetalning -5 * * * Nyintjänad pension 12 * * * Ränte- och basbeloppsuppräkning 2 * * * Förändring av löneskatt 3 * * * Övrigt -1 * * * Summa 144 * * Betald försäkringslösning FÅP 7 2 * * Utredningsgrad 99% 99% I övergången till ny pensionsadministratör saknas uppgift för förändring av pensionsavsättning 2016. Pensioner har i sin helhet återlånats i verksamheten och inte placerats. I posten pensionsavsättningar ingår visstidpension för tre aktiva förtorendevalda och en särskild avtalspension. Beräkningsgrunder för pensioner framgår i avsnittet redovisningsprinciper. not 22. andra avsättningar Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Inbetald parkeringsavlösen 15 15 15 15 Avsättningar skatter 125 107 Övriga avsättningar 18 18 21 22 Summa 33 32 161 144 Avsättningar avser mottagen ersättning för parkeringslösen, återställning asfaltsberg och jordupplag, gamla deponier (Torpa deponi), produktions koncerininterna garantiarbeten och ansvar för upphävt bygglov. För återställning Munkebo har en avsättning gjorts under året med 0,5 tkr. not 23. långfristiga skulder Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 4 7 AB Eidar, Trollhättans Bostadsbolag 1 982 1 514 Trollhättan Stadshus AB 75 75 312 Trollhättan Energi AB 1 046 852 Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB 1 131 500 Kommanditbolag Älvhögsborg 50 52 Realisationsvinst 4 7 Summa 79 82 4 525 2 925 Skuld till TSAB avser aktieägartillskott som är beviljats till shus AB. TSAB lämnar motsvarande aktieägartillskott till Trollhättans Tomta AB som förstärkt kapitalbas i samband med förvärv av verksamhetsfastigheter. Realisationsvinsten vid försäljningen av dessa redovisas överr hyresperioden 2009-2020. not 24. kortfristiga skulder Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Leverantörsskulder 123 108 327 256 Skuld koncernkonto 279 196 * * Arbetsgivaravgifter och skatt 81 80 * * Förutbetalda skatteintäkter 21 12 * * Avgiftsbestämd ålderspension inkl skatt 108 102 * * Upplupna löner 151 148 * * Förutbet intäkter och upplupna kostnader 50 37 * * Övrigt 45 63 2 493 3 295 Summa 858 745 2 820 3 551 not 25. ansvars- och borgensförbindelser Kommun Koncern Mkr 2017 2016 2017 2016 Borgen för bostadsförsörjning 2 337 1 898 18 19 Varav egna hem (netto) 9 10 9 10 Varav Eidar bottenlån 2 319 1 879 Borgen övriga kommunala bolag 3 471 3 268 20 20 Borgen ränteswap kom.bolag 118 140 Borgen för föreningar 161 161 161 161 Garanterade kostnader lokalplanering verksamhetsfast 5 19 Pensioner intjänade tom 1997 1 085 1 139 1 085 1 140 Summa 7 176 6 624 1 292 1 349 Pensioner intjänade tom 1997 Ingående avsättning 1 140 * 1 140 * Pensionsutbet -54 * -54 * Nyintjänad pension -4 * -4 * Ränte- och basbeloppsuppr 22 * 22 * Förändring av löneskatt -10 * -10 * Tekniska förändringar 9 9 * Övrigt -18 * -18 * Summa 1 085 0 1 085 0 Kommunstyrelsen har vid ett antal tillfällen beslutat att garantera kostnaderna för lokalplanering och projektering om inte objekten skulle komma att genomföras. Eftersom det är mindre troligt att beloppen tas i anspråk redovisas de som en ansvarsförbindelse. Ansvarsförbindelse för pensioner har upptagits enligt uppgift från Skandia med avdrag för extra avsättning och tillägg för omställningsstöd. Pensionernas utredningsgrad uppgår till 99 %. I övergången till ny pensionsadministratör saknas uppgift för förändring av ansvarsförbindelse 201612. Trollhättans kommun har 1993, KF 10 samt en bekräftelse på detta 2009, KF 126 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2017-12-31 var medlemmar har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kom-muninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Trollhättans kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2017-12-31 uppgick Kommuninvest i Sveriges AB:s totala förpliktelser till 342 484 mkr och totala tillgångar till 349 244 mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 5 663 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 5 798 mkr. Trollhättans kommuns totala insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening 2017-12-31 uppgick till 51,2 mkr. *Uppgift saknas per kategori.
