Detaljbudget Sammanfattning och slutsats. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag. Sida 1(14) Göteborgs folkhögskola

Relevanta dokument
Det gemensamma folkhögskolekansliet har som uppgift att arbeta med gemensamma folkhögskolefrågor både inom och utom regionen.

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA

Med föreliggande budgetförutsättningar kommer skolan behöva genomföra en omställning av personal under 2014 för att uppnå ett nollresultat.

Vi vill under 2011 ytterligare aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor både i ett studerandeperspektiv och ett personal- och ledningsperspektiv.

Vägar till bildning, utbildning och jobb

Detaljbudget 2014 Billströmska folkhögskolan. 1. Sammanfattning. 2. Verksamheten. 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag.

Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan

Styrkort Gotlands folkhögskola

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Detaljbudget Kultur i Väst. Kultur i Väst

FOLKBILDNING 1997/98:115

Strategidokument Ledningsstruktur SVF

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/ Kn 5 1 Kf 83/ ändring

Folkbildning så funkar det

Bidragsregler för studieförbund

Styrelsen för Göteborgs Folkhögskola Tid: Fredag den 14 december 2012, kl Göteborgs Folkhögskola Nya Varvet, Göteborg

Detaljbudget. Kultur i Väst Kultur i Väst

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

Särskilda kurser: Vävkurs, Personlig assistent, Växa, anpassningskurser för personer med synskada och kortkurser.

Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI Västra Götalands Bildningsförbund

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

Detaljbudget 2014 Göteborgs botaniska trädgård

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

FOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Handlingsplan för arbete mot diskriminering Sverigefinska folkhögskolan

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

Folkhögskolestyrelsen får främst uppdrag från stat och region. Statens mål och syften är dessa:

Linköpings personalpolitiska program

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

UTKAST. Detaljbudget Patientnämnderna. Beslutsunderlag Patientnämnderna

Verksamhetsplan Fristads folkhögskola

Innehållsförteckning

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

2. Verksamhetens övergripande uppdrag

2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Bidragssystem för studieförbund i Kronobergs län

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Verksamhetsplan. för Nyköpings folkhögskola 2019

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun

Inledning. Syfte. Personalbehov 2019

Årsredovisning 2013 Göteborgs folkhögskola. 1. Sammanfattning och slutsats. Sida 1(37)

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Verksamhetsplan och budget 2016

Albins folkhögskola,

Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor

Årsredovisning SAMMANFATTNING. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet

Verksamhetsplan Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Långsiktigt uppdrag till KulturUngdom

Linköpings personalpolitiska program

1(6) Patricia Staaf BESLUT Dnr Mahr /621. Handlingsplan för breddad rekrytering

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Fastställd av förbundsstyrelsen , uppdaterad Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Läsa in gymnasiet på folkhögskola

Måldokument Utbildning Skaraborg

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

PM till passet. Översyn av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé, värdegrund, vision och varumärkesplattform

Regel för bidrag till studieförbund

Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Regionteater Väst,

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Årsredovisning Sida 1(66) !Ange förvaltning/bolag. Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Diarienummer XXX XX-ÅÅÅÅ

Ledning och styrning

Plattform för Strategi 2020

NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna

Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd

Institutionen för kulturvetenskaper

SV Gotland Strategisk plan

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/

Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang. Beslutad av kommunstyrelsen , 155/18. Dnr KS

Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs

Riktlinje för bidrag till studieförbund

K O RT V E R S I O N

Folkbildningens flexibla lärande

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Förtydligade fördelningsprinciper för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

Delårsrapport augusti 2014 Göteborgs folkhögskola

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola

Årsredovisning SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS. Sida 1(33) Göteborgs folkhögskola

Plan för jämställdhet & mångfald Oktober

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Medarbetar- och ledarskapsprogram

Transkript:

Sida 1(14) Detaljbudget 2013 2013 (Uppföljning 2013) Rapporten skapad av Ann-Christine Wallström, 2012-11-01 Rapportstatus: Godkänd 1. Sammanfattning och slutsats kommer under 2013 stå inför flera stora utmaningar i sin verksamhet; 1. Ett beslut om gemensam förvaltning för folkhögskolorna har tagits av regionfullmäktige och kommer att påverka den administrativa enheten och en omorganisation kommer att krävas under verksamhetsåret. 2. Finansieringen från staten av deltagarveckorna urholkas och detta året görs ingen uppräkning av stadsbidraget. 3. Regionbidraget sänks. 4. Två lokalenheter är uppsagda och nya lösningar måste beslutas och finansieras. En omflyttning skall ske under hösten. 5. Ny IS/IT organisation kommer förhoppningsvis att innebära positiva förändringar på sikt men kommer också att kräva, en idag okänd finansieringsgrad. Med ett fortsatt kvalitetsarbete som engagerar all personal skall vi bli framgångsrika och arbeta aktivt med en rad olika framgångsfaktorer för verksamhetsutveckling. Genom detta skall vi bli framgångsrika på flera områden. Vi skall genomföra våra utbildningar med hög kvalitet och göra kontinuerliga utvärderingar. Vi skall genom projekt vidareutveckla sfi-undervisning med en nära anknytning till arbetslivet och utveckla validering. Vi skall verka för ett engagemang hos våra deltagare och uppmuntra till arbete genom bl a klassråd, kursråd på alla enheter, ambassadörer för skolan och tillsätta ett studerande skyddsombud, för att på detta sätt stärka och utveckla demokratifrågorna. Vi skall med hjälp av både styrelse, ledning, personal och deltagare verka för ett ökade miljökunskaper och ett aktivt miljöarbete på folkhögskolan. Ett beslut från styrelsen för att uppnå en budget i balans innebär att ekonomin skall baseras på ett nytt förslag från styrelsen, som innebär att styrelsen tror att vi får 3 nya platser från Folkbildningsrådet, ett ökat uppdrag från regionfolkhögskolorna samt att vi minskar investeringarna, så att ett nollresultat uppnås. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Nedan redovisas s övergripande uppdrag från staten, Kulturnämnden och styrelsen och planerade aktiviteter kopplat till dessa. Folkbildningsrådet

Sida 2(14) Statens fyra syften med statsbidraget till folkbildningen är: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Verksamheter inom följande områden utgör i särskild hög grad motiv för statens stöd: 1. Den gemensamma värdegrunden och alla människors lika värde 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar 3. Den demografiska utmaningen 4. Det livslånga lärandet 5. Kulturen 6. Tillgänglighet och möjligheter för personer med funktionshinder 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Utdrag ur Regionalt uppdrag 2012-2014 Göteborgs Folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp tillgängligheten till verksamhetens resurser Göteborgs Folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp sin regionala roll för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling Göteborgs Folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp medborgarnas delaktighet i verksamheten I det regionala uppdraget har ett särskilt ansvar att fortsätta det interkulturella utvecklingsarbetet inom folkhögskolepedagogiken. En viktig del i detta är utvecklingen av ett system för validering av såväl utbildnings- som yrkeserfarenhet. ska ta initiativ till att stödja kompetensutvecklingen för småföretag i regionen. Utifrån det regionala uppdraget har följande strategiska mål och indikatorer överenskommits mellan kulturnämnden och Göteborgs Folkhögskola för perioden 2012-2014: Mål 1 Skolan som mötesplats Skolan vill vara en mötesplats för interkulturalitet och verka för att kursdeltagare såväl som andra deltagare i arrangemang på skolan skall erbjudas aktiviteter som tillvaratar interkulturaliteten i någon form på denna mötesplats. Indikator:

