Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas vid besvarande av frågor. Totalt antal sidor (inkl denna sida) Tidpunkt för inlämning Ange ditt Kodnummer (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor) Hälsa och samhälle. Institutionen för vårdvetenskap Medicinsk vetenskap III Provkod 1701 Moment I (4hp) Kurskod OM152B * Examinator Charlotte Gillrell Tentamensdatum 180212 Rättande lärare: Peter Hellman, Charlotte Gillrell * Tid (från till) * Hjälpmedel X Inga hjälpmedel OBS! Om du läst kursen VT17 eller tidigare se nedan: 1. Kryssa i rutan om Du läst kursen VT17 eller tidigare: Följande betygsgränser gäller EJ studenter VT17 eller tidigare. Maxpoäng och betyg: (16p+15p)= Max 31p dvs. VG =27p (87%) resp. G = 21p (68%) 2. Jag intygar att jag är Godkänd på följande moment: (Skriv TG i tentamen (tillgodoräknat) vid frågan/orna Du tidigare är Godkänd på). Webbaserad tentamen CVK & TPN Webbaserad tentamen hjärtsjukdomar inkl. lungödem Levercirros examinationsseminarium Sepsis examinationsseminarium Resultat Övrigt OBS! LÄS! Tentamensinstruktioner OBS 1. Ange kodnummer på varje sida. 2. Endast efterfrågat antal svarsalternativ rättas, 1p per svarsalternativ ges. 3. Vid flervalsfrågor är endast ett (1) svarsalternativ korrekt sätt ett kryss (X) vid korrekt alt. 4. Tentamen består av två delar: A och B 5. Använd bläckpenna med bläck som ej kan suddas ut, tentamen kommer ej att rättas om suddbart bläck används 6. Skriv svar inom kantlinjerna, text utanför kantlinjerna beaktas ej 7. Extra papper är ej tillåtna och kommer ej att rättas 8. Lycka till!!
Moment I (4hp) DEL A OM152B Datum 180212 1. 1p Vilken är den vanligaste orsaken till lungödem? Markera rätt svar. Lungödem är en vanlig komplikation vid hjärtstopp. Lungödem är vanligast efter inhalationsskada. Lungödem är en vanlig komplikation till akut eller kronisk hjärtsvikt. Lungödem är en vanlig komplikation till venös insufficiens. 2. 1p Vid lungödem förflyttas vätska från plasmavolymen till alveolen. Hur sker förflyttningen? Markera rätt svar. Genom aktiv transport förflyttas vätskan mellan plasmavolymen och alveolerna. Genom ökat tryck förflyttas vätskan mellan plasmavolymen och alveolerna. Genom diffusion förflyttas vätskan mellan plasmavolymen och alveolerna. Genom osmos förflyttas vätskan mellan plasmavolymen och alveolerna. 2
3. 1p Vad är målet med behandling av lungödem? Markera rätt svar. Att förbättra syresättning genom att minska det venösa återflödet till hjärta och lungor. Att förbättra syresättningen. Att förbättra cirkulationen i kroppen genom att minska det venösa återflödet till hjärta och lungor. Att förbättra syresättningen genom att minska patientens oro. 4. 1p Varför ges Nitroglycerin vid lungödem? Nitroglycerin minskar trycket i lungkretsloppet genom sin dilaterande effekt på resistenskärlen. Nitroglycerin dilaterar kranskärlen. Nitroglycerin dilaterar kärlbädden runt alveolerna vilket optimerar saturationen. Nitroglycerin minskar trycket i lungkretsloppet genom sin dilaterande effekt på kapacitanskärlen. 3
5. 1p Nämn en vanlig biverkan vid Nitroglycerin behandling? Huvudvärk är vanligast. Takykardi är vanligast. Illamående är vanligast. Förstoppning är vanligast. 6. 1p Vid vilka symtom ska du misstänka blödning? Oro och kallsvettning. Allmänpåverkad, kall, blek, läppcyanos, minskad diures Takykardi, oförändrad diures, rosiga kinder, konfusion, hypoxi Takykardi, hypotoni, minskad diures, blekhet, oro 4
7. 1p Varför sjunker inte Hb direkt vid blödning? Vid blödning kompenserar kroppen för blodkroppsförlusten dem första timmarna. Därför är det först efter ett par timmar som det går att mäta mängden av blodkroppar. Vid blödning förloras främst plasma och trombocyter i början. Först efter ett par timmar är plasmavolymen återställd och blodkropparna utspädda i vätskan. Vid blödning förloras främst röda blodkroppar. Men det är först efter ett par timmar som det går att mäta. Vid blödning förloras lika delar av plasma och röda blodkroppar från extracellulära rummet. Först efter ett par timmar är plasmavolymen återställd och blodkropparna utspädda i vätskan. 8 1p. Varför frisätts kortisol vid hypovolemisk chock? Kortisolfrisättning vid hypovolemisk chock har inotrop och konotrop effekt. Vilket ökar hjärtfrekvensen. Kortisolfrisättning vid hypovolemisk chock omdirigerar blodet från hud och muskler till vitala organ. Kortisolfrisättning vid hypovolemisk chock ökar vätskeretentionen och därmed volymen i kärlbädden. Kortisolfrisättning vid hypovolemisk chock är kärlkontraherande. Vilket ökar blodtrycket. 5