60 Årsredovisning 2017 Finansiella rapporter Driftredovisning per nämnd Netto Redovisning 2017 Avvik budg Mkr 2016 Kostnader Intäkter Netto Netto Utbildningsnämnden 1 039 1 272 187 1 086 0 Kultur- och fritidsnämnden 147 183 28 155 0 Omsorgsnämnden 962 1 245 228 1 016-13 Arbetsmarknads- och socialnämnden 315 582 243 339-16 Byggnads- och trafiknämnden 93 125 30 95 1 Miljönämnden 7 14 5 9-1 Kommunstyrelsen 520 765 250 516 43 S:a nämnder 3 083 4 186 970 3 216 16 Övrigt 45 16-16 31 Särskilda åtgärder 7 Lönökningar 0 Oförutsedda utgifter 1 Pensioner mm 53 80 80 8 Avgår interna kapitalkostnader -82-80 -80 2 Realisationsvinster/förluster -16 16-16 12 Total verksamhet 3 039 4 186 985 3 201 47 Justering återstående interna poster -143-143 0 Avskrivningar 62 63 63 0 Verksamhetens nettokostn. 3 100 4 106 842 3 264 47 Anm: omslutningen är minskad med interna intäkter inom respektive nämnd, vilket innebär att kostnaderna redovisas hos slutanvändarna. Elimineringen av interna poster påverkar inte nettokostnaden.
Årsredovisning 2017 Finansiella rapporter 61 Investeringsredovisning per nämnd Netto Redovisning 2017 Avvik budg Mkr 2016 Kostnader Intäkter Netto Netto Utbildningsnämnden 4 8 8 0 Kultur- och fritidsnämnden 29 26 2 24 0 Omsorgsnämnden 7 4 4 9 Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 1 1 Byggnads- och trafiknämnden 64 67 5 62 7 Miljönämnden 1 Kommunstyrelsen 31 63 63 3 Delsumma 135 169 6 162 14./. Ospec budgeterad tidsförskjutn 16 Summa 135 169 6 162-2
62 Årsredovisning 2017 Finansiella rapporter Investeringsredovisning stora projekt, flera år Urvalbegränsing över 5 mkr i totalbudget för perioden 201301-201713 201701-201713 Total Ack- Total Netto- Av- Projekt Mkr budget utfall Budget utfall vikelse Div invent ej IT, grundsk 5,4 8,6 1,6 2,4 0,8 IT utrustning 7,4 4,8 0,1 0,1 0,0 Utbildningsnämnden 12,8 13,4 1,7 2,4 0,7 Omklädningsrum Nysätra 7,5 2,3 7,5 2,3 5,2 Skateboardpark 7,0 6,6 2,0 2,3 0,3 Öresjö etapp 3 5,5 5,3 5,5 5,2 0,3 Kultur- och fritidsnämnden 20,0 14,2 15,0 9,9 5,1 OF IT, 3 år 6,2 4,0 1,0 0,2 0,8 Nytt verksamhetssystem OF 7,0 2,5 4,4 0,7 3,8 Omsorgsnämnden 13,2 6,6 5,4 0,8 4,6 GC Drottninggatan 10,0 9,9 5,0 5,0 0,0 Förnyelse/uppr. off miljö 6,4 4,8 1,1 0,6 0,5 Gc-väg Åkersbergsvägen 5,1 3,9 2,5 2,1 0,4 Polhemsgatan 6,0 1,7 1,5 1,7 0,2 Effektbel. centrum 5,0 4,1 2,0 0,3 1,7 Gc-bro över kanalen 29,0 33,3 1,0 2,2 1,2 Drottningtorget 12,0 10,5 10,0 8,5 1,5 Offentlig belysning 7,1 6,5 1,5 1,3 0,2 Magasinsgatan 7,1 4,2 1,5 1,4 0,1 Div. mindre gatuarbeten 5,2 5,1 1,4 0,9 0,5 Gc-väg Tunhemsvägen 5,4 5,8 5,4 5,8 0,4 Byggnads- och trafiknämnden 98,3 89,8 32,9 29,7 3,2 Maskin och Fordonsinköp 10,8 11,1 3,8 4,9 1,1 Rivningar 5,0 1,7 1,5 0,5 1,0 Grävlingen centralförrråd 23,4 18,4 16,0 16,5 0,5 Reinv Centr IT infrastruktur 12,5 12,6 4,0 4,0 0,0 Triss Ekonomi- och personalsystem 14,3 7,3 9,1 5,1 4,1 Fastighetsförvärv mm 13,2 7,2 5,0 1,2 3,8 Lärketorpet trafikåtgärder 6,0 0,0 3,0 0,0 3,0 Överby trafikåtgärder 7,0 5,0 5,0 5,0 0,0 Centrala IT-anslaget 5,2 0,0 0,2 0,0 0,2 Kommunstyrelsen 97,4 63,2 47,6 37,2 10,5 Summa stora projekt 241,8 187,2 102,6 80,0 22,7
