ÅRSRAPPORT 2017 EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD UTVECKLINGSAVDELNINGEN LANDSTINGET DALARNA

ÅRSRAPPORT 2017 EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD UTVECKLINGSAVDELNINGEN LANDSTINGET DALARNA

Innehåll Inledning... 2 Uppdragsgivare... 2 Ekonomi... 2 Tillvägagångssätt för stöd till en mer personcentrerad vård... 2 Kunskapsspridning... 2 Personcentrerad dokumentation... 4 Patientsäkerhet... 4 Internt Forskningsarbete... 5 Levande bibliotek... 5 Tvärfacklig samverkan... 5 Kommunikation... 5 Mål och mått... 6 Nationellt och internationellt samarbete för en mer personcentrerad vård... 6 Rapport från verksamheterna... 6 Så här uttrycker en patient sin syn på landstinget Dalarnas arbete med personcentrerad vård:.. 6 Några exempel på verksamhetsnära förbättringsarbete för mer personcentrerad vård i Dalarna6 Falun... 6 Ludvika... 7 Mora... 7 Avesta... 7 Lärdomar... 7 1

Inledning För att möta samhällets utmaningar inom hälso- och sjukvården finns starka skäl att utveckla en mer personcentrerad vård. En mer personcentrerad vård är en av landstinget Dalarnas utmaningar i utvecklingen av förändrade arbets- och förhållningssätt. I landstingsplanen finns en politisk viljeinriktning för en mer personcentrerad vård som också är uttalad av landstingsrådet för hälso- och sjukvård. Landstinget Dalarnas utvecklingsarbete för en mer personcentrerad vård har tagit avstamp i teorier, beskrivningar och begrepp från Göteborgs Centrum för Personcentrerad vård (GPCC). Rapporten gäller för 2017 års arbete. Uppdragsgivare Elisabet Franson, hälso- och sjukvårdsdirektör Ekonomi Kostnader för genomförda aktiviteter under 2017 har hållit sig inom beslutad budgetram. Tillvägagångssätt för stöd till en mer personcentrerad vård Vi involverar patienter och närstående som medskapare Vi stödjer opinionleaders Vi identifierar och involverar olika befintliga grupperingar för spridning av kunskap och förståelse för en mer personcentrerad vård Vi lyssnar in våra chefers, ledares och olika stödjares erfarenheter och kommer överens om behovet av stödjande aktiviteter utifrån deras frågor och sammanhang Vi uppmuntrar viljan till förändring. Vid efterfrågat stöd stimulerar vi verksamheter på olika nivåer att själva systematiskt agera och driva förbättringsarbetet inom sin verksamhet och med samarbetspartners Vi arbetar inom ramen för de resurser som finns inom den egna organisationen både i den patientnära verksamheten och landstingets centrala förvaltning Vi utvärderar och dokumenterar regelbundet vårt arbetssätt för en mer personcentrerad vård med frågan Hur vet jag/ vi/ att mitt/vårt arbetssätt är personcentrerat? Vi stödjer forskning och utveckling inom området Kunskapsspridning Kunskapsspridning för en mer personcentrerad vård i organisationen har syftat till aktiviteter som stödjer legitimitet för arbetsprocessen, forskning, omvärldsbevakning och sammanhållet stöd till chefer ledare och medarbetare på olika sätt. Konkreta exempel på stöd är en serie av lärandeseminarium där kunskapsspridning, kollegialt erfarenhetsutbyte och reflektion varit huvudspåren. Specifikt stöd till chefer har funnits för de verksamheter som efterfrågat stöd. Ett 2

