UTVÄRDERINGSRAPPORT ett förbättringsarbete Hur kan dokumentationen i journalsystemet Take Care stödja en mer personcentrerad vård?
|
|
- Torbjörn Lundgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEN 15 NOVEMBER 2017 UTVÄRDERINGSRAPPORT ett förbättringsarbete Hur kan dokumentationen i journalsystemet Take Care stödja en mer personcentrerad vård? Arbetsgrupp Anna- Karin Eriksson, SSK, diabetesmottagningen i Mora Björn Sternhammar, förvaltningsledare, avd. för utredning och E- hälsa Charlotta Borelius, samordnare, utvecklingsavdelningen Christina Birgersson, verksamhetsutvecklare Avesta VC Frederik Buijs, ÖL, medicinkliniken i Mora och utvecklingsledare utvecklingsavdelningen Kerstin Lundberg- Slottpers, verksamhetsutvecklare Mora lasarett Marie Eriksson, medicinsk sekreterare, kardiologkliniken i Falun Therese Sundberg, avdelningschef kardiologkliniken i Falun Victoria Lindmo, utvecklingsledare, utvecklingsavdelningen Åke Öman, sjukgymnast GerRehab ÖV Falun/ Borlänge/ Säter Medarbetare från Avesta vårdcentral GerRehab i Falun Kardiologklinien i Falun Medicinkliniken i Mora Patientföreträdare Britt- Marie Essell Angelica Vicente
2 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Uppdragsgivare... 3 Ekonomi... 3 Syfte... 3 Frågeställning... 3 Intervention... 4 Definitioner för interventionen... 4 Dokumentation för en mer personcentrerad vård... 4 Arbetsprocessen för en mer personcentrerad vård... 4 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 5 Mall personlig hälsoplan... 5 Termen patientberättelse... 6 Patient- och medarbetarperspektiv... 6 Verksamhetens reflektioner om den personliga hälsoplanen... 8 Diskussion... 8 Fortsatt arbete
3 Sammanfattning Det är en professionell utmaning att i dagens elektroniska patientjournalsystem dokumentera på ett sätt som gör det möjligt att få en helhetsbild av personens hälsotillstånd som inkluderar patientens egen upplevda berättelse och personliga hälsoplan. I landstinget Dalarna testades termen patientberättelse och en mall för personlig hälsoplan som en intervention i journalsystemet Take Care mellan april till september Syftet var att testa hur dokumentationen i patientjournalen kan stödja arbetsprocessen för en mer personcentrerad vård. Interventionen med term och mall utvecklades tillsammans mellan utvecklingsavdelningen, avdelning för utredning- och E- hälsa och verksamheten. Fyra testenheter från primärvård, slutenvård och öppenvård valdes att i praktiken testa termen patientberättelse och mallen för personlig hälsoplan. Kriterier för urvalet var att enheterna skulle haft med minst ett team i landstinget Dalarnas lärandeseminarier för en mer personcentrerad vård. Termen patientberättelse fanns sökbar för alla användare i Take Care i landstinget Dalarna, medan mallen för personlig hälsoplan var begränsad till de fyra utvalda testenheterna. Under testperioden användes termen patientberättelse gånger och mallen för personlig hälsoplan 87 gånger. Patienter som fått möjlighet att skriva en personlig hälsoplan tillsammans med sin vårdgivare beskriver arbetssättet som ett stöd för en mer personcentrerad vård. Medarbetare och patienter beskriver att termen patientberättelse och den personliga hälsoplanen i Take Care stödjer partnerskapet, patientens delaktighet och medskapande i sin vård, ökar arbetsglädjen och sparar på resurser. Arbetet behöver utvecklas och utvärderas vidare, men det är tydligt att dokumentationen har en central plats i arbetet för en mer personcentrerad vård. Falun Vid frågor om rapportens innehåll kontakta: Björn Sternhammar bjorn.sternhammar@ltdalarna.se Förvaltningsledare Avdelning för utredning och E- hälsa Charlotta Borelius charlotta.borelius@ltdalarna.se Samordnare Utvecklingsavdelningen Victoria Lindmo victoria.lindmo@ltdalarna.se utvecklingsledare utvecklingsavdelningen 2