Årsredovisning 2017 Finansiella rapporter 63 Intäkter och kostnader Skatten kommunens invånare betalar är den i särklass största finansieringskällan för s verk - samhet. Andelen gemensamma intäkter inkl generellt statsbidrag är hela 79 %. Endast 20 % av intäkterna är knutna till särskilda verksamheter, då främst riktade statsbidrag. De flesta verksamheter har ingen eller liten avgiftsfinansiering. Räntor och borgensavgifter, vilka redovisas på resultaträkningen som finansiella intäkter, utgör återstående 1 %. bedriver en mycket personalintensiv verksamhet - av kostnaderna är 60 % personalkostnader. Särskilt personalintensiva är vård och omsorg samt pedagogisk verksamhet. Överföring av frivilliga skolformer till Kunskapsförbundet Väst och framväxten av friskolor har tidigare medfört en successiv förskjutning mot ökad andel köp av verksamhet men nu är den oförändrad. Diagrammen och tabellerna visar intäkter och kostnader det vill säga omfattar driftredovisning och resultaträkning. Utgifter och inkomster i investeringsredovisningen ingår således inte. Sammansättning av intäkter Sammansättning av kostnader Skatteintäkter 62 % Generella statsbidrag 17 % Personal 60 % Tjänster o köp av verksamh. 27 % Specialdest. bidrag 11 % Avgifter 4 % Försäljning 3 % Övrigt 2 % Finansiella intäkter 1 % Bidrag 7 % Material 5 % Avskrivningar 2 %
64 Årsredovisning 2017 Finansiella rapporter Redovisningsprinciper Bokslutet är upprättad enligt kommunallag, kommunala redovisningslag och anvisningar och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. På några punkter, där praxis inte är enhetlig, görs vissa avsteg från rekommendationer från normgivande organ. Dessa avsteg kommenteras nedan under respektive rubrik. Skatteintäkter Årets redovisade skatteintäkter består av månatliga skatteinbetalningar under inkomståret, en preliminär slutavräkning samt skillnaden mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående år. Den preliminära slutavräkningen baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. (se not 5). Ett avsteg har gjorts från normgivning gällande statsbidrag för ensamkommande unga, vilket har bokförts som specialdestinerat bidrag för att matcha verksamhetens kostnad. Intäkter Investeringsbidrag avräknas investeringsutgifterna som investeringsinkomst. Detta är ett avsteg från RKR 18:1 Efter överföring av VA i bolagsform är dessa belopp marginella. Ambitionen är att följa normgivning under kommande år. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och har väsentliga belopp. Realisationsvinster vid fastighetsförsäljning samt kostnader och intäkter vid tomtförsäljning i samband med markexploatering redovisas alltid som jämförelsestörande. Posterna särredovisas i not till resultaträkningen. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på objektens anskaffningsvärden och påbörjas månaden efter anskaffningen (ibruktagande vid stora objekt). Avskrivningstiderna baseras på nyttjande perioden och sker med linjär avskrivning. För internt uthyrda fastigheter används nominell annuitet. Ingen avskrivning tillämpas på mark, konst och pågående arbeten. Avskrivningstiderna som normalt används är 3, 5, 10, 15, 20, 30 och 50 år. Komponentavskrivning införs successivt genom tillämpning vid större nyinvesteringar och reinvesteringar där det är motiverat genom skillnader i livslängd mellan stora delar av objektet. Den tillämpas inte för investeringar i gator och vägar. Däremot särskiljs trafiksignaler, maskineri i broar etc. Under kommande år inleds ett arbete med översyn av komponentavskrivning för nyinvestering i gator och vägar för att anpassa redovisningen till RKR:s rekommendation 11:4. Periodisering Semester- och övertidsskuld, ferielöner, upplupna löner avseende timanställda och andra löneersättningar har periodiserats och redovisas, inklusive upplupen arbetsgivaravgift, som en kortfristig skuld. Beloppsgränsen för väsentligt värde vid periodisering uppgår till 1,0 basbelopp. Undantag finns för vissa poster som t.ex. återsökningar Migrationsverket som periodiseras oavsett belopp. Anläggningstillgångar Anskaffningar avsedda för stadigvarande bruk eller nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger ett basbelopp. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med utgiften minus eventuella investeringsbidrag. I mycket begränsad utsträckning ingår immateriella anläggningstillgångar bland de materiella. Med hänsyn till det i sammanhanget begränsade beloppet redovisas av förenklingsskäl utgifterna för GC-väg till Sjuntorp som investering trots att vägen kommer att ägas av Trafikverket. Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärde med linjär avskrivning av överkurs över nominellt belopp. Förvaltningen regleras i av kommunfullmäktige antagen strategi för den finansiella verksamheten, 2014-12-15 144. Exploateringsredovisning Under året har byte av redovisningsprincip gjorts för exploateringsverksamheten. Årets försäljning, samt kostnad, för tomter har redovisats i resultaträkningen. Årets utgifter för gator, park mm som kvarstår i kommunens ägo har bokförts som anläggningstillgång. Tidigare års inkomster och utgifter har bokförts som anläggningstillgång respektive eget kapital. Detta påverkar jämförelsen mot tidigare år i not 1, 2, 4,12,16 och berör även not 10 och 20. Leasing I noten om leasing (not 2) ingår inte hyresavtal för lokaler. Försäljning av verksamhetsfastigheter Verksamhetsfastigheterna fördes över till Trollhättans Tomt AB 2008-12-31. Avräkningen av försäljningspris och bokfört värde sammanfördes till ett nettobelopp som redovisas som realisationsvinst under avtalstiden 2009-2020. Pensioner Pensionsskulden redovisas i överensstämmelse med redovisningslagen enligt blandmodellen för kommunen. Pensionsrätt intjänad t o m 1997 upptas således som ansvarförbindelse, se vidare not 21. Under 2006 2015 gjordes extra pensionsavsättningar enligt plan. Detta är ett avsteg från redovisningslagen men gjordes för att inte ytterligare övervältra kostnaderna för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Pensionskostnader och pensionsskuld grundar sig på Skandias beräkningar och prognoser utifrån RIPS17. Kommunen har antagit bestämmelser om omställningsstöd och pensioner till förtroendevalda (OPF-KL) att gälla from denna mandatperiod. Redovisning sker enligt rekommendation. Pensionsavsättningen återlånas eller placeras inom ramen för finanspolicyn - särredovisning och utvidgade placeringsregler för pensionsmedel finns inte. Övriga avsättningar Avsättningar har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera befintliga förpliktelser på balansdagen (se not 22). De räknas upp för realränta och inflation (finansiell kostnad). Sammanställd redovisning (koncernredovisning) Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Koncernens egna kapital utgörs dels av s eget kapital dels av den del av dotterföretagens egna kapital som upparbetats efter förvärvstidpunkten. Koncernens avgränsning har bestämts utifrån proportionell konsolideringsmetod. För delägda dotterföretag innebär detta att endas ägda andelar av intäkts- och kostnadsposter respektive tillgångs- och skuldposter konsolideras. Som dotterföretag räknas de företag där ägandet direkt eller indirekt uppgår till minst 20 procent I dessa företag finns det ett stort kommunalt inflytande.
