Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 27 mars klockan 17.30 i Sparbankens hörsal

Årsredovisning 2014

Innehåll VDkommentar 3 Förvaltningsberättelse 6 Fem år i sammandrag Nyckeltal 8 Resultat och balansräkning 2010 2014 9 Resultaträkning 10 Balansräkning 11 Kassaflödesanalys 12 Noter 13 Underskrift av styrelsen 40 Revisionsberättelse 41 Företagsstyrning 42 Sparbankens huvudmän 43 Sparbankens styrelse och revisorer 44 Definitioner 45

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 27 mars klockan 17.30 i Sparbankens hörsal 2

VD kommentar Omvärld Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNPtillväxten varvade ned till 2,6 % i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5 % i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv)positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 % i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3 % i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2 % under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3 % i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2 % jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på 2 %. Sannolikheten för en negativ reporänta har påtagligt ökat under inledningen av 2015. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även 3

gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. Lokal utveckling Som VD för den lokala banken i Ulricehamn känns det mycket glädjande att återigen kunna konstatera att Ulricehamn fortsatt har en mycket positiv utveckling. Allt är givetvis relativt, vi kan inte mäta oss med storstäder eller de mest framgångsrika kustkommunerna. Men bland jämförbara kommuner sticker vi ut bra. Vi följer regelbundet ett antal viktiga indikatorer för att känna av ekonomin i vårt verksamhetsområde. Vi kan konstatera att viktiga faktorer inom ekonomi alltid hör ihop. Innevånarantalet är viktigt, kanske det tydligaste tecknet på tillväxt. Hela världen urbaniseras, dvs. koncentreras till större städer. Sverige är ett av de länder i världen som har störst urbanisering, där storstäderna växer, på landsbygdens bekostnad. I det lilla formatet kan man se samma trend inom Ulricehamn. Centralortens befolkning ökar, medan landsbygden minskar. Men glädjande nog så avviker Ulricehamn tydligt från den stora trenden i urbaniseringen. Ulricehamn växer sakta men säkert och bland jämförbara kommuner så är det inte så många som över tid kan visa en ökande befolkning. En avgörande faktor för ökande befolkning är givetvis tillgången till arbete. Arbetslösheten i Ulricehamn ser mycket bra ut. År efter år ligger siffrorna på en lägre nivå än riket. Tillgången till arbete är beroende av ett framgångsrikt lokalt näringsliv. Ulricehamns Sparbank har merparten av de lokala företagen som kunder. Både de små företagen och de stora lokala företagen. Sparbanken lever därmed nära företagen och har en god inblick. Ulricehamn kan glädja sig åt ett stort antal framgångsrika medelstora företag, dvs. omsättning över 100 mkr. Gemensamt för de flesta är att de är tillväxtorienterade och lönsamma. Entreprenörsandan i Ulricehamn är mycket god. Befolkningsutveckling och framgångsrika företag kräver bra kommunikationer. Med kommunikationer tänker jag i Ulricehamns fall i första hand på vägar och IT. Redan 2002 skrev jag i min VD kommentar om vikten av att R40 skulle bli motorväg. Sparbanken har därefter på många sätt engagerat sig i detta. Äntligen, 2015 är det dags för invigning av den sista biten för motorväg till Göteborg. Jag är övertygad att det kommer att innebära ytterligare ett lyft för tillväxten. Även när det gäller IT så har Sparbanken engagerat sig. Här handlar det om bredband och fiber. Det är viktigt att hela kommunen får tillgång till snabb ITuppkoppling. För att knyta ihop resonemanget om sambanden så avslutar jag med villapriserna och boende. Villapriserna visar sitt tydliga språk. Arbetstillfällen och goda kommunikationer leder till att man vill bo i Ulricehamn. Villapriserna stiger rejält. Man kan säga att motorvägseffekten redan är här. Snitt villan i Ulricehamns kommun kostade förra året 1 135 000 (+ 18 %) och inne i centralorten är snitt priset nu hela 1 841 000 (+ 26 %). I hela Sverige ökade priserna med 9 %. En av orsakerna till de ökande priserna är också att det är ett lågt utbud av villor. Fortsatt bostadsbyggande är viktigt för utvecklingen. Under de senaste åren sticker Ulricehamn ut rejält bland liknande kommuner med ett bra bostadsbyggande. Sparbanken har varit mycket delaktig i den utvecklingen genom finansiering av nästan alla nybyggda bostäder. Framåt ser vi glädjande ett fortsatt byggande. Norra Stranden, Stadsskogen och Närheten är exempel på projekt som kommer att skapa attraktiva boenden i ett växande Ulricehamn. Sammanfattningsvis ett positivt läge för Ulricehamn. Då gäller det alltid att fortsätta att investera för att ligga i framkant. Den fråga som jag tror kommer att vara mest påverkande är den fortsatta digitaliseringen. Tjänster och produkter förändras i en rasande takt. Datorer blir mindre, snabbare och framförallt smartare. För Ulricehamnarna och Ulricehamnsföretagen gäller det att verkligen hänga med i den utvecklingen. Att med sedvanlig entreprenörsanda se och förstå hur man ska förhålla sig till utvecklingen. Ulricehamns Sparbank kommer givetvis att vara en aktiv del i den utvecklingen och bidra med både energi och resurser för att Ulricehamn ska fortsätta att ligga i framkant. Året som gått i banken Det blev en Bonusfest till 2013 genomförde vi en stor Bonusfest i banken. Kunderna fick Bonus. Med bankens goda resultat i ryggen beslutade styrelsen att en del av vinsten skulle gå tillbaka till kunderna, i form av bra erbjudanden på ett antal produkter. Bonusfesten 2013 blev mycket lyckad. Väldigt många kunder fick del av Bonusen på olika sätt. Bankens framgångar fortsätter, och även 2014 beslutade styrelsen att avsätta 8 mkr i Bonus till kunderna. Styrelsen är fortsatt tydlig med att varje Bonusfest måste ses som en enskild händelse och är helt beroende på sparbankens resultat. Målet med Bonusarna är att de ska vara riktade till olika kundgrupper och att så många kunder som möjligt får del av dem. Vi vänder oss alltid till våra Nyckelkunder, eller något av våra övriga kundkoncept. 4

