Fördelningsbeslut för budgetåret 2017 LTH LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET

Fördelningsbeslut för budgetåret 2017 LTH LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET

Fördelningsbeslut för Lunds Tekniska Högskola budgetåret 2017 Dnr STYR 2016/1497

Innehåll Rektors inledning 1. Förutsättningar... 6 2. Ekonomiskt läge... 7 3. Riskanalys... 8 4. Arbetsmiljö, kompetensutveckling, jämställdhet, likabehandling och mångfald... 8 4.1. Arbetsmiljö... 8 4.2. Kompetensutveckling... 9 4.3. Jämställdhet, likabehandling och mångfald... 11 5. Utbildning... 13 5.2. Utbildningsutbud 2017... 15 5.3. Fördelningsmodell... 16 5.5.2. Antagningsprov Arkitektur och Industridesign... 17 5.5.3. Tilldelning Arkitektprogrammet... 17 5.5.4. Utökning tekniskt basår... 18 5.5.6. Omställningsbidrag Campus Helsingborg... 18 5.5.7. Kinasatsningen... 18 5.5.8. Formula student... 18 5.5.9. Nationellt resurscentrum Fysik... 18 5.5.10. Husstyrelser... 18 5.6.2. Brandmannautbildning... 19 5.6.3. Undervisnings- och studentlokaler... 19 5.6.4. SI Supplemental Instruction... 19 5.6.5. Kvalitetsförstärkning LU... 19 5.6.6. Ny grundutbildningsorganisation... 19 5.6.7. Kvalitetsmedel för senare fördelning... 19 6. Forskning och forskarutbildning... 21 6.1. Planeringsförutsättningar för forskning och forskarutbildning... 21 6.2. Modell för fördelning av fakultetsanslaget... 21 6.2.1. Basfinansiering... 21 6.2.2. Docent och professor... 21 6.2.3. Medel nya investeringar... 21 6.2.4. Medfinansiering av EU-anslag... 21 1

6.2.5. Prefektbidrag... 21 6.2.6. Examinationspremie... 22 6.2.7. Postdoktortjänster... 22 6.2.8. Doktorander... 22 6.2.9. Forskarutbildningskurser, gemensamma... 22 6.2.10. Startbidrag... 22 6.2.11. Strategiska satsningar... 22 6.3. Särskild tilldelning... 23 6.3.1. Strategiska forskningsmedel... 23 6.3.2. Forskningsportaler... 23 6.3.3. CEE, Centre for Engineering Education... 23 6.3.4. Överflyttning professor... 23 6.3.5. Lunarc - Lund University NIC Application Research Center... 23 6.3.6. Vattenhallen Science Centre... 23 6.3.7. GIS-centrum... 23 6.3.9. Forskarassistenter... 24 6.3.10. LiFT... 24 6.4. Fakultetsgemensamma projekt... 24 6.4.1. E-media... 24 6.4.2. Medlemsavgifter... 24 6.4.3. WINGS... 24 6.4.4. Bygguniversitetet... 24 6.4.5. Mobile Heights... 25 6.4.6. JäLM jämställdhet, likabehandling och mångfald... 25 6.4.7. Helsingborg gemensamma servicekostnader... 25 6.4.8. IKEA donationen... 25 7. Enhetshyra... 25 8. Kostnader för gemensamma verksamheter... 25 8.1. LTH:s ledningsfunktioner... 26 8.1.1. Ledning o styrelse... 26 8.2. LTH:s kansli... 26 8.2.1. Fakultetskansliet... 26 8.2.2. Infrastruktur och datordrift... 26 8.2.3. Studentservice och programservice... 26 2

8.2.4. Bibliotek... 27 8.2.5. Rehabilitering och strukturella förändringar... 27 8.3. Universitetsgemensamma kostnader... 28 9. Beslut... 29 3

Rektors inledning Under 2016 har LTH sjösatt en ny organisation och jobbat med en ny strategisk plan. Jag är säker på att detta kommer att utveckla LTH och skärpa vårt strategiska tänkande. Ett mål är att vi skall bli än mer relevanta för samhällsutvecklingen! Samhället står inför stora utmaningar samtidigt som LTH och LU tar fram nya strategiska planer. Därför känns det naturligt att vi ser hur vi skall dra vårt strå till stacken. Det rör sig till exempel om klimatfrågan, energianvändning, mat, hälsa, nya material och produktionsmetoder, det digitala och det hållbara samhället och mycket mer. Vi gör redan en hel del men vi bör kraftsamla och vi måste rusta oss för att bidra till att lösa dessa utmaningar. Många av dessa kräver tvärvetenskapliga lösningar som LTH och Lunds Universitet har alla förutsättningar att ta sig an. Min åsikt är att vi inte till fullo utnyttjar de möjligheter vi har av att vara det kompletta universitetet. Samtidigt som det tvärvetenskapliga är viktigt måste vi dock fortsätta att excellera inomvetenskapligt, det är den bas vi står på. Kunskap är makt och den skall vi utnyttja på ett för samhället bästa sätt. Forskningen måste ge avtryck inom utbildningen på alla nivåer; vi måste skapa forskningsresultat idag samtidigt som vi utbildar nästa generation. Mycket av detta gör vi redan men vi måste bli bättre att visa detta både externt och internt. Arbetet är på gång med en ny kommunikationsplan som löper parallellt med arbetet med den strategiska planen. Låt oss jobba tillsammans för att öka LTHs synlighet! Söktrycket på de flesta av våra utbildningsprogram är bra även om vi gärna hade sett att det var ännu högre. De studenter som kommer ut från LTH är attraktiva på arbetsmarknaden och får arbete i en väldigt hög utsträckning. Attraktiviteten kan belysas med att TLTHs arbetsmarknadsdagar ARKAD 2015 lockade över 150 deltagande företag och nu fyller 40år. Dock, för att kvalitetssäkra våra utbildningar och göra dem mer kostnadseffektiva satte vi igång ett arbete att strukturera om vår grundutbildningsorganisation under ledning av prorektor Annika vilket genomfördes 1 maj. Omorganisation är en sak, men det är i genomförandet vi kommer att göra de stora vinsterna och visa vår styrka! Viktiga frågor som denna organisation skall besvara är till exempel: Vilka program skall LTH driva; gäller på alla nivåer? Hur bevarar vi kontinuitet och lär ut grunderna samtidigt som vi kan anpassar oss till den snabba teknikutvecklingen? Hur möter vi den utökade internationaliseringen inom grundutbildningen? Hur förhåller vi oss till 3+2, det vill säga till en kandidat + master struktur enligt Bologna? Hur använder vi bäst våra resurser och hur skall fördelningsmodellen se ut? Behovet av våra studenter i samhället är stort och vi har utbildat fler än vad som har varit vårt uppdrag. Under senare år har vi försökt komma tillrätta med denna obalans genom att minska antalet platser. Dock ökar det obalansen mellan suget från samhället efter fler ingenjörer och det vi kan tillhandahålla: det är dags för regeringen att öka antalet platser. Som jag sa förra året: ett än större problem är att finansieringen har urholkats under många år då vår ersättning från staten inte har följt våra ökande kostnader. Vi är nu vid vägs ände och det är dags att stärka finansieringen till grundutbildningen. 4