Årsredovisning 2017 Finansiella rapporter 65 Begreppsförklaringar Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med lång nyttjandeperiod. Exempelvis transportmedel och fastigheter. Finansiella anläggningstillgångar avser te x aktier och värdepapper som har längre förfallotid än ett år. Ansvarsförbindelse Ansvarförbindelser är möjliga åtaganden där det är osäkert vad storleken på beloppet är och/eller vad som är infriandegraden. Avskrivningar Årlig värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad utifrån förväntad nyttjandetid. Avsättningar Avsättningar är förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller förfallotidpunkt. Pensionsskulden är en avsättning. Balanskrav Balanskravet är ett lagstadgat krav om att intäkterna ska överstiga kostnaderna i en kommun. Balanslikviditet Balanslikviditet är omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder och anger betalningsförmåga på kort sikt. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. I anläggningsoch omsättningstillgångar framgår det hur kapitalet används. I eget kapital, avsättningar och skulder framgår hur kapitalet anskaffas. Driftredovisning En driftredovisning omfattar årets kostnader och intäkter för den löpande verksamheten. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder/avsättningar utgör eget kapital. Det egna kapitalet visar tidigare års ackumulerade överskott och således kommunens förmögenhet. Eget kapital har två beståndsdelar - rörelsekapital och anläggningskapital Exploateringsresultat Skillnaden mellan försäljningsinkomster för exploateringstomter och kostnader för den sålda tomten. Oftast uppstår ett positivt resultat som ska finansiera de anläggningstillgångar (investeringar) som exploateringen medför. Investeringsredovisning Avser utgifter för investeringar i byggnader och anläggningar, mark och inventarier. Den innehåller en specifikation av årets anskaffning av anläggningstillgångar. Nettoinvesteringar är årets investeringar minus investeringsbidrag. Kassaflödesanalys En kassaflödesanalys visar hur medel tillförts och används för den löpande verksamheten, investeringar samt finansiering och slutar i hur likviditeten har förändrats under en period. Kortfristiga skulder/fordringar Skulder och fordringar som förfallet inom ett år. Ombudgetering Ombudgeteringar används främst för investeringsanslag. Om ett investeringsprojekt försenas kan oförbrukad del av anslaget budgeteras på nytt nästkommande år. Omsättningstillgångar Tillgångar som kan omsättas till likvida medel på kort tid och är inte avsedda för stadigvarande bruk. Omsättningstillgångar består av kortfristiga fordringar (förfaller inom ett år från bokslutsdagen) och likvida medel (pengar i kassa och bank direkt tillgängliga för betalning). Pensionsskuld Pensionsskulden visar åtagandet för nuvarande och tidigare anställdas hittills intjänade men ännu inte utbetalade pensioner. Periodisering Periodisering innebär att intäkter och kostnader fördelas till den redovisningsperiod där resurserna tillkommer eller förbrukas. Realisationsvinst Skillnaden mellan försäljningspris för en anläggningstillgång och bokfört värde. Resultaträkning Sammanfattar årets intäkter och kostnader och visar årets ekonomiska resultat och hur det har uppkommit. Rörelsekapital Rörelsekapitalet består av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder vilket visar den finansiella styrkan på kort sikt. Skattekraft Skattekraft är skattunderlag (kommunalt beskattningsbar inkomst) i genomsnitt per invånare. Soliditet Eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten visar hur stor del av dessa som finansieras med egna medel. Soliditet anger betalningsförmåga på lång sikt. Jämförelsestörande post En jämförelsestörande post är en transaktion eller händelse som har väsentligt belopp och är sällan förekommande.