Under 2014 blev det sex Bonusar En Sparabonus, för att uppmuntra månadssparande. En Bosparbonus, för att uppmuntra unga att bospara. En fortsättning på förra årets mycket lyckade Försäkringsbonus, med 60 % rabatt på villahem försäkringen i Tre Kronor. Smaka På Ulricehamndagen. Då vi bjuder hela stan på en matfest. Kunder hittar nya vägar att utföra sina tjänster. För sparbanken gäller det som jag sagt ovan att vara uppmärksam och ledande i den utvecklingen. Jag ör övertygad om att vi kommer att lyckas med det. Vi räknar med ett resultat 7580 mkr före skatt för 2015. Ulricehamn i februari 2015 Lars Karlsson Seniordagen på Folkets Hus. Tre fulla sittningar med intressanta föredrag och underhållning för våra seniorkunder. Och till sist. Den spännande Digitala Bonusen. En miljon att dela på för våra Digitala kunder. Återigen kan vi konstatera att Bonusfesten är mycket lyckad. Det leder till nöjdare kunder, ökade affärer och en förståelse för att sparbanken faktiskt tillhör Ulricehamnarna. Det är skillnad att vara kund i en Sparbank. För här är sparbankens vinst också bygdens vinst. Inför 2015 har styrelsen fattat beslut om att Bonusfesten fortsätter. Det blir en 3:a. Resultatet Resultatutvecklingen behandlas utförligare i förvaltningsberättelsen. Men vi kan konstatera att vi åter gör ett bra resultat på 61,3 mkr. Bankens soliditet är nu 26,9 % vilket gör oss till en av landets solidaste och starkaste banker. Sparbanksfonden Ulrica Sparbanksfonden Ulrica fick under 2014 en avsättning på 3,5 mkr vilket gör att totalt 29 mkr avsatts under de 10 år fonden funnits. Vid årets slut fanns 4,8 mkr disponibelt i fonden. Till stämman 2015 föreslås en utdelning på 3 mkr. Framtiden 2015 inleds med det lägsta ränteläge som vi någonsin skådat. Nollräntan har precis när jag skriver detta t o m övergått i minusränta. Riktigt vad det innebär för det ekonomiska klimatet och sparbanken vet vi inte idag. Det är för övrigt spännande att konstatera att jag har jobbat i bank då vi haft en styrränta på både minus % och på 500 %. Tala om ekonomiska svängningar. Att driva bank i nollränta ställer nya utmaningar. Digitaliseringen ställer också nya utmaningar, och möjligheter. Det gör att tjänster rationaliseras. Prissättningar förändras och får en ny logik. 5

