-04-06 Dnr VS-0004 Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för april Vi behöver mer förebyggande insatser och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Internationellt sett är svensk hälso- och sjukvård framgångsrik att åtgärda sjukdom. Resultaten för exempelvis hjärtinfarkt och flertalet cancersjukdomar är mycket goda. Det reaktiva arbetssättet fungerar alltså utmärkt för många sjukdomar. Det sekundärpreventiva arbetet har stärkts och fungerar bra vid många sjukdomar, till exempel efter inträffad hjärtinfarkt. För vissa patienter, speciellt patienter med stora behov och många sjukdomar, så fungerar dagens reaktiva arbetssätt betydligt sämre. För dessa patienter behövs ett mer proaktivt arbetssätt. Region Uppsala ingår i nätverket för Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Visionen för nätverkets arbete är en god och jämlik hälsa. Det svenska nätverket för Hälsofrämjande hälsooch sjukvård (HFS) etablerades 1996. Nätverket är en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals and health services, HPH, initierat av WHO 1993. HFS-nätverket består idag av 21 landsting/regioner/vårdorganisationer samt 1 enskilt sjukhus. Nätverket arbetar för att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en hälsoorientering av hälso- och sjukvården och arbetar inom fyra perspektiv; patientperspektivet, befolkningsperspektivet, medarbetarperspektivet samt styr- och ledningsperspektivet. Inom Region Uppsala finns även ett programråd för levnadsvanor som arbetar för att stödja efterlevnaden av socialstyrelsens nationella riktlinjer. De stödjer även övriga programråd som är mer sjukdomsspecifika. I Uppsala län tillfrågas 18 procent om någon levnadsvana vid besök på vårdcentral. Samtliga patienter över 13 år tillfrågas dessutom om tobaks- och kostvanor i samband med tandvårdsbesök. Enligt hälso- och sjukvårdsbarometern uppger 85 procent av invånarna i länet att de är positiva till att diskutera levnadsvanor med hälso- och sjukvårdspersonal (Hälso- och sjukvårdsbarometern, 2017). Vi har nu ett kliniskt kunskapsstöd för primärvården där delar handlar om kunskapsstöd för att arbeta med levnadsvanor. Det finns en betaversion https://beta.nationelltklinisktkunskapsstod.se/#/dokument/r%c3%a5dgivande%20metoder% 20kring%20levnadsvanor Eftersom flertalet bestämningsfaktorer främst kan påverkas från andra samhällsarenor skapas hälsa genom samverkan med ett flertal samhällsaktörer, till exempel skola, näringsliv, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Ett aktivt hälsoarbete kräver god kännedom om Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (4) invånarna och de speciella förutsättningar som gäller inom ett begränsat geografiskt område. Det är därför viktigt att alla vi aktörer som ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande är verksamma i lokalsamhället. Ett aktivt förebyggande arbete kräver också tillgång till hälsodata nedbrutet på lokal nivå för att bättre kunna bedöma vilka åtgärder som krävs. Det primärpreventiva arbetet behöver förstärkas och den nära vården är den självklara arenan för merparten av det primärpreventiva arbetet. Några verksamheter som har lång erfarenhet av att arbeta utifrån ett förebyggande perspektiv är exempelvis Folktandvården och habiliteringen. Känner mig väldigt nöjd med att vi har goda förutsättningar för samverkan i länet och att vi fokuserar på förebyggande och hälsofrämjande insatser i rapporten Effektiv och nära vård 2030. Förutsatt att Regionstyrelsen beslutar enligt förslagen så ska det bli spännande att arbeta vidare med detta så att vi kan få en mer långsiktig och hållbar hälso- och sjukvård! Här en länk till en kortfilm om vikten av att samarbeta över gränserna för att förebygga ohälsa! https://www.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=bckykcbirte&app=desktop Effektiv och nära vård 2030 I skrivande stund är rapport och tjänsteutlåtande utskickade till HSFoUU-utskottet samt regionråden inför mötet den 11 april. Den ska sedan beredas vidare i regionstyrelsen vid mötet den 24 april. Jag känner mig väldigt nöjd med att vi försökt ta ett samlat grepp för en omställning av hela hälsosystemet för att kunna möta utmaningarna och för att ta tillvara möjligheterna! Det har varit många som bidragit - pensionärsråd, vårdledningar, medarbetare, privata vårdgivare, fackliga representanter, andra landsting, de som arbetar nationellt med frågorna och kommunala tjänstepersoner och politiker med flera! Vi skulle säkert ha haft dialoger med ännu fler, men arbetet fortsätter förhoppningsvis och då får vi möjlighet till ännu fler dialoger! De flesta förslag är av sådan karaktär att de behöver vidare bearbetning och det behöver vi göra tillsammans med andra. Vi har ändå påbörjat en del av omställningen succesivt vilket känns bra! Resan startade redan förra våren med arbetet för att ta fram målbild och strategier för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård. Såg på Länge lever demokratin med Jan Scherman där han bl.a. sa Under tiden som tankarna tänks förändras världen. Vi har lyckats påbörja en förändring, inte minst en kulturförändring samtidigt som tankarna tänkts. Den 9 april har vi bjudit in forskare för att se om vi kan tänka och göra tillsammans med akademin genom att identifiera möjliga områden att studera när vi går vidare med omställningsarbetet. Ska bli superspännande! Flera av er i sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen har inte varit involverade under processen. Här är därför en sammanfattning: Målbild för en effektiv och nära vård 2030 Dagens vårdsystem är fragmentiserat. Dessutom behöver den framtida hälso- och sjukvården i länet på ett bättre sätt matchas gentemot befolkningens behov. Målbilden för framtidens hälso- och sjukvård i länet behöver därför utgå från behovet i befolkningen och fokusera på att uppnå en bättre och mer jämlik hälsa hos invånarna i Region Uppsala. En utmaning för den framtida hälso- och sjukvården i länet kommer således att vara att få till stånd en struktur där samtliga delar bidrar till helheten. För att kunna skapa ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem i framtiden som är nära invånarna krävs samordning och samarbete på alla nivåer i systemet, oavsett huvudmannaskap och oavsett om vården bedrivs av offentliga eller privata vårdgivare.