En annan punkt i repris är att vi hävdar att det tekniska basåret fyller en viktig samhällsfunktion för att stärka rekryteringsbasen till ingenjörsutbildningarna och minska den sociala snedrekryteringen. Med en dåres envishet hävdar jag att det tekniska basåret är en gymnasieutbildning och ligger utanför högskolans egentliga uppdrag. Dock har högskolorna tagit ett samhällsansvar och drivit dessa utanför uppdraget. LTH uppmanar återigen regeringen att skydda det Tekniska Basåret och finna en ny finansieringsform. Vår nya forskningsorganisation skall bli bättre på att ta tillvara LTHs möjligheter och stödja våra forskare i att söka externa medel och att finna samarbeten. Vi har ett flertal oerhört starka forskningsområden som röner stora framgångar, såväl internationellt som nationellt. Vi har blivit bättre på att samverka över institutions- och fakultetsgränser men vi kan bli ännu bättre. MAXIV är invigt och snart kommer även ESS. Detta ger LTH, Lund och Sverige oanade möjligheter att sätta oss än mer på kartan. Men vi måste vara strategiska för att utnyttja dessa möjligheter till fullo och se till att det är en Fågel Fenix som stiger ut Brunnshögs mylla. Även finansiering av annan infrastruktur tynger universitetens ekonomi och enskilda forskargrupper. Arbetet tillsammans med N- och M-fak att koordinera större infrastrukturer har utvecklats under 2016 och jag ser att detta samarbete ständigt blir starkare. Vi har tagit fram ett principbeslut hur LTH fördelar sina strategiska medel. Alla blir inte nöjda med våra beslut men så är det! En sak som vi kommer att diskutera framöver är hur vi kan utforma attraktiva startpaket för rekryterade professorer och hur vår fördelningsmodell skall vara utformad. Detta kommer vi att arbete med under början av 2017. Forskarutbildningen har fått en egen nämnd vid LTH och vi arbetar med att kvalitetssäkra doktorandutbildningen och se till att alla doktorander, anställda såväl som stipendiater, har bra förhållanden. Detta gäller såväl ekonomiskt som både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Jämställdhet är ett prioriterat område men ibland känns det som en uppförsbacke. Antalet kvinnliga grundutbildningsstudenter verka ha parkerat runt 30-35% även om det är stora skillnader mellan programmen. Vad det gäller professorer räknas LTH som en enkönad fakultet med ca 15% kvinnor. Vi är mycket glada för våra gästprofessurer under Lise Meitner programmet men det behövs mer. Samtidigt existerar det omvända problemet inom administrationen. Här finns mycket att göra och flera idéer kommer under 2017. Sist men inte minst skall vi samverka med det omgivande samhället, den tredje uppgiften. Under vicerektor Annika Olssons ledning har vi vitaliserat LTHs Näringslivsråd med många positiva effekter. Vi har också tillsammans med TetraPak initierat Science & Innovation Talks där forskare från LU givit välbesökta frukostseminarier på företaget. Ett koncept vi vill före ut till fler samarbetspartners. Jag är stolt av att vara rektor för LTH, Viktor Öwall 5

Resursfördelningsbeslut för Lunds Tekniska Högskola 2017 I resursfördelningsbeslutet för Lunds Tekniska högskola (LTH) fördelas det årliga statsanslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå (grundutbildningsanslaget) och för forskning och forskarutbildning (forskningsanslaget). I beslutet fastställs också de fakultetsgemensamma indirekta kostnaderna och fördelningen därav, samt fördelningen av de universitetsgemensamma indirekta kostnaderna. Vidare fastställs den, inom Lunds Tekniska högskola, tillämpade enhetshyran. Målet med resursfördelningen är att ge förutsättningar för bra ekonomisk styrning och uppföljning och det står institutionerna fritt att fördela anslaget internt efter andra fördelningsprinciper än vad som anges i följande skrivning. 1. Förutsättningar Lunds universitet får ökat takbelopp med drygt 31,8 mnkr, varav 9,27 mnkr avser den fortsatta utbyggnaden av civilingenjörsplatser som inleddes 2012. Eventuella medel som tilldelas utifrån UKÄ s kvalitetsgranskningar fördelas först i regleringsbrevet som kommer i december och finns därför inte med i denna resursfördelning. Vad gäller forskningsanslaget fördelas inga nya medel för 2017 till universitet och högskolor. Den enskilt största utmaningen är dock den så kallade urgröpningen eller urholkningen av statsanslaget. Budgetåret 1993/1994 introduceras ramanslagssystemet som finansieringsform i statsförvaltningen. Med ramanslagssystemet fick myndigheterna befogenheter att inom en given kostnadsram själva bestämma hur tillgängliga medel skulle disponeras mellan kostnader för löner, lokaler och övriga förvaltningskostnader. En viktig byggsten i ramanslagsmodellen är den så kallade pris- och löneomräkningen (PLO) som syftar till att myndigheterna i sina anslag kompenseras för omvärldens prisförändringar samtidigt som de åläggs ett effektivitets- och produktivitetskrav. I ramanslagsutredningen som låg till grund för systemet fanns från början inget förslag om produktivitetskrav. Efter det att utredningen lämnat in sitt betänkande och budgetpropositionen för 1993 redovisats så uppstod en debatt kring huruvida statliga myndigheter också borde tvingas till effektiviseringar och rationaliseringar. Eftersom löneutrymme i privat sektor normalt skapas via en ökad produktivitet så menade några av debattörerna att ett liknande krav på produktivitet borde ställas på statlig sektor i samband med löneomräkningen. Resultatet av den politiska processen blev att regeringen i sin proposition antog utredningens förslag med ett tillägg om att det i systemet också skulle finnas ett så kallat produktivitets- och effektivitetskrav för de statliga myndigheterna. Därför korrigeras löneomräkningen i ramanslagssystemet också nedåt med ett så kallat produktivitets- och effektivitetskrav (PEK). Avdraget, som hämtas från Statistiska centralbyråns (SCB) nationalräkenskaper är ett indextal som baseras på den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn de senaste 10 åren. För 2017 är pris- och löneomräkningen beräknat till 1,51 %, vilket ska jämföras med att enbart löneökningen för universitetet under 2017 beräknas uppgå till 2,7 %. 6