Sida 3(14) a) Antal arrangemang som genomförs av eller i samverkan med under året Mål 2 Skolan som förändrare Skolan vill vara och är en utbildare med hög kvalité. Vi vill också vara och är en bra skola för deltagare på mycket olika nivåer från grundskolekompetens till eftergymnasial utbildning och småföretagarutbildningar. Indikator: a) Antal deltagare som uppnår sina mål och är nöjda eller mycket nöjda med kursen. Mål 3 Skolan som socialiserare Skolan vill arbeta med medborgarnas delaktighet i samhället och demokratin genom att stärka föreningarna i civilsamhället. Indikator: a) Antal föreningar som skolan samverkar med och/eller utbildar Uppdragen från beställaren och indikatorerna ska följas upp och redovisas till styrelsen. Måldokument s styrelse: s styrelse har arbetat fram ett måldokument där de vill att skolan under mandatperioden ska fokusera på följande områden: Kvalitet Mål: Skolans kvalitetsmål är att vara en kreativ miljö för kritiskt tänkande och kunskap. Systematisk uppföljning av de studerande God hållbar arbetsmiljö för personal och studerande Stärka studerandedemokratin och uppmuntra kritiskt tänkande Följa studeranderättslig standard Under 2013 ska det ske systematiskt uppföljning av studerande och personal. Dessutom: - Antalet avhopp och dess orsak - Vart de studerande tar vägen efter utbildningen (uppföljning med enkät) - Antalet ärenden i studeranderättsliga rådet Tillgänglighet Mål: ska strategiskt synliggöra att skolan är en lättillgänglig

Sida 4(14) mötesplats för studerande, föreningar och småföretagare i Göteborg och Västra Götaland. Aktivitet: Göra skolan känd (marknadsföring, visa på resultat, goda exempel) Vara en mötesplats för föreningar, småföretagare och medborgare i närområdet Under 2013 ska att vara en mötesplats följas upp: - Antal möten och deltagare Delaktighet Mål: Skolan ska vara stärkande och utvecklande för individen och samhället. Integration En skola för alla Finnas i förorter Göra medborgaren delaktig i samhället Som företagare (stärka företagen) Som föreningsmedlem (stärka föreningar) All verksamhet på skolan inriktas i enlighet med dessa syften, uppdrag och mål och skolan har följande aktiviteter: Basutbildningar för korttidsutbildade på grundskole- och gymnasienivå (allmän kurs på Nya Varvet, i Biskopsgården) Ledarutbildningar (fritidsledarutbildning, föreningskurser, småföretagarutbildningar) Integrerade kurser för funktionshindrade Kurser för långtidssjukskrivna Kurser för långtidsarbetslösa Utbildning för personlig assistent (i Bergsjön) Utvecklingsprojekt (projekt inom Folkhälsa) ESF projekt ("Rena Lyftet" för småföretagare inom städbranschen) Under 2013 ska delaktigheten från företagare, föreningar följas upp med hur många som är berörda. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet

Sida 5(14) 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet arbetar med ett lokalt balanserat styrkort, där all personal medverkar. Under Medborgarperspektivet kommer skolan att arbeta med följande. Framgångsfaktor: Kulturell mötesplats Mål: Skapa små publika föreställningar inom varje ämnesgrupp. Öka samarbetet kring olika kulturella arrangemang mellan skolans olika linjer. Inventera intresset av publika föreställning hos pedagoger och deltagare Skapa en arbetsteknisk grupp som kan hjälpa och bistå vid uppsättningar och framförande av föreställningar (ex ljud, ljus mm) Framgångsfaktor: Interkulturell mötesplats Mål: Skapa fler interkulturella mötesplatser på skolan. 1. Skapa en rutin på skolan där deltagare på filialer och deltagare på Nya Varvet åker runt och besöker varandra (ex att Biskopsgårdens deltagare kommer till Nya Varvet och får möta deltagare som gått vidare från filialerna till Nya Varvet) 2. Använda Biskopsgårdens interkulturella profil på specialveckor. (ex anordna, med hjälp av deltagare, kurs i spanska eller somaliska, kunskap om länderna, Sveriges roll i dessa länder mm) 3. Undersöka hur filialerna kan använda de lokala bibliotekens aktiviteter 4. Öka samarbetet med lokala föreningar och institutioner (ex göra gemensamma arrangemang, föreläsningar etc, och även bjuda in en intresserad allmänhet) 5. Delta i Studiums fotbollscup i maj, gärna med blandade lag från skolans alla kurser. 6. Anordna gemensamma friluftsdagar/idrottsdagar med deltagare från skolans alla kurser. 3.2 Insatser för kommunikation kommer tillsammans med de andra regionägda folkhögskolorna att fortsätta vårt gemensamma marknadsföringsarbete under 2013. Vi kommer gemensamt att jobba för att synliggöra folkbildningen och folkhögskolan som utbildningsform. Vi kommer att ha en gemensam aktivitet på Folkhögskolans Dag den 20 april, anordna en

