Vattenrättslig och hydroteknisk utredning Billdal 21:1

Vattenrättslig och hydroteknisk utredning Billdal 21:1

c:\users\magjew\documents\billdal\bilaga 3 vattenrättslig och hydroteknisk utredning billdal 21.docx 2 (14) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Bakgrund... 5 2. Vattenrättsliga förhållanden... 5 2.1 Möjligheter till och konsekvenser av att utnyttja undantag från tillstånd... 6 2.2 Ansökan om ny markavvattning... 7 2.3 Förfarande enligt planlagen... 8 2.4 Förutsedd påverkan på miljön och enskilda intressen... 9 3. Hydroteknisk undersökning... 10 4. Förslag och rekommendationer... 11 4.1 Diket grävs om och dras i norra delen av området... 11 4.2 Dispens- och tillståndsansökan... 13

Sammanfattning Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB kan i egenskap av ägare till fastigheten Billdal 21:1 rensa och underhålla de diken som vid platsbesök 2013-05-29 fanns vara igenslammade och igenvuxna. En rensning utmed dikets sträckning ut till Haga å skulle avsevärt förbättra avvattningen på fastigheten som vid tillfället hade grundvatten i eller strax under markytan. Eftersom lång tid har gått sedan dikena underhållits råder dock osäkerhet om hur djupt en rensning kan utföras. Den organogena jordarten i området gör det också svårt att fastställa hur diket sett ut av hävd. Det finns en risk att en rensning kan uppfattas som ny markavvattning av andra intressenter vilket kan föranleda en anmälan till myndigheter. Att strandskydd råder och planer på ett naturreservat finns på delar av fastigheten komplicerar att underhåll av hävd tillämpas. Markavvattning är generellt förbjudet i södra Sverige enligt Miljöbalken. Dispens kan dock fås om särskilda skäl finns hos länsstyrelsen. Om dispens ges måste tillstånd fås hos länsstyrelsen för att utföra markavvattning. Om flera fastighetsägare berörs ska länsstyrelsen lämna över ärendet till mark och miljödomstolen. En markavvattningssakkunnig utses då av domstolen och kommer med ett förslag som innehåller en kostnadsfördelning mellan berörda fastigheter. Vid platsbesöket kunde konstateras att marken var kraftigt försumpad. Vegetationen i området består av gräs, buskar, vass och andra hydrofila växter. I övre delen området växer gräset i form av tuvor med vatten mellan. Vassen är här utbredd och det växer små och medelstora lövträd som al. Diket är grunt och det gick inte att känna någon fast botten i diket. En vägtrumma ligger under den nya södra Särövägen och väg- och cykelbanan. Den består av betongrör med en diameter på 600 mm och är ca 23 m lång. Vattengången på trumman ligger knappt en meter under vägbanans nivå. Diket fortsätter västerut och mynnar i Haga å som rinner ihop med Krogabäcken vid mynningen i havet. Båda vattendragen anses skyddsvärda. Sannolikt har diket tidigare fungerat som avloppsrecipient för något eller några hushåll i området. Den ökande exploateringen av området har också sannolikt inneburit ökande flöden. Höga vattenstånd i havet kan komma att påverka området. Undertecknad rekommenderar Skanska att gå vidare med en dispensansökan och tillståndsansökan för markavvattning till länsstyrelsen. På detta sätt kan avvattningen av området legaliseras och framtida osäkerheter runt möjlighet till nödvändigt underhåll av systemen för detta elimineras. De särskilda skäl för dispens från förbudet om markavvattning som anförs är 1) den mark som ansökan gäller har varit dikad under lång tid och har inte utvecklat några naturvärden som är förknippade med våtmarker vilka förbudet avser att skydda och bevara. Att grundvattenytan är hög idag är en tillfällig situation och beror på att diket inte underhållits. 2) någon betydande fördjupning av diket avses inte, utan avsikten med tillståndsansökan är att legalisera befintlig markavvattning innan rensning sker. 3) Bebyggelse på området prioriteras av kommunen och ett förslag till plan utarbetas. Ett förslag till sträckning på dike som ska ingå i markavvattningen har utarbetats. En dispensansökan lämnas om Skanska väljer rekommenderat förslag in till länsstyrelsen. I ett andra steg, sedan dispens beviljats, utarbetas ett mer detaljerad förslag av markavvattning inför en ansökan om tillstånd.