2. Ekonomiskt läge LTH har sammantaget en fortsatt god ekonomi med ett ingående myndighetskapital 2016 på ca 306 mnkr, fördelat på ett underskott inom utbildningsverksamheten med ca 4 mnkr och ett överskott inom forskningsverksamheten med ca 310 mnkr. Trots att den totala ekonomin är till synes god, finns uppenbara balansproblem då utbildnings- och forskningsverksamheterna redovisas separat. Fakultetens forskare har varit mycket framgångsrika att erhålla forskningsmedel i konkurrens. Den ökade verksamhetsnivån och framgången med ökade bidrag under flera år har inneburit att fakulteten skapat positivt myndighetskapital men också att fakultetens handlingsutrymme har begränsats. Den ökande andelen externa bidrag medför ett ökat åtagande i form av samfinansiering och krav på motprestation och innebär således en ekonomisk utmaning för fakulteten. Institutionerna har under en längre tid förvarnat om en nedgång i inflödet av externa medel och på senare tid har en avmattning av externa forskningsbidrag noterats. Utbildningen på grund och avancerad nivå vid LTH har under de senaste åren varit underfinansierad dels på grund av en överproduktion men främst till följd av urholkningen av statsanslaget. Den årliga kostnaden för utbildningsverksamheten är högre än det anslag som tilldelats från Lunds universitet och för att begränsa effekterna av underfinansieringen har LTHs tidigare styrelse beslutat att det samlade negativa myndighetskapitalet inom utbildning på fakultetsnivå inte ska överstiga 60 000 tkr. Resursfördelningen för utbildningsverksamheten 2017 har gjorts utifrån förutsättningen att de medel som tillfaller LTH i tilldelningen från Lunds universitet fördelas utan kompensation från andra medel eller genom en underbalansering på fakultetsnivå. 7

3. Riskanalys De senaste åren har Lunds universitet genomfört en riskanalys där fakulteterna bidrar med ett intyg om hur den interna styrningen och kontrollen av verksamheten fungerar. Från och med 2016 genomförs riskarbetet i större omfattning i samarbete mellan Lunds universitets planeringsenhet och fakultetsledningarna. Det nya arbetssättet varvid gemensamma risker identifierats i förväg inbjuder till en mer dynamisk process och mer kvalitativ dialog. (För ytterligare information se Dnr STYR 2016/798.) 4. Arbetsmiljö, kompetensutveckling, jämställdhet, likabehandling och mångfald 4.1. Arbetsmiljö En god arbetsmiljö är av avgörande betydelse för LTH:s verksamhet och rekrytering och en grundförutsättning för att anställda och studenter ska trivas på arbete eller med sina studier. En god arbetsmiljö är relaterad till både psykosociala och fysiska faktorer och måste sättas i relation till arbetets natur och till den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Bland dessa faktorer är delaktighet, jämställdhet och jämlikhet av stor betydelse. Arbetsmiljön ska inte bara vara säker utan också utvecklande samtidigt som den ska vara möjlig att påverka för den enskilde. Ett viktigt mål för verksamheten är att erbjuda alla anställda en etisk hållbar arbetsmiljö. Etisk hållbar arbetsmiljö innebär bland annat att kränkande särbehandling inte accepteras. Arbetsmiljöarbetet ska bygga på förtroende för individen och ske i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Effektiv information ska ge alla möjlighet att deltaga i verksamhetens utveckling och uppleva att arbetsmiljön är stimulerande och kreativ. Institutionerna har ansvaret för arbetsmiljön på institutionsnivå, medan husstyrelser och LTH Gemensamt ansvarar för arbetsmiljön i lärosalar, uppehållsrum och grupprum i LTHbyggnaderna. Det finns sju stycken HMS (hälsa, miljö och säkerhet) kommittéer vid LTH. HMS-kommittéerna träffas två till fyra gånger per år. LTHs arbetsmiljösamordnare samt en av LU byggnads skyddsingenjörer träffar respektive prefekt samt institutionens skyddsombud en gång per år och går igenom och följer upp institutionens systematiska arbetsmiljöarbete. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren, dvs. prefekten på institutionsnivå, systematiskt ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Vidare genomförs årligen skyddsronder och utrymningsövningar. Under perioden 1 september 2014 till 30 november 2015 genomfördes projekt Arbetsmiljöorganisation vid Lunds universitet. I slutrapporten beskrevs utvecklingsbehov och förslag inom fyra områden. Rektor fattade därefter beslut om att implementeringen av lagda förslag ska ske i form av projekt Hälsosamma arbetsplatser uppstår inte av en tillfällighet och som innebär ett systematiskt arbete med anställdas och studerandes arbetsmiljö. (för mer detaljerad information se Dnr STYR 2014/769). LTH ställer sig mycket positiv till projektet och avsätter 1 000 tkr i fördelningsbeslutet 2017 för implementeringen av Rektors uppsatta leveransmål. Medlen ska finansiera lön och drift för en utsedd arbetsmiljösamordnare vid LTH. Exempel på fysiska arbetsmiljöprojekt som färdigställts de senaste åren är exempelvis studenternas café i M-huset som fick en upprustning med nya ytskikt och belysning under 2015 medan Fysik har utrustats med en ny datorsal under verksamhetsåret 2016. V-husets totalrenovering som också färdigställdes under 2016 har inneburit en avsevärd förbättring av den fysiska arbetsmiljön i huset. Renoveringen omfattade bland annat total 8