Redovisning för verksamhetsåret 2014 Styrelsen för Ulricehamns Sparbank, organisationsnummer 5655006145, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 125:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Vi ska vara en självständig och starkt lokalt förankrad fullservicebank. Vi vänder oss till både privatpersoner, företag och organisationer som vill ha tillgång till djup kunskap, ekonomisk överblick samt trygga och starka relationer. Det ska vi lyckas med genom att varje dag verka för en god ekonomisk utveckling och större ekonomisk trygghet för Ulricehamn och Ulricehamnaren. Enkelt uttryckt betyder det här att vi ska vara världsmästare i Ulricehamnsbygden. Så måste det vara om man är en bank som tänker Ulricehamn för hela slanten. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 68,4 mkr jämfört med 69,5 mkr under föregående år. Räntenettot uppgick till 68,9 mkr, vilket är en minskning mot föregående år med 5,4%. Faktorer som påverkat räntenettot negativt är dels lägre REPOränta, dels att skillnaden mellan stiborräntor och REPOräntan minskade kraftigt. Därutöver belastades räntenettot med avgifter i form av stabilitetsavgift och kostnader för insättargarantin. Reporäntan har under året förändrats från 0,75 % vid årets ingång till 0,00 % vid årets utgång. Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 36,4 mkr att jämföras med 35,7 mkr föregående år. Provisionsnettot uppgick till 28,4 mkr vilket är bättre än fjolårets 26,2 mkr. Utvecklingen var positiv inom områden som in och utlåningsprovisioner samt provisioner relaterade till värdepappersmarknaderna, dvs courtage, fondprovisioner samt försäkringsprovisioner. I posten Nettoresultat av finansiella transaktioner ingår realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument samt valutakursförändringar, dessa uppgår till 1,7 mkr mot 1,3 mkr föregående år. Övriga rörelseintäkter, vilka till övervägande del består av fastighetsintäkter, uppgick till 2,2 mkr vilket är lägre mot föregående år. Sammantaget uppgick rörelseintäkterna till 137,7 mkr mot 138,8 mkr föregående år. Rörelsekostnaderna exklusive kreditförlusterna uppgick till 68,0 mkr, och är en ökning med 2,1 mkr mot året innan. De totala personalkostnaderna uppgick till 36,9 mkr en minskning med 1,1 mkr. ITkostnaderna ökade med 8,2 % till 10,1 mkr, en ökning med 0,8 mkr. Kreditförlusterna består till övervägande del av reserveringar för befarade förluster och uppgick till 1,3 mkr. Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2014 uppgick till 4 670,0 mkr, en ökning med 163,1 mkr eller 3,6 % under året. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 11 028,8 mkr, en ökning med 7,6 %. Inlåningen från allmänheten ökade med 1,2 %, eller 39,8 mkr, och uppgick vid årsskiftet till 3 347,0 mkr. Sparbankens kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB, med sammanlagt marknadsvärde av 2 349,4 mkr, en ökning med 22,0 %. Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till 3 233,8 mkr, en ökning med 243,5 mkr, eller 8,1 %. Förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB har minskat med 30,8 mkr till 1 028,6 mkr. Sparbanken har vid årsskiftet placerat 166,9 mkr i räntebärande värdepapper och 704,6 mkr i aktier, motsvarande i fjol var 188,4 mkr respektive 652.6 mkr. Beträffande sparbankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt not 3. Det sammanlagda egna kapitalet uppgår till 1 254,7 mkr, att jämföras med 1 146,2 mkr föregående år. Kärnprimärkapitalrelationen vid utgången av 2014 uppgick till 23,57 % (20,10 %). Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag nyckeltal på sid 8. samt Resultat och balansräkningar 2010 till 2014 på sid 9. Personal Medelantal anställda är 47 st (varav i banktjänst 44 st) en minskning mot föregående år med en anställd. Riskaptit och likviditetsrisk Målsättningen är att sparbankens likviditets och finansförvaltning, genom iakttagande av styrelsen fastställda policies och sunt affärsomdöme, effektivt skall förvalta 6