Beställare: Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB Beställarens representant: Maria Warringer Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Magnus Jewert Uppdragsnr: 1030710 Filnamn och sökväg: dokument1 Kvalitetsgranskad av: Tryck: Norconsult AB

c:\users\magjew\documents\billdal\bilaga 3 vattenrättslig och hydroteknisk utredning billdal 21.docx 5 (14) 1. Bakgrund Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB (i fortsättningen benämnt Skanska) avser att exploatera ett område norr om Billdals kyrka i Göteborgs stad för bebyggelse med bostäder, kontor och handel. Fastigheten som Skanska äger har idag en hög grundvattenyta. Undertecknad har fått i uppdrag av att förbereda och skriva en dispensansökan för markavvattning norr om Billdals kyrka. Förberedelserna för en dispensansökan sammanfattas i den här utredningen. Syftet med utredningen är att belysa de vattenrättsliga regler som gäller och visa på vilka möjliga vägar som finns för att åtgärda den höga grundvattenytan i området. Den hydrotekniska delen görs övergripande eftersom utredningen ska ingå som en bilaga i en dispensansökan och ett mer detaljerat förslag tas fram i ett senare skede. Undertecknad genomförde platsbesök 2013-05-29. 2. Vattenrättsliga förhållanden Skanska äger fastigheten Billdal 21:1. På fastigheten löper ett dike i öst-västlig riktning som leds i en vägtrumma under gamla och nya Södra Särövägen samt under gång och cykelbanan och som fortsätter västerut och mynnar i Haga å strax innan ån når havet (se figur 2). Figur 2. Sträckning av befintliga diken och ledningar på fastigheten Billdal 21:1. Fel! Hittar inte referenskälla.

c:\users\magjew\documents\billdal\bilaga 3 vattenrättslig och hydroteknisk utredning billdal 21.docx 6 (14) Marken på fastigheten är idag kraftigt försumpad och vegetationen i området består av gräs, buskar, vass och andra hydrofila växter. Åtgärder för att göra marken mer lämplig för bebyggelse regleras bland annat i Miljöbalken (1998:808) (MB) kap 11 och lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812) (LSV). I Miljöbalkens 11 kap finns bestämmelser om vattenverksamheter. I 11:2 p 4 finns följande definition av markavvattning: Markavvattning görs för att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. Markavvattning är generellt tillståndspliktigt enligt MB 11:9 och dessutom råder i södra Sverige ett generellt förbud (11:14). Dispens kan dock meddelas av länsstyrelsen om särskilda skäl finns (11:13). Om dispens meddelas fordras för utförandet av markavvattning tillstånd. Det finns dock undantag från tillståndsplikten (11:11) och rensning och återställande är ett sådant undantag. 2.1 Möjligheter till och konsekvenser av att utnyttja undantag från tillstånd Det dike som löper genom fastigheten Billdal 21:1 har inte underhållits på lång tid. Vid platsbesök 2013-05-29 kunde konstateras att diket var starkt igenslammat och växt. Vegetationen i området består bland annat av tuvbildande gräs, albuskar, vass och andra hydrofila växter vilket är ett tecken på att området haft en hög grundvattenyta under en längre tid. Diket undersöktes för att fastställa djup och dimensioner. När ett stickprov utfördes gick det inte att känna någon fast botten i diket. En rensning av diket på fastigheten från uppströmsänden i den östligaste delen till utloppet i Haga å i väster skulle innebära att grundvattenytan i området sänktes av på ett markant sätt. Skanska har (enligt undantagen i MB 11:11) rätt att rensa diket enligt hävd så att vattnets läge och djup bibehålls. Om diket är reglerat (som ingår i något markavvattningsföretag) sker då rensning till fastställd botten och slänt enligt företagets handlingar. Eftersom diket på Billdal 21:1 är ett oreglerat dike så kan det dock vara svårt att fastställa hur djupt diket kan ha varit. Det kan alltså uppstå oklarheter i att visa hur denna hävd varit när lång tid har gått sedan att diket underhållits. Speciellt svårt kan det vara i ett sådant fall som Billdal 21:1 där markens övre del består av organogen jordart. När dikets en gång i tiden togs upp och marken avvattnades startade en process då den organogena jorden syresattes och bröts ned vilket resulterade i en marksänkning. En sådan marksänkning kan många gånger