4 Bakgrund Det är en professionell utmaning att i dagens elektroniska patientjournalsystem dokumentera på ett sätt som gör det möjligt att få en helhetsbild av personens hälsotillstånd som inkluderar patientens egen upplevda berättelse och personliga hälsoplan. Patientens egna mått på symtom och funktionsförmåga är viktiga som komplement till de medicinska vi traditionellt använder för att skapa den vård som blir mest värdefull för den enskilde personen. Detta kan för hälso- och sjukvården innebära nya sätt att tänka och strukturera vård och rehabilitering. I landstinget Dalarna arbetar vi idag med att utveckla en mer personcentrerad vård på olika sätt. En del är utvecklingen av dokumentationen i patientjournalen. Vi ser att patientjournalen har två viktiga huvudspår där det ena är professionens behov av ett verktyg för kommunikation, bedömning, planering, åtgärd och uppföljning av medicinska tillstånd och det kompletterande spåret där patientens upplevelse av sitt tillstånd i högre grad behöver tas till vara och visualiseras som en viktig del i den samlade helhetsbedömningen. Den teoretiska utgångspunkten för utvecklingsarbetet i landstinget Dalarna är förflyttningen från patienten i centrum till personen som medskapare och GPCC:s (Göteborgs centrum för personcentrerad vård ) beskrivning av personcentrerad vård, patientberättelse, partnerskap/ överenskommelse och dokumentation. Föreliggande rapport beskriver utvärderingen av en intervention landstinget Dalarna genomfört mellan april till september 2017 för en mer personcentrerad vårddokumentation i journalsystemet Take Care. Uppdragsgivare Elisabet Franson, hälso- och sjukvårdsdirektör i landstinget Dalarna Ekonomi Arbetet är ett utvecklingsarbete inom ramen för den budget som finns fastställd i arbetet för en mer personcentrerad vård och Framtidens informationssystem (F- VIS) i landstinget Dalarna. Syfte Syftet har varit att genom dokumentation i patientjournalen stödja patienter och professionen i arbetsprocessen för en mer personcentrerad vård. Frågeställning Hur kan dokumentationen i Take Care stödja patienter och professionen i arbetsprocessen för en mer personcentrerad vård? 3
5 Intervention Tydliggöra patientberättelsen som en egen term i journalsystemet i Take Care Lägga till en mall för en personlig hälsoplan i journalsystemet Take Care Bild 1. Schematisk bild av interventionens tänkta komplettering för en mer personcentrerad vårddokumentation Patientjournal som professionens arbetsredskap Personcentrerad vårddokumentation Intervention Patieintberättelse Personlig Hälsoplan Definitioner för interventionen Dokumentation för en mer personcentrerad vård Tydliggöra patientens berättelse utifrån: Preferenser (önskemål) Förutsättningar (resurser) Individuella behov Tydliggöra den överenskomna vården i en personlig hälsoplan: Partnerskap/ överenskommelse Arbetsprocessen för en mer personcentrerad vård Lyssna till patienten ur ett helhetsperspektiv (objektiv observation och diagnostik tillsammans med patientens subjektiva upplevelse av sitt tillstånd) Sträva efter ett etablerat partnerskap Komma överens om hur vården ska se ut och följas upp 4
6 Tillvägagångssätt En arbetsgrupp bildades med samordnare, utvecklingsledare och förvaltningsledare från utvecklingsavdelningen och avdelningen för utredning och E-hälsa. Verksamhetsutvecklare från primärvård och slutenvård bjöds in att samverka i utvecklingen av underlagen inför testen och genomförandet av interventionen. Termen patientberättelse och mallen för personlig hälsoplan lades in i journalsystemet och togs särskilt fram för interventionen. Termen patientberättelse fanns tillgänglig för alla användare i Take Care, medan mallen för den personliga hälsoplanen endast fanns tillgänglig för de fyra testenheterna Avesta vårdcentral, Ger Rehab i Falun, medicinkliniken i Mora och kardiologkliniken i Falun. De Fyra testenheterna tillfrågades om frivillig medverkan. En kontaktperson utsågs vid varje testenhet och ingick i arbetsgruppen. Kontaktpersonen informerade och hade ansvar för uppföljning av testen på sin arbetsplats med hjälp av ett informationsstöd. Stödet innehåll ett brev, rutiner och skärmdumpar. Centralt stöd från utvecklingsavdelningen och avdelningen för utredning och E- hälsa fanns att tillgå för kontaktpersonerna och utvalda enheter under hela testperioden. Tillfrågade testenheter var enheter som tidigare deltagit i landstingets lärandeseminarier för en mer personcentrerad vård. Testen pågick mellan april till september Uppföljning har skett med arbetsgruppen och representanter från testenheterna vid två tillfällen under perioden. Patienter som tillfrågats om utvärdering vid användandet av term och personlig hälsoplan har gjort det muntligt i samband med besök. Inga justeringar av interventionen gjordes under testperioden. Två patientrepresentanter har bidragit med sina erfarenheter i uppföljande resonemang om fortsatt utveckling av den personcentrerade dokumentationen i patientjournalen. Resultat Mall personlig hälsoplan Totalt har mallen personlig hälsoplan använts 87 tillfällen under testperioden aprilseptember 2017 på medverkande testenheter. Bild 2. Antalet använda mallar för personlig hälsoplan under testperioden april till september i