uppdatering av ventilation och belysning samt ytskikt på golv, tak, väggar och fönster. Andra fördelar är ett utökat antal studieplatser, ny större matsal och ett centralt beläget café i huset. Utvärderingen som omfattar både ekonomi och fysisk arbetsmiljö kommer att göras vid årsskiftet 16/17. Resultat av utvärderingen kommer att ligga till grund för den planerade renoveringen av M-husets låghusdel. 4.2. Kompetensutveckling LTH via Genombrottet erbjuder högskolepedagogisk utbildning till alla anställda lärare och doktorander vid LTH. LTH är nationellt och internationellt erkänt för sitt framgångsrika, långsiktiga och systematiska pedagogiska utvecklingsarbete. Genombrottets viktigaste uppgift är att i samarbete med ledning, institutioner, nämnder och enskilda lärare fortsätta och vidareutveckla detta arbete. Centralt i denna utveckling är att erbjuda behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning som är nära kopplad till LTHs verksamhet samt att erbjuda konsultativt pedagogiskt stöd åt hela organisationen, allt underbyggt av en fortsatt praktiknära kunskapsuppbyggnad. LTH har samlat de gemensamma pedagogiska stödfunktionerna för lärare, institutioner och program i Genombrottet (LTHs pedagogiska stöd- och utvecklingsenhet) som har följande uppdrag: Högskolepedagogisk utbildning: Genombrottet ansvarar för LTHs behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildning. Förutom de allmänna högskolepedagogiska översiktskurserna erbjuds även mer praktiknära kurser samt individuella fördjupningskurser med förhoppningen att kunna möta intressemångfalden bland LTHs lärare. Kursutbudet skall inte bara möjliggöra för LTHs lärare att uppnå SUHFs mål för 10 veckors behörighetsgivande utbildning utan även erbjuda ytterligare fortbildning för LTHs lärare. Pedagogiskt konsultstöd: Genombrottet erbjuder pedagogiskt konsultstöd till alla nivåer på LTH till enskilda lärare, hela lärarlag, programledningar, nämnder, LTHs ledning, TLTH, mm. Detta är en fri nyttighet inom LTH. Utvärderingsverksamhet: Genombrottet genomför eller hjälper till att planera kompletterande utvärderingar utöver LTHs fakultetsgemensamma utvärderingssystem, t ex utvärderingar med fokusgrupper. Högskolepedagogisk praktiknära forskning, kunskapsspridning och mötesplatser: Genombrottet stöttar och uppmuntrar de LTH-lärare som forskar på sin egen och kollegers undervisning utifrån utvecklingsinriktade motiv. Genombrottet arrangerar både mindre seminarier och LTHs inspirationskonferens samt ger ut nyhetsbladet Lärande i LTH och de högskolepedagogiska kurserna utgör i sig en viktig mötesplats för LTHs lärare där erfarenhetsutbyte kan ske samtidigt som LTHs pedagogiska grundsyn förklaras och vidareutvecklas. Pedagogisk meritvärdering (pedagogiska akademin; pedagogisk kompetensbedömning): Pedagogisk meritvärdering sker systematiskt inom LTHs Pedagogiska akademi till vilken lärare efter en bedömningsprocess kan antas. Genombrottet driver ansökningsprocessen till akademin åt LTHs karriärnämnd. Genombrottet bidrar även med pedagogisk kompetensbedömning i olika former. En avgörande bedömningsgrund är lärarens förmåga att kritiskt och kunnigt reflektera över sin pedagogiska praktik, samt att omsätta sina insikter i sin undervisning. Lärare som uppfyller kraven för ETP erhåller också en löneökning på samma 9

sätt som docenter och institutionerna får särskilt stöd i form av riktad tilldelning av fakultetsmedel. Sedan 1 januari 2016 ingår Genombrottet i CEE, Centre for Engineering Education. Teknisk och administrativ personal Medel för särskilda satsningar på kompetensutveckling av teknisk och administrativ personal, anställd vid LTHs kansli, avsätts i resursfördelningen och är sökbara under budgetåret 2017 Se bilaga 4b. I skrivande stund har samtliga hittills inkomna äskanden, som bland annat avser retorik för kvinnor och coaching, beviljats. Teknisk och administrativ personal uppmuntras att löpande delta både i interna utbildningar för medarbetare såsom projekt- och ledarskapsutbildningar och i externa seminarier och kurser. Kostnader för aktiviteter såsom benchmarking med andra lärosäten, anlitandet av externa föreläsare och kurshållare samt konferensavgifter ingår i respektive avdelnings budgeterade driftkostnader. Övrig kompetensutveckling för den teknisk/administrativa personalen skall finansieras av den institution eller enhet personen är anställd vid. 10

4.3. Jämställdhet, likabehandling och mångfald Arbetet med jämställdhet, likabehandling och mångfald (JäLM) vid LTH har sin grund i LTH:s strategiska plan. I enlighet med Lunds universitets strategiska plan värnar vi om skyddet av mänsklig värdighet och frihet, människors lika värde och mänskliga rättigheter. Mångfald, jämställdhet och likabehandling bland anställda och studenter bidrar till arbetsglädje och hög kvalitet i verksamheten. (Strategisk plan, Lunds tekniska högskola, 2012-2016, sid 2) JäLM året 2017 kommer inledas med fastställande av en ny jämställdhets- och mångfaldsplan för LTH. Planen ska löpa parallellt med LTHs strategiska plan. Huvudsakligt fokus för 2017 kommer bland annat att ligga på hur vi aktivt kan arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna inom fakulteten för att kunna uppnå angivna mål från bland annat Lunds universitetsstyrelse avseende rekrytering av professorer av underrepresenterat kön. Ett led i detta arbete kommer att vara uppstart av projekt med inriktning på kultur och karriärvägar vid LTH samt utvecklingsprogram för yngre lärare/forskare. Utöver nämnda projekt kommer även en uppföljning av arbetet med Lise Meitner professorer samt arrangerandet av event med inbjudna Lise Meitner professorer att genomföras. LTHs likabehandlingsarbete kommer att fortsätta med fokus på mottagning av nyantagna studenter och värdegrundsfrågor och studenter med särskilda behov. En ny handlingsplan för likabehandling kommer att tas fram under 2017. LTH bidrar även ekonomiskt till olika studentföreningar och projekt. Exempel på ekonomiskt stöd är: ekonomiskt stöd till teknologkåren och studentföreningar som arbetar med JäLM och nätverksfrågor samt till projekt som kan gynna LTHs JäLM arbetet på sikt. LTH har i nuläget en personalstrateg som arbetar med att koordinera JäLM arbetet inom fakulteten. Likabehandling genomsyrar LTHs arbete med utgångspunkten att vi ska vara en högskola för alla. Under mottagningsveckan ingår en schemalagd värdegrundsföreläsning och varje vårtermin bjuds alla studenter i åk 4 och 5 in till en frivillig värdegrundsföreläsning. LTH arrangerar varje år ett heldagsevenemang Framtidens ingenjör. Med utgångspunkt i teorier om medvetandeutveckling och studiesocial arbetsmiljö har Studie- och karriärvägledningen vid Lunds Tekniska Högskola i samarbete med World Values Initiative skapat ett nytt sätt att välkomna nya studenter på. Framtidens ingenjör är en heldag ledd av äldre studenter där personliga värderingar, motivation och drivkraft utforskas genom föreläsningar och upplevelsebaserade övningar. Med hög studentmedverkan och interaktivitet i fokus är dagen ett uppskattat inslag under mottagningsveckan och har sedan starten 2013 spridits även till KTH, KI och Chalmers. 11

4.4. Budget Jämställdhet, likabehandling och mångfald, JäLM, 2017 Jämställdhet Vh 11 Vh 21 Vh 91 Totalt Lise Meitner 2.0 3 000 000 3 000 000 Forskarassistenter, stöd vid föräldraledighet 350 000 350 000 Flickor på Teknis 250 000 250 000 Likabehandling Likabehandling löpande arbete 250 000 250 000 Anpassad tentamen lokalkostnader 300 000 300 000 Mångfald Mångfald och breddad rekrytering, löpande arbete och projekt 50 000 50 000 JäLM allmänt Personalkostnader 218 000 218 000 Övriga kostnader, resor mm 50 000 50 000 Arbetsmiljösamordning 1 000 000 1 000 000 Genuskursen 250 000 250 000 Ekonomiskt stöd till studentföreningar 100 000 100 000 JäLM institutionspeng 350 000 350 000 JäLM projekt 350 000 350 000 WINGS 75 000 75 000 Delsumma budget JäLM 400 000 4 475 000 1 718 000 6 593 000 Extra tilldelning docent/professor underrepresenterat kön enligt fördelningsmodellen (del av docentpremie) 2 300 000 2 300 000 Totalt budget JäLM 400 000 6 775 000 1 718 000 8 893 000 12