3 (4) En omställning till en effektiv och nära vård 2030 handlar om att både öka närhet och koncentration av vård, det vill säga det behövs decentralisering och centralisering samtidigt. Med effektiv vård menas att en del arbetsuppgifter som kräver specifik kompetens och sällanuppgifter behöver koncentreras, medan andra vårdinsatser behöver föras längre ut i systemet. Med nära vård menas att vården i allt större utsträckning förflyttas från byggnaden sjukhuset och ut i andra vårdformer. Närhet kan omfatta geografisk närhet, men även relationell och tillgänglig närhet. I begreppet nära ingår även patientens delaktighet i utformningen av vården. Vården behöver därför involvera patienten i en samskapad vård med erkännandet att vårdens möten består av ett gemensamt beslutsfattande av två experter. Arbetet med att skapa hälsa innebär inte enbart att diagnostisera och behandla sjukdom, utan även att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Den nära vården är den självklara arenan för merparten av det primärpreventiva arbetet. En konsekvens av detta är att hälsouppdraget bör markeras tydligare i primärvårdsuppdraget, i första hand ett hälsouppdrag för de individer som vårdpersonalen möter i sitt arbete. Strategier För att kunna uppnå målbilden för framtidens hälso- och sjukvård behövs ett antal strategier som talar om hur vägen bör se ut för att kunna utveckla hälso- och sjukvårdssystemet i Region Uppsala. I strategiarbetet ingår att utveckla en hälso- och sjukvårdsstruktur som stämmer överens med befolkningens framtida behov och som ger förutsättningar för samskapande mellan patienten och vården. Föreslagna strategier är att: Driva kvalitetsutveckling Påverka utbildning och utveckla kompetens Anpassa och stärka forskningen Utveckla ledning och styrning Stödja kontinuitet och egenvård med stöd av digital infrastruktur Förnya vårdstrukturen Digitala tjänster kan öka hälso- och sjukvårdens kvalitet både vad gäller effektivitet och närhet. Exempelvis kan ett digitalt vårdmöte öka närheten för patienten och bespara resan till en fysisk mottagning. Vad som skapar värde i termer av effektivitet och närhet är därför viktigt att beakta ur både invånarens/patientens och verksamhetens perspektiv. Individen/patienten behöver information om vilka digitala möjligheter som erbjuds för att kunna vara delaktig och ta ett större ansvar för sin egen hälsa och vård. Förnyad vårdstruktur För att uppnå målen för framtidens effektiva och nära vård krävs framför allt förändringar och förnyelse i dagens vårdstruktur. Ett arbete behöver inledas för att påbörja utvecklingen mot en ny struktur för hälso- och sjukvården i Region Uppsala. Följande nivåer, som inte är detsamma som organisatoriska nivåer, föreslås:
4 (4) Egenvård Vård i hemmet och mobila team Närmottagningar Hälsocentraler Hälsocentraler med särskilda uppdrag Vårdcentrum med närvårdsplatser Specialiserad vård utanför sjukhus Länssjukhus Riks- och regionsjukhus Även om den nära vården har stort fokus på primärvård och kommunal hälso- och sjukvård, kommer förändringar att få följdverkningar för hela hälso- och sjukvårdssystemet. Ändras en pusselbit i ett sammanhållet system påverkas hela systemet. Utifrån ett kvalitetsperspektiv behöver dessutom en viss koncentration komma till stånd av vård som enbart bedrivs vid länets två sjukhus. Den nationella och sjukvårdsregionala nivåstruktureringen kommer också ha betydelse för hela hälso- och sjukvårdssystemet såväl inom Region Uppsala som för övriga landsting och regioner. Aktuella betänkanden från statliga utredningar En nationell alarmeringstjänst för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar//03/sou- 28/ Juridik som stöd för förvaltningens digitaliseringhttp://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar//03/sou- 25/ Medieanalys för mars Mätningen för mars (t.o.m. 29 mars) visar att de flesta nyheter denna månad handlade om vård och hälsa, 67 procent. 15 procent av nyheterna handlade om kollektivtrafik, 8 procent om regional utveckling och 6 procent om kultur. Majoriteten av nyheterna, 72 procent, var neutrala i tonen. 16 procent av nyheterna gav en positiv bild. 19 procent var negativa. Exempel på nyheter under mars var: Reportageserie i TV4 om påstådda missförhållanden inom psykiatrin Första spadtag för Almunge vårdcentral Väktare sätts in på Gottsunda vårdcentral Klart för digitala vårdbesök på länets vårdcentraler Ny sjukhusdirektör utsedd för Akademiska sjukhuset.
För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion
Effektiv och nära vård 2030 Målbild Effektiv och nära vård 2030 Historia Nuläge Behov nu och i framtiden Utbudskarta Mars 2019 2020 2022 2025 2030
Självrapporterat allmänt hälsotillstånd i länets kommuner, Liv och hälsa 2017, Region Uppsala
Behoven ökar, särskilt för vissa åldrar
Nära Effektiv Förebyggande och hälsofrämjande Samskapande Geografisk Tillgänglighet Relationell Rätt nivå Koncentration Kontinuitet Del i lokalsamhället Utifrån behov Uppsökande Inflytande Personcentrering Partnerskap
Sex strategier för att nå målbilden Driva kvalitetsutveckling Påverka utbildning och utveckla kompetens Anpassa och stärka forskning Utveckla ledning och styrning Stödja kontinuitet och egenvård med stöd av digital infrastruktur Förnya vårdstrukturen
Vårdstrukturen 2030
Kommunal vård och omsorg Nära vård Sjukhusvård Primärvård Tandvård Närvårdplatser Mobilateam Ungdomsmott Elevhälsa 1177 Habilite ring Modifierad utifrån: Bild från Emma Spak samordnare för nära vård på SKL, sept 2017
Från pyramid till diamant Delar av bassjukvård och specialiserad sjukvård bedrivs på annan plats än inom nuvarande sjukhusområde Dvs. vård som inte kräver det stora akutsjukhusets resurser kan förläggas utanför sjukhusområdet Figur från sid 3, Strategisk lokalförsörjningsplan 2017-2033, Akademiska sjukhuset
Egenvård och ingång i vården Vård hemma mobila team Närmottagningar Hälsocentraler Hälsocentraler med särskilt hälsouppdrag Vårdcentrum med närvårdsplatser Specialiserad vård utanför sjukhus Nära vård för dig med behov som är vanliga eller när det finns behov av lotsning eller koordinering Viss koncentration av nära vård och förebyggande insatser För dig med komplexa behov eller som kräver något högre vårdnivå Vårdstrukturen 2030 Länssjukhus Riks- och regionsjukhus Koncentrerad vård i länet, sjukvårdsregionen, nationellt eller internationellt För dig med komplicerade eller sällan förekommande behov
Vårdcentrum med närvårdsplatser
Digitalisering och nivåstrukturering
Tack!
Månadsrapport mars Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Produktionen mätt i antal besök kvartal ett ligger bra jämfört mot budget avseende både allmäntandvården och specialisttandvården. Casemixen följer budgeten relativt bra med en liten övervikt mot barnpatienter. I mars månad överenstämmer inte det ekonomiska resultatet för Folktandvården med den periodiserade budgeten. Huvudorsaken till att inte resultatbudgeten för mars nåddes var lägre intäkter som bara till del kompenserades av lägre personalkostnader (påsken påverkade också resultatet med färre möjliga arbetsdagar i mars jämfört med 2017). Dessutom har många patienter lämnat återbud sent på grund av sjukdom, dessa tider har förvaltningen delvis haft svårt att fylla på grund av kort varsel. Totalt resultat efter kvartal ett är 0,25 mkr mot budget 4,1 mkr. Verksamhetsutvecklingsarbetet för att öka lönsamheten på specialisttandvården fortsätter. Bemanningsläget är fortsatt problematiskt för Folktandvården ( även om förvaltningen lyckats nyanställa 15 nyutbildade tandsköterskor och 3 stycken tandläkare i februari och mars), framförallt i de delar i regionen som ligger långt från Uppsala. Bristen på tandhygienister leder till svårigheter med att upprätthålla en god BEON- och lönsamhetsnivå eftersom tandläkare i ökad omfattning utför arbetsuppgifter som tandhygienister är utbildade för, denna omfördelning är olönsam och inte heller optimal för patienterna. För att delvis kompensera bristen på tandhygienister utbildar Folktandvården tandsköterskor i eget patientarbete i allt större omfattning. Efter 15 januari finns det nu fler möjligheter för tandsköterskor att arbeta med egna patienter tack vare att TLV har lagt till åtgärder för ändamålet i referensprislistan. Att tillgången på tandhygienister ökar genom utökade utbildningsplatser är av största vikt för att Folktandvården ska kunna bibehålla en effektiv vård av patienterna. Andra landsting har börjat finansiera uppdragsutbildningar av tandhygienister för att förbättra kompetensförsörjningen i framtiden. Förvaltningen utreder om detta är möjligt även i Region Uppsala. Det finns även stora rekryteringssvårigheter avseende specialisttandläkare vilket återspeglas i både tillgänglighet och ekonomi. För att ytterligare öka tillgängligheten för Folktandvårdens patienter kommer en ny klinik med fyra behandlingsrum att öppna den 18 april vid Resecentrum i centrala Uppsala. Folktandvården ligger efter mars månad kvar med budgeten som prognos för helåret. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet, utförd vård inom 3 mån, samtliga patienter inom allmäntandvård, mål 95 % Produktion Allmäntandvård, antal besök Produktion Specialisttandvård, antal besök Medarbetare: Sjukfrånvaro => 60 dgr i procent Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna.