sparbankens balansräkning och optimera avkastningen på sparbankens likviditet på lång sikt utifrån ett lågt risktagande. Sparbankens affärsmodell bygger också på att matcha utlånings och inlåningsflöden i så stor utsträckning som möjligt. Sparbanken ska ha en låg riskprofil med begränsade risker på de finansiella marknaderna. Riskbegränsningar/risklimiter för olika riskområden regleras i fastställd policy. Sparbanken ska endast exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Sparbanken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter sparbanken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar sparbankens möjlighet att uppfylla sina åtaganden. Sparbanken ska ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållanden. Sparbanken skall dessutom alltid ha en likviditetsreserv som klarar av 30 dagar,och reserven ska baseras på flera så kallade stressade scenarior. Riskhanteringen i sparbanken bygger på tanken att en långsiktig god riskkultur baseras på en gemensam värderingsplattform som är väl förankrad i hela organisationen och syftar till att: Allokera erforderligt kapital så att negativa oväntade utfall kan absorberas utan att sparbankens ställning hotas. Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för ytterligare olika risker. En närmare beskrivning av dessa återfinns i not 3. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen För år 2015 förväntar vi oss en försiktig volymtillväxt med tanke på rådande konjunktur samtidigt som konkurrensen kommer att innebära press på intjäningen. Resultatet år 2015 förväntas uppgå till 75 80 mkr, före kreditförluster. I det förväntade resultatet ingår den av Swedbank AB aviserade utdelningen om 11,35 kr / aktie, vilket innebär ca 40 mkr. Identifiera och eliminera risker och osäkerhetsfaktorer vars konsekvenser kan få en betydande negativ inverkan på sparbanken. Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 61 351 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 3 000 överföring till reservfonden 58 351 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 23,57 % (20,10 %). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 614 551 mkr och slutligt minimikapitalkrav till 208 618 mkr. Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 7

Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer 2014 11 029 7,6 2013 10 252 6,9 2012 9 586 4,3 2011 9 190 3,4 2010 8 889 6,0 Kapital riskvägt exponeringsbelopp För år 35 redovisas exponeringsbelopp enligt tidigare regelverk Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp För år 35 redovisas kapitalkvot enligt tidigare regelverk Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 2 607 729 23,57 48,11 2 435 316 20,10 47,07 2 296 219 2,25 38,40 2 265 042 2,02 30,96 2 133 441 1,90 31,73 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat i % av genomsnittligt eget kapital K/Ital före kreditförluster kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/Ital efter kreditförluster kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 1,53 1,31 0,65 4,45 0,49 0,50 1,71 1,41 0,71 5,32 0,47 0,50 1,91 1,36 0,71 6,11 0,49 0,48 2,04 1,28 0,62 6,00 0,54 0,51 1,61 0,99 0,33 3,37 0,70 0,66 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt kreditgarantier. 64,01 0,10 0,04 60,52 0,18 0,12 48,18 0,23 0,00 62,55 0,17 0,00 50,68 0,46 0,00 Övriga uppgifter Medelantal anställda i banktjänst Antal kontor 44 2 45 2 47 2 47 4 50 4 8

Resultat och balansräkning 20102014, tkr 2014 2013 2012 2011 2010 Resultaträkning Räntenetto 68 950 72 861 76 151 75 920 56 024 Provisioner, netto 28 437 26 238 25 922 25 990 25 093 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 662 1 274 3 133 1 371 1 007 Övriga intäkter 38 630 38 409 21 818 12 066 2 264 intäkter 137 679 138 782 127 024 115 347 84 388 Allmänna administrationskostnader 56 754 56 955 54 655 55 419 51 362 Övriga kostnader 11 222 8 942 7 138 7 367 7 550 Kreditförluster 1 275 3 379 716 3 560 3 146 kostnader 69 251 69 276 61 077 59 226 55 766 Rörelseresultat 68 428 69 506 65 947 56 121 28 622 Bokslutsdispositioner 0 11 468 11 468 0 0 Skatter 7 077 9 337 8 705 12 597 7 310 Årets resultat 61 351 71 637 45 774 43 524 21 312 Balansräkning Kassa 2 921 5 557 8 629 9 657 9 714 Utlåning till kreditinstitut 514 532 621 275 611 095 397 324 257 998 Utlåning till allmänheten 3 233 776 2 990 262 2 868 399 2 903 898 2 744 770 Räntebärande värdepapper 166 907 188 421 190 844 199 142 189 330 Aktier och andelar 704 562 652 596 458 051 322 225 340 676 Materiella tillgångar 24 273 23 461 24 025 24 268 25 680 Övriga tillgångar 23 024 25 370 21 959 23 361 27 148 tillgångar 4 669 995 4 506 942 4 183 002 3 879 875 3 595 316 Skulder till kreditinstitut 706 716 640 494 582 Inlåning från allmänheten 3 347 023 3 307 227 3 219 060 3 108 058 2 872 575 Övriga skulder 65 598 50 161 67 223 67 171 42 688 Avsättningar för pensioner m m 1 978 2 632 2 846 2 897 2 587 skulder och avsättningar 3 415 305 3 360 736 3 289 769 3 178 620 2 918 432 Obeskattade reserver 0 0 11 468 0 0 Eget kapital 1 254 690 1 146 206 881 765 701 255 676 884 skulder, avsättningar och eget kapital 4 669 995 4 506 942 4 183 002 3 879 875 3 595 316 9