5. Utbildning 5.1. Planeringsförutsättningar för grundutbildningen Antalet registrerade helårsstudenter under närmast föregående läsår (höstterminen 2015 och vårterminen 2016) uppgick till 6 214. Sammantaget fördelar LTH 538 053 tkr för grundutbildningsverksamheten 2017. Statsanslaget från universitetet uppgår 2017 till 525 649 tkr vilket inkluderar tilldelning för nya platser, pris- o löneomräkning, internationella stimulansmedel, medel för kvalitetsförstärkning, omställningsbidrag och ersättning för resor och merkostnader för verksamhet vid Campus Helsingborg. Anslaget inkluderar också universitets avdrag för riktade ändamål och senare beslut. Anslaget exkluderar ersättningen för avgiftsfinansierade platser. Då den faktiska ersättningen för avgiftsfinansierade studenter inte kommer att vara känd förrän vid avstämningen i november månad 2017 budgeteras denna enligt försiktighetsprincipen till 12 000 tkr. Anslaget exkluderar också LTHs intäkter, från andra fakulteter, för specialstuderande och som för 2017 förväntas uppgå till 415 tkr. Regeringen inledde 2012 en utbyggnad av civilingenjörsutbildningen och året efter ytterligare en utbyggnad av civil- och högskoleingenjörsutbildningarna. Som en konsekvens av dessa satsningar får universitetet ökat anslag under 2017 med 7 756 tkr som i sin helhet tillfaller LTH. Den statliga pris- och löneomräkningen (plo) 2017 är 1,51 % och uppgår för LTHs del till 7 838 tkr. Denna låga ersättning kommer att leda till en fortsatt urholkning av anslaget då den inte motsvarar den faktiska kostnaden för pris- och löneökningar. 2017 erhåller LTH 1 742 tkr i medel för internationalisering. Universitetet avsätter särskilda stimulansmedel för internationalisering. Dessa ska bl.a. bidra till att ytterligare öka in- och utresandet bland studenterna. Universitetet eftersträvar en jämnare balans mellan inresande och utresande studenter. För 2017 finns sammanlagt 11 mnkr anslagna inom utbildningen. Utbildningsnämnden har tidigare beslutat om generella indikatorer och viktning för fördelning av dessa medel. Av tillgängliga 11 mnkr fördelas 8 mnkr till fakulteterna på basis av indikatorerna medan 3 mnkr tillförs en universitetsgemensam resurs för senare beslut av rektor. Under 2016 inrättades internationella rådet vid Lunds universitet. Rådet definierar på vilket sätt dessa medel ska användas och vilken typ av projekt som bör premieras samt bereder ärendet och rådgör rektor hur dessa medel ska fördelas. Regeringen satsade 125 mnkr år 2015 för kvalitetsförstärkning av utbildning inom humaniora och samhällsvetenskap samt av lärar- och förskollärarutbildning. Satsningen dubblerades 2016 till 250 mnkr och ersättningsbeloppen för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning höjdes. Regeringen beräknar att höjningen ligger kvar t.o.m. 2018. Lunds universitet har erhållit 17,4 mnkr i denna satsning och fördelat beloppet mellan fakulteterna på basis av ett genomsnitt av antalet avräknade studenter inom respektive utbildningsområde 2013-2015. Då LTH bedriver förhållandevis få kurser klassade som humaniora och samhällsvetenskap tilldelas fakulteten endast 552 tkr. Anslaget inkluderar 1 650 tkr för resor- och merkostnader samt 5 000 tkr i omställningsbidrag för verksamheten vid Campus Helsingborg. 13

Omställningsbidraget ges till fakulteten 2015-2017 under förutsättning att överproduktionen minskar till prognostiserad nivå samtidigt som utbildningsvolymen vid Campus Helsingborg upprätthålls. De fakulteter som är verksamma i Helsingborg lämnade inför 2016 nya prognoser för utbildningsvolymen vid Campus. LTHs utbildningsuppdrag uppgår för året till 550 utbildningsplatser och fakulteten kan, om detta inte uppnås, bli återbetalningsskyldig. Universitetet avsätter varje år en del av statsanslaget för grundutbildning för riktade ändamål och senare beslut vilket görs genom ett avdrag från fakulteternas anslag i proportion till utbildningsuppdraget. LTHs anslag som 2017 reduceras med 18 988 tkr bidrar till finansieringen av exempelvis studentbostäder, stöd till kårerna, lokalfonden samt stimulansmedel för internationalisering varav en del återbetalas till fakulteten. 14

5.2. Utbildningsutbud 2017 Under budgetåret 2017 ges följande utbildningsprogram inom LTH Arkitektutbildning 300 hp Brandingenjörsutbildning 210 hp Civilingenjör i bioteknik 300 hp Civilingenjör i datateknik 300 hp Civilingenjör i ekosystemteknik 300 hp Civilingenjör i elektroteknik 300 hp Civilingenjör i industriell ekonomi 300 hp Civilingenjör i informations- och kommunikationsteknik 300 hp Civilingenjör i kemiteknik 300 hp Civilingenjör i lantmäteri 300 hp Civilingenjör i maskinteknik 300 hp Civilingenjör i maskinteknik teknisk design 300 hp Civilingenjör i medicin och teknik 300 hp Civilingenjör i riskhantering 120 hp Civilingenjör i teknisk fysik 300 hp Civilingenjör i teknisk matematik 300 hp Civilingenjör i teknisk nanovetenskap 300 hp Civilingenjör i väg- och vattenbyggnad 300 hp Högskoleingenjör i byggteknik järnvägsteknik 180 hp Högskoleingenjör i byggteknik väg- och trafikteknik 180 hp Högskoleingenjör i byggteknik med arkitektur 180 hp Högskoleingenjör i datateknik 180 hp Högskoleingenjör i elektroteknik med automationsteknik 180 hp Industridesign, kandidatnivå 180 hp Tekniskt basår 40 veckor Livsmedelsteknisk högskoleutbildning 120 hp Fristående kurser Internationella mastersprogram Masterutbildning i bioteknik Masterutbildning i brandteknik Masterutbildning inom energi- och miljöeffektiva byggnader Masterutbildning i industridesign Masterutbildning i katastrofriskhantering och klimatanpassning Masterutbildning i livsmedelsinnovation och produktdesign Masterutbildning i livsmedelsteknik och nutrition Masterutbildning i logistik och styrning av försörjningskedjor Masterutbildning i arkitektur Masterutbildning i system på chips Masterutbildning i hållbar stadsgestaltning Masterutbildning i trådlös kommunikation Masterutbildning i vattenresurshantering 15