9. 1p Kompensatoriskt minskar kroppen urinmängden vid hypovolemisk chock. Hur görs det? Genom ökad frisättning av ADH. Genom ökad frisättning av adrenalin Genom ökad frisättning av noradrenalin Genom ökad frisättning av Glukagon 10. 2p Vad beror inflammationen på vid pankreatit? Pankreasvävnaden angrips av dem egna aktiverade enzymerna som bryter ner pankreasvävnaden. Pankreasvävnaden angrips av autoantikroppar som bryter ner pankreasvävnaden. Pankreasvävnaden angrips av virus som bryter ner pankreasvävnaden. Pankreasvävnaden angrips av benigna celler som bryter ner pankreasvävnaden. 6
11. 1p Vad innebär glomerulonefrit? Det innebär inflammation av njurbarken. Det innebär inflammation av njurmärgen. Det innebär inflammation av urinledaren. Det innebär inflammation av njurens kärlnystan. 12. 1p Vilka behandlingsalternativ finns det för att driva bort vätska vid akut glomerulonefrit? Blodtryckssänkande läkemedel i kombination med vätskedrivande läkemedel och dialys. Vätskebalans med målet rehydrering, vätskedrivande läkemedel och dialys. Blodtryckssänkande läkemedel i kombination med vätskedrivande läkemedel. Blodtryckssänkande läkemedel i kombination med dialys. 7
13. 1p Vid kronisk njursvikt är tubulis normala elektrolytreglering försämrad. Vanliga elektrolytrubbningar vid kronisk njursvikt är hyperkalemi och hypernatremi. Vanliga elektrolytrubbningar vid kronisk njursvikt är hyperkalemi, hyperfosfatemi och hypokalcemi. Vanliga elektrolytrubbningar vid kronisk njursvikt är hypokalemi och hyponatremi. Vanliga elektrolytrubbningar vid kronisk njursvikt är hypokalemi, hypofosfatemi och hyperkalcemi. 14. 1p Vid njursvikt behövs en access för dialysbehandling. Atriovenösa fistlar (AV-fistlar) ger access men det finns också risker med accessen. Perforation, sepsis och trombos är komplikationer vid AV-fistel. Tarmperforation, peritonit och stop i katetern är komplikationer vid AV-fistel. Sepsis, stenos, tunnelinfektion är komplikationer vid AV-fistel. Trombos, stenos, blödning är komplikationer vid AV-fistel. 8
15. 1p Varför riskerar en person med kronisk njursvikt malnutrition? Det föreligger en ökad proteinkatabolism och minskad proteinsyntes i kombination med aptitlöshet och bristande energiintag. Det föreligger en minskad proteinkatabolism och ökad proteinsyntes i kombination med aptitlöshet och bristande energiintag. Det föreligger en ökad fettmetabolism i kombination med aptitlöshet. Det föreligger en ökad kolhydratmetabolism i kombination med aptitlöshet. 9
Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum 180212 1. Fråga (1 p) Syrabas balans Blodgasen ser ut som följer: ab-ph: 7,47 (7,35 7,45) ab-pco2: 5,3 kpa (4,6 6,0 kpa) ab-po2: 11,6 kpa (8,0 13,0 kpa) ab-so2: 97 % ( 96 %) BE: 4,7 mmol/l (+3,0 - -3,0 mmol/l) P-St HCO3: 32 mmol/l (22,0 27,0 mmol/l) Vilken syrabasrubbning föreligger? (Referensvärden inom parentes) Svarsalternativ Metabol alkalos Respiratoriska alkalos Metabol acidos Respiratorisk acidos Rätt 2. Fråga (1 p) Syrabas balans Hur ser blodgasen ut vid en respiratorisk acidos? Svarsalternativ ph lågt/co2 lågt ph lågt/ CO2 högt ph högt/ CO2 lågt ph högt/ CO2 högt Rätt
PH 3. Fråga (1 p) Syrabas balans Om för mycket koldioxid vädras ut ur kroppen pga. hyperventilation. Vad kallas en sådan syrabasrubbning? Svarsalternativ Respiratorisk acidos Respiratoriska alkalos Metabol acidos Metabol alkalos Rätt 4. Fråga (1 p) S-HLR Vilka hjärtrytmer är defibrilleringsbara med hjälp av en halvautomatisk hjärtstartare (AED)? Svarsalternativ Asystoli och ventrikeltakykardi Sinusrytm och ventrikelflimmer Ventrikeltakykardi och ventrikelflimmer Ventrikelbradykardi och ventrikeltakykardi Rätt 2