2 (7)
3 (7) Ekonomi Inhyrd personal i tusen kronor redovisas endast om utfall om inget utfall så framgår det i tabellen ovan. Folktandvården uppvisar ett resultat om plus 0,25 mkr efter kvartal ett. Differensen gentemot den periodiserade resultatbudgeten är 3,8 mkr sämre. Huvudorsaken till den negativa avvikelsen är lägre bemanning än budgeterat på grund av rekryteringsproblem (framförallt tandhygienister och specialisttandläkare). Under slutet av februari och i mars har dock förvaltningen lyckets rekrytera 15 tandsköterskor och 3 tandläkare som är nyutexaminerade från respektive utbildning. Långsiktigt är detta glädjande men kortsiktigt kan vi se en ökning av patientadministration och en nedgång i bokad patienttid med anledning av nyanställningarna (de nyutbildade behöver mycket handledning). Det pågår också ett arbete med att utbilda personalen om nyheterna i prislistan för att få en mer korrekt debitering av de nya åtgärderna och latituderna för, och genom detta förbättra lönsamheten. Tiden för sena återbud från patienter bland annat med anledning av sjukdom har också ökat vid en jämförelse mellan kvartal 1 2017 och, vilket för med sig minskade intäkter. Påsken har också påverkat intäkterna negativt under kvartalet jämfört med föregående år. Det har också funnits ett uppdämt behov från klinikerna att köpa in medicinskt material i början på året. Kliniken som kommer att öppna den 18 april är inte budgeterad innan i maj eftersom det vid budgeteringen var svårt att sätta ett exakt öppningsdatum. Kostnader har därför tidigare än budgeterat belastat kliniken (främst IT-kostnader). Specialisttandvården vid Kaniken dras med lönsamhetsproblem. Delvis är problemen hänförliga till personalbrist och då främst specialisttandläkare. Stort fokus kommer att läggas på verksamhetsutveckling för att öka lönsamheten vid specialistmottagningen. Prislisteseminarium, rumsstandardisering, förbättrad klinisk tid, ytterfallsanalys och produktionsplanering är de bärande punkterna i arbetet. Prognosen lämnas oförändrad gentemot budget, det är troligt att det på kontonivå kommer att ske en viss förändring längre fram liknade det som skedde 2017. Då minskade både intäkter och lönekostnader jämfört mot budget succesivt under året. En ekonomisk riskfaktor för förvaltningen är öppnandet av ny klinik vid Resecentrum (vilket nämnts ovan) samt flytt av Seminariets sjukhustandvård. Aktiviteterna är budgeterade men det finns en osäkerhetsfaktor i hur budgeten stämmer med den faktiska tidplanen. Medarbetare Antalet medarbetare inom Folktandvården ökar stadigt, framförallt ses detta på tandsköterskesidan. Även antalet allmäntandläkare har ökat jämfört med samma period förra året. Vår bedömning är att antalet årsarbetare kommer att fortsätta öka med samma fördelning per yrkeskategori som tidigare. Detta beroende framförallt av att ett antal nya behandlingsrum kommer att tillkomma under året. Sjukfrånvaron har sjunkit sedan förra året och det är långtidssjukskrivningarna som har minskat från 3,90% till 2,76%. Korttidssjukfrånvaron följer samma relativt låga trend som förra året.
4 (7) TILLGÄNGLIGHET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs ett antal indikatorer upp månadsvis samt ytterligare några mätetal. En indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för är 95 procent. Se redovisning ovan. Tabell: Revisionspatienter i allmäntandvård Kommentarer till tillgängligheten: Totalt inom allmäntandvården har 6 632 patienter väntat mer än 3 månader. Totalt antal revisionspatienter i FTV är 181 495 vilket innebär att 96,4 % får vård inom 3 månader. Antalet som väntat mer än 3 mån har minskat med drygt 900 patienter jämfört med samma period föregående år. Under mars månad kontaktades ca 2 400 patienter som väntat > 3 mån på kallelse och erbjöds tid på den nya klinik som FTV öppnar central i Uppsala i april. Efter upprepade påstötningar har hittills 10-15% av patienterna tackat ja till att komma till den nya kliniken.
5 (7) PRODUKTION Produktion Produktionen av allmäntandvård och specialisttandvård ligger bra till jämfört med budget. Det finns dock en differens i jämförelsen med föregående år vilken till stor del förklaras av att det 2017 var en arbetsdag mer under perioden, samt att flera av Folktandvårdens kliniker hade helgöppet för patienter under mars 2017. BILAGOR 1. Årsprognos från SAS, reservrutin från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas) 2. Årsprognos för externa projekt - från SAS, i reserv från Excelerator (Avvikelser utfall mot föregående års utfall på mer än 5 procent ska notas) 3. Investeringsverksamhet
6 (7) Not. 1. Intäkter enligt tandvårdstaxan har inte nått upp i budgeterad nivå med anledning av att vi haft vakanser och sjukdom 2. Övriga intäkter kommer att närma sig budget senare under året 3. Lönekostnaderna ligger under periodiserad budget på grund av vakanser och sjukdom 4. Övriga personalkostnader har ökat utöver budget främst med anledning av ortodonti, tandhygienist och protetikkurser. Förvaltningens bedömning är att kurskostnaderna kommer att närma sig budget längre fram under året 5. Minskad kostnad för tandteknik är ett möjligt resultat av att det slutat protetiskt inriktade tandläkare. 6. Kostnader för medicinskt material har ökat framförallt med anledning av låga inköp i slutet av 2017 vilket lett till ett uppdämt behov i början av, samt att fler kliniker skaffat Sendoline under (rotrensningssystem för endodonti) 7. Avskrivningarna ligger över budgeten bland annat med anledning av IT-investeringar. Vidare kommer investeringarna och den periodiserade budgeten för avskrivningar att öka med anledning av öppnandet av en ny klinik vid stationen i april.
7 (7) Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. En felmarginal är införd motsvarande 2 procent åt vardera håll jämfört målet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat mer än 2 procent jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått utöver felmarginalen (eventuellt att det är periodiserat). Inom felmarginalen 2 procent blir det gult. Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 60 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.
Månadsrapport mars Primärvård, Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Det ekonomiska resultatet för Primärvård, Hälsa och habilitering i perioden är minus 3,9 miljoner kronor. Jämfört mot den periodiserade budgeten så har förvaltningen ett underskott per mars på minus 3,6 miljoner kronor. Per mars 2017 redovisade förvaltningen ett underskott om minus 4,6 miljoner kronor. Det totala negativa resultatet speglar inte inom samtliga verksamhetsområden utan förklaras främst genom vårdcentralsuppdraget. Syncentralen och Hörcentralen är verksamhetsområden inom habilitering vilka inte kommer möta sin planerade budget. Vårdcentralsuppdraget uppvisar en lägre produktion jämfört med planerad budget, det budgeterade värdet förutsätter full bemanning, vilket i sin tur inte uppnås. Den medicinska bedömningen och behovet styr produktionen. Gränserna för vad som är stora behov flyttas dock hela tiden och nuläget jämfört med år tillbaka så handlägger vårdcentralerna patienter som skulle varit otänkbara för bara några år sedan. Förvaltningen har på flera ställen inom våra verksamheter problem med inomhusmiljön. Just nu är det största problemet vid Flogsta vårdcentral. Där har huvudskyddsombudet begärt att arbetsgivaren inom fyra veckor skall presentera en handlingsplan för att komma till rätta med problemen. Kravet från huvudskyddsombudet är en fullständig evakuering av vårdcentralen. Förvaltningen Fastighet och Service har fått i uppdrag att leta efter alternativa lokaler för hela vårdcentralen. Andra verksamheter som har problem med inomhusmiljön är våra verksamheter lokaliserade till Kungsgärdet, verksamheter lokaliserade till Tierps vårdcentrum och Alunda vårdcentral. Åtgärder för att nå en förbättrad tillgänglighet både för privata och offentliga görs i form av tre utbildningsdagar under våren för befintliga sjuksköterskor. Senare under våren påbörjas utbildning för nyanställda sjuksköterskor. Under hösten fortsätter påbyggnadsutbildningar. Implementering av en ny schemamodell ska förbättra svarstiderna avseende verksamhet 1177 vårdguiden på telefon. Sammanfattning av framtidsbedömningen som påverkar ekonomi och tillgänglighet är lokalsituationer samt att vägarna in, efterfrågan och komplexiteten blir större för varje år. Utifrån upprättad handlingsplan bedömning att resultatet för kommer uppgå till minus 8,3 miljoner kronor, då åtgärderna inte ger omedelbar effekt och att ett kvartal av redan har gått. Prognosen inkluderar åtgärdsplan för en förbättrad produktion. Handlingsplanen är uppdelad i antal åtgärder uppdelad på lång och kort sikt.