Antalet nybörjarplatser på respektive utbildning höstterminen 2017 beslutas i särskild ordning under våren samma år. Trafikflyghögskolan, TFHS tillhör organisatoriskt LTH. Då de ekonomiska förutsättningarna är fortsatt oklara ligger det ekonomiska ansvaret fortsatt kvar inom USV. Medelstilldelningen till TFHS redovisas därför inte i LTH:s fördelningsbeslut för 2017. 5.3. Fördelningsmodell Inför budgeten 2015 omarbetades fördelningsmodellen för grundutbildningsanslaget och inför 2017 har endast smärre justeringar gjorts. Förutsättningarna, som baseras på föregående läsårs utfall av kursregistrerade studenter, är för 2017: Tilldelning för varje kurs bestäms genom ett startbelopp och en ersättning per student över 12 studenter Startbeloppet, som är proportionellt mot antalet hp, kvarstår med 130 tkr för en 7,5 hpkurs och minsta antal studenter per kurs för att få ersättning är 12 även 2017. Kurser med stort antal studenter tilldelas flera startbelopp. För varje grupp om 140 studenter utgår ett startbelopp. Vissa kurser samläses med motsvarande kurs på andra fakulteter. Tilldelning till institution beräknas då på LTH-andelen av startbelopp och studenttilldelning. Ersättningen per student, överstigande minimiantal, ges i tre nivåer. För kurser med större lärartäthet per poäng ökas den rörliga delen med 20 % resp. 40 % (nivå A, B eller C) i relation till lärarinsatsen på kursen och bestämmer ambitionsnivån för vad LTH kan erbjuda studenten. Ersättningen per student, som är proportionellt mot antalet hp har för 2017 fastställts till 6 600 kr på en 7,5 hp-kurs (A-nivå), 7 900 kr (Bnivå) samt 9 200 kr (C-nivå). Examensarbeten ersätts med 80 000 kr per helårsstudent Projektkurser med enstaka studenter ersätts med 60 000 kr per helårsstudent. Praktikkurser ersätts med 40 000 kr per helårsstudent Fristående kurser Kurser som ges som fristående kurser behandlas som programkurser. Ersättning för laborativ verksamhet För att främja laborativ verksamhet i undervisningen utgår 48 227 tkr i stöd till institutionerna. Ersättningen baseras på ett ansökningsförfarande inför budgetåret 2009 och inför budgetåret 2018 kommer tilldelningen att ses över. Efter att ha reducerat medel fördelade för laborativ verksamhet och utrustning till institutionerna med 5 % under 2015 är ersättningen återställd till 2014-års nivå. Internationalisering För 2017 fördelar universitetet 11 miljoner kronor mellan fakulteterna baserat på indikatorer. Av LTHs tilldelning, som för året uppgår till 1 742 tkr, fördelas 700 tkr till Internationella avdelningen vid LTHs kansli, 400 tkr finansierar Kinasatsningen vid Reglerteknik och Elektrooch informationsteknik medan resterande 642 tkr reserveras för senare fördelning. Pedagogisk akademi Institutionen tilldelas 100 tkr för varje lärare som var tillsvidareanställd per den 30 juni 2016, med aktiv tjänst omfattande minst 50 % vid institutionen och är antagen i LTH:s pedagogiska akademi. 16

Verksamhet i Helsingborg I anslagstilldelningen till LTH ingår totalt 1 742 tkr som ersättning för extrakostnader avseende resor och andra merkostnader förknippade med undervisning i Helsingborg. Där utöver, och som kompensation för indragningen av de 10 % extra tilldelning för kurser tidigare år, avsätts 908 tkr av grundutbildningsanslaget 2017 som ersättning till institutioner som bedriver verksamhet vid Campus. Totalt fördelas 2 650 tkr i relation till antalet helårsstudenter som, i LADOK, registrerats på kurser i Helsingborg under föregående läsår. Kurser som ges i Lund utgör inte underlag för ersättning. 5.4. Donation från Stichting IKEA Foundation Industridesignprogrammet stöds av en donation från IKEA som 2017 preliminärt uppgår till 10 370 tkr (+ 3 000 tkr för forskningsverksamhet). Donationen fördelas på följande huvudposter Tilldelning för kurser 4 000 tkr Undervisningsverkstad, inkl fotolab 3 370 tkr Programkoordination 1 000 tkr Finansiering av prof i Industridesign 1 000 tkr Antagningsprov Industridesign 100 tkr Gemensamma inköp ID-verkstaden 100 tkr Programgemensamma aktiviteter och Internationalisering vid LTH gemensamt 900 tkr Totalt 10 470 tkr Medel för kurser fördelas till institutioner i proportion till anslaget för utbildning inom designprogrammet. Medel för programkoordination, programgemensamma aktiviteter, internationalisering, antagningsprov samt gemensamma inköp förs till LTH Gemensamt för senare vidarefördelning (2 100 tkr). Finansiering av undervisningsverkstaden inklusive fotolabb och ateljéer samt finansiering av professuren i Industridesign tillförs Designvetenskaper (4 370 tkr). 5.5. Särskilda projekt finansierade med anslaget för utbildning 5.5.1. Ritsalar Arkitektur, extra yta IKDC och ID-A verkstad Kostnaden för ritsalar och verkstaden som historiskt redovisades som laboratoriestöd för LTH gemensamt budgeteras sedan 2015 inom ramen för särskild tilldelning och finansieras med grundutbildningsanslaget. Kostnaden för ritsalarna, inklusive lokalvård, beräknas 2017 uppgå till 7 016 tkr medan hyran för extra ytan inom IKDC budgeteras med 300 tkr. Stödet för ID-A verkstadens verksamhet uppgår 2017 till 380 tkr. 5.5.2. Antagningsprov Arkitektur och Industridesign För delvis täckning av kostnader i samband med antagningsprov för programmen reserveras 190 tkr (A 130 tkr, ID 60 tkr). För täckning av resterande kostnader förknippade med antagningsprovet till Industridesign reserveras 100 tkr av IKEA donationen. (se separat avsnitt) 5.5.3. Tilldelning Arkitektprogrammet Som kompensation för indragningen av tidigare års undantag från minimum regeln för startbidrag och den procentuellt ökade tilldelningen för kurser, avsätts 5 000 tkr av grundutbildningsanslaget 2017 som ersättning till institutioner som bedriver kurser i Arkitektprogrammet. 17