flertal verksamheter beskriver att kunskapen sprids och att de själva sprider kunskap och utvecklar arbetssätt i sin verksamhet. Under året har två uppföljande lärandeseminarier genomförts för de team som medverkat i de grundläggande lärandeseminarierna 2016. De Uppföljande lärandeseminarierna hade fokus på olika samtalstekniker som stödjer ökad delaktighet och partnerskap i vårdmötet, hur e- hälsa och metoder för tjänstedesign kan skapa förutsättningar för att nå framgång i det egna förändringsarbetet och för ett mer personcentrerat medarbetarskap. En ny grundläggande omgång med en serie om tre lärandeseminarier har genomförts 2017, 31 team var anmälda och 29 team har fullföljt hela serien. Teman för lärandeseminarierna har varit: Forskning och utveckling för en mer personcentrerad vård, praktisk tillämpning av en mer personcentrerad vård och hur e- hälsa kan stödja en mer personcentrerad vård. Lärandeseminarierna har haft inlånade forskare från GPCC kring forskning och vårdfilosofin bakom personcentrerad vård samt forskare från Högskolan i Borås med fokus på etik kopplat till en mer personcentrerad vård. Större delen av föredragare har kommit från vårt eget landsting och från högskolan Dalarna, där vi till skillnad från förra året kunnat se att kunskaperna kring en mer personcentrerad vård växer i vår egen organisation. En betydande del av tiden på lärandeseminarierna har möjliggjort för teamen att arbeta med systematiskt förbättringsarbete, implementering och reflektion. Olika metoder och verktyg har presenterats för teamen att själva välja att använda i sina förändrings- och förbättringsarbeten. Stödet från hälso- och sjukvårdens ledning och politik har också varit synligt som stöd till arbetet under lärandeseminarierna. I 2017 års omgång av lärandeseminarier har förutom hälso- och sjukvårds team även funnits team från sjukhustandvården, biblioteket och från patientråd i Falun. Nedan tabell redovisar fördelningen av team per division/ verksamhet. Tabell 1. Antal anmälda team per division/ verksamhet Division/ verksamhet Primärvård + ungdomsmottagning Medicin Bild och funktionsmedicin LD hjälpmedel Habilitering Psykiatri Områdessamordnare Patientråd Bibliotek Högskolan Centrum för oralmedicin SYLF (Sveriges yngre läkarförbund) Vårdförbundet Totalt Antal team 10 st 6 st 2 st 4 st 3 Nedan diagram visar på fördelning av samtliga medverkande professioner (n=157) för de anmälda teamen för 2017. Chefer och sjuksköterskor representerar den större andelen av deltagarna. Övrig vård är tex medarbetare från Sjukhustandvård, hjälpmedelskonsulenter, medicinsk teknisk ingenjör och bibliotekarier. Stödfunktioner som medverkat eller deltagit i lärandeseminarierna är exkluderade i sammanställningen. 3

Diagram 1. Fördelning av samtliga medverkande professioner (n=157) i de anmälda teamen för lärandeseminarier för 2017. Stödfunktioner är exkluderade. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Personcentrerad dokumentation I landstinget Dalarna testades termen patientberättelse och en mall för personlig hälsoplan som en intervention i journalsystemet Take Care mellan april till september 2017. Syftet var att testa hur dokumentationen i patientjournalen kan stödja arbetsprocessen för en mer personcentrerad vård. Interventionen med term och mall utvecklades tillsammans mellan utvecklingsavdelningen, avdelning för utredning- och E- hälsa och verksamheten. Resultatet av testen visar att patienter som fått möjlighet att skriva en personlig hälsoplan tillsammans med sin vårdgivare beskriver arbetssättet som ett stöd för en mer personcentrerad vård. Medarbetare och patienter beskriver att termen patientberättelse och den personliga hälsoplanen i Take Care stödjer partnerskapet, patientens delaktighet och medskapande i sin vård, ökar arbetsglädjen och sparar på resurser. Arbetet behöver utvecklas och utvärderas vidare, men det är tydligt att dokumentationen har en central plats i arbetet för en mer personcentrerad vård. En särskild rapport specifikt för testen finns att tillgå och är diarieförd under LD15/04315 Patientsäkerhet Arbetet med en mer personcentrerad vår visar att patienter känner sig tagna på allvar, mer delaktiga och respekterade. Forskning visar också att patientsäkerheten ökar och risken för misskommunikation minskar. Även risken för missdiagnostik minskar och patienten tar större ansvar, exempelvis för att ta sin medicin. I landstinget Dalarnas patientsäkerhetsarbete belyser vi utvecklingen av säker kommunikation genom tex utbildningar i SBAR, SBAR- patient, metoder för teach back och MI. Det finns också stora vinster att i arbetet med händelseanalyser belysa patientperspektivet i första hand. Från hösten ingår en mer personcentrerad vård i utbildningen för risk- och händelseanalyser. 4