2 (11) BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Nuläget Ekonomi i balans Tillgänglighet, telefon, offentligt vårdcentraluppdrag Tillgänglighet, besök, offentligt vårdcentraluppdrag Produktion: Läkarkontakter jfr budget Primärvården Produktion: Övriga kontakter jfr budget Primärvården Produktion: Total produktion jfr budget Hälsa och habilitering Medarbetare: Sjukfrånvaro > 60 dgr i procent Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi (tkr) Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Inhyrd personal i tusen kronor
3 (11) Total sjukfrånvaro Kommentarer ekonomi och medarbetare: Vårdcentralsuppdraget per mars visar på en fortsatt lägre produktion, lägre besöksersättning, än förväntat. Verksamheterna inom förvaltningen vilka finansieras via overhead från vårdcentralerna genererar idag ett överskott mot lagd budget, detta överskott ska till viss del justeras mot vårdcentralsuppdraget. Justeringen görs inför tertial 1. Effekt av justeringen blir att resultatet för vårdcentralsuppdraget kommer få lägre avvikelse jämfört lagd budget. Inom området Funktionsstöd och hälsa så saknas för perioden intäkter främst avseende Tolkcentralen. Syncentralen och Hörcentralen avviker mot budget inom verksamhetsområdet Habilitering länet. Avseende Särskild vård så är det fortsatt utfasning av inhyrd personal för NÄVA. Högre sociala avgifter än budget är inkluderade i helårsprognosen minus 8,3 miljoner kronor. Förvaltningen har vakanta tjänster mot budget. Bemanningsläget är svårt på vissa vårdcentraler, främst för de verksamheter som ligger långt ut i länet, för att möta behovet måste vissa vårdcentraler ta in hyrpersonal. Ökningen av antal årsarbetare mot föregående år är till stor del relaterad till nya uppdrag och verksamheter, exempel 1177 sjukvårdsrådgivningen, AT/ST enheten, Gränbystaden och Mobila närvårdsteamen. Ökningen i närvarotid för inhyrd personal ska vara från 20 årsarbetare under 2017 för motsvarande period. Hälsa och habiliteringen redovisade inte antal timmar under januari till mars 2017, vilket motsvarade cirka 4,7 årsarbetare, NÄVA. Fortsatt lägre långtidsfrånvaro, dvs sjukfrånvaro överstigande 60 dagar, jämfört med föregående år. Däremot ses en högre korttidsfrånvaro jämfört föregående år. Åtgärder: Lokala handlingsplaner för vårdcentralsuppdraget där aktiviteter kopplade mot ekonomin har upprättats. Handlingsplanerna är ett första steg för att nå den lagda prognosen. Pågående aktivt arbete med bemannings - och schemaförändringar som bedöms minska beroendet av inhyrd personal vid NÄVA.
4 (11) TILLGÄNGLIGHET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorerna är andelen patienter som får telefonkontakt 1 med vårdcentral samma dag samt andelen patienter som får ett läkarbesök 2 inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov). Målet är att värdet ska öka. Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi: Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi, telefontillgänglighet: 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för är ett delmål att värdet ska öka. 2 Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för är ett delmål att värdet ska öka.
Tillgänglighet vårdcentraler privat regi, läkarbesök: 5 (11)
6 (11) Telefontillgänglighet vårdcentraler i privat regi Kommentarer till tillgänglighet: Telefontillgängligheten är lägre jämfört föregående år både för privata (93 procent i mars) och offentliga (87 procent i mars). Besök till läkare inom 7 dagar, nybesök, visar något bättre tillgänglighet för de offentliga aktörerna (84 procent i mars) jämfört föregående år medans de privata uppvisar en något lägre tillgänglighet till nybesöken (88 procent i mars) jämfört mars 2017. En fortsatt övergång för de offentliga vårdcentralerna till det nya telefonisystemet Callguide. Åtgärder: Tre utbildningsdagar under våren för befintliga sjuksköterskor, även för privata vårdcentraler. Senare under våren påbörjas utbildning för nyanställda sjuksköterskor. Under hösten fortsätter påbyggnadsutbildningar.
7 (11) Sjukvårdsrådgivningen/1177: 30000 Samtalsuppföljning 1177 25000 20000 23808 19024 22008 24321 18974 21953 24487 20628 19338 19353 20791 21914 21135 22237 23513 21722 23419 15000 16647 17341 18379 15802 13541 15673 15990 16776 16417 14249 13469 12067 13306 10000 7988 10044 9655 10113 5000 4784 5361 5347 4612 6108 4826 5797 3680 4801 5138 4718 0 Inkomna samtal Besvarade samtal Obesvarade samtal Medelväntetid besvarade samtal 35 30 26 29 27 25 20 19 15 10 7 9 8 8 9 9 13 7 9 10 8 5 0 Under mars månad inkom 23 419 samtal jämfört med 21 722 under februari. Mars visade på en medelväntetid motsvarande 27 minuter. En svag förbättring kan ses jämförelse med föregående månad. Det akuta förbättringsåtgärder, ny schemamodell, inledes under slutet av mars månad. Efter sista veckan i mars kan vi kan se successiva förbättringar som pekar åt rätt håll. Parallellt med att rekryteringar pågår så kommer vi att intensifiera utbildning i samtalsprocesser hos medarbetare. Från 1 maj så träder Nationell samverkan i kraft vilket kommer innebära stöd från andra regioner och landsting. Fokusområden under för verksamheten är rekrytering, medarbetarskap och sjukfrånvaro. Åtgärder: Ny schemamodell införts, det kommer att innebära bättre täckning under perioder av högtryck. Verksamheten är fortfarande underbemannade och rekrytering pågår. När det gäller sjukfrånvaron som fortfarande är relativt hög har det påbörjats uppföljning på individnivå.
8 (11) Tabell: Indikator 3 Nyckeltal Uppfylld andel/antal Antal väntande Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som fått en första bedömning inom 30 dagar 93% 9 Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar 28%/34% 10 utredn 10 beh Tid mellan beslut och start av fördjupad utredning samt tid mellan beslut och start av behandling redovisas genom manuell beräkning. Statistik visar att faktiskt antal väntande till fördjupad utredning och behandling inom 30 dagar är till största delen orsakad av förvaltningen och inte genom patientvald väntan. Stort inflöde av förstärkt vårdgaranti (FVG), köerna har inte ökat (av de som berörs av FVG). Genom möjligheten att kunna köpa utredningar ska målet att minska köerna nås, gäller alla patienter som väntar på en utredning hos Habilitering Uppsala, gäller även köerna till behandling. 3 Indikator med mål att andelen ska öka.