5.5.4. Utökning tekniskt basår Tekniskt basår ger behörighet och platsgaranti på utbildningar som både ger jobb och möjlighet att studera vidare. Genom Tekniskt basår har LTH också möjlighet att stödja nyanländas etablering i det svenska samhället. CEE för därför diskussioner med kommuner och andra aktörer om att öppna basåret för unga människor som valt Sverige som en plats för att bygga en trygg framtid. Sedan höstterminen 2016 har antalet platser på Tekniskt Basår dubblerats från 32 till 64. I fördelningsbeslutet 2017 avsätts 1 000 tkr utöver den kurstilldelning som genereras enligt den ordinarie fördelningsmodellen. 5.5.5. Gemensam verksamhet Campus Helsingborg Tidigare år har ca 2,2 mnkr avsatts för att täcka de kostnader som belastat LTH gemensamt för universitetets basservice vid Campus Helsingborg. Då dessa kostnader nu finansieras som en universitetsgemensam kostnad avsätts motsvarande belopp istället för att gradvis täcka det stora underskott som ackumulerades vid omställningen vid Campus. 1 500 tkr avsätts för gemensam service och 1 350 tkr för hyra för gemensamma lokaler i Helsingborg. 2 400 tkr avsätts för avbetalning på det tidigare ackumulerade underskottet vid den numera nedlagda institutionen i Helsingborg. Totalt 5 250 tkr. 5.5.6. Omställningsbidrag Campus Helsingborg LTH erhåller 5 000 tkr från Lunds Universitet i omställningsbidrag för Campus Helsingborg Omställningsbidraget ges till fakulteten 2015-2017 under förutsättning att överproduktionen minskar till prognostiserad nivå samtidigt som utbildningsvolymen vid Campus upprätthålls. Bidraget överförs oavkortat till Campus Helsingborg för att ytterligare bidra till skuldsaneringen vid enheten. Totalt 5 000 tkr 5.5.7. Kinasatsningen För civilingenjörsutbildningen i Kina avsätts 400 tkr av de internationella stimulansmedlen. Medlen tillförs i lika delar institutionen för Elektro- och Informationsteknik samt Reglerteknik. 5.5.8. Formula student Formula student är namnet på det projekt inom maskinteknik som innebär byggandet av en racerbil som sedan deltar i internationella tävlingar. Projektet finansieras med 350 tkr och medlen disponeras av Energivetenskaper. Utöver denna särskilda tilldelning finansieras lokalhyran, som för 2017 förväntas uppgå till 210 tkr, av LTH gemensamt. http://www.formulastudent.lu.se/team-structure/ 5.5.9. Nationellt resurscentrum Fysik Nationellt Resurscentrum för Fysik, NRCF, arbetar för att ge lärare möjlighet till fortbildning, stöd och hjälp att hitta inspirerande resurser för sin fysikundervisning, i förskola och skolans alla stadier. NRFC strävar efter samarbete och samordning, regionalt, nationellt och internationellt, för att bidra till att ännu fler lärare får inspiration, resurser och fortbildning för sin fysikundervisning. Samverkan, nationell delaktighet och internationell utblick är nyckelord för verksamheten. LTH avsätter 250 tkr för nationellt resurscentrum vid Fysiska institutionen 2017. 5.5.10. Husstyrelser Varje hus på LTH:s campus har en husstyrelse. I vissa fall utgör en institutionsstyrelse kärnan i husstyrelsen. I de hus som inrymmer gemensamma lärosalar och datorsalar i större omfattning tilldelas husstyrelsen ett bidrag om 50 tkr (A, IKDC, KC, Fysik, Matematik) respektive 100 tkr (E, M, V) för löpande drift och underhåll. Totalt avsätts 550 tkr. Kostnader som uppkommer på husstyrelse som inte ingår i institution skall fördelas på delägande institutioner. Härigenom överförs alla underlag för finansieringsbidrag till institutionerna. 18

5.6. Fakultetsgemensamma projekt inom grundutbildningsanslaget 5.6.1. Internationalisering Av de internationella stimulansmedlen disponerar Internationella avdelningen inom kansliet 700 tkr avseende driftkostnader för in- och utresande utbytesstudenter samt Mastersstudenter. LTHs Internationella avdelningen hanterar idag ca 1300 studenter per år. Det finns 13 mastersprogram med internationell rekrytering, varav två joint programmes. Internationella avdelningen koordinerar studentutbytet vid fakulteten med knappt 500 inresande utbytesstudenter och drygt 400 utresande årligen. 5.6.2. Brandmannautbildning I utbildningen i brandteknik ingår en brandmannautbildning som finansieras med 350 tkr. Medlen disponeras av programservice inom LTHs kansli 5.6.3. Undervisnings- och studentlokaler Lokalhyran och lokalvården av studenternas läs- och grupprum tillsammans med dess inventarier och AV utrustning förväntas 2017 uppgå till 10 279 tkr. Då intäkterna för förhyrning av bokningsbara undervisningslokaler inte räcker för att täcka lokalhyreskostnaden och medföljande investeringar samt driftkostnader avsätts 4 600 tkr av grundutbildningsanslaget för att täcka underskottet. Lokalhyror som uppkommer vid grundutbildningsstudenternas introduktion samt vid anpassad tentamen för studenter med funktionsnedsättning budgeteras sammanlagt till 375 tkr för året. Totalt avsätts 15 254 tkr av anslaget för grundutbildning. 5.6.4. SI Supplemental Instruction SI hjälper studenter att lyckas på utvalda inledande svåra kurser i utbildningen vid LTH och syftar bland annat till att överbrygga de skillnader som finns i inlärningstekniker mellan gymnasium och högskola. LTH:s mastersprogram blir allt mer populära bland utländska sökande. CEE vill bidra till att mastersprogrammens framgång genom att stödja den akademiska och kulturella integrationen av utländska studenter. Därför införs nu Supplemental Instruction, SI, på i stort sett alla mastersprogram. I förlängningen bör det leda till ännu högre genomströmning, bättre utbildningsresultat och till en positiv spiral av ökad kvalitet och ökat söktryck. SI verksamheten tillhör sedan 1 januari 2016 CEE, Centre for Engineering Education. 3550 tkr avsätts för verksamheten i budget 2017. 5.6.5. Kvalitetsförstärkning LU LTHs andel av regeringens satsning på kvalitetsförstärkning av utbildning på 560 tkr reserveras för senare beslut. Medlen är belagda med återrapporteringskrav och kan inte fördelas enligt LTHs ordinarie fördelningsmodell. 5.6.6. Ny grundutbildningsorganisation För fortsatt utbildning och utveckling av den nya grundutbildningsorganisationen vid LTH från och med 1 maj 2016 avsätts 250 tkr. 5.6.7. Kvalitetsmedel för senare fördelning LTHs ledning reserverar 2 000 tkr för kvalitetsförstärkningar inom grundutbildningsverksamheten och fördelning beslutas i särskild ordning. 19