Internt Forskningsarbete Inom Högskolan Dalarna, Landstinget Dalarna och Göteborgs Universitet pågår ett forskningsprojekt om förståelse för hur nya arbetssätt kan införas i klinisk verksamhet. Forskargruppen följer arbetet med att införa ett mer personcentrerat arbetssätt på fyra enheter i Landstinget Dalarna. Forskargruppen har tillsammans med utvecklingsavdelningen haft regelbundna samverkansmöten i ett ömsesidigt utvecklingsarbete för en mer personcentrerad vård. Det är tydligt att det finns stora vinster att göra genom att praktiskt samverka mellan praktisk verksamhetsutveckling och forskning. Många olika perspektiv har kunnat tas i beaktande och leda arbetet framåt. Levande bibliotek Det levande biblioteket startade upp förra året i syfte att öka medborgarnas delaktighet i olika projekt och utvecklingsarbeten. Det levande biblioteket har även haft utbyte med Jönköpings levande bibliotek. Själverfarna har på olika sätt medverkat i utvecklingsarbeten för en mer personcentrerad vård. Tex med sina egna berättelser kunnat diskutera förbättringsområden i olika grupperingar och ge en förståelse för patient och anhörigperspektivet, varit med och granskat ett upphandlingsarbete, deltagit i utvecklingsarbetet med personcentrerad dokumentation. Det levande biblioteket har också drivit igenom frågan om möjlighet för anhöriga att köpa mat direkt på avdelningen i vissa fall. Arbetssättet och medverkan av själverfarna håller på att diskuteras fram, och arbetet kommer att utvärderas under 2018. Tvärfacklig samverkan Vårdförbundet har med stöd av utvecklingsavdelningen bjudit in till tvärfacklig samverkan för en mer personcentrerad vård. SACO och läkarförbundet, SYLF, Kommunal, Vision och vårdförbundet hade möte och diskuterade fortsatt samverkan och utveckling av en mer personcentrerad vård. Alla är positivt inställda till ett samarbete för området. Under 2018 kommer utvecklingsavdelningen på uppdrag av de fackliga representanterna att samordna ytterligare tvärfackliga möten i syfte att hitta bra arbetssätt för det tvärfackliga stödet för en mer personcentrerad vård. Kommunikation Den interna kommunikationen på landstinget Dalarnas intranät, INTRA, behöver utvecklas. Under året har intranätet ändrats, så hemsidan för en mer personcentrerad vård har inte varit prioriterad. Ett arbete har påbörjats och förhoppningen är att hemsidan på navet skall vara i funktion och användbar för verksamheterna i början av 2018. Kommunikationsavdelningen har varit stöd för den interna och externa kommunikationen i de aktiviteter som genomförts. Tex genom utskick av nyhetsbrev, aktiva på sociala medier och hjälpt till med inbjudningar och utskick samt skrivit och spridit publicerade artiklar. Under året har tre artiklar publicerats om landstingets arbete för en mer personcentrerad vård. http://www.e-magin.se/paper/mf1ftj51/paper/1#/paper/mf1ftj51 http://np.netpublicator.com/netpublication/n34796001 http://kvalitetsvard.se/landstinget-dalarnas-satsning-pa-personcentrerad-vard/ 5