PH 5. Som sjuksköterska ska du före du använder dvs. administrerar ett läkemedel i en centralvenös infart kontrollera Obs! läget och funktionen på den centrala. Hur genomför du kontroll av läget och funktionen? Ange en relevant åtgärd. (1p) 6. Nitroglycerinpreparat ger ofta en snabb smärtlindrande effekt vid angina pectoris. I vilket alternativ beskrivs, med avseende på smärtlindring, korrekt verkningsmekanism? (1p) Framförallt ger preparaten upphov till en dilaterande effekt på Coronorkärlen vilket ger upphov till ett minskat venöst återflöde. Vid normala doser ger nitroglycerin upphov till dilatering av kapacitanskärlen vilket ger upphov till ett ökat fyllnadstryck i vänster kammare (ökning av preload) som beror på ett ökat venöst återflöde till hjärtat. Vid normala doser ger nitroglycerin upphov till ett minskat venöst återflöde, det minskade venösa återflödet ger upphov till den främsta smärtlindrande effekten. Kärltonus på den arteriella sidan av kärlbädden kommer att öka flödesmotståndet (ökar afterload) och därmed ökar hjärtmuskelns syrebehov. Rätt 3
PH 7. Vilka symtom kommer troligen din patient att uppvisa vid ett Ventrikelflimmer (VF)? Markera korrekt alternativ (1p) Ger ofta allvarliga symtom såsom ortostatism. Patients cirkulation har upphört, det vill säga läget är urakut. Symtomen innebär varierande grad av trötthet, yrsel och ibland svimningar. Om ventrikelflimret varar >48 timmar är risken för embolisering i kammaren stor. Vid övergång till sinusrytm finns en betydande risk för utveckling av stroke. 8. Hos framförallt äldre personer kan det i samband med en skallskada utvecklas ett så kallat kroniskt subduralt hematom. Förklara vilken typ av kärl som då oftast skadas samt beskriv kortfattat symtomutvecklingen över tid. (1+1p) 4
PH 9. Markera korrekt alternativ angående förändring av det systemiska blodtrycket vid skallskada. (1p) Det systemiska blodtrycket kommer med stor sannolikhet att sjunka då det intrakraniella trycket ökar. En höjning av det intrakraniella trycket leder till ökning av det systemiska blodtrycket. För att kunna upprätthålla en blodcirkulation i hjärnvävnaden kommer ett ökat intrakraniellt tryck leda till ett minskat systemiskt blodtryck. Vid skallskada är ett fruktat tillstånd inklämning av hjärnstammen. För att undvika inklämning måste det systemiska blodtrycket öka! Rätt 10. Förklara kortfattat varför blodprovet PSA inte kan användas för screening för prostatacancer. (2p) 11. Varför är det befogat att du ska tänka på prostatacancer vid nytillkommen ryggsmärta hos äldre män? Markera korrekt alternativ (1 p) Cancercellerna metastaserar ofta till urinvägarna och får då fäste i urinledaren vilket ger upphov till ryggsmärta hos äldre män. Prostatacancer uppkommer ofta i urinblåsan hos äldre män med överväxt till ryggraden. Överväxten innebär akut tillkommen smärta. Prostatacancer infiltrerar ofta andra vävnader som till exempel urinblåsa och ryggraden. Det är mycket vanligt att prostatacancer metastaserar till skelettet och grundsjukdomen inte ger symtom förrän sent då sjukdomen redan är spridd och prostatacancer är vanligt hos äldre män. 5
PH 12. För en säker vård. Vid all manipulering av en central venösinfart är läget på patientens kropp viktigt, vad är korrekt avseende läget på patientens kropp? (1p) Lufttrycket är lägre än blodtrycket i de centrala venerna detta medför att patient måste sitta upp vid manipulering. Blodtrycket i de centrala venerna måste sänkas innan manipulering av CVK, därför är det viktigt att patientens kropp först placeras i planläge. Risken för luftemboli minskar om patienten placeras i planläge. Vid planläge kommer blodtrycket i de centrala venerna att bli så högt som möjligt. Om patienten placeras i planläge leder detta till att blodtrycket i de central venerna sänks. Att sänka blodtrycket i de centrala venerna är viktigt eftersom lufttrycket är betydligt högre. 13. I samband med behandling av HIV infektion är antalet CD4 + -celler intressanta att följa, varför? (1p) Antalet CD4 + kommer att öka i blodbanan vid en effektiv behandling. CD4 + celler ska vid en effektiv behandling bli färre i blodbanan. Vid HIV-infektion och en effektiv behandling av HIV-infektionen kommer antalet CD4 + -celler att minska. Det är mycket troligt att antalet HIV-virus i blodbanan minskar då antalet CD4 + -celler minskar. 6