5.7. Fördelning av medel för utbildning Anslaget för utbildning fördelas enligt följande (tkr); Ersättning kurser enl. fördelningsmodell 430 586 Ersättning för laborativa miljöer 48 227 Pedagogisk akademi 8 800 Rese- och merkostnader Helsingborg 2 650 Särskild tilldelning 25 686 Fakultetsgemensamma grundutbildningsprojekt 22 204 Summa fördelat 538 153 Fördelningen per institution framgår av bilaga 1A. Kostnaden för köp av kurser från andra områden regleras i avtal på fakultetsnivå och beräknas normalt med riksprislappar för helårsstudenter respektive helårsprestationer, reducerade med 13 % på utfallet enligt Ladok för senaste läsår. 20

6. Forskning och forskarutbildning 6.1. Planeringsförutsättningar för forskning och forskarutbildning Anslaget till LTHs forskningsverksamhet uppgår 2017 till ca 389 528 tkr vilket inkluderar prisoch löneomräkning med 1,51 % eller 5 690 tkr. Anslaget inkluderar riktade medel för Lunarc, strategiska forskningsområdet Nanometerforskning samt ersättning för organisatorisk omplacering av en professor. 6.2. Modell för fördelning av fakultetsanslaget Modellen bygger på följande parametrar: 6.2.1. Basfinansiering Basfinansieringen beräknas i proportion till medelvärdet av totalt redovisade kostnader för lön och drift för institutionen i de tre senaste läsårens bokslut (samma konton som utgör fördelningsbas för OH). Härigenom kommer även grundutbildningen att ge underlag för basfinansieringen. 6.2.2. Docent och professor Tilldelningen för antalet docenter med tillsvidareanställning omfattande minst 50 % aktiv tjänst uppgår till 220 tkr. Underlaget beräknas som ett medelvärde för de tre senaste åren och avläsningen sker den 30 juni. För kvinnliga docenter tilldelas institutionen ytterligare 50 tkr. Samtliga professorer förutsätts vara docenter och ingår i beräkningsunderlaget. 6.2.3. Medel nya investeringar De nya förutsättningarna för finansiering av dyrare infrastruktur innebär att en större del måste finansieras inom fakultetsanslaget. Med antagandet att ca 25 % av avskrivningskostnader finansieras med egna medel avsätts 10 000 tkr per år i form av infrastrukturbidrag. Inför fördelningsbeslutet 2017 utlystes för femte året medel att söka för forskare vid LTH:s institutioner. Beslutet bereddes av en arbetsgrupp bestående av ledamöter ur LTHs forskningsnämnd och den slutliga prioriteringen gjordes därefter av LTHs forskningsnämnd. Medlen är främst avsedda att stödja sådana infrastruktursatsningar som uppvisar hög vetenskaplig kvalitet, är av relevans för flera brukare och/eller bedöms som strategiskt viktigt för LTH/institutionen/forskargruppen. I och med att infrastrukturstödet är fullt utbyggt utgår parametern avskrivningar från och med 2017. 6.2.4. Medfinansiering av EU-anslag EU-anslag får normalt inte belastas med full overhead. Då EU-anslag bedöms vara strategiskt viktiga kompenseras institutionerna till viss del för differensen mellan de reella OHkostnaderna och de av EU tillåtna. Ersättningen beräknas som 12,5 % på medelvärdet av redovisade EU-intäkter i de tre senaste årsboksluten. 6.2.5. Prefektbidrag Prefektbidraget betalas årligen till institutionen och avser stöd till prefektens forskningsverksamhet. Ersättningen är normalt 200 tkr/år. För institutioner med en omslutning < 30 mnkr reduceras bidraget till 100 tkr/år och för institutioner med omslutning > 70 mnkr ökas den till 300 tkr/år. Rektors och prorektors moderinstitutioner tillförs 300 tkr/år respektive 200 tkr/år. 21

6.2.6. Examinationspremie För att stimulera forskarutbildningen fördelar LTH medel beräknat för antalet doktors- och licentiatexamina. Anslaget beräknas på totala antalet uttagna examina inom respektive kategori under den senaste femårsperioden. Halv ersättning gäller för licentiatexamen. Licentiat som avlägger doktorsexamen medför ytterligare halv ersättning. Ersättning är 120 tkr per doktorsexamen och år. Avläsning sker den 30 juni. 6.2.7. Postdoktortjänster Bidrag för finansiering för postdoktortjänst som omfattar två år med 550 tkr per år behandlas av forskningsnämnderna och beslutas av rektor. Inga nya bidrag har tilldelats 2016 och 2017. 6.2.8. Doktorander Sedan verksamhetsåret 2015 ersätts LTHs institutioner ett schablonbelopp på 1000 kr per aktiv heltidsstuderande doktorand. Detta utgör ersättning från fakulteten för doktorander som innehaft förtroendeuppdrag inom LTH. För mer information se Dnr STYR 2014/1100. 6.2.9. Forskarutbildningskurser, gemensamma Medel avsätts för gemensamma forskarutbildningskurser. För att klassas som gemensam kurs krävs dels en av forskarutbildningsnämnden godkänd kursplan, dels att kursen utannonserats och erbjudits så att forskarstuderande vid andra institutioner kan delta. Institutionens samlade antal helårsprestationer inom angivna kurser och som uppfyller ovanstående kriterier räknas oberoende av antalet deltagare per kurs (dock minst 2 deltagare per kurs). För forskarutbildningskurserna tillämpas enhetsprislappen 60 tkr per helårsprestation och beräknas på utfallet närmast föregående läsår. 6.2.10. Startbidrag Startbidrag kan utdelas vid strategiska rekryteringar och ges under fem år. Bidraget uppgår normalt till 600 tkr första året och är fördelat med 500, 400, 300 och 200 tkr de följande åren. Totalt utgör således ett nytt startbidrag 2 000 tkr. 6.2.11. Strategiska satsningar Bakom alla beslut om tilldelning av strategiska medel ligger en analys och bedömning av hur väl stödet bidrar till att uppnå LTHs strategiska mål. Vad som är av strategisk betydelse för LTH som helhet bedöms utifrån gällande strategidokument. LTHs strategi tar i sin tur hänsyn till LUs strategi och hur LTHs strategi ska omsättas i verksamheten och de prioriteringar som nödvändigtvis måste göras beskrivs närmare i den verksamhetsplan som LTH upprättar årligen. LTHs prefekter uppmanades att senast den 1 juli 2016 inkomma med äskanden om strategiska satsningar inför 2017 med en motivering hur satsningen skulle bidra till att de strategiska målen uppnås. Vid beslutet om tilldelning följde LTHs forskningsnämnd och LTHs ledning de principer för fördelning av LTHs strategiska medel som beslutades i LTH presidium 2016-09-13 (Dnr STYR 2016/1106). De institutioner vars äskanden beviljats medel för 2017 ska återrapportera till LTH om hur de tilldelade strategiska medlen använts. 22