Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli Visionen Axel Olsons gata 4B

HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2014-09-10 1(2) Box 153 301 05 Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: 035 13 95 92 E-post: utbildning.arbetsmarknadsforvaltningen@halmstad.se Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum 2014-09-22 Tid: kl 13.15 Ordförande: Dag Hultefors Sekreterare: Pär Henriksson

HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildningsnämnden 2014-09-10 2(2) ÄRENDEN 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 UAN 2014/0003 Ekonomisk rapport 4 UAN 2014/0352 Godkännande av revisonsrapport samordningsförbundet Halland 2013 5 UAN 2014/0344 Ändring av nämndsreglemente 6 UAN 2014/0345 Delegation fritidspeng 7 UAN 2014/0347 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2013/2014 8 UAN 2014/0349 Tekniskt fjärde år, T4 9 Delegationsbeslut 10 Kontaktpolitisk verksamhet 11 Information 12 Övriga frågor

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning januari-aug Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Verksamhet 130 består av Arbetsmarknadsenheten, Daglig verksamhet, Ekonomiskt bistånd (de delar som inte är bidrag till enskilda) och Flyktingetablering. Verksamhetens periodresultat har jämfört med motsvarande period föregående år ökat med ca 12 %. Arbetsmarknadsenhetens resultat för perioden uppgår till 30,9 mkr, 2,6 % högre jämfört med perioden föregående år. Enhetens olika åtgärdsformer berättigar till olika höga bidrag från Arbetsförmedlingen beroende på gällande regelverk. De arbetsmarknadspolitiska satsningarna förändras bla beroende på målgruppernas behov. Periodens utveckling har medfört färre praktikåtgärder med bidragsintäkter och fler anställningsstöd med lönekostnader. Bidragsintäkterna kan variera mellan månaderna. Resultatet för Daglig verksamhet är 2,5% högre jämfört med föregående år. Förklaringen är lägre intäkter än 2013 och avtalsenlig lönerevision. Utfallet för den del av Ekonomiskt bistånd som belastar verksamhet 130 har jämfört med motsvarande period föregående år 17 % högre resultat. Förändringen beror på ökade konsultoch lönekostnader. Enheten hade till följd av ett antal vakanser lägre personalkostnader 2013. Enheten för etablering av flyktingar har jämfört med motsvarande period föregående år 1,2 % högre resultat. Orsaken till det marginellt förändrade resultatet är högre bidragsintäkter från Migrationsverket, de kan veriera mellan månaderna, som reduceras av högre kostnader. Vidare fördelar enheten en högre andel medel från Migrationsverket till övriga verksamheter (språkintroduktion och svenska för invandrare) och ökade kostnader för Samhällsorientering och personalresurser. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Jämfört med motsvarande period föregående år har verksamhetens lönekostnader minskat med 4,5 %, vilket beror på att en extern aktör (Nytida) övertagit 7 enheter inom Daglig verksamhet. De minskade kostnader reduceras på grund av fler deltagare med anställningsstöd samt fler personalresurser på ekonomiskt bistånd, flyktingetableringen och Samordningsförbundet. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhet 130 prognostiserar en positiv ramavvikelse motsvarande 1 350 kkr jämfört med kommunfullmäktiges fastställda ram.

Avvikelsen beror dels på att en del av Arbetsmarknadsenhetens lönekostnader (2 000 kkr) för projektet Prova På Platser beräknas belasta de tre första månaderna 2015. Ungdomarna inom projektet får tre månaders praktik och tre månaders anställning inom kommunens verksamheter. De som inleder sin praktikperiod under senare delen av 2014 kommer att vara anställda under första delen av 2015. För att finansiera ungdomarnas anställningar önskar enheten att få resultatbalansera angivna medel till 2015. Verksamhetens överskott reduceras av att projektet Sommarkraft (Ökade livschanser) för unga i dagsläget prognostiserar ett underskott motsvarande 650 kkr. Prognosen kan komma att förändras då ungdomarnas lönekostnader för augusti först utbetalas i september. Arbetsmarknadsenhetens intäkter (3 500 kkr) och lönekostnader (3 500 kkr) prognostiseras att avvika mot fastställd budget ytterligare men detta är inget som påverkar enhetens resultat. Ungdomarnas lönekostnad (500 kkr) inom projektet Unga på Räddningstjänsten, Ökade livschanser för unga belastar enheten men faktureras (500 kkr) därefter Räddningstjänsten. Ökade bidrag innevarande år (1 350 kkr) samt balanserade bidrag från föregående år (1 650 kkr), beräknas täcka den ökade lönekostnaden (3 000 kkr) för anställningsåtgärder. Daglig verksamhets lönekostnader är enligt prognos underbudgeterade (2 000 kkr) vilket kommer att analyseras till nästa rapport. Kostnaderna balanseras av överbudgeterade verksamhetskostnader. Ekonomiskt bistånd prognostiserar högre intäkter (1 000 kkr) dels på grund av högre lönekostnader (500 kkr) än beräknat som faktureras Samordningsförbundet och dels på grund av högre bidrag från Migrationsverket (500 kkr). De sistnämnda intäkterna balanseras av högre verksamhetskostnader (500 kkr). Konstellationen för fördelning av bidrag från Migrationsverket har förändrats vilket innebär att enheten för etablering av flyktingar beräknas få lägre bidragsintäkter (-500 kkr) och lägre kostnader (500 kkr) än tidigare budgeterat. Medel till de enheter som bland annat utför språkintroduktion och svenska för invandrare fördelas då kostnaden uppstår dvs då flyktingen ankommer medan bidragsintäkterna från Migrationsverket erhålls under en period på 24 månader, vilket kan innebära ett negativt resultat att balansera mellan åren. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Enligt föregående stycke beräknas verksamhetens personalkostnader bli (6 650 kkr) högre än budgeterat. Jämfört med föregående års helårsutfall motsvarar detta en minskning med ca 5 %. Minskningen beror på att extern aktör (Nytida) likt beskrivet i tidigare stycke övertagit 7 enheter inom Daglig verksamhet. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Jämfört med föregående rapport prognostiserar verksamhet 130 en positiv ramavvikelse motsvarande 1 350 kkr. Likt tidigare beskrivet beror detta på projekten Prova På Platser (2 000 kr) och Sommarkraft, Ökade livschanser för unga (-650 kkr). Verksamheten behöver resultatbalansera 2 000 kkr för att utbetala ungdomarnas lönekostnader 2015.

Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringsnetto uppgår till 209 kkr jämfört med föregående års 1 180 kkr. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhet 130 prognostiserar ingen ramavvikelse avseende investeringar för 2014. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen avvikelse.

Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning januari-augusti Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodresultatet är 3 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år vilket beror på att verksamheten har fler nyanlända flyktingar och därav har fått in högre intäkter från Migrationsverket. För motsvarande period föregående år betalades det i genomsnitt ut 7 002 kr till 761 st hushåll per månad. 2014 har i genomsnitt 743 st hushåll mottagit en utbetalning på 7 029 kr i månaden. Snittkostnaden per hushåll är relativt oförändrad vilket förklaras av en oförändrad riksnorm och låga hyreshöjningar. Jämfört med motsvarande period föregående år har de bidragstagande som varit aktuella på Ekonomiskt bistånd mer än 10 månader minskat med ca 6%. Orsaken är att de blivit självförsörjande genom en socialförsäkringsförmån. Projektet Nollplacerade, som finansieras av Samordningsförbundet, arbetar med samverkan kring personer med arbetshinder vilket kan vara en bidragande orsak till att en större andel av dem beviljas sjukersättning. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten prognostiserar inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Inom den fastställda ramen prognostiserar verksamheten att få in en högre andel intäkter i form av ersättning från Migrationsverket (1 700 kkr) och återkrav (600 kkr). De högre intäkterna balanseras av en högre andel utbetalningar i form av ekonomiskt bistånd (1 700 kkr) och högre verksamhetskostnader (600 kkr). Ersättningen från Migrationsverket motsvarar dels en högre ersättning för de initiala kostnader som nyanlända får bistånd för i avvaktan på etableringsersättning (1 820 kkr), dels en lägre ersättning än budgeterat för äldre, sjuka och funktionshindrade flyktingar (120 kkr). Personer som beviljats bistånd i avvaktan på etableringsstöd eller som komplettering till etableringsstöd, dvs nyanlända flyktingar (16-30 år), har fortsatt att öka under 2014. Detta har genererat högre kostnader för tolk (300 kkr) än budgeterat. Majoriteten av flyktingarna tillhör inledningsvis inte den kommunala flyktingetableringen utan har etablerat sig i kommunen på eget initiativ. Efter ansökan om etableringsstöd blir de aktuella i den kommunala flyktingetableringen och är i regel självförsörjande. Verksamheten har i nivå med föregående år fortsatt fått en hög andel intäkter i form av återkrav (600 kkr), en tendens som tidigare uppskattats vara tillfällig tack vare projektet