Sida 6(14) ambassadörsutbildning för våra deltagare samt delta på mässor runt om i Västra Götalandsregionen. Under året kommer skolan att bygga en ny hemsida i episerver 6, och släcka ner den gamla hemsidan. Den nya hemsidan kommer att innehålla intranät för både personal och deltagare. Innehållet kommer att vara tillgängligt för alla genom funktioner som lättläst, information på flera språk mm. För att snabbt komma i kontakt med våra deltagare kommer skolan att utnyttja möjligheten att skicka grupp-sms från dator till deltagarna. 3.3 Rättighetsfrågor Jämställdhetsintegrering En dag i juni och en dag i augusti genomgick hela skolans personal en tvådagars fortbildning om de olika diskrimineringsgrunderna. Under dessa dagar lades stort fokus på jämställdhetsfrågor och skolans personal diskuterade då hur vi rent konkret under 2013 ska arbeta mer jämställt bland annat i våra olika mötesfora. Under höstterminen har allmänna linjens lärare diskuterat hur vi ska stärka arbetet med demokratifrågor i undervisningen. I ett demokratiskt arbetssätt anser vi att det är viktigt att skolan kommunicerar en öppenhet, vänlighet och att de studerande blir sedda och bemötta med respekt. Under 2013 har skolan som mål att de demokratiska arbetsformerna, klassråd och kursråd skall bli mer viktiga för de studerande. I undervisningen vill vi under 2013 fokusera på olika metoder för att nå målet att alla studerande ska göra sig hörda i klassrummet. Det är en jämställdhetsfråga att män och kvinnor kan yttra sig på lika villkor i klassrummet. Vid antagningsförfarandet till skolans kurser tillämpas fortsatt positiv särbehandling av det underrepresenterade könet. Bättre hälsa för medborgarna i Västra Götaland Skolan genomför under 2012 ett profileringsprojekt angående bättre hälsa för våra studerande på grundnivå i Biskopsgården. Bland annat utbildar sig en pedagog på skolan till simlärare eftersom många av våra studerande med utländsk bakgrund önskar lära sig simma. Under 2013 önskar vi kunna erbjuda simning som en aktivitet under våra specialveckor. Skolan genomför ett förprojekt om bättre hälsa i Bergsjön under 2012. Vi ser där att en väg för att ge de boende i Bergsjön en bättre hälsa är att stödja föreningsverksamheten i området. Skolan hoppas att regionen beviljar en fortsättning på detta projekt under 2013. Skolans fortbildningsansvarige ingår i en arbetsgrupp med deltagare från Västra Götalands Bildningsförbunds folkhögskoledelegation. Denna grupp vill skapa möjlighet för fortbildning

Sida 7(14) av Västra Götalands folkhögskolors pedagoger i folkhälsofrågor för att dessa sedan ska kunna arbeta för en bättre hälsa hos våra studerande. Mångfald Vid antagningsförfarandet till skolans samtliga utbildningar eftersträvas en så heterogen grupp som möjligt beträffande ålder, klass, kön, etnicitet, sexuell läggning etc. arbetar för ett interkulturellt samhälle och för att utjämna utbildningsklyftor. Att skolan finns i förorter som Bergsjön och Biskopsgården är ett viktigt led i detta. Deltagarna som där börjar på SFI- eller grundskolenivå har sedan möjlighet att fortsätta på gymnasienivå på huvudskolan. 4. Verksamhets-/Processperspektivet 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet arbetar med ett lokalt balanserat styrkort, där all personal medverkar. Under Verksamhetsperspektivet kommer skolan att arbeta med följande under 2013: Framgångsfaktor: Deltagaren i centrum Mål: Skolan ska ha ett gemensamt och genomtänkt förhållningssätt om hur man kan använda Facebook i den pedagogiska verksamheten. Arbeta fram rekommendationer för användning av Facebook i den pedagogiska verksamheten. Efter diskussioner och ändringar i det framarbetade materialet ska rekommendationerna förankras och spridas i verksamheten. Framgångsfaktor: Vuxnas lärande i fokus Mål: Utveckla metodiken på Gbg fhsk/formulera en kunskapssyn. Träffa metodiklektorer från olika skolsystem Askultera hos våra kollegor Åka på Mimers årliga folkbildningskonferens