c:\users\magjew\documents\billdal\bilaga 3 vattenrättslig och hydroteknisk utredning billdal 21.docx 7 (14) vara betydande. För att kompensera marksänkningen måste diket regelbundet fördjupas. Detta kan då komma att uppfattas som att diket fördjupas för att ytterligare avvattna marken vilket kan starta en diskussion om olaglig markavvattning. Ett komplicerande förhållande här är det narturreservat i Stora Amundön och Billdals skärgård som är under bildande och i vilket del av fastigheten väster om Södra Särövägen planeras att ingå i. Dessutom omfattas den delen av fastigheten av strandskydd. 2.2 Ansökan om ny markavvattning Vid en dispens och tillståndsansökan bör följande frågeställningar beaktas: Vem får bedriva markavvattning? Markavvattning är som nämnts ovan en form av vattenverksamhet. För att få bedriva vattenverksamhet måste utövaren visa att man har rådighet över vattnet (LSV) 2:1-2. Som ägare till fastigheten Billdal 21:1 har Skanska rådighet över vattnet inom det område där vattenverksamheten skall bedrivas då var och en råder över det vatten som finns inom hans fastighet. Hur får markavvattning bedrivas? För att få ett tillstånd för markavvattning ska man begränsa eller motverka skada på allmänna och särskilda intressen. I tillståndet ska också stå när åtgärderna ska vara utförda. Dispens och tillståndsansökan lämnas till länsstyrelsen. Vem får deltaga i en markavvattning? Man kan inte hindra annan fastighetsägare att få ansluta sig till en markavvattning men man kan också som berörd markägare bli medtvingad i processen. I LSV kap 3 under rubriken Markavvattningssamfälligheter finns bestämmelser om detta: Ansöker någon om tillstånd enligt miljöbalken till en markavvattning skall verksamheten bedrivas så att den blir till nytta även för en annan fastighet, om det begärs av ägaren till den andra fastigheten och det prövas lämpligt. Ägare av fastigheter för vilka markavvattningen medför nytta skall delta i verksamheten. Var prövas markavvattningen? I LSV 7:19 finns bestämmelser om vad som avgör i vilken instans en ansökan prövas. Länsstyrelsen skall överlämna ärenden enligt miljöbalken om tillstånd till markavvattning till mark- och miljödomstolen, om det framställs yrkande om att även någon annan än sökanden skall delta i markavvattningen. I detta fall skall mark- och miljödomstolen förordna en markavvattningssakkunnig som utarbetar

c:\users\magjew\documents\billdal\bilaga 3 vattenrättslig och hydroteknisk utredning billdal 21.docx 8 (14) ett förslag och fördela kostnaden mellan berörda fastigheter. Undertecknad är markavvattningssakkunnig hos Miljödomstolarna. Vem blir tillståndshavare? Om en enskild fastighet söker och får tillstånd till markavvattning är fastighetsägaren tillståndshavare. Om flera fastigheter berörs bildas en samfällighet. I detta fall är samfälligheten tillståndshavare och ansvarar för utförande och drift vilket regleras i LSV 3:2. Vad gäller för drift och underhåll? Även sedan markavvattningen är utförd gäller på motsvarande sätt att den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena (MB 11:17). Hur regleras vägintresset? I LSV 3:9-13 finns bestämmelser för markavvattning och vägar. Skall för markavvattning ett vattenavlopp byggas genom en väg eller ett avlopp genom en väg utvidgas eller fördjupas och vill väghållaren själv utföra åtgärden, har väghållaren rätt till detta. Är det inte oskäligt skall sådana åtgärder bekostas av väghållaren. I Billdal finns ju en nyare vägtrumma med betydande kapacitet under södra Särövägen som möjliggör markavvattning. Vad gäller för avledande av dagvatten och markavvattning? I LSV 3:5-8 finns bestämmelser hur ledningar (och diken) för markavvattning får användas för avloppsvatten eller dagvatten. Ägaren av fastighet som avleder avloppsvatten (juridisk definition av avvattning inom detaljplan) eller den sökande till markavvattningen får deltaga om de begär så. Detta gäller även avloppsvatten från verksamhetsområde för allmän vatten och avloppsanläggning. Då deltar huvudmannen för verksamhetsområdet. Kostnader fördelas mellan markavvattnings och avloppsintresset i förhållande till vad som kan anses skäligt för intressenternas nytta. Ansökan om markavvattning är förenad med en avgift kopplad till dikeslängden. 2.3 Förfarande enligt planlagen Om ett verksamhetsområde för dagvatten bildas i planprocessen och området rymmer de diken som ingår markavvattningen regleras i stället diken och anläggningar genom bestämmelserna för verksamhetsområdet. Hela