66 Årsredovisning 2017 Bolag och kommunalförbund Bolag och kommunalförbund Enheter i sammanställd redovisning.............. 67 Ekonomisk översikt - Koncernen.... 68 Koncernbolagens kommunalförbundens verksamheter. 69
Årsredovisning 2017 Bolag och kommunalförbund 67 Följande enheter ingår i sammanställd redovisning 2017 Rörelseintäkter 4 137 mkr Tillgångar 3 247 mkr Resultat 94 mkr Eget kapital 2 000 mkr Soliditet 62 % AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag Rörelseintäkter 446 mkr Tillgångar 3 392 mkr Resultat 16 mkr Eget kapital 334 mkr Soliditet 10 % Trollhättan Energi AB Rörelseintäkter 573 mkr Tillgångar 1 769 mkr Resultat 28 mkr Eget kapital 264 mkr Soliditet 15 % Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB Rörelseintäkter 298 mkr Tillgångar 2 207 mkr Resultat 4 mkr Eget kapital 206 mkr Soliditet 9 % Kunskapsförbundet Väst Rörelseintäkter 663 mkr Tillgångar 208 mkr Resultat 3 mkr Eget kapital 10 mkr Soliditet 5 % Fyrstads Flygplats AB Rörelseintäkter 22 mkr Tillgångar 27 mkr Resultat 1 mkr Eget kapital 14 mkr Soliditet 53 % Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Rörelseintäkter 92 mkr Tillgångar 89 mkr Resultat 1 mkr Eget kapital 24 mkr Soliditet 27 % KB Älvhögsborg Rörelseintäkter 54 mkr Tillgångar 138 mkr Resultat 3 mkr Eget kapital 16 mkr Soliditet 12 % AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag fortsätter arbetet med att bygga nya hyresrätter, det största projektet under 2017 var kvarteret Mars. Foto: Elin Gustavsson
68 Årsredovisning 2017 Bolag och kommunalförbund Ekonomisk översikt Koncernen En betydande del av den kommunala verksamheten bedrivs inte i den kommunala förvaltningen utan i kommunala bolag eller tillsammans med andra parter. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunens hela ekonomiska engagemang redovisas i en sammanställd redovisning (= koncernredovisning), som ska ge en helhetsbild av kommunens totala verksamhet, ekonomiska ställning och åtagande. Den sammanställda redovisningen, eller Koncernredovisningen skall omfatta alla företag där Trollhättans Stad har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande som ger möjlighet att påverka utformningen av koncernföretagens verksamhet, mål och strategier etc. Resultaträkningen uppdelad kommun, kommunalförbund och bolag Finans- Skatter Verksamh. Verksamh. netto Resultat och extra- Verksamh. kostnader netto- inkl. skatte- efter ordinära Årets Mkr intäkter inkl. avskrivn. kostnader intäkter finansnetto poster resultat Kommun 840 4 104 3 264 3 358 94 94 Kommunalförbund 426 424 2 2 2 Bolag varav Trollhättan Energi AB 573 504 69 20 49 8 41 Kraftstaden Fastighets AB 298 232 66 39 27 6 20 AB Eidar 446 382 64 45 19 4 15 Övriga bolag 37 36 1 12 11 11 Elimineringar bolag 86 86 Elimineringar koncern 603 601 2 2 2 Summa koncern 1 931 4 995 3 064 3 242 178 18 159 Balansräkningen uppdelad kommun, kommunalförbund och bolag Anlägg- Omsätt- Obe- Lång- Kort- Summa nings nings Summa Eget Minoritets- skattade Avsätt- fristiga fristiga EK och Mkr tillgångar tillgångar tillgångar kapital intressen reserver ningar skulder skulder skulder Kommun 2 557 690 3 247 2 000 312 79 856 3 247 Kommunalförbund 39 125 164 16 26 1 121 164 Bolag varav Trollhättan Stadshus AB 463 20 483 95 1 387 483 Trollhättan Energi AB 1 608 161 1 769 262 3 77 1 046 381 1 769 Kraftstaden Fastighets AB 2 160 47 2 207 160 60 2 1 130 855 2 207 AB Eidar 3 181 211 3 392 304 36 27 1 982 1 043 3 392 Övriga bolag 77 5 82 12 2 1 50 17 82 Elimineringar bolag -462-15 -477-312 -96 21-75 -15-477 Elimineringar koncern -225-420 -645-115 -3-14 -75-438 -645 Summa koncern 9 398 824 10 222 2 422 3 0 452 4 525 2 820 10 222
