Budget 2012 och plan 2013-2015 Norrköpings kommun
Grafisk form och produktion: Tina Vennerholm, informationskontoret Foto: Hans Eklundh, Jörgen Ericsson, Fotofabriken, Jeppe Gustavsson, Gustav Lindh, Returpack, Niclas Sandberg, Fredrik Schlyter, Henrik Witt, istockphoto, Mostphotos, sxc.hu.
BUDGET 2012 PLAN 2013-2015 Utdebitering 2009 2010 2011 2012 Borgerliga kommunen 21,45 21,45 21,45 21,03* Landstinget 9,85 9,85 9,85 10,27* Summa kommunalskatt 31,3 31,3 31,3 31,3 Kyrkoavgifter 1,17 1,17 1,17 1,17 Totalt 32,47 32,47 32,47 32,47 * Skatteväxling är genomförd med 42 öre på grund av att huvudmannaskapet för kollektivtrafiken flyttas från länets kommuner till landstinget.
Innehåll Beslut 5 Jobb och god ekonomi försiktighet i en svår tid 6 Finansiella förutsättningar 8 Sammanställning 10 Sammanställning av driftbudget 2012 och driftplan 2013-2015 10 Sammanställning av budgetramar 11 Sammanställning av investeringar 12 Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen 13 Finansieringsplan 2012-2015 14 Krav på god ekonomisk hushållning 15 Finansiella mål 16 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse 18 Målområde Den attraktiva staden 18 Målområde Utbildnings staden 19 Målområde Den barnvänliga staden 20 Målområde Den gröna staden 21 Målområde Omsorgsstaden 21 Målområde Den demokratiska och tillgängliga staden 22 Preciseringar av kommunstyrelsens tvärsektoriella arbete 23 Budgetprocessen 25 Styrning och organisation 26 Budgetanslag 2012-2015 28 Kommunfullmäktiges budgetanslag 2012-2015 28 Kommunrevisionens budgetanslag 2012-2015 28 Allmänna förutsättningar som ligger till grund för nämndernas budgetramar 29 Nämndernas budgetanslag 2012-2015 30 Kommunstyrelsen 30 Valnämnden 31 Överförmyndaren 31 Barn- och ungdomsnämnden 32 Gymnasienämnden 33 Kultur- och fritidsnämnden 34 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 35 Socialnämnden 36 Vård- och omsorgsnämnden 37 Stadsplaneringsnämnden 38 Tekniska nämnden 39 Byggnads- och miljöskyddsnämnden 40 Anslag för oförutsedda kostnader 40 Investeringar 41 Investeringsbudget 2012 nämndvis med objekt 41 Kommunstyrelsen 41 Stadsplaneringsnämnden 42 Tekniska nämnden 43 Kultur- och fritidsnämnden 44 Barn- och ungdomsnämnden 44 Gymnasienämnden 44 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 44 Vård- och omsorgsnämnden 45 Socialnämnden 45 Planerade förhyrningar 45 Investeringsplan 2012-2015 46 Kommunstyrelsen 46 Stadsplaneringsnämnden 46 Tekniska nämnden 48 Kultur- och fritidsnämnden 49 Barn- och ungdomsnämnden 49 Gymnasienämnden 49 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 49 Vård- och omsorgsnämnden 50 Socialnämnden 50 Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen 51 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 52 Bolagskoncernen 84 Bolagsöversikt 84 Norrköpings Rådhus AB 86 Hyresbostäder i Norrköping AB 88 Norrköpings Hamn och Stuveri AB 92 Eventfastigheter i Norrköping AB 94 Etablering Norrköping AB 96 Norrköping Vatten AB 99 Upplev Norrköping AB 101 Norrköping Airport AB 103 Norrköping Spårvägar AB 105 Norrköping Visualisering AB 106 Fastighets AB Butangia 108 BILAGOR Bilaga 1. Fördelning av partistöd 109 Bilaga 2. Förhandlingsprotokoll MBL 110 Bilaga 3. Yrkande Lärarförbundet 113 Bilaga 4. Yrkande Vision 115 Bilaga 5. Yrkande Kommunal 116 Bilaga 6. Yrkande Lärarnas Riksförbund 117
Budget 2012 Norrköpings kommun 5 Beslut Kommunfullmäktige beslutar följande: 1 Kommunfullmäktige fastställer 1.1 1.2 skattesatsen för år 2012 till 21,03 procent, de finansiella mål för åren 2012-2015 som är av betydelse för god ekonomisk hushållning som redo visas på sidorna 15-27, 1.3 det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2012, 1.4 den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren 2013-2015 samt investeringsplanen för åren 2013-2015, 1.5 de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2012 för respektive nämnd samt de preliminära budgetramarna för respektive nämnd för åren 2013-2015, 1.6 budget 2012 och ekonomisk plan 2013-2015 med verksamhetsplan för bolagskoncernen, 1.7 förväntade krav på koncernbidrag eller utdelning 2012 från Hyresbostäder i Norrköping AB till 17 000 000 kronor, Eventfastigheter i Norrköping AB 500 000 kronor, Etablering Norrköping AB 500 000 kronor, Norrköping Vatten AB 3 500 000 kronor, Fastighets AB Butangia 200 000 kronor och från Norrköpings Hamn och Stuveri AB till 18 000 000 kronor, 1.8 införandet av en ny fördelningsmodell för äldreomsorgen från och med budget 2012, 1.9 uppdrag till kommunstyrelsen att initiera en utredning om stödet till fritidsverksamhet för ungdomar. Utredningen ska vara färdigställd innan utgången av år 2012, 1.10 uppdrag till kommunstyrelsen att initiera framtagandet av en modell för hur samverkan med föreningslivet vid olika utvecklingsprojekt ska ske. Förslag till modell ska lämnas innan utgången av år 2012. 2 Till protokollet notera att Rådhus AB har initierat en utredning om fastighetshanteringen i kommunen. 3 4 5 6 7 8 Kommunfullmäktige beslutar att inom ramen för anslaget om 3 342 000 kronor till partistöd 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 tilldela varje parti i kommunfullmäktige ett grundstöd om 75 000 kronor, fastställa mandatstödet till 29 784 kronor per mandat, tilldela varje parti i kommunfullmäktige som har en aktiv ungdomsförening ett grundstöd om 5 000 kronor, fastställa mandatstödet till ungdomsförening enligt ovan till 2 000 kronor per mandat, notera fördelningen av partistödet för år 2012 enligt bilaga 1. Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att 4.1 4.2 medge överskridande av anslag eller förskottera medel i brådskande ärenden som slutligt ska behandlas av kommunfullmäktige, lämna medgivande för nämnd att ta i anspråk medel före det budgetår, för vilket anslaget har beviljats. Kommunfullmäktige fastställer för 2012 för kommunen den övre gränsen för nyupptagande av lån till 1 000 000 000 kronor. Kommunfullmäktige medger stadsplaneringsnämnden rätt att inom anslaget för markförvärv förvärva fastigheter till ett värde av högst 6 000 000 kronor och sälja fastigheter till ett värde av högst 10 000 000 kronor vid varje tillfälle samt medger nämnden rätt att besluta om förhyrningar där hyreskostnaden under kontraktstiden understiger 10 000 000 kronor. Kommunfullmäktige beslutar att nämnderna månatligen ska lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen. Byggnads- och miljöskyddsnämnden får i uppdrag att genomföra en utredning med syfte att förkorta handläggningstider, utreda rutiner och förändra arbetssätt gällande bygglovshantering. KOMMUNSTYRELSEN Lars Stjernkvist (S) kommunstyrelsens ordförande Mattias Stenberg (MP) kommunalråd Kerstin Hildebrand (V) kommunalråd Åsa Byman Falck kommundirektör Claes Göran Magnell ekonomidirektör Ett alternativt budgetförslag från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet finns tillgängligt på kommunstyrelsens kontor.