9 (11) PRODUKTION Primärvården: Hälsa och habilitering: Ack budget i år Utfall jfr budget, antal Utfall jmf fg år, antal Ack utfall Utfall jfr Ack utfall Utfall jmf Budget i Enheter från Cosmic i år budget, % fg år fg år, % år Läkarbesök 2118 2695-577 -21% 1259 859 68% 11185 Övriga besök 18293 20810-2517 -12% 19024-731 -4% 78951 Sluten vård 202 190 12 6% 210-8 -4% 730 Ack budget i år Utfall jfr budget, antal Utfall jmf fg år, antal Ack utfall Utfall jfr Ack utfall Utfall jmf Budget i Övriga it system i år budget, % fg år fg år, % år HjälpmedelsC - antal huvudärenden 1065 960 105 11% 1070-5 0% 3680 TolkC, taltjänst - antal uppdrag 1064 1150-86 -7% 1214-150 -12% 4400 Hälsoäventyret - antal skolklasser 43 75-32 -43% 58-15 -26% 258 Kommentarer till produktionen: Primärvårdens totala produktion uppnår 86% av budgeterade läkarkontakter och 81% av övriga kontakter. Åtgärder: Respektive vårdcentral har lämnat in en handlingsplan för åtgärder kopplade till en förbättrad produktion. Förvaltningen kommer också med hjälp av statsbidrag ta hjälp av extern konsult för ett framtagande av modell för produktionsplanering. Statistik för Hälsa och habilitering inkluderar Cosmic, TolkC och Hälsoäventyret, vilka även särredovisas i den nedre tabellen. Tolkcentralen har en viss variation i uppdrag, den variationen möts genom att låta den egna personalen jobba full ut som normalt, medan köpta tjänster från arvodestolkar och upphandlade bolag varierar i samma omfattning. Mobilt närvårdsteam planerades att ha 5 team i gång till mars. Patientunderlag för detta finns inte ännu, därmed fortsatt 2,5 team i mars. Rekrytering har nu påbörjats då underlaget ökar något.
10 (11) BILAGOR 1. Årsprognos från SAS, reservrutin från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas) 2. Årsutfall för externa projekt - från SAS, i reserv från Excelerator (Avvikelser utfall mot föregående årsutfall på mer än 5 procent ska notas). Budget och prognos är noll. 3. Investeringsverksamhet Bilaga 1. Not budgetavvikelse, årsprognos: -26 235 tkr, -5 939 tkr, lägre besöksersättning och patientavgifter, produktion inte i nivå med lagd budget. +14 604 tkr övriga intäkter, statsbidrag, rehabiliteringsersättning, ej fakturerade intäkter. +11 104 tkr, Intäkt fast ersättning, ökad anslagsfinansiering, Ungdomsmottagning City från 1 juni samt Akademiskt Primärvårdscentrum. +905 tkr, vakanser och hyrpersonal genererar ej övriga personalkostnader. -1 170 tkr, kostnad ökade läkemedel möts av ökad läkemedelskapitering. +1 272 tkr, kostnader för medicinsk service, lägre produktion. Jämfört föregående perioder är kostnader för lab nu i nivå med budget. -1 425 tkr, ökade kostnader kopplade till statsbidrag flyttkostnader av ledningskontor.
11 (11) Bilaga 2. Not externa projekt: Av utfallet så avser 6,2 mnkr projekt som hör till gemensam kunskapsstyrningsnämnd och 1,8 mnkr hör till projektet Utveckling av råd och stöd för barn, ungdomar och vuxna, projekt inom habiliteringen. Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. En felmarginal är införd motsvarande 2 procent åt vardera håll jämfört målet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat mer än 2 procent jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått utöver felmarginalen (eventuellt att det är periodiserat). Inom felmarginalen 2 procent blir det gult. Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 60 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.
Månadsrapport mars vårdstyrelsen BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Resultatet till och med februari uppgår till + 16 miljoner kronor vilket är 13 miljoner över periodens budget. Överskottet beror framförallt på att kostnaderna för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård är lägre än budgeterat. Det är framförallt den rörliga besöksersättningen som är lägre än vad som budgeterats. Förväntningen är att vårdstyrelsens kostnader för besöksersättning kommer öka under resterande del av året då förvaltningen Primärvård och Hälsa och Habilitering i sin handlingsplan för ekonomi i balans planerar för en ökad produktion. Dessutom kommer digitala besök att starta upp under våren och förväntas öka under resterande del av året vilket också kommer innebära kostnader i form av besöksersättning. Kostnaden för digitala utomlänsbesök har ökat under inledningen av året och om dessa fortsätter att öka i nuvarande takt kommer vårdstyrelsens inte klara av att hålla nuvarande ekonomisk prognos. Prognosen efter första kvartalets utfall är att resultatet för kommer uppgå till + 12 miljoner kronor för vårdstyrelsens egen verksamhet. I bilaga 2 redovisas utfallet per vårdval och avtal jämfört med budget. Den största avvikelsen jämfört med budget finns inom vårdvalen inom primärvård och det är ersättningen till vårdcentralerna varit lägre än vad som budgeterats. Besöken inom vårdvalet för psykoterapi minskar och istället har det blivit fler besök hos psykologer och kuratorer på vårdcentraler. Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Anslagsintäkter egen verksamhet 571 571 2 286 2 286 Kostnad upphandlade avtal -9-10 -38-38 Kostnad vårdval -357-366 -1 475-1 463 Kostnader övrig primärvård -4-3 -10-10 Kostnader tandvård -45-47 -189-189 Kostnader fast ersättning egna verksamheter -138-138 -552-552 Kostnader övrig verksamhet -3-6 -23-23 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 16 3 0 12
BILAGOR 1. Årsprognos vårdstyrelsen 2. Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen 2 (4)
Bilaga 1 Årsprognos vårdstyrelsen 3 (4)
4 (4) Bilaga 2 Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen till och med mars Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr 571 473 571 473 2 285 890 2 285 890 Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Uppsala Närakut och Ortopediakut 8 782 8 250 33 000 33 000 Naprapater 269 597 2 200 2 200 Kiropraktorer 240 703 2 600 2 600 Summa 9 291 9 550 37 800 37 800 Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc 263 876 269 674 1 088 000 1 080 000 Barnmorskemottagning 17 894 19 250 77 000 77 000 Kapitering läkemedel 57 551 56 250 225 000 225 000 Läkarinsatser i särskilda boenden 9 801 10 625 42 500 42 500 Primär hörselrehabilitering 4 015 4 692 17 500 17 500 Psykoterapeuter 3 128 5 444 20 000 16 000 Influensavaccinationer 684 108 5 000 5 000 Summa 356 949 366 043 1 475 000 1 463 000 Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Primärvård utanför C-län 10 006 10 000 40 000 40 000 Primärvård icke C-länsinvånare -6 386-7 500-30 000-30 000 Summa 3 620 2 500 10 000 10 000 Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Tandvårdsstöd 11 544 13 000 52 000 52 000 Barntandvård 26 135 26 250 105 000 105 000 Tandreglering barn och ungdom 6 400 7 500 30 000 29 500 Tolk tandvård 544 375 1 500 2 000 Summa 44 623 47 125 188 500 188 500 Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Ersättning Primärvård och hälsa och habilitering 123 939 123 939 495 751 495 751 Ersättning Folktandvården 14 003 14 003 56 011 56 011 Summa 137 942 137 942 551 762 551 762 Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall Ack. budget Budget Prognos Närvårdsutveckling 412 1 000 4 000 4 000 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 383 425 1 700 1 700 Reserverade verksamhetsmedel 2 651 4 282 17 128 17 128 Summa 3 446 5 707 22 828 22 828 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 15 602 2 607 0 12 000
Bilaga 3 VS-0041 Beskrivning av mål vårdcentraler 2017 Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag Hälsoinriktat arbete Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk Patienter som fått rådgivande samtal om riskbruk av alkohol Patienter som fått rådgivande samtal om otillräcklig fysisk aktivitet med tillägg (FaR ) Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma matvanor Vård i rimlig tid Telefontillgänglighet enligt genomsnittligt värde av SKL:s nationella mätningar januari-oktober. Definition: Besvarade samtal (dvs fått tid för återuppringning), i % av totalt inkomna samtal under mottagningens öppna telefonrådgivningstid. Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV113. Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV122. Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV132 och DV200. Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ-kod DV143. Fotnot: Om antal registrerade patienter = 0 så görs avdrag med ovan angivna procentsats - Vid full måluppfyllelse > 90 % - Vid > 80 procent men < 90 procent - Vid < 80 procent 5 procent 5 procent 5 procent 5 procent 0 procent 20 procent 30 procent Andel läkarbesök inom sju dagar enligt genomsnittligt värde av SKL:s nationella mätningar januari-oktober. - Vid full måluppfyllelse > 90 % - Vid > 80 procent men < 90 procent - Vid < 80 procent 0 procent 20 procent 30 procent
Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag Läkemedel Följande kvot ska vara mindre för 2017 jmf med 2016: Antalet från vårdcentralen förskrivna och på apotek uthämtade antibiotikarecept (varurader) delat med antal unika personer som hämtat ut minst ett recept på ett från vårdcentralen förskrivet läkemedel. Region Uppsala hämtar resultaten ur LIS. 20 000 kr
Bilaga 1 Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom vårdstyrelsens ansvarsområde Bakgrund Landstingsfullmäktige antog i november 2015 (dnr CK 2015-0237) ett program för uppföljning av privata utförare för perioden 2016-. Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera, inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi enligt de krav som anges i kommunallagen (1991:900), 3 kap., 16a-18b. Dessutom framgår av kommunallagen, 6 kap., 7, att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Styrelsernas uppföljningsansvar Det övergripande syftet med uppföljning och utvärdering är att säkerställa att patienterna tillförsäkras en hälso- och sjukvård av god medicinsk kvalitet och att verksamheterna sköts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan ekonomiska oegentligheter. Uppföljning och utvärdering är därför strategiska styrverktyg som ger återkoppling till uppdragsgivaren om resultaten av hälso- och sjukvården samt ger viktig vägledning för framtida åtgärder. För att hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas krävs också att styrning och ledning utformas på ett sådant sätt att utförarna ges goda förutsättningar för att kunna driva och utveckla sina verksamheter. I regionfullmäktiges program till styrelser/nämnder framgår att varje styrelse/nämnd med utgångspunkt utifrån fullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning ansvarar för att: Säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde, agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av fullmäktige, styrelser och nämnder. Arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete. Arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde utifrån fullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur- och processperspektiv. Säkerställa att upphandlingar som genomförs följer regionens upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. De styrelser som har ansvar för hälso- och sjukvården i Region Uppsala är vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. För att kunna genomföra arbetet med fördjupad uppföljning inom regionen har landstingsstyrelsen i april 2016 antagit en strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård för perioden 2016 (2016-04-05, 98, dnr LS 2016-0055). Strategin utgör plattformen för fördjupad uppföljning och utvärdering av såväl privata som offentliga utförare inom hälso- och sjukvården. Med strategin som utgångspunkt tas årligen fram en arbetsplan, som beslutas på tjänstemannanivå.