Nollplacerade. Fler personers bistånd återbetalas dock av Försäkringskassan då de har erhållit ekonomiskt bistånd i väntan på beslut från Försäkringskassan och då de blivit beviljade sjukersättning återbetalas biståndet. Kostnaden för utbetalningar i form av ekonomiskt bistånd till enskilda prognostiseras i nuläget att bli 1 700 kkr lägre än budgeterat, något bättre än föregående år. Detta beror på att verksamheten utbetalt bistånd till färre antal hushåll. Enheten har i samarbete med Arbetsmarknadsenheten satsat mer på att få ut klienter i anställningsåtgärder (300 kkr) vilket, innebär att de inte längre är i behov av bistånd. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Likt föregående ekonomiska rapport prognostiserar verksamheten inga avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Verksamheten prognostiserar däremot att få in cirka 300 kkr mer i bidrag från Migrationsverket, något lägre utbetalningar i ekonomiskt bistånd (300 kkr) och högre verksamhetskostnader (600 kkr). I augusti har 657 hushåll mottagit ekonomiskt bistånd vilket är en minskning med 13% jämfört med juli månad. Nedan redovisas en tabell över utbetalt belopp per ålderskategori. Jämfört med föregående månadsrapport (maj) har ålderskategorin 25-29 år ökat, andelen ungdomar mellan 0-19 år har ökat marginellt medan andelen hushåll med registerledare över 30 år minskat. Ålderskategorin 18-19 år har ökat hela 2014, jämfört med tertial 1 med 58%. Ålder Antal Procentuell Utbetalt hushåll fördelning belopp 0-19 38 6% 223 062 20-24 75 11% 354 013 25-29 79 12% 487 996 30-34 88 13% 572 420 35-64 360 55% 2 818 046 65-17 3% 139 806 Summa 657 100% 4 595 343 Det finns faktorer som kan påverka 2014 års utfall men som i dagsläget är svåra att uppskatta. Andelen nybesök det vill säga hushåll som ansöker om ekonomiskt bistånd har ökat, främst bland personer 30 år eller äldre. Inom ålderskategorin ansökte 43 nya hushåll motsvarande 107 individer om ekonomiskt bistånd under sommarmånaderna. Individerna var nyanlända flyktingar som sökt sig till kommunen utanför den organiserade flyktingetableringen. Likt föregående ekonomirapport är det färre klienter som får arbetsmarknadsåtgärder vilket beror på att Arbetsförmedlingen minskat sina insatser som berättigar arbetssökande aktivitetsstöd. Minskningen befaras att fortsätta öka under året vilket innebär att fler hushåll kan få behov av ekonomiskt bistånd. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna)

Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har inga investeringsmedel.

Verksamhet 651 Gymnasieskolan Driftsredovisning januari - augusti Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I verksamhet 651 ingår förutom gymnasieskolorna även HR, Ekonomi och Vägledningscentrum. Föregående års periodresultat uppgick till 243,9 mkr och årets är 247,4 mkr. Mellanskillnaden (3,5 mkr) beror främst på att lönekostnaderna har ökat (8,1 mkr) men även att lokalkostnaderna har stigit (3,0 mkr) där Kattegattgymnasiets ersättningslokaler ingår. Posten övriga kostnader har minskat (4,6 mkr) jämfört med motsvarande period förra året, främst beroende på att kostnaderna för köp av verksamhet från friskolor och andra huvudmän har minskat. Intäkterna har ökat (2,2 mkr). Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens utfall av lönekostnader är 155,1 mkr jämfört med föregående år 147,0 mkr (5,5%). En lönerevision är genomförd i jämförelse med 2013. Det har också skett en utökning av klasser p g a John Bauer konkursen (JB) samt ökad flyktingmottagning som medfört större antal elever på Individuella programmet Språk (IM Språk). Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhet 651 beräknas att överstiga budgeten med 3,5 mkr. Det prognostiserade underskottet förklaras främst av ökat antal elever jämfört med budget avseende IM språk samt ökade kostnader för små klasser som startats som en följd av JB konkursen. Utökningen på IM Språk går från 76 till en prognos på 115 elever. Ramen och budget baseras på 76 elever. Utökning av tjänster i övrigt avser undervisning och stöd för vissa av eleverna från JB som har bristande studieplaner. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Verksamhet 651 beräknas att överstiga budgeten med 3,5 mkr. Det prognostiserade underskottet förklaras främst av ökat antal elever jämfört med budget avseende IM språk samt ökade kostnader för små klasser som startats som en följd av JB konkursen. Utökningen på IM Språk går från 76 till 115 elever. Budget är baserad på 76 elever. Utökning av tjänster i övrigt avser undervisning och stöd för elever som har bristande studieplaner. Efter septemberlönen, som är avgörande för helårsutfallet, genomförs en större översyn av prognosen. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser.

Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 790 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 1 240 kkr införskaffats. Inköpen är 450 kkr mindre än samma period föregående år och beror på lägre inköp under sommaren 2014. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 6,6 mkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan i nuläget inte får användas 575 kkr. (flytten är inte tidssatt) och 6,0 mkr avser ombyggnad av Kattegattgymnasiet. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildning Driftredovisning januari-augusti Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till 34,2 mkr jämfört med 32,4 mkr motsvarande period föregående år. Resultatet beror på högre intäker (14,4 mkr mot 9,2 mkr 2013) och även högre kostnader för 2014 i jämförelse med samma period föregående år. Resultatet kan härledas till bl a interna intäkt från vht 130 (Migrationsveket) för svenska för invandrare (SFI) och kostnader för ökat antal deltagare i SFI. Gruppen invandrare i eget boende har ökat från föregående år 60 till 277 personer idag. UAF har i uppdrag att erbjuda alla invandrare SFI- utbildning. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaden uppgår under perioden till 24,4 mkr, vilket är en ökning med 2,1 mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Detta beror på lönerevideringen samt ökade personalkostnader som till största delen utgörs av kostnader för SFI, se vidare nedan. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Avvikelsen är 622 kkr och det beror på: Paviljongerna på Sturegymnasiet, etablerings- och driftskostnader för dessa, Lärvux lokaler samt verksamhetsutökningen på Brogatan som krävt större lokalytor. Hänsyn är tagen till hyreskompensation på 86 tkr. För SFI har inte lokalytorna ökats utan istället används förtätning för att lösa elevökningen. Vidare finns en plan för att verksamheten skall bli mer mobil. Ökade personalkostnader pga. större flyktingmottagande vilket ännu ej genererat elevpeng i tillräcklig omfattning. En analys pågår för att se över elevpengen. Gruppen invandrare i eget boende har ökat från föregående år 60 till 277 personer idag. Inskrivna i SFI är 640 personer samt 150 som väntar på plats. Asylboende i Halmstad: Arena Hotell 350 personer, Frösakull 95 personer, Knebildstorp 65 personer. Även personalkostnader för grundläggande vuxenutbildning (GRUV) samt övergripande verksamhet har ökat. Schablonbidrag/intäkter för verksamheten SFI från Migrationsverket har ökat på grund av antalet deltagare. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Ökade personalkostnader pg av större flyktingmottagande vilket ännu ej genererat elevpeng i tillräcklig omfattning. En analys pågår för att se över elevpengen. UAF har i uppdrag att erbjuda alla invandrare SFI- utbildning. Gruppen invandrare i eget boende har ökat från