6 Budget 2012 Norrköpings kommun Jobb och god ekonomi försiktighet i en svår tid Vi lever i en orolig tid. Det är en tid som manar till besinning och försiktighet men definitivt inte till dumsnålhet. Osäkerheten på världens börser skapar oro hemma vid köksbordet när vi planerar och tänker över vår egen ekonomi. När det blåser snålt ute i världen håller vi hårdare i den egna plånboken. Precis på samma sätt är det med rikets och kommunens ekonomi. För oss rödgröna i Norrköping är det viktigt att vara försiktiga i en orolig tid där det ekonomiska läget är oklart. Läget är svårbedömt och vi vill inte ta några risker som gör läget värre senare. Det enda vi vet är att 2012 ser ut att bli ett tufft år. I skrivande stund vet vi inte hur tufft. Vi delar regeringens analys över att det nu krävs ekonomiskt ansvar. Reformer och vallöften får skjutas på framtiden för att klara den svåra ekonomiska situationen 2012. Den här budgeten rustar Norrköping för ett tufft 2012. Vi vet att det kommer att bli kämpigt för många verksamheter, för personalen i äldreomsorgen och för barnen i förskolan. Vi vill därför med kraft poängtera att vi gör allt vad vi kan för att komma ur svårigheterna på ett för verksamheterna och Norrköpingsborna så bra sätt som möjligt och så snabbt som möjligt. Vi vill särskilt betona att de finanspolitiska målen ligger fast, att vi avsätter pengar till pensioner och att vi avsätter medel för egenfinansiering av investeringar. Trots läget i ekonomin måste vi ändå våga satsa. Om vi skulle bli dumsnåla, om vi skulle dra in på alla satsningar och all utveckling, då skulle Norrköping stanna. Vi skulle också se en utveckling som leder till färre jobb och en arbetskraft som står utan relevant utbildning när jobben kommer. Det är en utveckling vi inte under några omständigheter vill hamna i. Kampen mot arbetslösheten vår viktigaste prioritering Arbetslöshet kostar mycket, både i kronor och ören, men också i mänskliga resurser. Det är resurser som kan användas bättre. Därför är kampen mot arbetslösheten vår viktigaste prioritering. Vi står inför ett läge på arbetsmarknaden med både hög arbetslöshet och arbetskraftsbrist inom många yrken samtidigt, därför att matchningen på arbetsmarknaden är dålig. Utbildning för olika typer av yrken och för olika behov är en av de viktigaste nycklarna till ett nytt jobb. I budgeten satsas därför ytterligare 10 miljoner till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens område. Efter en lågkonjunktur kommer alltid förr eller senare en högkonjunktur. Då måste så många Norrköpingsbor som möjligt vara rustade att ta de jobb som blir lediga. Vi tror på utbildning som en väg in på arbetsmarknaden eller som en ny väg när den gamla yrkeskarriären nått vägs ände. Någon kanske behöver putsa sina kunskaper lite grand medan det finns de som inte har gått klart grundskolan och därmed står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. För alla de Norrköpingsbor som finns i arbetslöshet eller riskerar att hamna där gör vi allt vi kan i kampen mot arbetslösheten.
Budget 2012 Norrköpings kommun 7 Lars Stjernkvist kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna Kerstin Hildebrand kommunalråd Vänsterpartiet Mattias Stenberg kommunalråd Miljöpartiet de Gröna God, bättre och nära lagad mat En stor och viktig fråga i förra årets valrörelse var, hur och var maten som serveras i Norrköpings kommun ska lagas. Beskedet från Norrköpingsborna var tydligt. Skrota planerna på ett enda storkök och bygg fler små tillagningskök ute på olika enheter istället. Det är ett tydligt besked som vi i den rödgröna koalitionen tagit till oss och nu börjar genomföra. Trots svåra ekonomiska tider väljer vi att fullfölja satsningen på bättre och mer lokalt lagad mat redan 2012. Vi bygger för framtiden Norrköping växer. Det är roligt och utvecklande. Studenter stannar kvar och bildar familj och fler och fler flyttar till Norrköping. Det är en fantastisk utveckling, men en utveckling som ställer krav. När människor väljer Norrköping ställer det krav på kommunen att erbjuda bostäder, byggklara tomter och en väl utbyggd förskola. Trots de senaste årens ekonomiska berg- och dalbana har vi under hela tiden hållit fast vid barnomsorgsgarantin på fyra månader. Det tänker vi fortsätta att göra, men det innebär också att vi måste bygga ut och bygga nya förskolor, framför allt i områden som kraftigt expanderat och kommer att expandera. Det är ett positivt problem, att vi måste satsa och bygga ut för att Norrköping växer. Tillsammans hjälp vi åt Utöver dessa satsningar kampen mot arbetslösheten, att ge fler Norrköpingsbor en möjlighet att via utbildning gå från ett yrke till ett annat samt byggandet av fler små tillagningskök finns i stort sett inget utrymme för reformer. Vi håller kommunens ekonomi i strama tyglar. Eftersom så mycket av kvaliteten i kommunens verksamheter är beroende av personal klarar vi budgeten utan att behöva göra uppsägningar av personal. En ny resursfördelningsmodell har tagits fram för äldreomsorgen i Norrköpings kommun. Modellen tar löpande hänsyn till behovsutvecklingen inom äldreomsorgen genom att fördela resurser utifrån utvecklingen i demografin av den äldre befolkningen. För att underlätta övergången till den nya fördelningsmodellen har nämnden beviljats ett extra tillskott på 10 miljoner. Våra tre partier gick till val på en rad olika frågor. Den osäkra ekonomiska sitsen betyder att planerade reformer och vallöften skjuts på framtiden. Alla dessa löften ligger kvar och vi vill och hoppas att det ekonomiska läget ska bli bättre snart så att vi kan sätta igång. I våra framtida prioriteringar kommer en satsning på förskolan först.