7 Termen patientberättelse Totalt har termen patientberättelse använts gånger under testperioden aprilseptember Sökordet är inte specifikt avsett för testenheterna utan ligger som sökbar generell term i journalsystemet Take Care. Det innebär att alla användare av journalsystemet har möjlighet att använda termen. Bild 3. Antalet gånger termen patientberättelse använts mellan april till september 2017 Vid införandet av termen patientberättelse syns ingen förändring av användandet av övriga termer varvid det verkar som om termen patientberättelse används som kompletterande sökord. Termer som använts färre en 100 gånger har exkluderats ur tabellen. Bild 4. Ex från sjuksköterska i primärvård telefonmall, fördelning av antalet använda sökord under testperioden april- september Patient- och medarbetarperspektiv Tabell 1 visar kommentarer hämtade från medarbetare och patienter i verksamhetens iakttagelser när de i praktiken använt termen patientberättelse samt den personliga hälsoplanen i vårdmötet. Både ur ett patient- och medarbetarperspektiv ses termen patientberättelse och arbetet med den personliga hälsoplanen som ett stöd för en mer personcentrerad vård. Patientens preferenser, önskemål och behov tydliggörs och arbetsprocessen med den personliga hälsoplanen stödjer ett ökat partnerskap. Det finns en otydlighet om mallen för personlig hälsoplan fyller samma syfte som övriga befintliga planer som redan finns i journalsystemet tex rehabiliteringsplan. Det råder också en tvetydighet om tidsåtgången kan prioriteras för att genomföra en personlig hälsoplan tillsammans med patienten. 6
8 Tabell 1. Kommentarer från medarbetare och patienter i verksamheten som använd termen patientberättelse och mallen personlig hälsoplan i vårdmötet. Patientperspektiv Jag blev glad och förvånad att få göra min plan tillsammans med läkaren/ sjuksköterskan. Positiva reaktioner, blir glad och överraskad att erhålla en skriftlig plan. Känner mig trygg och delaktig. Det är mitt dokument och jag har ansvar och känner mig mer informerad. Kunde informera min anhöriga bättre. Det är bra med ett ställe där mina ord finns med. Vårdpersonal borde bli påmind om att inte dokumentera så värderande i journalen. Vill personalen göra den här typen av anteckningar behöver de vara bättre och tydligare med om det avser deras egen upplevelse av situationen och inte min beskrivning. Mycket positiv feedback från patienten som får med sig en personlig hälsoplan från besöket hos oss. Medarbetarperspektiv Jag tycker inte det tar mer tid att skriva en personlig hälsoplan. Besöken tar i nuläget längre tid än tidigare eftersom den personliga hälsoplanen skrivs i samband med besöket. Känner en arbetsglädje att vi gjort planen ihop. Planen är för svår, man vet inte vad som ska stå var, för många otydliga rutor. Den personliga hälsplanen är samma sak som rehabiliteringsplanen och fyller ingen ytterligare funktion. Den personliga hälsoplanen är mycket värdefull vid återbesök. Hälsoplanen är ganska bra, lätt att skriva ut och ge den till patienten då övriga journalanteckningar inte finns med, blir överskådligt Upplever att det blir färre telefonsamtal och färre frågor på avdelningen när vi har kommit överens. Det blir färre frågor från anhöriga. Termen patientberättelse gör att patientens ord tydligare syns i journalen. Tycker redan patientberättelsen finns i anamnes o status. Termen och mallen stödjer vårt arbete med PCV. Använde i termen patientberättelse då den på nåt sätt kändes onödigt. Har nu sedan de funnits i mallarna använt den konsekvent och kan nu inte vara utan den. Min upplevelse är att det går mycket lättare att få ned det patienten säger i skrift, behöver inte förfinas utan det blir mer eller mindre de ord de använder 7