Bilaga 1 Uppföljningens inriktning och principer Regionen Uppsalas arbete med uppföljning av hälso- och sjukvård är indelad i de tre nivåer; löpande uppföljning, fördjupad uppföljning och utvärdering. Den löpande uppföljningen av privata utförare sker inom ramen för regionens planerings- och budgetprocess med stöd av regionens beslutsstödsystem och framarbetad uppföljningsmodell. I månadsrapporter, delårsrapporter och årsredovisningar redovisas uppföljningen av produktion, kostnader och vissa kvalitetsindikatorer, exempelvis tillgänglighet och väntetider. Väntetiderna i vården rapporteras månadsvis i både sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. En mer fördjupad analys av ekonomi, produktion och kvalitet sker i delårsrapporterna samt i årsredovisningarna. Fördjupad uppföljning och utvärdering genomförs i särskild ordning vid regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning. Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv med en strukturerad modell, som bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella modell för fördjupad uppföljning. Det huvudsakliga innehållet i metodiken fördjupad uppföljning avser granskning och kontroll, men resultaten används även i det lokala kvalitets- och förbättringsarbetet hos respektive vårdgivare. Därför sker återkopplingsmöten med samtliga granskade vårdgivare efter avslutad uppföljning där eventuella brister diskuteras och vilka förbättringsåtgärder som kan vara aktuella för respektive aktör. Spridning av resultaten i form av goda exempel till andra utförare är också viktigt för att kunna stimulera till utveckling och lärande. Ett viktigt syfte med uppföljnings- och utvärderingsarbetet är att ge underlag för patienterna att kunna göra informerade val och bidra till medborgarnas rätt till insyn i de verksamheter som bedrivs i regionens regi. Detta informationsansvar har också stärkts i samband med ändringarna i kommunallagen (1991:900), det vill säga om allmänhetens insyn i verksamheterna och möjligheter att kunna jämföra olika utförare. Regionen redovisar därför löpande på webbplatsen rapporter från fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Idag medverkar även regionen till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. Genomförda granskningar och utvärderingar 2017 Det har under vårdstyrelsen genomförts en fördjupad uppföljning och en utvärdering under 2017. Uppföljningen följer strategin för fördjupad uppföljning som kan inkludera vårdgivare inom både privat och offentlig regi. Fördjupad uppföljning, särskilt boende Den fördjupade uppföljningen var riktad mot kommunernas särskilda boenden, där läkarinsatsen är ett tilläggsuppdrag för vårdcentral enligt förfrågningsunderlaget. Utfallet visade att vårdgivarna för läkarinsatserna fullgör sina uppgifter enlig förfrågningsunderlaget och följer huvudsakligen ViS (vård i samverkan). Läkarinsatserna i de granskade boendena tillgodoser i allt väsentligt läkarinsatser på primärvårdsnivå där slutenvårdens resurser inte krävs. Akuta läkarbesök görs i begränsad omfattning. Däremot brister det i dokumentation av årlig läkarkontroll, medicinsk vårdplanering och läkemedelsgenomgång.
Bilaga 1 Utlokaliserade slutenvårdsplatser I utvärderingen som genomfördes av upphandlad konsult framgår att de tre närvårdsverksamheterna (Uppsala, Östhammar och Tierp) har liknande uppdrag och patientunderlag men skiljer sig åt i väsentliga avseenden. Enheten i Östhammar har drivits som en närvårdsenhet i samverkan med kommunen sedan 2010 medan i Tierp är nystartad och där är det för tidigt att utvärdera utfallet i verksamheten. Närvårdsavdelningen i Uppsala drivs av Region Uppsala utan samverkan från kommunen. Under utvärderingen har konsulten gjort följande iakttagelser: De tre enheterna är inriktade på att vårda äldre patienter med komplexa sjukdomsbilder men som inte kräver sjukhusets speciella resurser. Enheterna i Östhammar och Tierp drivs och finansieras gemensamt med respektive kommun, medan närvårdsavdelningen i Uppsala drivs och finansieras helt av Region Uppsala. I Uppsala finns cirka 20 vårdplatser, i Östhammar 18 och i Tierp 3 vårdplatser (ska utvidgas till 6 på sikt) I Tierp etableras närvårdsplatserna tillsammans med den geriatriska avdelningen som har slutenvårdsplatser delvis riktade till samma målgrupper. Vårdtiderna är i genomsnitt cirka 10 dagar vid de olika enheterna. Närvårdsenheten i Östhammar tar emot de flesta patienterna direkt från ordinärt boende via vårdcentralens läkare. Endast var femte patient kom från sjukhusavdelning. Närvårdsavdelningen i Uppsala har haft svårigheter att rekrytera patienter från primärvården och det stora flertalet inskrivningar sker från Akademiska sjukhuset. I praktiken fungerar enheten som en eftervårdsavdelning till sjukhuset. Från enheten i Östhammar utskrevs 70 procent av patienterna till ordinärt boende och 14 procent till särskilt boende. Även från avdelningen i Uppsala utskrevs det stora flertalet till ordinärt och särskilt boende. Bedömning av vårdtyngd försvåras av att huvuddiagnos saknas vid de flesta vårdtillfällen. Enligt övriga diagnosuppgifter som finns i vårdstatistiken förekommer ett mycket stort antal diagnoser hos patientgrupperna ifråga och de flesta patienter har flera diagnoser. Konsulten konstaterar i utvärderingen att närvårdsenheterna avlastar andra delar i vårdsystemet, i första hand slutenvården vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Enheterna i Östhammar och Tierp ger invånare i dessa kommuner möjlighet till slutenvård närmare hemorten. Bedömningen av vårdformen i termer av vårdtyngd, vårdkvalitet och patientsäkerhet försvåras av frånvaron av huvuddiagnoser och bristen på etablerade indikatorer och nyckeltal för verksamhetsuppföljning. Även om dessa vårdplatser idag fyller en viktig roll gör konsulten bedömningen att behovet av närvårdsplatser kan minska vid en fortsatt utbyggnad av hemsjukvård och mobila team. Oavsett hur Region Uppsala väljer att balansera utbygganden av olika vårdformer, bör ökade ansträngningar riktas mot att öka samspelet och integrationen mellan sjukvårdsrådgivning, vårdcentraler med jourmottagningar, mobila team och den kommunala vården och omsorgen.