8 Finansiella förutsättningar Budget 2012 Norrköpings kommun Finansiella förutsättningar Statens riktlinjer för den kommunala ekonomin Regeringen presenterade den 20 september 2011 budgetpropositionen för år 2012. Enligt regeringens bedömning av svensk ekonomi kommer tillväxten att bli 4,1 procent 2011 och 1,3 procent 2012. Prognos BNP i budgetpropositionen procentuell årlig förändring 2012 2013 2014 2015 1,3 3,5 3,9 3,7 Expansiv finans- och penningpolitik har bidragit till en mycket stark konjunkturuppgång i världsekonomin under 2010. Återhämtningen i svensk ekonomi har fortsatt under första halvåret 2011, men i långsammare takt än under 2010. Framöver dämpas dock tillväxten markant i svensk ekonomi och det blir en tydlig konjunkturavmattning under hösten 2011 och inledningen av 2012. Ökad finansiell oro och en svagare internationell utveckling, till följd av de statsfinansiella problemen i USA och flera länder i Europa, leder till att tillväxten i svensk ekonomi dämpas kraftigt och att arbetslösheten stiger. Tillväxten i hushållens konsumtion dämpades redan under första halvåret 2011 till följd av en ökad osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen, en svag förmögenhetsutveckling och stigande bostadsräntor. Den senaste tidens tilltagande osäkerhet om den framtida internationella konjunkturutvecklingen, den negativa börsutvecklingen och stagnerande bostadspriser bedöms dämpa konsumtionen ytterligare, vilket medför en svagare arbetsmarknadsutveckling. Den svagare omvärldsefterfrågan bidrar även direkt till en svagare BNP-utveckling genom att exporttillväxten dämpas de närmaste åren då företagen har ett mindre behov av att öka investeringarna. Det råder stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen och framförallt finns det en risk att de statsfinansiella problemen förvärras och därmed att den finansiella oron ökar och att problemen sprids till banksektorn. Inbromsningen i svensk ekonomi under andra halvåret 2011 leder till att företagens behov av att öka antalet anställda snabbt kommer att minska. Den oförändrade sysselsättningen från slutet av 2011 och under hela 2012 beror främst på att företagen inte förnyar visstidsanställningar och inte ersätter naturliga avgångar i samma utsträckning som de senaste åren. Minskningen av arbetslösheten som pågått sedan första kvartalet 2010 väntas avstanna under andra halvåret 2011. Arbetslösheten stiger sedan svagt 2012 för att därefter ligga kvar på en nästan oförändrad nivå 2013. Ökningen i arbetslöshet beror framförallt på att svaga grupper såsom nyinträdda på arbetsmarknaden och de som redan i dagsläget är långtidsarbetslösa får svårare att hitta jobb. Antalet långtidsarbetslösa bedöms öka under 2012 och 2013, från en redan hög nivå. Viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi 2012 2013 2014 2015 Arbetslöshet, andel (%) av arbetskraften 15-74 år 7,8 7,7 6,6 5,5 Utveckling av timlöner* 2,9 3,1 3,3 3,3 Utveckling av arbetade* timmar 0,2 0,9 2,0 1,9 *årlig procentuell förändring Löneökningstakten beräknas uppgå till 2,7 procent år 2011. Regeringen bedömer att löneökningstakten uppgår till 2,9 procent år 2012 och 3,1 procent år 2013. Inflationen beräknas uppgå 3 procent år 2011. Regeringen bedömer att inflationstakten uppgår till plus 1,2 procent år 2012 och plus 1,8 procent år 2013. Den underliggande inflationen beräknas uppgå till 0,9 procent för 2012 och till 1,4 procent för 2013. Kommunsektorn förväntas klara balanskravet för år 2012, men däremot inte riktvärdet för god ekonomisk hushållning. Skatteunderlag Kommunens skatteunderlag för 2012 uppgår enligt prognos september 2011 till 22 352 829 tkr. Det innebär en ökning av skatteunderlaget med 4,8 procent jämfört med budget 2011. Skatteunderlaget per invånare jämfört med riket är 92,1 procent för 2011 och bedöms bli likadant för 2012. Kommunalskatteintäkter Kommunens skattesats för år 2012 är 21,03 procent. Minskningen på 0,42 procentenheter jämfört med 2011 beror på skatteväxling avseende kollektivtrafik. Kommunens egna skatteintäkter beräknas för budget 2012 uppgå till 4 700 800 tkr.
Budget 2012 Norrköpings kommun Finansiella förutsättningar 9 Kommunalekonomisk utjämning Från år 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. I korthet kan förändringen beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämningsbidrag, vilket garanterar 115 procent av kommunernas medelskattekraft. Räcker inte anslagets nivå till att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen föreslagna införandebidragen samt det nyinrättade strukturbidraget. Inom systemet för kommunalekonomisk utjämning finns också ett system för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan landets kommuner. De kommuner som har relativt sett ogynnsamma strukturella förhållanden får ett tillägg medan de kommuner som har en relativt sett gynnsam struktur får ett avdrag på sina skatteinkomster. Totalt sett ska tilläggen och avdragen i kostnadsutjämningen ta ut varandra. Systemet kräver därmed inget tillskott av statliga medel. Ovan nämnda regleringsbidrag eller regleringsavgift används också för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, till exempel när den kommunala finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera för att ansvaret för uppgifter flyttas mellan staten och kommunsektorn. Kommunal fastighetsavgift Den statliga fastighetsskatten avskaffades den 1 januari 2008. I stället infördes en kommunal fastighetsavgift. För 2008 var avgiften 6 000 kronor för småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet och 1 200 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexuppräknas varje år och följer inkomstbasbeloppets förändring jämfört med 2008. Inkomstbasbeloppet fastställs av regeringen för ett år i taget genom en förordning som vanligtvis utfärdas i november året innan. Utbetalning till kommunerna kommer de första åren ske utifrån kronor per invånare. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2012 är att kommunen får 211 200 tkr i fastighetsavgifter. LSS-utjämning Från år 2004 infördes ett nytt system för kostnadsutjämning mellan landets kommuner för den verksamhet som utförs enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Systemet utgår från antalet beslut per insats för alla tre personkretsar som kommunen har kostnader för. En strukturkostnad beräknas fram för kommunen genom att multiplicera antalet beslut med rikets genomsnittliga nettokostnad för respektive insats. Därutöver justeras den enskilda kommunens strukturkostnad med hjälp av ett koncentrationsindex och ett personalkostnadsindex. Preliminärt utfall för Norrköpings kommun år 2012 är att kommunen får ett bidrag motsvarande 90 700 tkr från utjämningen. Skatteväxling kollektivtrafik Skatteväxling är genomförd med 42 öre på grund av att huvudmannaskapet för kollektivtrafiken flyttas från länets kommuner till landstinget. På sidan 57 kan du läsa mer om landstingets ansvar för regionens kollektivtrafik. Skatteintäkter med mera åren 2012-2015 för Norrköping Kommunens prognos av skatteintäkter, utjämningsbidrag med mera utgår från Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos som presenterades den 18 augusti 2011, samt de nya förutsättningarna som regeringen presenterade i budgetpropositionen. Prognos av skatteintäkter med mera (mnkr) 2012 2013 2014 2015 Egna skatteintäkter 4 700,8 4 880,4 5 101,2 5 326,7 Statlig inkomstutjämning 1 020,3 1 084,1 1 131,8 1 180,4 Kostnadsutjämning 30,5 30,6 30,8 30,9 Regleringsbidrag/ avgift 60,6 34,0-3,1-37,9 Kommunal fastighetsavgift 211,2 216,2 221,2 221,2 LSS-utjämning 90,7 91,3 91,9 92,5 Summa 6 114,2 6 336,7 6 573,9 6 813,9
10 sammanställning Budget 2012 Norrköpings kommun Sammanställning Sammanställning av driftbudget 2012 och driftplan 2013-2015 Driftbudget (mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens nettodriftkostnad -5 839,0-5 908,0-6 120,4-6 390,9-6 616,9 exkl avskrivningar 1 Avskrivningar -194,0-223,5-224,1-223,0-242,6 Verksamhetens nettodriftkostnad -6 033,0-6 131,5-6 344,5-6 613,9-6 859,5 Skatteintäkter 2 4 573,4 4 700,8 4 880,4 5 101,2 5 326,7 Kommunalekonomisk utjämning 3 1 451,6 1 413,4 1 456,3 1 472,7 1 487,1 Finansnetto 4 8,0 18,0 16,0 12,0 10,0 Resultat före extraordinära poster 0,0 0,7 8,2-28,1-35,6 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Årets resultat 0,0 0,7 8,2-28,1-35,6 Specificering av vissa poster 1 Verksamhetens nettodriftkostnad -5 839,0-5 908,0-6 120,4-6 390,9-6 616,9 exkl avskrivningar Varav pensionskostnader: utbetalda pensioner -113,0-128,0-125,0-124,6-126,5 individuell del -123,3-121,7-124,1-126,6-121,1 löneskatt -60,1-63,9-62,7-62,5-63,8 förändring av avsättning för pensioner -1,2-2,0-2,0-3,0-4,0 2 Skatteintäkter Egna skatteintäkter 4 573,4 4 700,8 4 880,4 5 101,2 5 326,7 3 Kommunalekonomisk utjämning 1 451,6 1 413,4 1 456,3 1 472,7 1 487,1 Inkomstutjämning 1 012,4 1 020,3 1 084,1 1 131,8 1 180,4 Kostnadsutjämning 18,7 30,5 30,6 30,8 30,9 Regleringsbidrag eller regleringsavgift 132,0 60,6 34,0-3,1-37,9 LSS-utjämning 83,9 90,7 91,3 91,9 92,5 Fastighetsavgift 204,6 211,2 216,2 221,2 221,2 4 Finansnetto 8,0 18,0 16,0 12,0 10,0 Finansiella intäkter 277,0 347,0 387,0 397,0 397,0 Intäktsränta 261,0 320,0 360,0 370,0 370,0 Kreditivränta 2,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Ränteintäkt från Norrköpings Rådhus AB 13,0 23,0 23,0 23,0 23,0 Övriga finansiella intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Finansiella kostnader -269,0-329,0-371,0-385,0-387,0 Räntekostnader lån -260,7-319,0-360,5-374,5-376,5 Räntor pensionsavsättningar -7,0-8,0-8,0-8,0-8,0 Övriga finansiella kostnader -1,3-2,0-2,5-2,5-2,5
Budget 2012 Norrköpings kommun sammanställning 11 Sammanställning av budgetramar Budgetramar (tkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Kommunfullmäktige 11 543 12 026 12 203 12 420 12 642 Kommunstyrelsen 309 162 336 722 325 758 327 758 332 940 Kommunrevisionen 4 175 4 219 4 323 4 438 4 556 Valnämnden 324 375 470 4 786 392 Överförmyndaren 9 741 10 745 11 185 11 426 11 673 Barn- och ungdomsnämnden 1 901 148 1 949 401 2 026 121 2 103 431 2 174 682 Gymnasienämnden 465 684 462 263 447 842 435 151 432 744 Kultur- och fritidsnämnden 196 074 198 044 211 353 219 092 227 039 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 433 458 475 492 473 281 480 134 487 124 Vård- och omsorgsnämnden 1 724 681 1 780 145 1 802 829 1 863 878 1 906 289 Socialnämnden 358 688 365 084 371 530 377 769 384 172 Stadsplaneringsnämnden 24 790 31 035 34 423 35 205 37 662 Tekniska nämnden 460 264 371 195 381 515 398 968 417 259 Byggnads- och miljöskyddsnämnden 31 462 32 064 33 198 34 388 35 620 Anslag för oförutsedda kostnader, kommmunstyrelsen 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 Pensionsskuldens förändring 133 000 135 000 135 000 135 000 135 000 Avsättning för pensioner 30 000 20 000 30 000 30 000 30 000 Egenfinansiering av investeringar 65 000 65 000 65 000 65 000 65 000 Medel för löneavtal, kommmunstyrelsen 59 257 92 061 201 008 313 768 426 528 Extrapott lönesatsning, kommmunstyrelsen 5 000 0 5 000 10 000 10 000 Skatteväxling kollektivtrafik 10 000-400 -400-400 Summa budgetramar* 6 233 451 6 360 871 6 581 637 6 872 212 7 140 922 * I summorna ovan ingår kostnader för avskrivningar och internränta. I summan för Verksamhetens netto driftkostnad exklusive avskrivningar som återfinns på sidan 10 är summorna redovisade med avdrag för dessa kostnader. Avskrivningarna redovisas separat och internräntan är enbart en intern post som inte direkt påverkar verksamhetens nettodriftkostnad. (mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Summa budgetramar 6 233,5 6 360,9 6 581,6 6 872,2 7 140,9 Avgår internränta -200,5-223,5-224,1-223,0-242,6 Avgår avskrivningar -194,0-229,4-237,1-258,3-281,4 Verksamhetens nettodriftkostnad exklusive avskrivningar 5 839,0 5 908,0 6 120,4 6 390,9 6 616,9 28-40 Nämndvisa budgetramar redovisas på sidorna 28-40.