Sida 8(14) Söka metodiklitteratur Initiera samtal om metodik i ämnesgrupperna Framgångsfaktor: Internationellt utvecklingsarbete Mål: Utveckla skolans internationella arbete Studiecirklar Vänskolesamarbete Framgångsfaktor: Närområdet som pedagogisk resurs Mål: Skapa ett koncept och en metod för att kunna använda närområdet som pedagogisk resurs. Inventera på vad sätt närområdet kan användas som en pedagogisk resurs (natur, historia, arkitektur, befolkning, teknik mm) Göra en vandringsled till platser där intressanta saker finns ur ovanstående aspekter, göra en folder för respektive kunskapsfält Arbeta för att kunna knyta Biskopsgården till Nya Varvet området på ett självklarare sätt ("Två sidor av älven eller Två sidor om bron ) 4.4 Prestationer budgeterar under verksamhetsår 2013 att genomföra 11 290 deltagarveckor, se tabell, en ökning mot prognos 2012 med 5%. Avvikelsen beror främst på en ökning av SFI och RUN projekt. Analyslänkar Verksamhet 2013../../userfiles/1/documents/1929_2173_5CAB3.xls 4.5 Miljömål Under 2012 har skolan inrättat en miljöledningsgrupp. Den har - med avstamp i regionens miljöarbete - tagit fram förslag till miljömål för 2013 som sedan beslutats av ledningsgruppen. Beslutade miljömål för 2013: 1. Transporter: Under 2013 skall tjänsteresor med egen bil uppgå till maximalt 35 % av

Sida 9(14) bilresor i tjänsten. 2. El-användning: Att under 2013 minska elanvändningen per kvadratmeter lokalyta med 5 % jämfört med 2012. Detta skall bland annat uppnås genom successivt utbyte till energisnålare ljuskällor. 3. Livsmedel: Andelen ekologiska livsmedel skall uppgå till minst 35 % 2013. Vi skall ha minst en köttfri dag per vecka i den pedagogiska matlagningen 4. Kopiering: Kopiering/utskrifter skall minska med 5 % under 2013 jämfört med 2012. För att nå detta mål skall vi implementera någon form av utskrifts/kopieringsbegränsning 5. Medarbetarperspektivet s mål är att vara en lärande organisation och betonar vikten av fortbildning för sin personal. Under läsåret 2013 kommer flera anställda att ha nedsättning för att studera på universitet /högskola. Bland annat läser en anställd SFI, en till specialpedagog och en till Studie- och yrkesvägledare. Skolan har som mål att varje anställd ska genomgå relevant fortbildning varje år. Skolans fortbildningsansvarige ingår i en arbetsgrupp med deltagare i Västra Götalands Bildningsförbund. Denna grupp vill skapa möjlighet för fortbildning av Västra Götalands folkhögskolors pedagoger i folkhälsofrågor för att dessa sedan ska kunna arbeta för en bättre hälsa hos våra studerande. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet arbetar med ett lokalt balanserat styrkort, där all personal medverkar. Under medarbetarperspektivet kommer skolan att arbeta med följande framgångsfaktorer: Framgångsfaktor: Relationer Mål: Att ha ett fungerande samarbete mellan de olika grupperna inom intern service år 2014 Identifiera problem och möjligheter som kan dyka upp vid flytt och ombyggnad 2013/2014 för vaktmästeri, reception, fik/kök, konferens.