föregående år 60 till 277 idag. Inskrivna i SFI är 640 personer och ytterligare 150 väntar på plats. Verksamheten arbetar intensivt med att öka genomströmning samt för att fler deltagare skall få behörighet/betyg. Detta arbete följs kontinuerligt. Även personalkostnader för grundläggande vuxenutbildning (GRUV) samt övergripande verksamhet har ökat. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Eftersom schablonbidragen från Migrationsverket genom vht 130 har ökat medför detta att att underskottet ligger på ungeför samma nivå som vid förra rapporten. För åtgärder se punkten ovan. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Vuxenutbildningen har hittills gjort investeringar för 109,0 tkr jämfärt med 22,0 kr för år 2013 samma period. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade investeringsram under 2014. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring förligger.

Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall 2013-08 Utfall 2014-08 Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 112 240 70 328 67 845 98 707 104 707 6 000 3 500-2 483 2 500 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 Lönekostnader -145 831-99 930-95 411-131 849-138 499-6 650-3 500 4 519-3 150 Lokalkostnader -15 202-9 836-10 301-14 609-14 609 0 0-465 0 Kapitalkostnader -400-267 -337-567 -567 0 0-70 0 Därav avskrivningar -332-222 -279-480 -480 0 0-58 0 Därav internränta -68-45 -58-87 -87 0 0-13 0 Övriga kostnader -73 408-38 106-48 884-78 528-76 528 2 000 0-10 779 2 000 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -234 841-148 139-154 934-225 552-230 202-4 650-3 500-6 795-1 150 Periodens resultat / nettokostnad -122 601-77 811-87 088-126 845-125 495 1 350 0-9 277 1 350 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -122 601-77 811-87 088-126 845-125 495 1 350 0-9 277 1 350 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall 2013-08 Utfall 2014-08 Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -1 307-1 180-209 -1 787-1 787 0 0 971 0 Investeringsnetto -1 307-1 180-209 -1 787-1 787 0 0 971 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Avvikelser Arbetsmarknadsenheten: Fakturering, Ökade livschanser: Unga på Räddningstjänsten: Bidrag för anställningsåtgärder: Bidrag erhållna för anställningsåtgärder föregående år: Prova På Platser: Lönekostnader, Ökade livschanser: Unga på Räddningstjänsten Lönekostnader för anställningsåtgärder: Lönekostnader, Ökade livschanser: Sommarkraft: Avvikelser Daglig verksamhet: Lönekostnader för dagligverksamhet är underbudgeterade Verksamhetskostnaderna för daglig verksamhet är överbudgeterade Budgetavvikelse 2014 500 1 350 1 650 2 000-500 -3 000-650 -2 000 2 000 Avvikelser Ekonomiskt bistånd: Fakturering/bidragsintäkter avseende Samordningsförbundet: Bidrag från Migrationsverket: Lönekostnader Samordningsförbundet: Övriga kostnader: Avvikelser Flyktingetableringen: Bidrag från Migrationsverket: Fördelning av bidrag från Migrationsverket: 500 500-500 -500-500 500 Budgetavvikelse 1350 Budgetavvikelsen bör vara lika med avvikelsen som redovisas under periodens resultat/nettokotsnad.

Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall 2013-08 Utfall 2014-08 Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 2 607 1 645 2 799 2 440 4 740 2 300 2 000 1 154 300 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 Lönekostnader -981-656 -693-1 038-1 038 0 0-37 0 Lokalkostnader 0-1 0 0 0 0 0 1 0 Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -68 221-45 051-44 865-66 516-68 816-2 300-2 000 186-300 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -69 202-45 708-45 558-67 554-69 854-2 300-2 000 150-300 Periodens resultat / nettokostnad -66 595-44 063-42 758-65 114-65 114 0 0 1 304 0 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -66 595-44 063-42 758-65 114-65 114 0 0 1 304 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall 2013-08 Utfall 2014-08 Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsnetto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Migrationsverket, initial ersättning för flyktingar: Migrationsverket, bidrag för äldre, sjuka och funktionshindrade: Återbetalningar: Utbetalt ekonomiskt bistånd till enskilda: Tolkuppdrag: Övriga kostnader: Budgetavvikelse 2014 1820-120 600-1700 -300-300 Budgetavvikelse 0

Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall 2013-08 Utfall 2014-08 Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 101 954 51 122 53 276 92 764 92 764 0 0 2 154 0 Därav realisationsvinster 3 3 3 3 3 Lönekostnader -220 348-147 028-155 093-230 724-234 525-3 800-3 800-8 065 0 Lokalkostnader -50 911-33 350-36 301-48 534-48 534 0-2 951 0 Kapitalkostnader -9 725-6 495-5 399-8 433-8 433 0 1 096 0 Därav avskrivningar -7 712-5 154-4 404-6 939-6 939 750 0 Därav internränta -2 013-1 342-995 -1 494-1 494 347 0 Övriga kostnader -185 053-108 141-103 903-161 692-161 388 304 304 4 238 0 Därav realisationsförluster 0 0 0 Verksamhetens kostnader -466 037-295 014-300 696-449 384-452 880-3 496-3 496-5 682 0 0 Periodens resultat / nettokostnad -364 082-243 892-247 421-356 620-360 116-3 496-3 496-3 529 0 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -364 082-243 892-247 424-356 620-360 119-3 499-3 496-3 532-3 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall 2013-08 Utfall 2014-08 Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -3 495-1 240-790 -10 332-3 757 6 575 6 575 450 0 Investeringsnetto -3 495-1 240-790 -10 332-3 757 6 575 6 575 450 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Ökade personalkostnader för Individuella programmet språk (IM Språk). Ökning av elevantal från 76 elever i budget och ram till 115. Avser utökning av tjänster för undervisning och stöd för fd JB-elever som har bristande studieplaner. Överskott tilläggsbelopp Budgetavvikelse 2014-2 000-1 800 304 Budgetavvikelse - 3 496

Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall 2013-08 Utfall 2014-08 Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 18 153 9 253 14 371 20 116 22 294 2 178 0 5 118 2 178 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -34 131-22 239-24 381-34 241-36 100-1 860 0-2 142-1 860 Lokalkostnader -4 896-3 468-3 948-4 070-5 010-941 -750-480 -191 Kapitalkostnader -509-339 -330-499 -499 0 0 9 0 Därav avskrivningar -408-272 -278-422 -422 0 0-6 0 Därav internränta -101-67 -51-77 -77 0 0 16 0 Övriga kostnader -26 809-15 633-19 880-30 868-30 868 0 0-4 247 0 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -66 344-41 680-48 540-69 677-72 477-2 800-750 -6 860 0 Periodens resultat / nettokostnad -48 191-32 426-34 168-49 561-50 183-622 -750-1 742 128 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -48 191-32 426-34 168-49 561-50 183-622 -750-1 742 128 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall 2013-08 Utfall 2014-08 Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -253-22 -109-547 -547 0 0-87 0 Investeringsnetto -253-22 -109-547 -547 0 0-87 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Paviljonger på Sturegymasiet, etablerings- och driftskostnad för dessat plus lokalutökning på Brogatan, Lärvux lokaler Ökade personalkostnader på SFI 1010 resterande på Gruv, Lärvux och övergripande Statsbidrag fr Migrationsverketi Budgetavvikelse 2014-941 -1860 2178 Budgetavvikelse -622