12 sammanställning Budget 2012 Norrköpings kommun Sammanställning av investeringar Investeringsbudget för år 2012 i sammandrag (tkr) Kapitalutgift Kapitalinkomst Nettoutgift Summa totalt 480 200 40 000 440 200 Nämndernas investeringsanslag 2012 och investeringsplaner 2013-2015 Nämnd (tkr) 2012 2013 2014 2015 Kommunstyrelsen 95 300 53 400 47 800 51 750 Stadsplaneringsnämnden 217 750 374 650 254 500 371 500 lokalförsörjning barn och ungdom, gymnasiet 114 500 243 500 207 000 77 000 lokalförsörjning äldre- och handikappomsorg 11 000 30 000 280 000 lokalförsörjning individ- och familjeomsorg 15 000 lokalförsörjning kultur och fritid 20 000 41 000 lokalförsörjning köksverksamhet 14 600 45 500 33 000 lokalförsörjning övrigt 53 500 30 500 30 500 30 500 geografisk information 150 150 mark och exploatering -11 000-16 000-16 000-16 000 Tekniska nämnden 76 200 126 300 148 700 64 000 Kultur- och fritidsnämnden 1 500 2 200 1 500 1 500 Barn- och ungdomsnämnden 18 500 11 600 11 600 11 600 Gymnasienämnden 13 000 9 000 5 000 5 000 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 2 000 1 000 1 000 1 000 Vård- och omsorgsnämnden 13 950 12 975 17 700 17 750 Socialnämnden 2 000 Summa 440 200 591 125 487 800 524 100 41-45 Investeringsbudget för år 2012 redovisas på sidorna 41-45. 45 På sidan 45 redovisas planerade nya förhyrningar. 46-50 Investerings plan för åren 2012-2015 redovisas på sidorna 46-50.
Budget 2012 Norrköpings kommun sammanställning 13 Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller finansieras av annan än kommunen Dessa ingår inte i investeringsplanen 2012-2015 Anslag (tkr, netto) 2012 2013 2014 2015 Kommunstyrelsen 10 000 0 0 0 Tekniska nämnden 71 500 236 000 114 000 271 000 Stadsplaneringsnämnden 12 000 12 000 12 000 0 Summa 93 500 248 000 126 000 271 000 51 Utöver investeringplanen 2012-2015 redovisas här en sammanställning av angelägna infrastrukturella investeringar för kommunen som innebär stora investeringsutgifter. För att kommunen ska kunna genomföra dessa investeringar krävs statliga bidrag. Här redovisas också investeringar som finansieras av annan än stat och kommun. Ovanstående investeringar redovisas på sidan 51.
14 sammanställning Budget 2012 Norrköpings kommun Finansieringsplan 2012-2015 (mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Tillförda medel Justerat resultat före extraordinära poster 1 289,0 309,2 327,3 289,9 302,0 Försäljning av anläggningstillgångar 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 Nya lån/kapitalfrigörelse 119,6 177,8 387,8 260,9 357,6 Summa 428,6 507,0 735,1 570,8 679,6 Använda medel Investeringar 428,6 507,0 735,1 570,8 679,6 Anläggningstillgång finansiell leasing 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 428,6 507,0 735,1 570,8 679,6 Enligt investeringsplanen beräknas investeringsutgifterna, inklusive försäljning av anläggningstillgångar, uppgå till 507 mnkr för år 2012, till 735,1 mnkr för år 2013, 570,8 mnkr för år 2014 samt till 679,6 mnkr för år 2015. Investeringar som förutsätter statliga bidrag eller annan finansiering har tagits med till hälften av det belopp som anges i budget. 1 Justerat resultat före extraordinära poster Resultat före extraordinära poster 0,0 0,7 8,2-28,1-35,6 Avskrivningar 194,0 223,5 224,1 223,0 242,6 Avsättning till egenfinansiering av investeringar 65,0 65,0 65,0 65,0 65,0 Avsättning pensioner 30,0 20,0 30,0 30,0 30,0 Justerat resultat 289,0 309,2 327,3 289,9 302,0 Finansiellt leasingavtal Rådet för kommunal redovisning har i december 2006 utkommit med en rekommendation om hur kommunerna ska redovisa leasingavtal. Enligt rekommendationen definieras ett finansiellt leasingavtal som ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal definieras som operationella. Om nuvärdet av leaseavgifterna överstiger 80 procent av leasingobjektets verkliga värde vid leasingperiodens början ska leasingavtalet alltid redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Leasetagaren ska redovisa objekt som innehas enligt ett finansiell leasingavtal som anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter ska redovisas som skuld i balansräkningen. Om en kommun gör en avvikelse från rekommendationen ska, enligt 1 kap. 3 lagen om kommunal redovisning, kommunen i årsredovisningen redovisa vilken avvikelse som har gjorts och skälen för detta.
Budget 2012 Norrköpings kommun God ekonomisk hushållning 15 Krav på god ekonomisk hushållning Hösten år 2004 antog regeringen en del förändringar i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning som syftar till god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Lagstiftningen är i många stycken en ramlag utan alltför många detaljregleringar. Lagen kan ses som ett hjälpmedel för skärpt ekonomistyrning. Nedan ges en sammanfattande beskrivning av de lagregler som reglerar begreppet god ekonomisk hushållning. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska innehålla en plan för ekonomin de kommande tre åren, varav budgetåret är det första. Planen ska innehålla finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmsta tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Fullmäktige får besluta att reglering av ett negativt resultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Laglighetsprövning ska inte kunna ske av kommunens budgetbeslut eller beslut om att inte reglera negativa resultat. En laglighetsprövning ska dock även fortsättningsvis vara möjlig av beslutets formella aspekter. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet.