Bilaga 1 Planerade granskningar och uppföljningar Arbetet med uppföljning och utvärdering utgår från framarbetad uppföljningsplan där en prioritering genomförs av inkomna uppföljningsförslag. Högst prioriterat är att under genomföra en utvärdering av sprututbytesmottagningen. Enligt tidigare beslut i ärende dnr HSS2014-0134 ska en utvärdering genomföras under. Den ska inkludera dimensionering och budget kopplat till utfall och behov samt om mottagningen fångat målgruppen.
Vårdstyrelsens sammanträde -04-16 Reservation Ärende 37 gällande initiativärende om mer digital vård Moderaterna har tillsammans med Centerpartiet och Kristdemokraterna lämnat in ett ärende gällande möjligheterna när det gäller digital vård i Region Uppsala. Vårt förslag går ut på att vi ska teckna avtal med aktörer som erbjuder digitala hälso- och sjukvårdstjänster. Vi reserverar oss mot att vårt förslag avslås. Efterfrågan på digitala vårdkontakter växer och Region Uppsala har snabbt växande kostnader för digitala vårdkontakter som genomförs hos aktörer som har avtal med andra landsting/regioner. Det finns kritik mot flera företag som levererar digital vård. Vi menar att ett lämpligt sätt att följa upp om kritiken är befogad eller inte är att teckna avtal med dessa vårdgivare och genom upphandling och kvalitetsuppföljning säkerställa att leverantörer levererat vård i enlighet med de kvalitetskrav som vi ställer på verksamheten. Idag har Region Uppsala ingen kvalitetsuppföljning alls av de digitala vårdkontakter som våra länsinvånare har via landsting/regioner. Den digitala utvecklingen sker snabbt. Från vår sida vill vi säkerställa en öppen attityd till förändring samt skapa flexibla system där utveckling och innovation främjas. Vi tror inte att Region Uppsala ensamma kan driva utvecklingen. Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Aranka Botka Ncomo (C)
Dnr VS - 0042 Dnr VS 2016-0108 Vårdstyrelsens delegationsordning Region Uppsala Fastställd av vårdstyrelse n: - 04-16 Gäller fr. o. m. - 04-16
2 (7) Vårdstyrelsens delegationsordning Grunderna för delegering av beslut Enligt kommunallagen får styrelse/nämnd uppdra åt ett utskott, presidium, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på styrelsens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Vidaredelegation Beslut som har delegerats till förvaltningschef får vidaredelegeras i ett led i de fall styrelsen/nämnden har godkänt det, vilket framgår av delegationsordningen. Utöver detta är vidaredelegering inte tillåtet i något fall. Beslut som inte får delegeras Ärenden som avser verksamheten mål, inriktning, omfattning eller kvalitet får inte delegeras. Delegationsbeslut I Region Uppsalas verksamhet görs dagligen olika ställningstaganden. I kommunalrättslig mening skiljer vi på två olika former av ställningstaganden, delegationsbeslut och verkställighetsbeslut. Ett delegationsbeslut är ett ställningstagande som Region Uppsala gör där det finns ett utrymme för självständig bedömning, ett tolkningsutrymme. Det är styrelsen/nämnden som beslutar vem som kan fatta beslut på delegation, vilket framgår av delegationsordningen. Verkställighetsbeslut Utöver de beslut som kan fattas enligt denna delegation fattar Region Uppsalas tjänsteperson så kallande verkställighetsbeslut. Verkställighet betyder att åtgärden är en normal del av en tjänstepersons uppdrag i kraft av dennes tjänsteställning och innebär tillämpning/verkställande av tidigare beslut, lag, instruktion eller befattningsbeskrivning. Exempel på sådana beslut är interna frågor om inköp, fastighetsförvaltning, attest och lönesättning. För att beslut ska kunna anses som verkställighet krävs att det finns politiskt fastställda mål för verksamheten samt en politiskt fastställd ekonomisk ram. Kännetecknande för verkställighetsbeslut är att det inte finns utrymme för självständiga bedömningar. En stor del av de beslut som fattas i Region Uppsala är av typen verkställighet. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas. Anmälan av delegationsbeslut Beslut som är fattade på delegation ska anmälas till delegerande styrelse/nämnd vid nästkommande sammanträde enligt fastställd rutin. Även beslut som har vidaredelegerats av förvaltningschef till annan anställd ska anmälas till styrelse/nämnd.
Den som har fått rätten att fatta ett beslut på delegation är också den som ansvarar för att delegationsbeslut anmäls till styrelse/nämnd. 3 (7)
4 (7) 1 Företrädarskap Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1 Avtalstecknande Vårdstyrelsens ordförande Undertecknande av avtal och andra handlingar. Gäller ej externa hyresavtal vilket omfattas av fastighets- och servicenämndens 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Förvaltningschef Hälso- och sjukvårdsdirektör delegationsordning. Befogenhet att företa rättshandlingar, som att skriva under och säga upp avtal. 1.3 Fullmakt Vårdstyrelsens ordförande Förvaltningschef Får vidaredelegeras endast av förvaltningschef. Utfärdare och innehavare av fullmakt (bl.a. rättegångsfullmakt) att föra Region Uppsalas talan i mål och rättsliga ärenden som ankommer på styrelsen. 1.4 Mottagande av delgivning Förvaltningschef Får vidaredelegeras. Får vidaredelegeras. 1.5 Brådskande beslut Vårdstyrelsens ordförande Fatta beslut på vårdstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas. 2 Personal Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Anställning Förvaltningschef Anställning och villkor. 2.2 Avslutande av anställning 3 Ekonomi Förvaltningschef Får vidaredelegeras. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet för personal. Får vidaredelegeras. Avser avslut av anställning från arbetsgivarens sida.
5 (7) Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 3.1 Beslut om mottagande av gåva/arv/donation Förvaltningschef Beslut om mottagande av gåva, arv och donation till Region Uppsala. Delegationen gäller värden uppgående till högst 1 000 000 kr per gåva/arv/donation. Mottagande av gåva/arv/donation upp till högst 10 000 kr är verkställighet. 4 Upphandling Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.1 Initiering av upphandling OBS! Gäller ej fastighetsinvesteringar eller hälso- och sjukvårdstjänster Förvaltningschef Upphandlingsinitieringar inom den egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om 10 000 000 kr (inom budget). 4.2 Upphandlingsdokument hälso- och sjukvårdstjänster, (ej LOV) Vårdstyrelsens arbetsutskott Får vidaredelegeras. Anta upphandlingsdokument. 4.3 Upphandlingsdokument Övrigt Upphandlingschef Vårdstyrelsens arbetsutskott Anta upphandlingsdokument för upphandlingar där kontraktsvärdet understiger 10 000 000 kr. Anta av arbetsutskottet utvalda upphandlingsdokument. Tecknande av upphandlingskontrakt samt tilldelningsbeslut är verkställighet. 5 Beslut rörande förtroendevalda Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 5.1 Konferenser Vårdstyrelsens arbetsutskott Utse deltagare till konferenser, kurser och liknande för förtroendevalda samt besluta om arvode.
6 (7) 6 Särskild delegation Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 6.1 Representation Vårdstyrelsens ordförande Beslut om representation upp till 160 000 kr i externa lokaler. Representation i externa lokaler där totalsumman för arrangemanget understiger 20 000 kr är verkställighet. 6.2 Offentlighets- och sekretesslagen m m Förvaltningschef Representation, i egna lokaler, inom beviljad budget, är verkställighet upp till 160 000 kr. Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap 14. Får vidaredelegeras. 6.3 LSS-frågor Förvaltningschef Beslut enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade: - tillhörighet till personkrets, 1. - beslut om insatser, 9 a- c. - myndighetens omprövning av beslut. Får vidaredelegeras.