Sida 10(14) Skolans Pedagogiska styrgrupp skall under 2013 fortsätta att arbeta med fortbildning Fortbildning Mål: ska avsätta resurser till fortbildning för att tillgodose att skolans personal Behärskar de kunskaper som skolan behöver Har en beredskap att möta nya grupper studerande Säkra skolans identitet inom folkbildning Gemensam och enskild fortbildning Inter och extern fortbildning Spridning av egen fortbildning till arbetskamrater 6. Övrigt Vi kommer inte att arbeta med något övrigt mål under 2013. 7. Ekonomiperspektivet För verksamhetsår 2013 budgeteras ett noll resultat. Folkbildningsrådet har presenterat en ny statsbidragsmodell som bland annat innebär att stora skolor ska lämna ifrån sig deltagarveckor till mindre skolor och att bidraget till funktionshindrade kommer att förändras. Hur mycket detta kommer att påverka Göteborgs folkhögskolas ekonomi 2013 är svårt att veta innan slutligt besked kommit i december. Konferensverksamhetens intäkter har minskat under flera år och skolans Kursgård som används till konferensverksamhet är uppsagd från och med 130930. Detta kommer att innebära att konferensverksamheten endast kommer att finnas kvar i en lokal på Nya Varvet under ht 2013. Detta innebär både minskade intäkter och kostnader för skolan totalt. Under våren 2012 ansökte styrelsen om ökat regionbidrag hos Kulturnämnden pga nödvändiga anpassningar och om- och tillbyggnad av lokaler på Nya Varvet 2013. Detta gäller främst skolans teaterlokal och administrativa lokaler, som är uppsagda, och skolans kök och personalutrymmen. Besked om ökat regionbidrag väntas först i februari 2013 och det finns risk att det blir ett glapp mellan uppsagda lokaler och ombyggnation hösten 2013, vilket medför risk för arbetsmiljöproblem och onödiga kostnader i samband med flytt.

Sida 11(14) Regeringens folkhögskolesatsning på arbetslösa ungdomar har gett möjlighet att genomföra studiemotiverande folkhögskolekurser för ungdomar. Denna satsning fortsätter även 2013 och skolan budgeterar för 60 platser. 2012 års lönerevision för pedagogerna landade på 4,2%. Detta kommer att medföra betydande personalkostnadsökningar 2013 och besparingar som drabbar verksamheten hårt, eftersom intäkterna inte kompenserar löneökningarna. Statsbidraget kommer som högst att räknas upp med 0,6 % och regionbidraget sänks. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet s övergripande mål är att ha en budget i balans. Alla ekonomiska beslut ska tas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. arbetar med ett lokalt balanserat styrkort, där all personal medverkar. Under ekonomiperspektivet kommer skolan att arbeta med följande framgångsfaktorer: Framgångsfaktor: Folkbildningens mål ska styra verksamheten Mål: Tydliggöra och medvetandegöra folkbildningens verksamhetsområden så att de än mer genomsyrar verksamheten och ekonomiska beslut Mått: Färdigställa checklistan - konkretisera folkbildningens sju verksamhetsområden och med detta belysa och utvärdera all vår verksamhet Testa den mot en eller flera befintliga kurser Checklistan presenteras för all personal samt för skolans styrelse Checklistan går ut på remiss och eventuellt revideras efter inkomna synpunkter Antal mål som uppfylls i vår verksamhet, specificerat för varje verksamhetsområde samt uppdrag och projekt 7.2 Ekonomiskt resultat SD05 Sammanställd detaljbudget Utf. Tillväxt & Utveckl. 795