9 Verksamhetens reflektioner om den personliga hälsoplanen Det behövs kunskap om hur dokumentationen kan bidra till en mer personcentrerad vård särskilt när det gäller personlig hälsoplan och dess innehåll. Journalen borde kunna ha hjälptexter till den personliga hälsoplanen Behövs olika personliga hälsoplaner mellan olika professioner när det är patientens? Oklart hur mallen ska användas vid uppföljning. Kopiera mallen och radera måltext för att fylla på med nya- lite oklart. Behöver vi ha en term som heter överenskommelse om den personliga hälsoplanen är en produkt/ resultat av överenskommelsen som genomförts i partnerskap kanske ändå termen överenskommelse behövs i mallen. Just nu känns det som om det saknas något. Hur tar vi oss an utmaningen att den personliga hälsoplanen kan följa patienten elektroniskt i dokumentationen. Diskussion Personcentrerad vård utgår från hur personens hela livssituation ser ut där varje patient ses som en person och inte en diagnos. I det journalsystem och den dokumentation som finns idag är det svårt att urskilja personens önskemål, förutsättningar, resurser och individuella mål och behov. En förklaring kan vara att dokumentationen följer hälso- och sjukvårdens traditionella arbetssätt där huvudsakligen de verksamhetsnära och medicinska perspektiven beaktas. I testen av interventionen lyfter professionen fördelar med det partnerskap som sker vid genomförandet av en personlig hälsoplan. Det finns vinster att göra om tid prioriteras till detta arbete. Att investera i tid initialt bidrar till att tid sparas i det fortsatta arbetsflödet. I utvärderingen framkommer dock att det är en svårighet att se skillnaden mellan verksamhetens planer tex rehabiliteringsplan, vårdplan osv som verksamheten gör för patienten och den personliga hälsoplanen som görs tillsammans mellan patienten och professionen. Det finns utmaningar i de juridiska regelsystem kring dokumentation och journalhantering som ännu inte följer utvecklingen för en personcentrerad dokumentation. Det är svårt att få den personliga hälsoplanen som ett öppet dokument att använda som arbetsredskap när det finns krav på tex signering av varje anteckning. Den personliga hälsoplanen kan heller inte följa med i journalen som ett enhetligt dokument genom hela vårdkedjan eller mellan vårdenheter. Med det sätt som arbetats fram i vår test är det ett hinder för både professionen och patienten att nya planer måste upprättas i journalsystemet. Det finns en risk att en patient kan få flera personliga hälsoplaner trots att målet är en gemensam personlig hälsoplan som gjorts i partnerskap, som patienten äger, och där överenskommelser finns nedskrivna. Ett annat mer pedagogiskt hinder är den flora av olika standarder för vårdplaner som redan finns i journalsystemet vilket kan skapa förvirring. 8
10 I vår utvärdering så beskriver medarbetare trots utmaningarna att den personliga hälsoplanen stödjer professionen att mer aktivt lyssna på patienten ur ett helhetsperspektiv, ge förutsättningar för etablerandet av partnerskap och därmed bidrar till den enskilda personens medskapande och delaktighet i vård och behandling. Dessutom upplevdes en ökad arbetsglädje vilket kan bero på att i partnerskapet kan en känsla av och bekräftelse för att ha gjort ett bra jobb. Arbetsprocessen med den personliga hälsoplanen verkar ha betydelse för att uppnå en mer personcentrerad vård. En jämförelse mellan termen patientberättelse och standardtermer kan inte verifiera att termen patientberättelse ersätter övrig dokumentation utan verkar fungera som ett komplement. Detta behöver studeras närmare. En undanträngningseffekt av övriga sökord är inte önskvärd med utgångspunkt i vår teoretiska utgångspunkt om journalens syfte för en mer personcentrerad vårddokumentation. En komplettering och sortering av patientberättelsen skulle kunna bidra till en mer samlad helhetsbedömning i dokumentationen och därmed ökade förutsättningar för en mer personcentrerad vård. Det är intressant att termen patientberättelse använts i så hög grad på en relativt kort tid utan några direkt riktade stödinsatser för implementering. I resultaten är det synligt att flertalet användare av termen patientberättelse inte deltagit i landstinget Dalarnas lärandeseminarier för en mer personcentrerad vård. Vad är det som termen bidrar till och kompletterar med i den ordinarie dokumentationsstrukturen? Kan det vara så att patientens berättelse alltid funnits med i mötet, men att det inte har haft någon naturlig plats för att systematisera den informationen i journalsystemet? eller är det så att patientens berättelse som utgångspunkt faktiskt har fått en större betydelse för vård och behandling än tidigare? Interventionen av mallen för personlig hälsoplan och termen patientberättelse visar att användningen ser ut att stödja arbetsprocessen för en mer personcentrerad vård. Patienterna beskriver ökad delaktighet, trygghet och ansvar. Medarbetare ser också