Årsredovisning 2017 Bolag och kommunalförbund 69 Koncernbolagens verksamhet innehar ett antal hel- och delägda koncerner och bolag. Intäkterna uppgick till totalt 5,3 mdkr. Resultatet efter finansiella poster och skatt uppgick till 161 mkr och de sammantagna investeringarna till 1 286 mkr. Trollhättan Stadshus AB Bolaget är moderbolag i kommunkoncernen Trollhättan Stadshus AB och äger samtliga aktier i AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag, Trollhättan Energi AB, Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB och Trollhättan Industrispår AB. Bolagets verksamhet är att äga och förvalta aktier i Trollhättan Stads hel- och delägda bolag och tillsammans med dessa utveckla verksamheten på ett värdeskapande sätt. Bolaget skall även samordna övergripande finansiella frågor och riskexponering i dotterbolagen. Resultatet efter finansiella poster (inklusive erhållet koncernbidrag från dotterbolagen) uppgick till 1,4 mkr. Koncernbidrag har erhållits från de helägda dotterbolagen med 15,0 mkr. AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag som är Trollhättans allmännyttiga bostadsföretag förvaltade vid årsskiftet totalt 5 981 lägenheter (5 852) varav 828 bostäder i särskilda boendeformer, företrädesvis för äldre. Dessutom förvaltar bolaget 296 lokaler. Under året fortsatte bolaget arbetet med projektet för att generera minst 1 000 nya hyresrätter i staden som ska vara färdigställda senast 2030. Det första nybyggnadsprojektet påbörjades i februari 2016 och vid bokslutstillfället är drygt 400 nya lägenheter i produktion. Bolaget återinvesterar också stora belopp, för att bibehålla en god boendekvalitet i befintligt bestånd, genom ett stort antal underhålls- och renoveringsprojekt, samt genom ett pågående ombyggnadsprogram. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 18,5 mkr (17,0). Investeringarna uppgick till 587 mkr (355) under 2017 i nyproduktion och i befintliga fastigheter i form av standardhöjande åtgärder och åtgärder som skall minska till exempel energiförbrukning. Fastighetsbeståndet har ett bokfört värde om 2,7 mdkr. Under 2017 har nedskrivningar gjorts om totalt 13 mkr. Trollhättan Energi AB Trollhättan Energi AB är moderbolag i en koncern med produkter inom fjärrvärme, vatten- och avlopp, renhållning, elnät och fibernät, elproduktion samt försäljning av el och biogasproduktion samt försäljning av biogas. Resultat efter finansiella poster uppgick till 49,1 mkr (63,4). Årets resultat påverkas mest av affärerna fjärrvärme, elnät och stadsnät. Vädermässigt har resultatet påverkats negativt för fjärrvärme som redovisar ett resultat om 20,2 mkr (33,7). Högre volymer vattenleveranser bidrar till att vatten och avlopp redovisar ett resultat om 10,6 mkr (-1,1). I slutet av året löste bolaget vissa räntesäkringar för lån till en kostnad om 6,5 mkr. Genomsnittlig räntenivå på bolagets låneskuld var vid årsskiftet 0,8 % (1,5%) Omsättningen uppgick till 573 mkr (539) varav ca 42 % avsåg intäkter inom fjärrvärme och 20 % elnät. Stora investeringar har genomförts inom främst vattenoch avloppsnätet samt i ny infrastruktur för fibernät. Årets investeringsutgifter uppgick till 313 mkr (198 mkr). Upplåningen ökar för att finansiera del av investeringarna och bolagets lån uppgick per balansdagen till 1 168 mkr (1 084). Kraftstaden Fastigheter Trollhättan AB Bolagets verksamhet består i att bygga, förvalta och hyra ut verksamhetslokaler för näringslivet samt offentlig verksamhet. Bolaget förvaltar också all parkering på kommunägd centralt belägen tomtmark. Lokalbeståndet omfattar en bruksarea på 399 000 