Resultaträkning 1 januari 31 december, tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto 4 2014 115 140 46 190 68 950 2013 129 434 56 573 72 861 Erhållna utdelningar 5 Provisionsintäkter 6 Provisionskostnader 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 Övriga rörelseintäkter 9 rörelseintäkter 36 411 33 131 4 694 1 662 2 219 137 679 35 693 31 208 4 970 1 274 2 716 138 782 Allmänna administrationskostnader 10 Av och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20 Övriga rörelsekostnader 11 kostnader före kreditförluster 56 754 1 730 9 492 67 976 56 955 1 668 7 274 65 897 Resultat före kreditförluster 69 703 72 885 Kreditförluster, netto 12 Rörelseresultat 1 275 68 428 3 379 69 506 Bokslutsdispositioner 13 Skatt på årets resultat 14 0 7 077 11 468 9 337 Årets resultat 61 351 71 637 Rapport över totalresultat 1 januari 31 december, tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat 61 351 50 633 50 633 111 984 71 637 195 104 195 104 266 741 10

Balansräkning per den 31 december, tkr Not Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser 15 Utlåning till kreditinstitut 16 Utlåning till allmänheten 17 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 Aktier och andelar 19 Materiella tillgångar 20 Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 tillgångar 2014 2 921 31 016 514 532 3 203 339 30 437 135 891 704 562 4 510 19 763 12 965 10 059 4 669 995 2013 5 557 621 275 2 979 644 10 618 188 421 652 596 2 986 20 475 14 409 10 961 4 506 942 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 23 Inlåning från allmänheten 24 Övriga skulder 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 Avsättningar 27 skulder och avsättningar 706 3 347 023 54 078 11 520 1 978 3 415 305 716 3 307 227 36 070 14 091 2 632 3 360 736 Eget kapital 28 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat eget kapital 674 275 519 064 61 351 1 254 690 606 138 468 431 71 637 1 146 206 skulder, avsättningar och eget kapital 4 669 995 4 506 942 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 29 Garantier Åtaganden 30 Övriga Åtaganden 101 170 426 920 86 323 306 375 11

Rapport över förändringar i eget kapital Reserv Fond för Årets Totalt fond verkligt resultat eget kapital värde reserv Ingående eget kapital 20130101 562 664 273 327 45 774 881 765 Årets resultat 0 0 71 637 71 637 Årets övrigt totalresultat 0 195 104 0 195 104 Årets totalresultat 0 0 0 266 741 Vinstdisposition 43 474 0 43 474 0 Anslag till allmännyttiga ändamål 0 0 2 300 2 300 Utgående eget kapital 20131231 606 138 468 431 71 637 1 146 206 Ingående eget kapital 20140101 606 138 468 431 71 637 1 146 206 Årets resultat 0 0 61 351 61 351 Årets övrigt totalresultat 0 50 633 0 50 633 Årets totalresultat 0 0 111 984 Vinstdisposition 68 137 0 68 137 0 Utdelningar 0 0 3 500 3 500 Utgående eget kapital 20141231 674 275 519 064 61 351 1 254 690 Kassaflödesanalys 1 januari 31 december, tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/) Av/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt () Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/) Ökning/minskning av värdepapper (+/) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/) Förändring av övriga tillgångar (+/) Förändring av övriga skulder (+/) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning av finansiella tillgångar () Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar () Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag () Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut enligt balansräkningen 2014 68 428 0 1 028 1 730 1 275 7 077 65 384 244 788 21 514 39 796 1 063 14 782 102 249 1 078 0 2 542 3 620 3 500 3 500 109 369 626 116 516 747 2 921 513 826 516 747 2013 69 506 241 324 1 668 3 379 9 338 65 132 125 242 2 182 88 167 3 086 17 276 9 877 559 142 1 246 545 2 300 2 300 7 032 619 084 626 116 5 557 620 559 626 116 12

Noter 1. Uppgifter om Sparbanken Styrelsen för Ulricehamns Sparbank, org. nr 565500 6145,med säte i Ulricehamn får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet per 31 december 2014, bankens 125:e verksamhetsår. Adressen till huvudkontoret är Lilla Torget, Box 304, 523 26 ULRICEHAMN 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 30) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 1 jan 2014, bedöms inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. 13

Provisions och avgiftsintäkter En provisions och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultatet. Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings, IT, telekommunikations, rese och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt. 14

Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument,obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuldoch egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Kund och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. 15

För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att de inte kan reglernas netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken är risken för förändringar i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidi 16

gare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart. Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt sparbankens ledning råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Sparbanken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 0,8 mkr (1,0 mkr). Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars sker nedskrivning direkt mot eget kapital. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 50 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad 17