interventionen som ett stöd i sitt arbetssätt för en mer personcentrerad vård. Med en personcentrerad arbetsprocess är det självklart att patienten ska ha tillgång till och så långt det är möjligt bidra till att vara medskapande till den vård och information som dokumenteras. Det finns därför skäl att se över de traditionella sätten att föra journal, dokumentera samt att bjuda in patientens upplevelse och bedömning av sitt eget tillstånd i dokumentationen. Fortsatt arbete Arbetet med utvecklingen av en mer personcentrerad dokumentation kommer att fortsätta inom ramen för framtidens vårddokumentationssystem F- VIS och i landstinget Dalarnas arbete genom utveckling och forskning på området för en mer personcentrerad vård. Det är tydligt att dokumentationen har en central plats i arbetet för en mer personcentrerad vård. 9
ÅRSRAPPORT 2017 EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD UTVECKLINGSAVDELNINGEN LANDSTINGET DALARNA
ÅRSRAPPORT 2017 EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD UTVECKLINGSAVDELNINGEN LANDSTINGET DALARNA Innehåll Inledning... 2 Uppdragsgivare... 2 Ekonomi... 2 Tillvägagångssätt för stöd till en mer personcentrerad vård...
Läs merPatientkontrakt Resultat: Vad ska vi åstadkomma, för vem och till när?
Dalarna, februari 2019 Patientkontrakt Resultat: Vad ska vi åstadkomma, för vem och till när? Utgångspunkten för arbetet 2018 och fortsatt arbete under 2019 har varit att stödja primärvård för att fortsätta
Läs merFrån Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Läs merRubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning vårdbehov, del 1 Region Skåne 2019-02-05 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior
Läs merKompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen
Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika
Läs merPatientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare
2019-02-12 1 (2) Vård och omsorg Anette Nilsson Till regionernas projektansvariga för införande av Patientkontrakt Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare Nu finns
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merWorkshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016
Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 SNSF utbildningsgrupp Pia Johansson Anneli Jönsson Kerstin Lundström Resultat Studier har visat: 1. Patienter känner en ökad känsla av trygghet
Läs merUtvecklingsarbete i den slutna psykosvården
Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Hur långt har vi kommit och vart är vi på väg Mats Gustafsson, Överläkare avd 242, Mölndals Sjukhus Beatrice Adriansson Carlsson, Vårdenhetschef och specialistsjuksköterska
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merSkånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad
Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-30 Version Dnr 1 (5) Slutrapport Sammanhållen vård och omsorg Prestationsmedel äldre
Läs merMobila hemsjukvårdsteam överallt
Mobila hemsjukvårdsteam överallt Karin Fröjd Regional projektledare https://www.bing.com/videos/search?q=mobil+n%c3%a4rv%c3%a5rd+skaraborg&&view=det ail&mid=d753aec475bac7685a37d753aec475bac7685a37&form=vrdgar
Läs merDefinition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna
2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande
Läs merSamordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Läs merWorkshop* Kallelse och underlag till vårdplanering
Workshop* Kallelse och underlag till vårdplanering Delregional arbetsgrupp SVPL (DRAG) 2014-01-20 * arbetsseminarium eller verkstad betonar problemlösning, påtaglig praktisk övning och kräver att deltagarna
Läs mer1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning
1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla
Läs merEn ny dokumentationsmodell, som är gemensam för alla i vårdteamet. Karin Nilsson Verksamhetsutvecklare
En ny dokumentationsmodell, som är gemensam för alla i vårdteamet Karin Nilsson Verksamhetsutvecklare Hur dokumenterar vi här på Lasarettet i Enköping? Vi använder totalt ca 100 olika dokumentationsmallar
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller
Läs merTid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett
Hälso- och sjukvården Datum 2018-05-08 Sida 1 (6) Västerbergslagen Dnr Minnesanteckningar patientrådet Ludvika Tid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett 1. Mötets
Läs merpatienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?
patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merSammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping
Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs merKvalitetskrav för medicinskt bedömningsteam på vårdcentral
Dokumenttyp Revisionsansvarig Version Antal sidor Rutin Försäkringsmedicinska kommittén 7 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Bengt Hansson Chefläkare, division allmänmedicin Mathias
Läs merHuvudstrategi för utveckling av vårddokumentation
Riktlinje Process: 3.0 RGK Leda, styra och organisera Område: Patientsäkerhet Giltig fr.o.m: 2018-05-18 Faktaägare: Per Nordbeck, Utvecklingsenheten Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Revisions nr: 1 Huvudstrategi
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merRUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
2018-11-09 RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Ej fastställd av Chefsforum 2018-11-09 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård... 1 Den
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merSamordnad individuell plan SIP SIP
Samordnad individuell plan SIP SIP Innehåll 1. Vad och varför Vad är vad? SIP-arbete Varför är det viktigt att använda SIP 3. Start och förberedelser Bedöma behov och starta ett SIP-arbete Samtycke Familjens/anhörigas
Läs merFAQ Samverkan vid utskrivning
1 FAQ Samverkan vid utskrivning 2017-12-22 Generella frågor Behövs en säker uppkoppling för Skype? Skype for business räknas som säker uppkoppling Gäller tilläggsrutinerna framöver? Tilläggsrutiner som
Läs merSammanfattning av Samverkansdialogen
Sammanfattning av Samverkansdialogen In- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2019-04-10 Lena Arvidsson, processledare SAMLA Målsättning med samverkan vid in och utskrivning från sluten hälso-
Läs merYttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Marina Skarbövik TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1299 Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP)
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA OMRÅDET OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merSamordnad Individuell Plan
Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten
Läs merKommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merSammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum
DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merKAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1
KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor
Läs merStandardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum 2016-04-26
Läs merMöjligheter och risker med journalen på nätet
Möjligheter och risker med journalen på nätet Benny Eklund, Landstinget i Uppsala län Shoukofeh Manoucher Pour, Läkarförbundet David Liljequist, Vårdförbundet Eva Pilsäter-Faxner, Stockholms läns sjukvårdsområde
Läs merProjektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Instruktion Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 4 2018-09-11 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merUtveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA. För chefer och ledare
Utveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA För chefer och ledare Gemensamt reflekterande samtal! Utgångspunkter våra, era, verksamheternas? Vad är viktigt för dig att få svar på idag? Agenda o
Läs merRutin för BPSD-registrering 12. 4.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom
Läs merRevision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård
Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243
Läs merMinnesanteckningar styrgruppsmöte VOODOIT Region Dalarna
Sida 1(5) Handläggare Mona-Lisa Lundqvist 023-77 70 97 mona-lisa.lundqvist@regiondalarna.se Datum 2013-02-05 Minnesanteckningar styrgruppsmöte VOODOIT 2013-02-04 Region Dalarna Närvarande: Ann-Louise Custerson,
Läs merStandardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen
Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad
Läs merVästbus hur funkar det?