1(2) Tjänsteskrivelse 2014-09-09 Diarienummer: UAN 2014/0352 Version:1,0 Beslutsorgan: UAN Ekonomi Henric Andersson E-post: henric.andersson@halmstad.se Telefon: 0727-159038 Godkännande av revisionsrapport Samordningsförbundet Halland 2013 Förslag till beslut 1. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden(uan) beslutar att godkänna revisionsberättelse för år 2013 för Samordningsförbundet Halland. Sammanfattning Revisorerna bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontrollen har varit tillräcklig, att resultatet enligt årsredovisningen är förenlig med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda enligt förbundsordningen och verksamhetsplanen samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningsed och tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning. Revisorerna tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013. Ärendet Uppdrag Bakgrund 1

Analys, förslag och motivering Konsekvenser Ärendets beredning Inom kommunen - Andra grupper - Fackliga organisationer - Lista över bilagor För Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 2

1(3) Tjänsteskrivelse 2014-09-02 Diarienummer: UAN 2014/0344 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Pär Henriksson E-post: par.henriksson@halmstad.se Telefon: 070-6371500 Förslag till ändring av nämndreglemente Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar föreslå att kommunfullmäktige beslutar om följande tillägg i nämndens reglemente 2 : Avge yttrande till myndighet inom nämndens ansvarsområde såvida inte frågan är av principiell betydelse. Sammanfattning Vid ansökningar om friskoleetableringar ges Halmstads kommun möjlighet att yttra sig. Med anledning av den i vissa fall korta tid som Skolinspektionen ger vid remisshanteringen är det oftast omöjligt att hantera ärendet i både nämnd och i kommunstyrelsen. För att remisshanteringen ska vara möjlig föreslår Utbildnings- och arbetsmarknads-förvaltningen följande tillägg i utbildnings och arbetsmarknadsnämndens reglemente 2 : Avge yttrande till myndighet inom nämndens ansvarsområde såvida inte frågan är av principiell betydelse. 1

Ärendet Uppdrag Skolinspektionen ger Halmstads kommun möjlighet att yttra sig vid friskoleetableringar Bakgrund Vid ansökningar om friskoleetableringar ges Halmstads kommun möjlighet att yttra sig. Formellt är kommunstyrelsen den instans som ska svara på denna typ av remisser. Med anledning av den i vissa fall korta tid som Skolinspektionen ger vid remisshanteringen är det oftast omöjligt att hantera ärendet i både nämnd och i kommunstyrelsen. Analys, förslag och motivering Utbildnings- och arbetsmarknads gör analys och sammanställer kommunens yttrande. Nämnden bör också formellt vara den instans som svarar på denna typ av ärenden som är inom nämndens ansvarsområde. För att remisshanteringen ska vara möjlig föreslår Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen efter samråd med stadskontoret följande tillägg i utbildnings- och arbetsmarknadsnämndensnämndens reglemente 2 : Avge yttrande till myndighet inom nämndens ansvarsområde såvida inte frågan är av principiell betydelse. Konsekvenser - 2

Ärendets beredning Inom kommunen Ändringen i reglementet är framtagen i samråd med tjänstemän vid stadskontoret inklusive kommunjurist. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor - Annika Vannerberg Förvaltningschef 3

1(3) Tjänsteskrivelse 2014-09-03 Diarienummer: UAN 2014/0345 Version:0,1 Beslutsorgan: UAN Enheten för ekonomiskt bistånd Ingrid Nedmark E-post: ingrid.nedmark@halmstad.se Telefon: 035-13 99 23 Fritidspeng Förslag till beslut 1. Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden beslutar att delegera beslut enligt 4 a kap. Socialtjänstlagen till förvaltningschef. Sammanfattning Sedan 2014-07-01 gäller en ny bestämmelse om ersättning till fritidsaktiviteter för barn (fritidspeng) i Socialtjänstlagen (SoL) Delegat för beslutanderätten för fritidspengen ska utses då fritidspengen finns inom ett nyinsatt kapitel i Socialtjänstlagen och som därmed inte ingår i den delegation som redan finns av beslut inom Socialtjänstlagens område. Ärendet Uppdrag En lagändring i Socialtjänstlagen föranleder att delegation av beslutanderätt vad gäller fritidspengen ska ske. 1

Bakgrund I Socialtjänstlagen 4 a kap. Ersättning för barns kostnader för fritidsaktiviteter, som gäller från 2014-07-01, reglerar att barn i årskurs 4-9 har rätt till ersättning för kostnader som gäller ledarledda fritidsaktiviteter. Detta om hushållet haft försörjningsstöd i minst 6 månader under en tolvmånadersperiod. Fritidaktiviteten ska vara regelbunden och ledarledd och främja ett aktivt deltagande i samhällets gemenskap. I Socialtjänstförordningen bestäms att fritidspengen kan uppgå till högst 3000 kr per barn och år. Analys, förslag och motivering Under våren i år har hushåll med barn kartlagts och ett informationsbrev har gått ut till de aktuella familjerna. Vi har skickat ut information till 71 hushåll med 96 barn. Då en ny bestämmelse lagts in i Socialtjänstlagen med ett särskilt kapitel som inte tidigare funnits i lagen, behöver delegat utses för rätten att fatta beslut enligt SoL 4 a kap. Då utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden delegerat beslutanderätt inom sitt ansvarsområde till förvaltningschefen som in sin tur vidaredelegerar, föreslås att SoL 4 a kap. hanteras på samma sätt. Konsekvenser Fritidspengen är en ny kostnad för kommunens socialtjänst. Kommunerna kompenseras för denna kostnad och Halmstads kommun har erhållit medel för fritidspengen. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts inom enheten för ekonomiskt bistånd. Andra grupper -- 2

Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor Inga bilagor följer med denna skrivelse För Utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ingrid Nedmark Verksamhetschef 3

1(7) Tjänsteskrivelse 2014-09-09 Diarienummer: UAN 2014/0347 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 0738-11 88 44 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2013/2014 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2013/2014. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras: a. En djupare analys av orsakerna mellan de varierande resultaten gällande andelen elever som får en yrkesexamen på yrkesprogrammen ska genomföras. Ett utbyte om olika framgångsfaktorer mellan de olika yrkesprogrammen ska genomföras, med start på rektorsnivå. b. Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Alla matematiklärare ska ingå i denna satsning. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. c. Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllese och en mer likvärdig bedömning i samtliga ämnen och kurser fortsätter under kommande år. d. En utvärdering av Rutin för arbete med elever i behov av stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram ska genomföras i slutet av läsåret. Resultatet av utvärderingen ska redovisas för nämnden. e. För att ge grundskolans elever en mer realistisk bild av vad de olika gymnasieprogrammen innebär ska en utveckling ske av arbetet med att erbjuda grundskoleelever att skugga en elev eller klass på gymnasieskolan. Utveckling ska sikta mot att fler elever inom grundskolan använder sig av möjligheten till skuggning. 1

f. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Sammanfattning Enligt skollagen ska varje huvudman genom ett systematiskt kvalitetsarbete planera, följa upp och utveckla utbildningen. Resultatrapporten för gymnasieskolan läsår 2013/2014 är en del i detta arbete. I rapporten presenteras statistik som hämtats från förra läsåret. Utifrån innehållet i rapporten så har förvaltningen identifierat ett antal åtgärder som behöver vidtas. Flera av dessa åtgärder är långsiktiga och kommer att kräva ett bibehållet fokus över ett antal år för att ge effekt. Andelen elever med yrkesexamen varierar kraftigt mellan de olika programmen. En djupare analys av vad dessa skillnader beror på föreslås genomföras och ett utbyte startas mellan rektorerna för de olika programmen. Det pågående utvecklingsarbetet inom matematiken förslås fortsätta. För att öka måluppfyllelsen i alla ämnen föreslås även arbetet med Bedömning för lärande (BFL), där alla lärare ska ingå, fortsätta kommande år. För att säkerställa att elever i behov av stöd får det stöd de behöver föreslås att en utvärdering av den nya rutinen Rutin för arbete med elever i behov av stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram ska göras i slutet av läsåret 2014/2015. För att minska avbrotten som innebär att elever byter skola och program föreslås att arbetet med skuggning ska utvecklas. Skuggning innebär att grundskoleelever följer en gymnasieelev eller en klass under en dag och därmed kan skaffa sig en bättre bild av vad programmet innebär. Ärendet Uppdrag Enligt skollagen 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolnivå. Bakgrund För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. Modellen är fastställd i ledningsgruppen för Halmstad Utbildning och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har tidigare informerats om modellens upplägg. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en 2

resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande gymnasieexamen, betygsstatistik med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. Detta är resultatrapporten för läsåret 2013/2014. Åtgärderna som nämnden beslutar om i denna rapport kommer att följas upp i samband med nästa års resultatrapport. Beslut som fattades med anledning av fjolårets resultatrapport följs upp i denna rapport. Fler av åtgärderna som beslutades föregående år föreslås fortsätta för att de ska få verkligt genomslag i verksamheten. Vikten om ett långsiktigt i det systematiska kvalitetsarbetet framkommer också i styrdokumenten. I rapporten görs en genomgång av elevernas resultat på huvudmannanivå. I årets rapport ingår alla de gymnasiegemensamma ämnena. Dessa resultat presenteras för avgångseleverna. Anledningen till detta är att programmen läser de olika kurserna vid olika tillfällen. Vissa läser till exempel historia i årskurs 2 medan andra gör det i årskurs 3. Programmen gör dessutom förändringar mellan åren. I med detta är det endast avgångselevernas resultat som är möjliga att jämföra från år till år. Godkända betyg i kurserna Svenska 1, Engelska 5 och Matematik 1a, 1b och 1c är ett krav för att eleverna ska få sin gymnasieexamen. Därför presenteras resultaten för dessa kurser för eleverna i årskurs 1, på de program där betyg är satta under läsåret 2013/2014. Vissa program läser dessa kurser på fler än två terminer och då finns inte betygen med. Inför sina träffa mer rektorerna tar kvalitetsutvecklaren fram de aktuella siffror som finns för de gymnasiegemensamma ämnena. Om elever till exempel fått betyg i samhällskunskap i årskurs 1 eller 2 under läsåret 2013/2014 så får rektor tillgång till dessa siffror. Detta för att säkerställa att eventuella problem upptäcks och kan hanteras innan eleverna avslutar sina studier. Gällande statistiken från Extens så är det viktigt att påpeka att den visar på ögonblicksbilder för elever som fortfarande går kvar i gymnasieskolan. I dagsläget är systemet uppbyggt utan att det finns några tydliga brytperioder. Det innebär att om en elev till exempel lyckas höja sitt betyg från F till E så får det direkt genomslag i systemet. Det innebär att siffrorna kan slå på upp till någon enstaka procentenhet beroende på när man tittar i systemet. Dock visar statistiken på tydliga tendenser, varför den ändå är relevant att redovisa. För att minimera påverkan av detta så har statistiken plockats ur systemet innan läsårsstarten för 2014/2015. Detta för att siffrorna från det avslutade läsåret då belyser resultaten som eleverna fått i sina betyg vid kursslut. Majoriteten av betygsstatistiken från Extens är utplockade ur systemet den 5 och 6 augusti. Detta sammanslaget innebär att siffrorna kommer att vara något annorlunda när Skolverket presenterar dem i SIRIS och Jämförelsetal under nästa år. I rapporten presenteras resultaten för de nationella programmen. Lärlingsutbildningens elever ingår i de program som de läser motsvarande utbildning för om inte annat anges specifik. Statistiken gäller endast de kommunala gymnasieskolorna. Statistiken kring frånvaron är hämtad från frånvarosystemet Skola24 och bearbetad av systemansvarig. 3

Statistiken kring åtgärdsporgrammen finns inte registerad i något system. Den är manuellt framtagen av personal på de olika enheterna och bearbetad av kvalitetsutvecklaren. Analys, förslag och motivering I årets resultatrapport finns för första gången resultat för avgångselever som läst inom ramen för GY11. Det innebär att det är många nyheter och att jämförbarheten tillbaka i tiden är svår inom flera områden. En nyhet är att det införts en gymnasieexamen, som är uppdelad i en yrkesexamen och en högskoleförberedande examen. Nämnden hade som mål att 80 procent av eleverna skulle ta gymnasieexamen och resultatet blev ca 82 procent. Om detta är bra eller dåligt i förhållande till riket återstår att se. Det som framgår tydligt i resultatrapporten är att det är för få elever som klarar sin yrkesexamen. Skillnaderna mellan yrkesprogrammen avseende denna fråga är också stora. På exempelvis Bygg- och anläggningsprogrammet fick ca 91 procent av eleverna en yrkesexamen, medan endast ca 60 procent fick det på Vård- och omsorgsprogrammet. Detta trots att eleverna hade med sig ungefär samma medelbetyg från grundskolan. En av orsakerna bakom detta är att ca 27 procent av eleverna på Vård- och omsorgsprogrammet inte fick godkänt på sitt gymnasiearbete. Orsaken till detta och andra orsaker som kan förklara skillnader som finns, behöver analyseras djupare. Programmen har givetvis olika förutsättningar och omständigheter, men här finns ändå en stor potential för att få till ett positivt utbyte och kollegialt lärande mellan programmen. I rapporten så framkommer även att många av de elever som i årskurs 1 läsåret 2011/2012 fick ett F i någon av kurserna Matematik 1a, 1b eller 1c hade fått ett godkänt betyg när de väl gick ut årskurs 3 i juni 2014. Från att det var 23 procent av eleverna som hade ett F var det ca 7 procent som hade kvar det när de gick ur gymnasieskolan. Vi kan också se en relativ förbättring av resultaten genom att det är färre elever som får ett F i Matematik 1a, 1b eller 1c när de läser kursen i årskurs 1 (med något undantag). Fortfarande är det dock allt för många som får ett F i dessa kurser. Fortsatta satsningar är därmed av vikt. Därutöver kan vi se att det även finns en för stor andel elever som är underkända i naturkunskap. I många fall undervisar naturkunskapslärarna även i matematik, varför vi bör se synergieffekter även på detta ämne från satsningen på Matematiklyftet. Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning kommer också riktas mot alla lärare för att få en ökad måluppfyllelse i samtliga ämnen. Även denna satsning kommer förhoppningsvis minska andelen underkända i naturkunskap på sikt. Om vi studerar programmens resultat och elevstuktur så framkommer att vi överlag kan se att ungdomars socioekonomiska bakgrund fortfarande spelar stor roll för resultaten. Som ett exempel så resulterar välutbildade föräldrar i att utbildning ses som naturligt och en självklarhet i hemmet. Dessa föräldrar kan även stödja elever bättre när de behöver hjälp med sitt skolarbete. Detta gynnar dessa elever avsevärt. Forskning visar att skolan kan kompensera för skillnader i socioekonomisk bakgrund, men att detta samtidigt är allt annat än lätt. Forskning av Dylan Wiliam, som är professor och arbetar med att utveckla effektiv och evidensbaserad formativ bedömning, visar också att en undervisning som präglas av en formativ bedömning gynnar alla elever, men särskilt lågpresterande elever. Eftersom det finns fler lågpresterande elever bland de som har sämre socioekonomiska förutsättningar så blir en satsning på Bedömning för 4