16 God ekonomisk hushållning Budget 2012 Norrköpings kommun Finansiella mål Finansiella mål bör omfatta mål för förmögenhetsutvecklingen, mål för hur mycket den löpande verksamheten får kosta, mål för investeringsnivåer och finansieringen av dessa. För att finansiera verksamheten över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat i driftsredovisningen. Nedan redovisas tre skäl till varför positivt resultat behövs för att kunna nå god ekonomisk hushållning. Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar För att täcka kostnader för förslitningar av tillgångar och finansiera framtida investeringar görs avskrivningar. Inom kommunsektorn görs avskrivningar på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. För att ersätta anläggningstillgångar med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs överskott som täcker skillnaden mellan investeringsnivå och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av uttjänta tillgångar ske genom utökad upplåning, vilket kan leda till att räntekostnader tar i anspråk en allt större del av driftbudgeten. Pensioner För kommunerna är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen. Om inte överskott sätts av för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta i anspråk allt större del av de medel som står till verksamhetens förfogande. Konjunkturanpassat resultat Under goda tider med bra tillväxt på kommunsektorns skatteunderlag får kommunerna normalt positiva skatteavräkningar. Vid sämre tider och dålig tillväxt på skatteunderlaget får kommunerna i stället negativa skatteavräkningar. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider bör kommunen åstadkomma överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider. Mål och riktlinjer för verksamheten I kommunallagen framgår det numera att kommunerna även ska ange mål och riktlinjer som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Det finns dock ingen reglering av omfattning och innehållet i sådana mål och riktlinjer, inte heller vilka områden av den kommunala verksamheten som ska omfattas. Den enskilda kommunen måste göra ett eget val med utgångspunkt från sina egna förhållanden. En utvärdering av om målen har uppnåtts ska lämnas i delårsrapporten samt årsredovisningen. God ekonomisk hushållning för Norrköping Egenfinansiering av tillgångar Norrköpings kommun ska på sikt åstadkomma en egenfinansiering av investeringar. Lånefinansiering innebär normalt högre kostnader under investeringens livslängd. Ett annat skäl till att undvika lånefinansiering är att ökade räntekostnader tar i anspråk ekonomiskt utrymme som finns för att bedriva verksamhet. Som beskrivs ovan görs avskrivningar på kommunala tillgångar utifrån historiskt anskaffningsvärde utan hänsyn till inflation. För att kunna uppnå önskad egenfinansiering av investeringar krävs att kommunen som driftsresultat redovisar ett överskott som motsvarar skillnaden mellan investeringsnivå och gjorda avskrivningar i driftsredovisningen. För budgetperioden avsätts följande belopp som överskott i driften. Egenfinansiering av tillgångar (mnkr) 2012 2013 2014 2015 65 65 65 65
Budget 2012 Norrköpings kommun God ekonomisk hushållning 17 Avsättning för pensioner Sedan tidigare har Norrköpings kommun avsatt likvida medel för att likvidmässigt kunna finansiera ökade framtida pensionsutbetalningar. För att även resultatmässigt matcha den likvidmässiga avsättningen avsätts följande belopp som överskott i driften. Avsättning för pensioner (mnkr) 2012 2013 2014 2015 20 30 30 30 Resultatmässiga överskott i kommunens pensionsfond ska i respektive års bokslut avsättas till pensioner enligt modellen ovan. Pensionsrättigheter intjänade efter 1998 är fullt ut finansierade. Huvuddelen av dessa pensionsrättigheter betalas årligen till de anställdas val av pensionslösning och resterande del överförs till kommunens pensionsfond. Balanskrav Under tider med bra tillväxt på kommunens skatteunderlag erhålls normalt positiva skatteavräkningar som ger ett plusresultat i kommunens bokslut. Vid sämre tider inträffar normalt det omvända förhållandet. För att undvika att behöva tvärbromsa vid sämre tider ska kommunen åstadkomma positiva resultat vid goda tider som avsätts inom det egna kapitalet för användning vid sämre tider. En sådan avsättning görs först efter det att delmålet eller målet för egenfinansiering av investeringar uppnåtts. Att ta i anspråk medel avsatt i denna typ av kommunal konjunkturfond utgör i Norrköpings kommun ett synnerligt skäl för att inte återställa ett negativt driftresultat. Andra förhållanden som kommunen anser utgöra skäl för att inte återställa negativa resultat är: Årets resultat Avgår Realisationsvinster Orealiserade vinster på värdepapper Intäkter på grund av förändrad redovisningsprincip Avsättning inom eget kapital för framtida pensioner Tillkommer Orealiserade förluster på värdepapper Kostnader på grund av förändrad redovisningsprincip Kostnader för omstruktureringsåtgärder Disposition av medel inom eget kapital avsatta för pensioner Årets resultat mot balanskrav Vid underskott Underskottet täcks av medel avsatta som balanserat resultat från bättre tider. Avsatta medel saknas. Kommunfullmäktige upprättar en åtgärdsplan enligt kommunallagens 8 kap 5a. Vid överskott Medel motsvarande finansiella mål eller delmål för egenfinansiering av investeringar och resultatavsättning av pensioner avräknas överskottet. Övriga medel avsätts inom egna kapitalet som balanserat resultat. Kostnader för omstruktureringsåtgärder i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Detta måste anföras i budgetarbetet. Orealiserade förluster på värdepapper som innehas med ett långsiktigt syfte. I vissa fall för kostnader som uppstått på grund av förändrad redovisningsprincip. Här måste varje enskilt fall prövas. Utifrån ovanstående ställningstaganden kan en balanskravsutredning formas enligt följande.
18 God ekonomisk hushållning Budget 2012 Norrköpings kommun Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktige tog den 29 augusti 2011 beslut om 6 målområden, 23 övergripande mål och målupp fyllelse för dem. De övergripande målen uttrycker de politiska prioriteringarna för mandatperioden. Uppföljning av målen sker i delårsrapporter och årsredovisningar utifrån angivna måluppfyllelser. Målområde Den attraktiva staden Under perioden ska den generella utbildningsnivån höjas och arbetslösheten sjunka. Detta ska ske genom utbildningsinsatser samt jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Utbildning är nyckeln till arbetslivet. Många i Norrköping saknar den nyckeln. Alla arbetssökande som saknar grundskoleutbildning ska erbjudas yrkesutbildning eller annan utbildning. MÅL 1 Utbildningsnivån i Norrköping ska höjas och arbetslösheten sjunka. Måluppfyllelse: Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen 20-64-åringar med gymnasium, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har minskat jämfört med år 2009. För andelen arbetslösa, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober 2010. God ekonomisk hushållning med sikte på arbete åt alla kräver god tillgång på kunnig arbetskraft, en slagkraftig och hållbar infrastruktur samt en kommun som anstränger sig för att underlätta etableringar av företag och för enskilda att bosätta sig. MÅL 2 Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt för människor och företag att ta och få kontakt med kommunen. Måluppfyllelse: Till ett urval av personer som under året har kontakt med kommunen ställs frågor i anslutning till kontakttillfället, som gäller deras uppfattning om hur snabbt det var att få kontakt och graden av service som gavs. Resultaten ska förbättras varje år. Minst tre nya E-tjänster som vänder sig till kommuninvånarna införs varje år. Möjligheten att leva i varierande och attraktiva miljöer såväl i innerstaden som på landsbygden, i skärgården och i nya attraktiva stadsdelar är avgörande. Tillgången på bostäder i varje stadsdel, med olika upplåtelseformer och till rimliga hyror är av central betydelse för att vi ska kunna fortsätta den utvecklingen. MÅL 3 Norrköpings kommun ska tillhandahålla mark för bostäder i varierande och attraktiva miljöer. Måluppfyllelse: Årligen redogörs för vilken mark som har tagits fram för bostäder och i vilka sorters miljöer detta har skett. MÅL 4 Våra fasta kulturinstitutioner ska ge invånare och besökare kulturupplevelser av högsta kvalitet. Måluppfyllelse: Antalet besök på kulturinstitutionerna under året har ökat jämfört med år 2010.