Västbus hur funkar det? Anna Melke FoU i Väst/GR Psynk/SKL Vad är Västbus? Överenskommelse VGR + 49 kommuner 2005, 2012 Riktlinjer om samverkan kring vissa barn och unga Värderingar om barnfokus Gäller
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merÖVERGRIPANDE HANDLINGSPLAN FÖR EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD
Dnr: ÖVERGRIPANDE HANDLINGSPLAN FÖR EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD Landstinget Dalarnas Hälso- och sjukvård Utvecklingsavdelningen 2018 Utvecklingsavdelningen 2018-01-11 Innehåll Att ställa om till en mer
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merLOKALA RUTINER EGENVÅRD
Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln
Läs merPatientlag
Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården
Läs merTrygg och säker utskrivning i Skaraborg. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Trygg och säker utskrivning i Skaraborg Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Rapport till styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg 13 september 2017 Malin Swärd, medicinskt
Läs merDokumentation Hälso- och sjukvård HSL
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 319/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med
Läs merPalliativ vård. Uppdrag palliativ vård i Värmland Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken
Palliativ vård Uppdrag palliativ vård i Värmland 20150220 Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken Bakgrund Socialstyrelsens bedömning Den palliativa vården och omsorgen omfattar
Läs merPRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS
PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS EN INFORMATIONSÖVERFÖRING MELLAN SJUKHUS OCH PRIMÄRVÅRD 2013-03-28 PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS STARTADE 2009 SOM ETT UTVECKLINGSARBETE I SAMVERKAN
Läs merGod heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet
God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende Nio råd från Nationella Självskadeprojektet Det här dokumentet är ett tillägg och en tillämpning av Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende,
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum Beskrivning
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merProjekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö
Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte
Läs merSamordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul
Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan
Läs merArbetsrutin för tvåpartskommunikation vid in- och utskrivning i hemsjukvård via IT-stödet KLARA SVPL
RUTIN FÖR ELEKTONISK INFORMATIONSÖVERFÖRING VID IN- OCH UTSKRIVNING I HEMSJUKVÅRD Handläggare: Delregional arbetsgrupp SVPL Dokumenttyp: Rutin Sakkod: 1 Reviderad av/datum: Antal bilagor: 0 Framtaget av/datum:
Läs merProjekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE
Projekt Patientforum En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE Bakgrund Ett liknande arbetssätt används i egen regi i Stockholm, liksom det tidgare har gjorts
Läs merHälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt
Läs merCOSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län
Utformad av BAL och samverkansgruppen i Kalmar län Godkänd av Styrgruppen 2011-09-26 Reviderad 2014-10-20 Upplaga 2 COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län Ett Link-ärende öppnar du genom att
Läs merStyrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården 2017-04-25 Version: 1.2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-02-03 Första version 2016-04-26
Läs merNationellt kliniskt kunskapsstöd
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens
Läs merSå här jobbar vi med SIP i Nykvarn, Salem och Södertälje En gemensam lokal rutin
Så här jobbar vi med SIP i Nykvarn, Salem och Södertälje En gemensam lokal rutin 2018-01-08 Förord Det här är en lokal rutin för SIP (Samordnad individuell plan). Den riktar sig till dig som arbetar i
Läs merFrån mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merSamverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs merNärvårdsutveckling som utgår från medborgarna
Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna Nätverkskonferens Göteborg 8 februari 2012 Tinna Cars-Björling, Närvårdsstrateg Landstinget i Uppsala län Uppsala län i Sverige Åtta kommuner i tre länsdelar
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merTidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI
Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Skolverket och Socialstyrelsen 2017-2020 Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården
Läs merFörfattare Avd Telefon Datum Version Sid Helena Håkansson, Lotta Sjökvist FS (10)
Helena Håkansson, Lotta Sjökvist FS 2017-03-03 1.0 1 (10) Link Slutenvård psykiatri Samordnad vårdplanering i Cosmic Link är det verktyg som ger möjlighet för slutenvård, primärvård, här ersatt med psykiatrisk
Läs merDokumentation av levnadsvanor i elektronisk patientjournal (Cosmic)
Dokumentation av levnadsvanor i elektronisk patientjournal (Cosmic) Annika Terner Informationsarkitekt Landstingets ledningskontor, IT-avdelning 2015-05-06 Upplägg Uppdraget Bakgrund Intervjuer Dokument
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merKontaktmannaskap. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Kontaktmannaskap Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1
Läs merSamverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet
Läs merMotion Kompetensutveckling och samarbete inom rehabiliterings- och psykosociala området med fokus på yrkesspecifika frågor
ÄRENDE 10 2012-06-01 Motion Kompetensutveckling och samarbete inom rehabiliterings- och psykosociala området med fokus på yrkesspecifika frågor Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs mer