7 (7) 6.4 Regeländring Vårdstyrelsens arbetsutskott 6.5 Anstånd Vårdstyrelsens arbetsutskott Redaktionella ändringar i förfrågningsunderlag. 1 Beslut om anstånd gällande rapportering av försenade uppdrag till vårdstyrelsen. 1 a) Ändringar som inte förändrar villkor eller ekonomiska ersättningar för den verksamhet som bedrivs enligt förfrågningsunderlag. Exempel på detta kan vara: - Ändringar av uppenbara felskrivningar, felaktigheter och språkliga oklarheter - Förtydliganden av skrivningar i regelboken utan att villkor och ersättningar förändras. Anmärkning: Vad avser ändringar som nämns nedan, finns bestämmelser i förfrågningsunderlaget hur sådan ska föras in i förfrågningsunderlaget. Detta görs på tjänstemannanivå genom ren verkställighet - Nödvändiga ändringar föranledda av exempelvis tvingande lagstiftning eller beslut i landstingsfullmäktige, landstingsstyrelse eller annan instans vars beslut är bindande för hälso- och sjukvården - Beslut i vårdstyrelsen i ärenden som uppenbart får till följd att ändringar i förfrågningsunderlaget måste göras. b) Ändringar som inte förändrar villkor eller ekonomiska ersättningar för den verksamhet som bedrivs enligt förfrågningsunderlag. Exempel på detta kan vara: - Ändringar av uppenbara felskrivningar, felaktigheter och språkliga oklarheter - Förtydliganden av skrivningar i förfrågningsunderlag utan att villkor och ersättningar förändras.
Godkänt den: -01-19 Ansvarig: Christina Dahlmann Gäller för: Region Uppsala Anmälan av delegationsbeslut till styrelser och nämnder i Region Uppsala Grunderna för delegering av beslut Enligt kommunallagen får styrelse/nämnd uppdra åt ett utskott, presidium, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på styrelsens/nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegationsbeslut I Region Uppsalas verksamhet görs dagligen olika ställningstaganden. I kommunalrättslig mening skiljer vi på två olika former av ställningstaganden, delegationsbeslut och verkställighetsbeslut. Ett delegationsbeslut är ett ställningstagande som Region Uppsala gör där det finns ett utrymme för självständig bedömning, ett tolkningsutrymme. Det är styrelsen/nämnden som beslutar vem som kan fatta beslut på delegation, vilket framgår av delegationsordningen. Vidaredelegation Beslut som har delegerats till förvaltningschef får vidaredelegeras i ett led i de fall styrelsen/nämnden har godkänt det, vilket framgår av delegationsordningen. Utöver detta är vidaredelegering inte tillåtet i något fall. Beslut som inte får delegeras Ärenden som avser verksamheten mål, inriktning, omfattning eller kvalitet får inte delegeras. Verkställighetsbeslut Utöver de beslut som kan fattas enligt denna delegation fattar Region Uppsalas tjänstepersoner så kallande verkställighetsbeslut. Verkställighet betyder att åtgärden är en normal del av en tjänstepersons uppdrag i kraft av dennes tjänsteställning och innebär tillämpning/verkställande av tidigare beslut, lag, instruktion eller befattningsbeskrivning. Exempel på sådana beslut är interna frågor om inköp, fastighetsförvaltning, attest och lönesättning. För att beslut ska kunna anses som verkställighet krävs att det finns politiskt fastställda mål för verksamheten samt en politiskt fastställd ekonomisk ram. Kännetecknande för verkställighetsbeslut är att det inte finns utrymme för självständiga bedömningar. En stor del av de beslut som fattas i Region Uppsala är av typen verkställighet. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas. Anmälan av delegationsbeslut till styrelser och nämnder i Region Uppsala Sidan 1 av 2 DocPlus-ID: DocPlusSTYR-11612 Version: 2.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin
Anmälan av delegationsbeslut Beslut som är fattade på delegation ska anmälas till delegerande styrelse/nämnd vid nästkommande sammanträde. Även beslut som har vidaredelegerats av förvaltningschef till annan anställd ska anmälas till styrelse/nämnd. Den som har fått rätten att fatta ett beslut på delegation är också den som ansvarar för att delegationsbeslut anmäls till styrelse/nämnd. Det finns två syften med detta; dels för att informera att beslutet har fattats men också för att i tid begränsa möjligheten till att överpröva beslutet. Anmälan protokollförs och anslås på Region Uppsalas officiella anslagstavla. Ett delegationsbeslut vinner laga kraft efter en besvärstid under vilken medborgare har rätt att klaga mot beslutet. Uteblivet anslag innebär att besvärstiden fortsätter att löpa. En särskild blankett för anmälan av delegationsbeslut ska användas. Delegationsbeslut dokumenteras, diarieförs och arkivbildas i den verksamhet som initierar och handlägger ärendet oavsett nivå på delegat. Ett delegationsbeslut ska undertecknas. Anmälan av delegationsbeslut till styrelser och nämnder i Region Uppsala Sidan 2 av 2 DocPlus-ID: DocPlusSTYR-11612 Version: 2.0 Handlingstyp: Instruktion/Rutin
Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen Region Uppsala 201X-XX-XX Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning
Anmälan av delegationsbeslut till vårdstyrelsen Region Uppsala -03-26 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning -03-22 VS-0006 1.5 Brådskande beslut Val av ledamot till vårdstyrelsens Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande arbetsutskott -03-22 VS-0006 6.1 Representation Planeringsdag för Primärvårdens Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande ledningskontor -03-19 VS-0006 6.1 Representation Planeringsdag för Flogsta och Stenhagens Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande vårdcentraler -03-15 VS-0006 6.1 Representation Planeringsdag för Knivsta vårdcentral Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande -03-14 VS-0006 6.1 Representation Planeringsdag för verksamhetsområde Särskild vård och Integration -03-14 VS-0006 6.1 Representation Planeringsdag för Enköpings husläkarcentrum med filial -03-29 VS-0006 6.1 Representation Klinikledningskonferens för Folktandvårdens ledningsgrupp -03-22 VS-0006 6.1 Representation Planeringsdag för Primärvårdens ledningskontor -04-03 VS-0006 6.1 Representation Planeringsdag för Svartbäckens vårdcentral -04-03 VS-0006 6.1 Representation Planeringsdag för Primärvårdens ledningskontor Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch, vårdstyrelsens ordförande 1 (2)
Anmälan av delegationsbeslut till Vårdstyrelsen (VS) Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp -01-30 VS2017-0112 1.2 Avtalsteckning (löpande) -02-05 VS2017-0152 1.2 Avtalsteckning (löpande) -02-16 VS2016-0148 1.2 Avtalsteckning (löpande) -02-20 VS2017-0152 1.2 Avtalsteckning (löpande) -02-20 VS2017-0152 1.2 Avtalsteckning (löpande) -03-08 VS-0032 1.2 Avtalsteckning (löpande) Ärenderubrik Tillägg till avtal Praktikertjänst Ultuna vårdcentral Tilldelningsbeslut vårdval avseende privat psykoterapi med AB Evelina Linder KBT Avtal för privata tandläkare om tandvård till asylsökande vuxna över 18 år i Uppsala län med tandläkare Dalia Ridahsson, City Tandvård. Avtal om privat psykoterapi med AB Evelina Linder KBT Tilldelningsbeslut vårdval för privat psykoterapi med HB Medveta, Kjell Åke Nygren Avtal för ortodontiska behandlingar av barn och ungdomar folkbordförda i Uppsala län med Nordic Dental Gränby AB, Delir Sharifian Beslutsfattare med namn och befattning Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Enhetschef Carina Bäckström Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld Enhetschef Carina Bäckström Hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Himmelsköld