Budget 2012 Norrköpings kommun God ekonomisk hushållning 19 Hållbar ekonomisk utveckling med sikte på arbete åt alla kräver en kommun som anstränger sig för att underlätta etableringar av företag och enskilda att bosätta sig. Det handlar också om att stötta nya idéer och tankar hos de som vill starta företag. Goda kommunikationer till Stockholm och inom den fjärde storstadsregionen är oerhört viktigt för näringslivet i Norrköping. Utbyggnaden av järnvägskapaciteten inom och till länet måste ta fart. MÅL 5 MÅL 6 Utbyggnaden av kommunikationerna mot Stockholm och inom regionen ska sätta igång. Måluppfyllelse: Kommunen har genomfört påverkans arbete om ökad kapacitet på järnvägen gentemot regeringen. Kommunen har deltagit i de sammanhang där kapacitet och andra för järnvägen relevanta frågor diskuteras. Kommunen har medverkat till att expressbussarnas turtäthet till Linköping har ökat. Expressbussarnas restid till Linköping har min skat genom att exempelvis bussar prioriteras framför bilar i trafiken. Planering av spårbunden kollektivtrafik mellan Finspång och Kimstad samt Söderköping och Norrköping har framskridit. Fortsätta utvecklingen av samarbetet med Linköping och övriga grannkommuner med sikte på ett utvecklat partnerskap för näringslivsutveckling och marknadsföring. Måluppfyllelse: Det har tillkom mit fler delägare i Clean tech Östergötland och i Marknadsbolaget Fjärde Storstads regionen jämfört med år 2010. Det har skapats en strukturerad samordning mellan de offentliga aktörerna i regionen som arbetar för att stödja näringslivsutveckling. Människor ska vilja bosätta sig i Norrköping. För dem ska det finnas goda bostäder och tillgång till arbete. Därför ska vi ha en planering som ger tillgång till byggbar mark för bostäder och företag. MÅL 7 Minst 400 bostäder ska kunna byggas årligen under mandatperioden. Minst 100 av dessa ska vara hyreslägenheter. Måluppfyllelse: Årligen redogörs för hur många bo städer som har byggts och vilken upplåtelseform de har. Målområde Utbildningsstaden Norrköping ska ha en förskola präglad av omsorg, lärande och mångfald för barnen samt valmöjligheter för hela familjen. Norrköping ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. Elevens lärande ska stå i fokus. Alla elever ska känna trygghet och glädje oavsett skolform. MÅL 8 MÅL 9 MÅL 10 Barngrupperna ska minska i storlek. Måluppfyllelse: Antalet barn per årsarbetare minskar jämfört med år 2010. Verksamheten i förskolan ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Måluppfyllelse: Förskolan blir allt bättre på att stimulera barns utveckling och lärande och förbereda barnen för fortsatt utbildning, vilket visas i en årlig uppföljning utifrån ett kvalitetssystem. Skolresultaten ska förbättras kraftigt och vara de bästa bland jämförbara kommuner. Måluppfyllelse: Andelen behöriga till gymnasiet ökar och uppgår till minst 95 procent år 2014. Andelen elever i en årskull som avlägger gymnasieexamen ökar och är högre än 80 procent år 2014. Andelen vuxenstuderande med lägst betyget E på avslutade kurser ökar och uppgår till minst 90 procent år 2014. För de definierade andelarna ovan gäller även att Norrköping är en av de tre bästa vid en jämförelse inom gruppen större städer.
20 God ekonomisk hushållning Budget 2012 Norrköpings kommun Målområde Den barnvänliga staden MÅL 11 Kommunen ska utveckla bra livsoch lekmiljöer för barn. Måluppfyllelse: Arbete med säkra skolvägar genomförs för minst tre skolenheter per år. Minst två förskolor eller skolor får upprustning av utemiljön varje år. Minst två nya lekplatser anläggs varje år. Genom tidiga insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa - såväl fysisk som social och psykisk - kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv. Insatser särskilt riktade mot familj, skolgång och barnets vardagsliv är viktiga för att få en långsiktigt god hälsoeffekt. Genom att utveckla och stärka de tidiga insatserna ska färre barn och unga behöva placeras på så kallade HVB-hem. En av de faktorer som har störst negativ effekt på barn och ungas uppväxt är barnfattigdom. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer ska denna minska. MÅL 12 MÅL 13 Antalet barn och ungdomar som placeras i HVBhem ska minska. Måluppfyllelse: Antalet barn som har placerats i HVBhem har minskat under året jämfört med antalet år 2010. Andelen barn som lever i hushåll med lång varigt beroende av försörjnings stöd ska minska. Måluppfyllelse: Andelen barn 0-17 år som under året har funnits i hushåll som har beviljats försörjningsstöd under minst tio av årets månader har minskat i jämförelse med år 2010. Kultur och en i övrigt rik fritid ska vara en självklar del i alla barns och ungdomars vardag. Därför ska kulturen vara integrerad i förskola och skola. Vi ska också ha ett attraktivt kulturliv, liksom det är viktigt att det finns aktiva och levande föreningar och kulturliv. MÅL 14 Alla barn ska erbjudas möjlighet att utvecklas inom kultur- och fritidsområdet. Måluppfyllelse: Samarbetet mellan kultur- och fritidskontoret och förskolan/skolan har ökat jämfört med år 2010. Andel antagna av de sökande till kulturskolan har ökat jämfört med hösten 2010. Antal besök av barn och unga på kulturinstitutionerna under året har ökat jämfört med år 2010. Antal barn och unga som nyttjar det bidragsstödda föreningslivet har ökat jämfört med år 2010.