c:\users\magjew\documents\billdal\bilaga 3 vattenrättslig och hydroteknisk utredning billdal 21.docx 9 (14) dikessträckningen kommer dock inte att ingå i ett sådant område då sträckningen väster om vägen inte är föremål för planprocessen. 2.4 Förutsedd påverkan på miljön och enskilda intressen Några naturvärden som förknippas med våtmarker påverkas inte inom fastigheten. Diket som löper genom fastigheten har funnits under lång tid. Att grundvattenytan är hög idag är en tillfällig situation och beror på att diket inte underhållits. Ett par större ekar i nordöstra delen av området är skyddsvärda och hänsyn till dessa tas vid dikesgrävning. Haga å som anses skyddsvärd kan komma att påverkas med avseende på vattenmiljön av en rensning. Försiktighet vidtas vid rensningsarbeten så att grumling inte påverkar Haga å vid känsliga tidpunkter. Område som omfattas av strandskydd kan kräva en anmälan för att rensa ett dike. Detta bör samordnas med dispensansökan så att inte tillståndsprocessen försenas. Naturvårdsenheten på länsstyrelsen är mottagare av en sådan anmälan. Grävarbeten utmed gamla södra Särövägen koordineras med saneringsarbeten då föroreningar i jordmassor spårats. En dagvattenledning går mellan nya och gamla södra Särövägen. Om dagvatten ska släppas till markavvattningens anläggningar bör krav ställas på att en avskiljare för föroreningar installeras i närliggande brunn. Negativ påverkan av enskilda intressen uppströms eller nedströms kommer inte att uppstå. Flöden bedöms i viss mån öka när området bebyggs. Det finns befintliga el och teleledningar i området vid Hulanvägen att ta hänsyn till.

c:\users\magjew\documents\billdal\bilaga 3 vattenrättslig och hydroteknisk utredning billdal 21.docx 10 (14) 3. Hydroteknisk undersökning Undertecknad genomförde 2013-09-29 platsbesök på Skanskas och Göteborgs stads fastigheter i Billdal norr om kyrkan. Syftet med besöket var att undersöka marken och de avvattningsanläggningar som finns i dag och få ett allmänt intryck av platsen inför utarbetandet av en dispensansökan för markavvattning till länsstyrelsen. Området ger ett intryck av att vara svagt sluttande mot havet. Marken är idag kraftigt försumpad. Det finns rester i form av jordhögar och förvildade kulturväxter från den handelsträdgårdsverksamhet som enligt uppgift har funnits på platsen. Vegetationen i området består av gräs, buskar, vass och andra hydrofila växter. I övre delen området växer gräset i form av tuvor med vatten mellan. Vassen är här utbredd och det växer små och medelstora lövträd som al. Ett starkt igenväxt och igenslammat dike löper genom området. Diket är grunt och det gick inte att känna någon fast botten i diket. I nedre delen av området tycks diket mynna i en brunn. Det gick dock inte att komma in i brunnen för att kontrollera vilka ledningar som är anslutna. Diket kan möjligen i delarna närmast brunnen vara kulverterat med rör av mindre diameter. Alternativt har brunnen inget med diket att göra utan är del av annat ledningssystem. Vattnet från diket leds sedan under den gamla vägen i betongrör med en diameter av 400 mm och med en längd av ca 12 m. En vägtrumma ligger under den nya kommunala bilvägen och väg och cykelbanan. Den består av betongrör med en diameter på 600 mm och är ca 23 m lång. Vattengången på trumman ligger knappt en meter under vägbanans nivå. Trumman mynnar i ett uppsamlingsdike som löper parallellt med vägen. I trummans förlängning finns dike som löper i öst-västlig riktning och har utlopp i Haga å och vidare ut till havet. Ett stickprov på dikets dimensioner visade att dagbredden är ca 3 m och släntlutningen 1:1,5 vilket bör ge en bottenbredd på 0,5 m. På nedströmssidan av vägen växer bland annat vass och nässlor. Det var vid besökstillfället inga problem att gå torrskodd på marken bredvid diket. Även här är dikena starkt igenväxta. Den ökande exploateringen av området har också säkerligen inneburit ökande flöden. Sannolikt har dikena tidigare fungerat som avloppsrecipienter för något eller några hushåll i området. Höga vattenstånd i havet kan komma att påverka området.