kvm, varav ca 62 % utnyttjas för offentlig verksamhet, främst skolor och förskolor. Högskolan Väst inräknas också här. Vakansgraden var 3,1 % i det aktiva lokalbeståndet exkl. kommunala verksamhetslokaler. Antalet parkeringsplatser som förvaltas av bolaget uppgår till 968 st. Årets resultat uppgick till 27,6 mkr efter finansiella poster. Investeringar om drygt 214 mkr har utförts under året, varav 65 mkr på Innovatumområdet. En av de största investeringarna är nya byggnad 20 där det investerats 36 mkr som har färdigställts vid årsskiftet. Etapp 2 av projekt Genombrottet har slutförts och den nya gatan Gunnar W Anderssons passage öppnades under året. I kommunala verksamhetsfastigheter har investerats 132 mkr. Det största projektet är Nya Sylteskolan som kommer att pågå fram till 2022 och uppgå till totalt 550 mkr, vilket är bolagets största investeringsprojekt någonsin. I övrigt har nybyggnad skett av förskola/ grundskola på Hälltorp, Mioäpplet, där 34 mkr investerats under året. Dessutom pågår projekt med ny förskola på Hjortmossen där 22 mkr har investerats under 2017. Fyrstads Flygplats AB Under 2017 har flygplatsen haft en linje till Stockholm/ Bromma, trafikerad av BRA med 20 avgångar per vecka. Totalt reste ca 40 000 passagerare under året till och från flygplatsen. 816 (765) landningar med linjetrafik har gjorts under året. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 0,7 mkr (0,3). Verksamhetsanslag från ägarna uppgick till 4,2 mkr, varav 2,1 mkr. Flygplatsen fick driftbidrag från Västra Götalandsregionen om 3,5 mkr.
70 Årsredovisning 2017 Bolag och kommunalförbund Totalt 44 000 passagerare reste under året från och till Fyrstads flygplats. Foto: Per Ivarsson. Kommanditbolaget Älvhögsborg Bolagets huvudsakliga uppgift är att driva och utveckla bad, sport och friskvårdsanläggningen Arena Älvhögsborg. Företaget driver sedan 2015 även en friskvårdsfilial med sjukgymnastikverksamhet på Innovatumområdet. Ägare till kommanditbolaget är och PEAB Projektutveckling Väst AB. är komplementär, dvs. ytterst ansvarig för bolagets förpliktelser. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 2,8 mkr. Den kommunala uppdragsersättningen för året uppgår till 20,3 mkr (19,8). Under årets sista månader startade bolaget ett omfattande om- och tillbyggnadsprojekt i inomhusbadet, vilket beräknas stå färdigt våren 2020. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund som, av medlemmarna Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg, fått i uppdrag att bedriva verksamhet utifrån antagen förbundsordning och i enlighet med Lag om Skydd mot olyckor med tillhörande förordning. Resultatet för år 2017 uppgick till 0,9 mkr. Trollhättans Stad lämnade under året en uppdragsersättning på 35,4 mkr (35,0). Kunskapsförbundet Väst Kunskapsförbundet Väst är ett kommunalförbund som bildades till följd av att och Vänersborgs kommun bestämt sig för att samla sina gymnasie- och vuxenutbildningar i ett gemensamt kommunalförbund. Avsikten med förbundsbildandet var att tillsammans åstadkomma en effektivisering av det totala resursutnyttjandet så att det blir möjligt att långsiktigt säkerställa resurser för undervisning och stöd för elevernas utveckling. Förbundet ansvarar för gymnasie- och vuxenutbildning i Vänersborg och Trollhättan med 2 900 elever på gymnasiet och 2 300 heltidsplatser inom vuxenutbildningen. Gymnasiet omfattar 16 nationella program, lärlingsprogram samt introduktionsprogrammen. Resultatet för 2017 uppgick till 3,1 mkr (7,1). Trollhättan Stad lämnade under året förbundsbidrag för gymnasiet och uppdragsersättning till vuxenutbildningen på totalt 302 mkr.