Budget 2012 Norrköpings kommun God ekonomisk hushållning 21 Målområde Den gröna staden Vid nybyggnationer och planering av nybyggnationer ska stor miljöhänsyn tas. Vi ska bygga staden så att behovet av transporter minskar, och så att de transporter som krävs kan ske på så hållbart sätt som möjligt. Vi ska bevara och utveckla den biologiska mångfalden genom skapandet av nya grönstrukturer, stadsodling och genom att skydda värdefull natur. MÅL 15 Behovet av transporter i kommunen ska minska och de transporter som sker ska vara så hållbara som möjligt. MÅL 16 Alla Norrköpingsbor ska ha grönområde inom gångavstånd från sin bostad. Mat är en central del av livet för alla människor och lägger samtidigt grunden för hälsa och välmående. Den mat som serveras i Norrköpings kommun ska vara god, nyttig och i så stor utsträckning som möjligt ekologisk. MÅL 17 Måluppfyllelse: Kommunstyrelsen, stads planeringsnämnden och tekniska nämnden redovisar årligen hur man i stads planeringen har arbetat för att minska behovet av transporter. Den årliga relativa ökningstakten av bil trafikarbetet i centrala Norrköping minskar jämfört med år 2010. Antalet cyklister ökar jämfört med år 2010. Måluppfyllelse: Andelen invånare ökar som har mindre än 300 meter från sin bostad till plats planlagd som allmänt tillgänglig park, natur eller vattenområde, jämfört med år 2010. All mat som serveras på kommunens förskolor, skolor och boenden ska tillagas så nära brukaren som möjligt. Måluppfyllelse: Antalet tillagnings kök har ökat jäm fört med år 2010. Målområde Omsorgsstaden Norrköping ska vara en kommun där det känns tryggt att åldras. Därför ska vi anställa fler inom vård- och omsorgsverksamheten samt stärka den enskildes valfrihet vad gäller möjligheten att själv bestämma hur omsorgen och stödet ska utformas. Det är en rätt som ska gälla alla oavsett storlek på plånboken. MÅL 18 Den enskildes delaktighet och in flytande inom äldre omsorgen ska öka genom att vi inför valfrihetssatsningen Mina timmar. Måluppfyllelse: Innehållet i satsningen Mina timmar definieras och sedan följer man årligen upp i vilken utsträckning den har genomförts. Antalet personer med diagnostiserad neuropsykiatrisk nedsättning har ökat markant de senaste åren. Det finns inga indikationer på att trenden kommer att brytas. Människor med funktionsnedsättningar eller sjukdomar ska garanteras en god livskvalitet. MÅL 19 Kommunen ska erbjuda anpassade boenden och verksamhetsformer för dessa grupper. Måluppfyllelse: Årligen redovisas i vilken utsträckning som personer med funktionsnedsättningar eller sjukdomar har erbjudits boende och verksamhet som är anpassat till personen.
22 God ekonomisk hushållning Budget 2012 Norrköpings kommun Målområde Den demokratiska och tillgängliga staden Aktivt deltagande invånare är grunden för en fungerande demokrati. Det är viktigt för oss att alla människor kan påverka sitt samhälle och ta del av det fullt ut. Därför ska tjänstemän och förtroendevalda arbeta aktivt med att öka sin öppenhet och tillgänglighet. Det är också en demokratisk rättighet att kunna ta del av offentliga miljöer och inte utsättas för strukturell diskriminering. MÅL 20 MÅL 21 MÅL 23 Norrköpings kommun ska förbättra sina resultat inom demokratiområdet. Norr köping ska därför främja lika rättig heter och möjligheter för alla, oberoende av förutsättning eller bakgrund. Måluppfyllelse: Nämnderna redogör årligen för hur de har kommunicerat aktuella frågor i olika kommundelar med medborgare, föreningar, nätverk etcetera samt om de själva eller tillsammans med annan nämnd har hållit kontaktmöten i olika kommundelar. Årligen rapporteras från förvaltningarna hur hanteringen av synpunkter från medborgarna har skett. Norrköpingsbornas deltagande i valet till Europaparlamentet år 2014 är högre än valdeltagandet år 2009. Norrköpingsbornas deltagande i valen till riksdag, landsting och kommun år 2014 är högre än valdeltagandet år 2010. Den fysiska tillgängligheten i kommunen ska öka. Måluppfyllelse: Norrköpings kommuns tillgänglighetsarbete, utifrån en samlad årlig bedömning som görs med hjälp av E-verktyget, har förbättrats jämfört med år 2010. MÅL 22 Kommunen ska aktivt arbeta för att andelen människor som upplever att de blir diskriminerade minskar. Måluppfyllelse: Kommunen stödjer varje år aktiviteter som syftar till att minska diskriminering och genomför aktiviteter för att öka kunskaperna om mångfaldsfrågor bland kommunanställda. Tillgänglighets frågor ska inte grer as i alla verksamheter och på alla nivåer, från besluts underlag till upp följning och utveck ling. I situationer där man måste göra avsteg från detta ska anledningen förklaras och motiveras. Måluppfyllelse: Tillgänglighets frågorna ingår i samtliga verksamhets nämnders uppdragsplaner.
Budget 2012 Norrköpings kommun God ekonomisk hushållning 23 Preciseringar för nämndernas arbete med hållbar utveckling, strategiska miljöfrågor, näringsliv och välfärd samt internationell samverkan Kommunfullmäktige ska årligen ange preciseringar för nämndernas arbete med hållbar utveckling, strategiska miljöfrågor, näringsliv och välfärd samt internationell samverkan. Nämnderna tar hänsyn till preciseringarna i sitt arbete med uppdragsplanerna och resultatet ska återrapporteras i årsredovisningen. Område Hållbar utveckling och strategiska miljöfrågor Norrköpings kommun ska vara en kommun som präglas av en trygg och hälsosam miljö, med sociala mötesplatser och grönområden som uppmuntrar till aktivitet. I kommunens utveckling tas stor hänsyn till såväl den ekologiska som den sociala hållbarheten. För att utvecklas till en långsiktigt hållbar kommun med en välmående befolkning är det viktigt att invånarna kan påverka sin vardag, att de har möjlighet att delta i den offentliga dialogen och att de kan uppleva kulturell och social gemenskap. Alla invånare måste ha möjligheten att försörja sig själva och det är viktigt att kommunen tar till vara på människors kunskaper och erfarenheter oavsett bakgrund. Alla ska ha tillgång till utbildning, möjligheten till meningsfull sysselsättning och ett brett kultur- och fritidsutbud. Den energi som används i kommunen ska komma från förnyelsebara energikällor och energianvändningen ska minimeras. Påverkan på miljön och klimatet minskas när vatten och energi används mer effektivt och den biologiska mångfalden värnas och ökar. När sociala mötesplatser och kvalitativa grönområden blir fler och när grönstrukturer förbättrar vår luftkvalitet, förbättras också folkhälsan i kommunen och det är en förutsättning för en långsiktigt hållbar kommun. För år 2012 ska nämnderna ta hänsyn till dessa preciseringar i sina uppdragsplaner: Förutsättningar skapas för en jämställd fritid för flickor/kvinnor och pojkar/män. De nyanlända Norrköpingsbornas kunskaper och erfarenheter tas tillvara på ett bättre sätt. De olika verksamheterna bidrar till en handlingsplan för hur man ska arbeta för att begränsa omfattningen av barnfattigdomen och effekterna av den för enskilda. Alla verksamheter minskar sin energianvändning. Åtgärder genomförs för att bevara och öka den biologiska mångfalden i kommunen.