Mål och mått Ett särskilt uppdrag finns från hälso- och sjukvårdens ledning att ta fram övergripande mål och mått för arbetet med en mer personcentrerad vård. Utredningsavdelningen i landstinget Dalarna ansvarar för framtagandet av mål och mått inom ramen för den nationella patientenkäten. Planen för landstinget Dalarna är att haka på en utvärderingsenkät för uppföljning av personcentrerad vård som tas fram av SKL och Region Västra Götaland. Syftet med enkäten är att mäta på vilket sätt olika verksamhetsnära arbetssätt och aktiviteter stödjer en mer personcentrerad vård. Ett avrop för anbud för uppföljningsenkäten kommer att skickas ut och flertalet landsting kommer att få erbjudande om medverkan. Högskolan Dalarna har varit en viktig medspelare i framtagandet av enkätfrågorna. Under vården 2018 beräknas enkäten vara klar att användas för uppföljning. Nationellt och internationellt samarbete för en mer personcentrerad vård Landstinget Dalarna är medlem i svenska standardiseringskommittén i arbetet med Swedish Standard Institute (SIS) som utvecklar en europeisk standard för patientens delaktighet i personcentrerad vård. Landstinget Dalarna deltar även i ett nationellt nätverk om 11 landsting som arbetar med utveckling av en mer personcentrerad vård utifrån svenska förutsättningar. Rapport från verksamheterna Så här uttrycker en patient sin syn på landstinget Dalarnas arbete med personcentrerad vård: För mig som multisjuk, med udda diagnoser, hoppas jag att utvecklingen av personcentrerad vård blir ett sätt att ta hand om hela mig och blir omhändertagen för den jag är. Genom den tryggheten kan jag istället lägga min kraft på att läka och leva med diagnoser istället för att ramla mellan stolarna som det är nu. Jag önskar även några ord om levande bibliotek i handlingsplanen. Det är en styrka ni stolt ska visa upp! Ni har tagit stora steg mot en mer personcentrerad vård. (JN, levande biblioteket 2017) Några exempel på verksamhetsnära förbättringsarbete för mer personcentrerad vård i Dalarna Falun Ger/ rehab Ledningen har tagit ett helhetsgrepp för en mer personcentrerad vård med flertal aktiviteter: tex kompetenshöjning hos medarbetare, involverar patienter i utvecklingsarbeten, driver egen forskning/utveckling, minskar nattfasta, flexibla lösningar för vårdplaner med stöd av e-hälsa, förändrade arbetssätt för ökad patientinvolvering, ger tid till medarbetare för reflektion om bemötande på olika sätt, personcentrerat medarbetarskap mm. Dialysen Ledningen har tagit ett helhetsgrepp för en mer personcentrerad vård. Arbetar med internutbildning och reflektion i vardagen, samtalsmetodik för ökad patientdelaktighet, förhållningssättet att börja i det lilla då varaktiga förändringar är en process som kräver tid och uthållighet, involverar patienter i utvecklingsarbetet. Falu lasarett Bibliotek Vill utveckla patientnära service för mer personcentrerad vård. Jobbar för att införa Aker-modellen. 6

Ludvika Slutenvård Omvårdnadsronder med utgångspunkt för en mer personcentrerad vård och patientsäkerhet, utvecklar samtalstekniker, använder Patientberättelsen som utgångspunkt i vårdplanering och SIP, kompetenshöjning internt om PCV. Primärvård Förändrat förhållningssätt på blodtryckmottagningen, utvecklar samtalstekniker t ex MI och samtalsteknik vid telefonrådgivning, inför mobila team och multimodal rehabilitering som stödjer en mer personcentrerad vård. Habiliteringen Sprider kunskap från lärandeseminarier till övriga medarbetare, bokat utbildning för Motiverande samtal för att utveckla habiliteringsplanen. Utvecklar olika sätt att hantera hälso/vård/rehab plan. Mora Slutenvård Ledningen stödjer arbetet med en mer personcentrerad vård, egen internutbildning i PCV med olika verksamheter i norra/västra, medverkar i forskningsarbetet som drivs av Högskolan Dalarna i arbetet med implementering av PCV, medarbetare är aktiva i arbetet med utveckling av PCV dokumentation i Take Care. Arbetar med ett flertal olika förändrade arbetssätt i syfte att uppnå en mer personcentrerad vård. Diabetesteamet i Mora har spridit sina erfarenheter av att arbeta personcentrerat inom landstinget och till SKL. Avesta Slutenvård Testar att ändra på rondsystemet på en avdelning. Jobbar för att involvera patienter och närstående i upprättande av rehabiliteringsmål inför temakonferens. På dialysen pågår vårdförbundets studiecirkel om PCV. Avesta VC Ledningen har tillsammans med medarbetare tagit ett helhetsgrepp om att arbeta för en mer personcentrerad vård. Har med PCV på utvecklingsdagar och APT, jobbar med samtalstekniker, och förhållningssätt på olika sätt. Involverat patienter i utbildningsdagar. Lärdomar Vid lärandeseminarier har vi identifierat att de fria fötterna har samband med ökad motivation Betydelsen för en mer personcentrerad vård kräver reflektion och eftertanke Att byta perspektivet från patienten i centrum till personen som medskapare är en utmaning i ett traditionellt hälso och sjukvårdssystem Att ställa om till en mer personcentrerad vård tar tid, kraft och ork men bidrar till ökad arbetsglädje, bättre arbetsmiljö, bättre använda resurser och en mer delaktig, tryggare och medskapande patient 7