Sida 12(14) Lotta Jansson 2012-11-01 09:28 Resultatbudget Budget Prognos Budget (mnkr) 1212 1208 1312 Statsbidrag 20,1 20,3 20,3 Erhållna bidrag 9,6 11,3 12,6 Övriga intäkter 5,7 4,0 4,0 Verksamhetens intäkter 35,3 35,6 36,9 Personalkostnader -23,9-24,2-25,6 Övriga kostnader -10,9-11,1-10,9 Avskrivningar -0,6-0,4-0,4 Verksamhetens kostnader -35,4-35,7-36,9 Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,1 0,0 0,0 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,0 0,0 0,0 Ekonomiska förutsättningar i förhållande till förväntat resultat 2013 I budget 2013 skrivs intäkterna upp med 1 256 tkr mot prognos 2 2012. Detta beror framför allt på en ökning av SFI platser och ESF projektet "Rena Lyftet". Konferensintäkterna minskar md 400 tkr och beror på att skolan inte kommer att ha någon konferensverksamhet i Kursgården ht 2013. Statsbidragets andel av totala intäkter beräknas minska med 2%, men är oförändrat i kronor räknat. Lönekostnaderna för 2013 har beräknats mot det förväntade utfallet och har skrivits upp med 1 490 tkr mot prognos 2 2012. Övriga personalkostnader skrivs upp med 100 tkr. Övriga externa och interna kostnader förväntas minska med 134 tkr mot prognos 2012 och beror minskade kostnader för konferens och marknadsföring. Hyreskostnaderna förväntas minska med 120 tkr mot prognos 2012, men är en tillfällig minskning i väntan på ombyggnad.

Sida 13(14) För verksamhetsåret 2013 budgeteras ett nollresultat. 7.4 Eget kapital Ingående eget kapital för 2012 var 168 tkr. prognostiserar ett noll resultat för år 2012. budgeterar ett noll resultat för 2013 och planerar inte att ansöka om att få använda det egna kapitalet. 7.5 Investeringar Under 2013 ämnar skolan investera för ca 200 tkr. Skolan kommer att spara sitt investeringsutrymme till 2014 då en eventuell ny- och ombyggnation på Nya Varvet kräver omfattande investeringar. Skolan har budgeterade avskrivningar på 400 tkr under 2013. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Vår region Västra Götaland strävar efter att invånarna i hela regionen ska ha god tillgång till utbildning och arbete mål är att ha en stor bredd i sitt utbildningsutbud. Vi erbjuder studier i SFI, allmän linje på grundskolenivå i Biskopsgården, yrkesutbildning till personlig assistent i Bergsjön, allmän linje på gymnasienivå på huvudskolan Nya Varvet och studier på högskolenivå med Fritidsledarutbildningen på huvudskolan Nya Varvet. Skolan har ett gott rykte och ett högt söktryck till sina linjer. Genom att vara en lärande organisation där vi kontinuerligt fortbildar vår personal inför nya arbetsuppgifter har vi en stor möjlighet till flexibilitet och att erbjuda ett brett utbildningsutbud. Vi strävar efter att även i fortsättningen ha goda möjligheter att utveckla verksamheten med olika projekt. T ex så startar vi ett projekt för arbetslösa invandrare i samarbete med Meritea i Biskopsgården under januari 2013. Ett projekt där vi ämnar kombinera studier i SFI med praktik och studier enligt Meritportföljsmodellen. Oskäliga löneskillnader och rätt till heltidsanställsning Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska. Måluppfyllelsen mäts i hur kvinnornas medellön i relation till männens medellön förändras över tiden. På ligger kvinnornas medellön på 97% av männens medellön. Under de senaste åren har detta relationstal pendlat mellan 96-100%. Vid lönekartläggning har det inte kunnat påvisas några faktorer hänförbara till kön som orsak till löneskillnader. Alla befattningar på skolan är värderade enligt BAS. Då löneskillnaderna redan är små förutses inte någon väsentlig förändring inträffa under 2013. Bemanningsplanen är i mycket god balans och personalomsättningen är obetydlig, vilket medför att befintlig lönestruktur bibehålls. Heltid skall vara norm vid tillsvidareanställning. har en mycket hög andel heltidsanställda i personalstyrkan. Årsanställda i relation till totala antalet tillsvidareanställda

Sida 14(14) uppgår till 93%. Av de deltidsanställda är det ingen som har en ofrivillig deltidsanställning. Den situationen förutses komma att bli bestående under 2013. För det fall rekrytering av tillsvidareanställd personal skulle komma ifråga under 2013 kommer det att röra sig om heltidstjänst. Besparingar Besparingar för år 2013 beslutas och genomförs av styrelsen genom lokaleffektiviseringar.