c:\users\magjew\documents\billdal\bilaga 3 vattenrättslig och hydroteknisk utredning billdal 21.docx 11 (14) 4. Förslag och rekommendationer Undertecknad rekommenderar Skanska att gå vidare med en dispensansökan och tillståndsansökan för markavvattning till länsstyrelsen. På detta sätt kan avvattningen av området legaliseras och framtida osäkerheter runt möjlighet till nödvändigt underhåll av systemen för detta elimineras. Ett eventuellt samråd i denna process kan samordnas med den övriga byggprocessens samråd. Nedan följer ett hydrotekniskt förslag till utförande av markavvattning. Förslaget berör även fastigheter som kommunen äger och detta måste hanteras i en ansökan. Detta görs genom att ett godkännande av kommunen till föreslagna åtgärder bifogas ansökan. Kommunen har vid en första kontakt uttalat sig positivt till att upplåta mark för ett dike/bäck samt till ansvar för framtida underhåll. 4.1 Diket grävs om och dras i norra delen av området Diket som ingår i markavvattningen omfattar sträckan A-B totalt ca 425 m och består till del av befintligt dike (se figur 4.1). En ny sträckning på dike anläggs på östra sidan av södra Särövägen. Diket läggs i norra delen av området på gränsen mellan området som i koncept till planområde benämns BHKJ och Natur och berör förutom Billdal 21:1 även fastigheterna Billdal 21:22, 22:8, 28:3 och 21:9 (se figur 4.2). Figur 4.1 A-B, föreslagen sträckning på diken att ingå i markavvattning.

c:\users\magjew\documents\billdal\bilaga 3 vattenrättslig och hydroteknisk utredning billdal 21.docx 12 (14) Den befintliga vägtrumman (600 mm diameter) under nya södra Särövägen behålls. Dikets djup bestäms av vattengången på vägtrumman och utgångspunkten är att det så långt som möjligt ska gå att avvattna området till 1,0 m djup men inte mer. En större avsänkning av grundvattennivåerna gör att risk för sättningar uppstår (Ramböll 2013-02-12). Botten på diket uppströms vägtrumman läggs på nivån +11,20 i Göteborgs stads höjdsystem. Diket utformas så att lutningen i stort följer den befintliga topografin på marken vilket resulterar i en lutning på 0,8%. Diket grävs med en dimension av 0,5 m bottenbredd och slänt 1:1,5. På västra sidan av S. Särövägen görs lutningen mindre, ca 0,5% till mynningen i Haga å. Här behålls dikets dimensioner på 0,5 m bottenbredd och slänt 1:1,5. Figur 4.2 Klipp från koncept till plankarta Billdals kyrka, området är bland annat indelat i BHKJ (bebyggelse, handel och kontor mm) och Natur. Den övergripande dagvattenutredning som gjorts (Norconsult 2012-12-21) pekar på ökande dimensionerande dagvattenflöden från området från 81l/s till 295 l/s, vilket bör klaras med befintlig trumma men detta måste utredas i detalj. Diket

c:\users\magjew\documents\billdal\bilaga 3 vattenrättslig och hydroteknisk utredning billdal 21.docx 13 (14) väster om södra Särövägen rensas och erosionsskydd anläggs vid vägtrummans mynning. Massor från rensning och grävning av nytt dike omhändertas och läggs tillfälligt upp på den del av Billdal 21:1 som ska bebyggas (öster om S. Särövägen) eller fraktas bort och omhändertas. Grävarbeten utmed gamla södra Särövägen koordineras med saneringsarbeten då föroreningar i jordmassor spårats (Skanska 2012-04-19 och 20130131). Vattengången på befintlig trumma vägs in och kapaciteten beräknas för att ta hänsyn till dagvattenflöden. 4.2 Dispens- och tillståndsansökan Dipensansökan skrivs som ett separat dokument och har denna och andra utredningar som bilagor. De särskilda skäl för dispens från förbudet om markavvattning som anförs är 1) den mark som ansökan gäller har varit dikad under lång tid och har inte utvecklat några naturvärden som är förknippade med våtmarker vilka förbudet avser att skydda och bevara. Att grundvattenytan är hög idag är en tillfällig situation och beror på att diket inte underhållits. 2) någon betydande fördjupning av diket avses inte, utan avsikten med tillståndsansökan är att legalisera befintlig markavvattning innan rensning sker. 3) Bebyggelse på området prioriteras av kommunen och ett förslag till detaljplan har utarbetas. Om och när dispens är beviljad utarbetas ett mer detaljerad tekniskt förslag av markavvattningen som bör ingå i ansökan om tillstånd. Undertecknad kan åta sig att samverka i planprocessen och utifrån detta utarbeta ett anpassat detaljerat förslag. Magnus Jewert Norconsult AB 018-160875 magnus.jewert@norconsult.com

Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se