lärande/formativ bedömning också en satsning på att bli bättre på skolans kompensatoriska uppdrag. En annan mycket viktig del i det kompensatoriska uppdraget är att ha en fungerande verksamhet för elever i behov av särskilt stöd. Det finns nu en ny lagstiftning på plats gällande elever i behov av stöd och särskilt stöd. Den innebär i korthet att elever som är i behov av stöd först ska ges detta i form av extra anpassningar av den ordinarie undervisningen. Först om flera olika sätt av anpassningar har gjorts så ska en utredning om eleven behöver särskilt stöd göras. Om eleven bedöms att behöva ett särskilt stöd så ska ett åtgärdsprogram upprättas. Syftet med lagstiftningen är att minska tiden som läggs på dokumentation och istället lägga fokus på de faktiska åtgärderna. En ny gemensam rutin som bygger på den nya lagstiftningen har tagits fram. Det är mycket viktigt att denna rutin implementeras på ett bra sätt ute på skolorna. Det är också viktigt att rutinerna upplevs som ett stöd av verksamheten. Därför bör dessa rutiner utvärderas ordentligt i slutet av läsåret. I rapporten framkommer det att den vanligaste orsaken till avbrott bland studenterna är att de byter sin utbildning. Under läsåret 2013/2014 var det 34 elever som bytte skola, vara av 15 var i årskurs 2 och 3. Av eleverna i åk 1 bytte 11 skola i oktober eller senare. Eleverna har angett att utbildningen de hamnade på inte intresserade dem eller var för svår. Om dessa elever kunde välja rätt program från början skulle det innebära en stor vinst, både för dem själva och rent samhällsekonomiskt. Insatser behöver göras både på grundskolans studie- och yrkesvägledning och gymnasiets information om programmen. Utifrån de resultat som har framkommit i rapporten så föreslås nämnden att besluta om vissa övergripande åtgärder som är gemensamma för hela Halmstad Utbildning. Utöver de åtgärder som nämnden beslutar om tar varje rektor tillsammans med sin personal fram förslag på åtgärder utifrån de resultat som är aktuella för just deras program. Det är här det viktigaste arbetet sker då resultaten i många fall skiljer sig mycket mellan programmen. Alla åtgärder samlas in av förvaltningen och åtgärderna sammanställs och redovisas till nämnden. I samband med genomgången av nästkommande års resultatrapport så följs rektorernas beslutade åtgärder upp i ett samtal mellan rektor och kvalitetsutvecklare. Nämnden föreslås besluta om följande övergripande åtgärder: En djupare analys av orsakerna mellan de varierande resultaten gällande andelen elever som får en yrkesexamen på yrkesprogrammen ska genomföras. Ett utbyte om olika framgångsfaktorer mellan de olika yrkesprogrammen ska genomföras, med start på rektorsnivå. Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Alla matematiklärare ska ingå i denna satsning. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllese och en mer likvärdig bedömning i samtliga ämnen och kurser fortsätter under kommande år. 5

En utvärdering av Rutin för arbete med elever i behov av stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram ska genomföras i slutet av läsåret. Resultatet av utvärderingen ska redovisas för nämnden. För att ge grundskolans elever en mer realistisk bild av vad de olika gymnasieprogrammen innebär ska en utveckling ske av arbetet med att erbjuda grundskoleelever att skugga en elev eller klass på gymnasieskolan. Utveckling ska sikta mot att fler elever inom grundskolan använder sig av möjligheten till skuggning. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Konsekvenser Genom att hålla fast vid flera av de stora utvecklingsinsatser som nämnden redan beslutat under flera år förbättras möjligheten att nå större framgång i dessa satsningar. Eftersom resultat tas fram för varje rektorsenhet så kan varje program utöver de gemensamma åtgärderna, arbeta specifikt med de utmaningar som de står inför. Ärendets beredning Inom kommunen Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Som stöd till de övergripande analyserna och förslagen på gemensamma åtgärder har en diskussion förts om resultaten på ett pedagogiskt möte, ett form där alla gymnasierektorer träffas. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information om rapporten har skett i sedvanlig ordning i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2013/2014 För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 6

Ann-Sofie Hammargren Skolchef 7

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2013/2014 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Föregående års beslutade åtgärder... 7 Övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån årets resultatrapport... 9 Betygspoäng, gymnasieexamen och behörighet läsåret 2013/2014... 11 Betyg i gymnasiegemensamma ämnen och gymnasiearbetet... 15 Genomströmning och studieavbrott... 27 Frånvaro... 31 Andel elever med mer än 10 procent F och andel elever med åtgärdsprogram... 33 Andel elever som påbörjat högskoleutbildning... 37 2

Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvarar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. Detta är resultatrapporten för läsåret 2013/2014. I rapporten presenteras uppgifter som andel elever med gymnasieexamen, betygsstatistik, genomströmning av elever, andel elever med åtgärdsprogram, frånvarostatistik, andel färdiga elever som påbörjat högskolestudier med mera. Rapporten presenteras på övergripande nivå indelat i kön, på skolnivå och på programnivå. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. I rapporten ingår en rapportering av de åtgärder som nämnden beslutade om i samband med föregående års resultatrapport. Efter att rapporten är klar träffar kvalitetutvecklaren varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal vidare anlysera resultaten och sedan planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. 3

De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. De övergripande åtgärder som nämnden beslutat om föregående år följs upp i årets rapport. Tillvägagångssättet kring Elevbarometern är snarlikt. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för Halmstad Utbildning. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, IKT-anvädning, utbildningskvalité, inflytande mm.) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 4

Kommentar till statistiken i rapporten Statistiken i rapporten har två primära källor. Extens, vilket är vårt eget elevregistreringssystem. Härifrån kommer alla uppgifter som hanterar förra läsårets resultat, samt avbrottsstatistik. Där upptill används Skolverkets databaser SIRIS och Jämförelsetal och berör då framförallt jämförelser med andra städer och över tid. För att få fram relevanta jämförelser för en kommun av Halmstads storlek görs en jämförelse med kommungruppen större städer, där Halmstad ingår. År 2014 är det 31 kommuner som har 50 000 200 000 invånare och tätortsgrad på minst 70 procent, och därmed klassas som större städer. Årskullen som tog studenten under 2014 var den första som gick ur gymnasieskolan i from av Gy11. Gy 11 innebar bland annat att det infördes en ny gymnasieexamen, som delas upp i högskoleförberedande examen och i yrkesexamen. En annan förändring är att alla som läser på yrkesprogrammen inte längre automatiskt blir behöriga till högskolan. Detta påverkar möjligheten att göra jämförelser tillbaka i tiden, varför jämförelser för avgångsklasserna inte kommer att jämföras med föregående läsårs avgångsklasser. Gällande statistiken från Extens så är det viktigt att påpeka att den visar på ögonblicksbilder för elever som fortfarande går kvar i gymnasieskolan. I dagsläget är systemet uppbyggt utan att det finns några tydliga brytperioder. Det innebär att om en elev till exempel lyckas höja sitt betyg från F till E så får det direkt genomslag i systemet.. Det innebär att siffrorna kan slå på upp till någon enstaka procentenhet beroende på när man tittar i systemet. Dock visar statistiken på tydliga tendenser, varför den ändå är relevant att redovisa. För att minimera påverkan av detta så har statistiken plockats ur systemet innan läsårsstarten för 2014/2015. Detta för att siffrorna från det avslutade läsåret då belyser resultaten som eleverna fått i sina betyg vid kursslut. Majoriteten av betygsstatistiken från Extens är utplockade ur systemet den 5 och 6 augusti. Detta sammanslaget innebär att siffrorna kommer att vara något annorlunda när Skolverket presenterar dem i SIRIS och Jämförelsetal under nästa år. Statistiken för kursbetyg för Engelska 5, Svenska 1 och Matematik 1a, b och c är för åk 1 och avgångselevernas betyg. Detta gör att den är relativit jämförbar med föregående års resultat. På en del program läses dock både svenska och matematik på tre terminer jämfört med tidigare två, vilket gör att totalresultaten inte längre är jämförbara för årskurs 1. I de fall jämförelser med tidigare år ska göras så sker det därför bara uppdelat per program. På resterande kurser bland de gymnasiegemensamma ämnena är det avgångselevernas betyg som presenteras då dessa inte läses under samma årskurs och även kan variera på samma program mellan åren. Genom att använda avgångsbetygen blir det möjligt att göra jämförelser över tid. När kvalitetsutvecklaren och rektor träffas används dock de aktuella betygen när de är satta för att säkerställa att eventuella problem upptäcks och kan hanteras innan eleverna avslutar sina studier. I rapporten presenteras resultaten för de nationella programmen. Lärlingsutbildningens elever ingår i de program som de läser motsvarande utbildning för om inte annat anges specifik. Statistiken gäller endast de kommunala gymnasieskolorna. Statistiken kring frånvaron är hämtad från frånvarosystemet Skola24 och bearbetad av systemansvarig. Statistiken kring åtgärdsporgrammen finns inte registerad i något system. Den är manuellt framtagen av personal på de olika enheterna och bearbetad av kvalitetsutvecklaren. Förekommande förkortningar I vissa tabeller är svårt att skriva ut hela namnet på programme, på grund av platsbrist och då används de programförkortningarna som Skolverket fastställt. Dessa är: Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet BF BA EK EE ES FT 5

Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet Industritekniska programmet Pre International Baccalauerate Diploma Program Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet HA HT HU IN Pre-DP NA RL SA TE VF VO Därutöver tillkommer en egen förkortning för lärlingsutbildningen som är LÄ. 6

Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av resultatrapporten för läsåret 2012/213 så fattade nämnden beslut om fem övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Alla matematiklärare ska ingå i denna satsning. Särskilt fokus ska läggas på Matematik 1a och 1b. Under läsåret 2013/2014 har samtliga matematiklärare inom förvaltningen deltagit i matematiklyftet. Fem grupper har bildats, med bas i vilka kurser som lärarna undervisar i. Grupperna har handletts av tre handledare som utbildats av Skolverket. Två handledare från vår egen förvaltning och en som vi fått ta del av från Barn- och ungdomsförvaltningen för att hålla i grundskolematematik för lärare inom introduktionsprogrammen och vuxentutbildningen. Upplägget har varit att grupperna träffats en gång varannan vecka. Det har ingått inläsning av material, diskussion om detta, test av ny metod i klassrummet och sedan en diskussion om hur det gått. Denna modell är fastställd av Skolverket och har stöd i modern forskning. Förvaltningen har utvärderat satsningen genom enkäter bland de deltagande lärarna. I enkätsvaren framgår att matematiklärarna varit överlag nöjda med fortbildningen, även om de upplevt att tempot har varit något högt. Framförallt har de varit nöjda med att träffa andra mattelärare över skolgränserna. Det utgår endast statsbidrag för matematiklyftet ett läsår. Förvaltningen har dock beslutat att fortsätta satsningen på matematiklyftet i egen regi, med de två utbildade handledare som vi nu har. Under läsåret 2014/2015 kommer därför matematiklärarna läsa modulen Bedömning för lärande i matematik. Eftersom tempot har upplevts forcerat, vilket gjort att lärarna inte alltid hunnit pröva metoderna i klassrummet på ett bra sätt, minskas takten till en träff i månaden istället för varannan vecka. Det gör att takten är densamma som den satsning som görs för Bedömning för lärande för alla lärare. Under läsåret har även pilotprojektet PAN genomförts. PAN står för Praktiskt Användbar och Nyttig matematik och har varit ett Nordplusprojekt tillsammas med två skolor från Norge och Danmark. Målet med projektet var att testa hur man kan göra yrkeselever mer motiverade till att studera matematik. Sättet har varit att försöka koppla matten tydligare till det yrke som eleven ska verka inom genom ett samarbete med näringslivet. För Sverige ingick Fordons- och transportprogrammet, i Norge snickare och i Danmark elektriker. Uppgifterna som varje land har tagit fram har testats i respektive land. Överlag är resultaten från projektet positiva. För att kunna göra projektet större och röra fler program kommer detta bli en del i den ansökan som ska lämnas in till KASK-kontoret som en fortsättning på SMIL(E). Den ansökan skrivs under hösten. Att satsningen på matematik har gett positiva effekter går också att se i årets resultatrapport. Under läsåret 2013/2014 påbörjas ett gemensamt utvecklingsarbete med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllelse och en mer likvärdig bedömning i samtliga ämnen och kurser. Under läsåret har de 9 förstelärarna som började i oktober 2013, samt en övrig lärare, genomgått en utbildning för att bli samtalsledare i Bedömning för lärande (BFL). Utbildningsinsatsen har genomförts av Anders Holmgren som är utvecklingsledare i Borås stad och ansvarig för den satsning på BFL som har genomförts under snart 5 år där. Samtalsledarna kommer under läsåret 2014/2015 fungera som handledare i samtalsgrupper på mellan 8-12 lärare. Alla lärarna utom matematiklärarna (som har ett eget upplägg, se ovan) ingår i satsningen. Dessa grupper kommer att samlas en gång i månaden till 1,5-2 timmars träffar med fokus på BFL. Upplägget på mötena följer en fast struktur som bygger på att lärarna får till sig ny kunskap om BFL och utbyter erfarenheter, de tar fram en handlingsplan om vad de ska pröva i klassrummet till nästa gång. Nästa möte inleds med en tillbakablick på hur det har gått och lärarna ger varandra feedback. Alla ska få delge sina erfarenheter. De får mer kunskap om fler BFLtekniker där de kan välja att pröva någon. De tar fram en ny handlingsplan inför nästa gång osv. Det är mycket viktigt att säkerställa att fokus är på BFL och inte andra praktiska saker som finns i lärarnas vardag. Det är samtalsledarnas uppgift att se till att mötet behåller rätt fokus. Mellan träffarna har tid avsatts för att kunna reflektera över innehåller och kunna byta idéer kring hur man kan använda det man lärt sig i undervisningen. Metoden är utvecklad av professor Dylan Wiliam och har bland annat gett goda resultat i Borås. 7

Alla lärare har fått en grundläggande föreläsning om vad BFL handlar om och information om hur fortbildningsinsatsen ska läggas upp. Detta har varit i syfte att förbereda lärarna inför vad som påbörjas under läsåret 2014/2015. Överlag har det mottagits positivt att lärarna får möjlighet att få särskilda träffar som endast är till för att diskutera och utveckla undervisningen. Förvaltningen ska förbereda införandet av ett nytt arbetssätt för att hantera elever i behov av särskilt stöd, utifrån det nya lagförslag som ha lagts fram gällande åtgärdsprogram. Gemensamma rutiner om hur vi hanterar elever i behov av särskilt stöd ska finnas på plats 1 maj 2014, under förutsättning att riksdagen beslutar enligt regeringens förslag. Riksdagen antog nya regler som började gälla 1 juli 2014. Vid det laget hade förvaltningen tagit fram och fastställt nya rutiner som bygger på de nya reglerna. Rutinerna togs fram av en arbetsgrupp med representanter från alla skolorna och som leddes av kvalitetutvecklaren. Under sommaren 2014 gav Skolverket ut nya allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Efter det gjorde några smärre justeringar av rutinerna och dessa fastställdes av ledningsgruppen för Halmstad Utbildning den 8 augusti och gäller från läsårsstart 2014/2015. Varje skola har nu i uppdrag att implementera de nya rutinerna. För att öka andelen elever som går en UF-utbildning ska insatserna för att öka andelen lärare med UF-handledarutbildning med särskilt fokus på yrkesprogrammen fortsätta. Under året har ett flertal nya UF-handledare utbildats på alla skolorna. Andelen elever inom den kommunala gymnasieskolan som genomför ett UF-år läsåret 2013/2014 var 28 procent. Detta är en ökning på sammanlagt 22,2 procentenheter jämfört med föregående år. Fördelat per skola så har 42 procent av Kattegattgymnasiets elever genomgått ett UF-år, 22 procent av Sannarpsgymnasiet och 12 procent av Sturegymnasiet. Kattegattgymnasiet blev detta läsår den femte gymnasieskolan i Sverige när det gäller andelen elever som genomför ett UF-år. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Sammanställningen är genomförd i form av en rapport och redovisades som ett informationsärende på Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens möte den 31 mars och den 22 april. 8

Övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån årets resultatrapport I årets resultatrapport finns för första gången resultat för avgångselever som läst inom ramen för GY11. Det innebär att det är många nyheter och att jämförbarheten tillbaka i tiden är svår inom flera områden. En nyhet är att det införts en gymnasieexamen, som är uppdelad i en yrkesexamen och en högskoleförberedande examen. Nämnden hade som mål att 80 procent av eleverna skulle ta gymnasieexamen och resultatet blev ca 82 procent. Om detta är bra eller dåligt i förhållande till riket återstår att se. Det som framgår tydligt i resultatrapporten är att det är för få elever som klarar sin yrkesexamen. Skillnaderna mellan yrkesprogrammen avseende denna fråga är också stora. På exempelvis Bygg- och anläggningsprogrammet fick ca 91 procent av eleverna en yrkesexamen, medan endast ca 60 procent fick det på Vård- och omsorgsprogrammet. Detta trots att eleverna hade med sig ungefär samma medelbetyg från grundskolan. En av orsakerna bakom detta är att ca 27 procent av eleverna på Vård- och omsorgsprogrammet inte fick godkänt på sitt gymnasiearbete. Orsaken till detta och andra orsaker som kan förklara skillnader som finns, behöver analyseras djupare. Programmen har givetvis olika förutsättningar och omständigheter, men här finns ändå en stor potential för att få till ett positivt utbyte och kollegialt lärande mellan programmen. I rapporten så framkommer även att många av de elever som i årskurs 1 läsåret 2011/2012 fick ett F i någon av kurserna Matematik 1a, 1b eller 1c hade fått ett godkänt betyg när de väl gick ut årskurs 3 i juni 2014. Från att det var 23 procent av eleverna som hade ett F var det ca 7 procent som hade kvar det när de gick ur gymnasieskolan. Vi kan också se en relativ förbättring av resultaten genom att det är färre elever som får ett F i Matematik 1a, 1b eller 1c när de läser kursen i årskurs 1 (med något undantag). Fortfarande är det dock allt för många som får ett F i dessa kurser. Fortsatta satsningar är därmed av vikt. Därutöver kan vi se att det även finns en för stor andel elever som är underkända i naturkunskap. I många fall undervisar naturkunskapslärarna även i matematik, varför vi bör se synergieffekter även på detta ämne från satsningen på Matematiklyftet. Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning kommer också riktas mot alla lärare för att få en ökad måluppfyllelse i samtliga ämnen. Även denna satsning kommer förhoppningsvis minska andelen underkända i naturkunskap på sikt. Om vi studerar programmens resultat och elevstuktur så framkommer att vi överlag kan se att ungdomars socioekonomiska bakgrund fortfarande spelar stor roll för resultaten. Som ett exempel så resulterar välutbildade föräldrar i att utbildning ses som naturligt och en självklarhet i hemmet. Dessa föräldrar kan även stödja elever bättre när de behöver hjälp med sitt skolarbete. Detta gynnar dessa elever avsevärt. Forskning visar att skolan kan kompensera för skillnader i socioekonomisk bakgrund, men att detta samtidigt är allt annat än lätt. Forskning av Dylan Wiliam, som är professor och arbetar med att utveckla effektiv och evidensbaserad formativ bedömning, visar också att en undervisning som präglas av en formativ bedömning gynnar alla elever, men särskilt lågpresterande elever. Eftersom det finns fler lågpresterande elever bland de som har sämre socioekonomiska förutsättningar så blir en satsning på Bedömning för lärande/formativ bedömning också en satsning på att bli bättre på skolans kompensatoriska uppdrag. En annan mycket viktig del i det kompensatoriska uppdraget är att ha en fungerande verksamhet för elever i behov av särskilt stöd. Det finns nu en ny lagstiftning på plats gällande elever i behov av stöd och särskilt stöd. Den innebär i korthet att elever som är i behov av stöd först ska ges detta i form av extra anpassningar av den ordinarie undervisningen. Först om flera olika sätt av anpassningar har gjorts så ska en utredning om eleven behöver särskilt stöd göras. Om eleven bedöms att behöva ett särskilt stöd så ska ett åtgärdsprogram upprättas. Syftet med lagstiftningen är att minska tiden som läggs på dokumentation och istället lägga fokus på de faktiska åtgärderna. En ny gemensam rutin som bygger på den nya lagstiftningen har tagits fram. Det är mycket viktigt att denna rutin implementeras på ett bra sätt ute på skolorna. Det är också viktigt att rutinerna upplevs som ett stöd av verksamheten. Därför bör dessa rutiner utvärderas ordentligt i slutet av läsåret. I rapporten framkommer det att den vanligaste orsaken till avbrott bland studenterna är att de byter sin utbildning. Under läsåret 2013/2014 var det 34 elever som bytte skola, vara av 15 var i årskurs 2 och 3. Av eleverna i åk 1 bytte 11 skola i oktober eller senare. Eleverna har angett att utbildningen de hamnade på inte intresserade dem eller var för svår. Om dessa elever kunde välja rätt program från början skulle det innebära en stor vinst, både för dem själva och rent samhällsekonomiskt. Insatser 9

behöver göras både på grundskolans studie- och yrkesvägledning och gymnasiets information om programmen. Utifrån de resultat som har framkommit i rapporten så föreslås nämnden att besluta om vissa övergripande åtgärder som är gemensamma för hela Halmstad Utbildning. Utöver de åtgärder som nämnden beslutar om tar varje rektor tillsammans med sin personal fram förslag på åtgärder utifrån de resultat som är aktuella för just deras program. Det är här det viktigaste arbetet sker då resultaten i många fall skiljer sig mycket mellan programmen. Alla åtgärder samlas in av förvaltningen och åtgärderna sammanställs och redovisas till nämnden. I samband med genomgången av nästkommande års resultatrapport så följs rektorernas beslutade åtgärder upp i ett samtal mellan rektor och kvalitetsutvecklare. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Gällande matematiken kan vi se en positiv utveckling, men fortfarande är andelen elever med underkänt allt för stor. Satsningen på Bedömning för lärande kommer behöva pågå ett antal år framöver för att ge det önskade resultatet med högre måluppfyllelse i alla ämnen. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: En djupare analys av orsakerna mellan de varierande resultaten gällande andelen elever som får en yrkesexamen på yrkesprogrammen ska genomföras. Ett utbyte om olika framgångsfaktorer mellan de olika yrkesprogrammen ska genomföras, med start på rektorsnivå. Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Alla matematiklärare ska ingå i denna satsning. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllese och en mer likvärdig bedömning i samtliga ämnen och kurser fortsätter under kommande år. En utvärdering av Rutin för arbete med elever i behov av stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram ska genomföras i slutet av läsåret. Resultatet av utvärderingen ska redovisas för nämnden. För att ge grundskolans elever en mer realistisk bild av vad de olika gymnasieprogrammen innebär ska en utveckling ske av arbetet med att erbjuda grundskoleelever att skugga en elev eller klass på gymnasieskolan. Utveckling ska sikta mot att fler elever inom grundskolan använder sig av möjligheten till skuggning. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 10

Betygspoäng, gymnasieexamen och behörighet läsåret 2013/2014 Tabellerna visar antal elever som berörs, andel elever gymnasieexamen, poänggenomsnitt och andelen av eleverna som har en grundläggande behörighet till högskolan. Gymnasieexamen Halmstad Utbildning Kön Antal elever Andel elever med gy.ex % Poängsnitt Behörig % Pojke 514 80,55 14,11 70,77 Flicka 448 84,15 15,26 94,16 Total 962 82,22 14,66 81,92 Statistiken visar de sammanlagda siffrorna för de tre kommunala gymnasieskolorna. Vi kan se att 82,22 procent av den första årskullen som gick ur den nya gymnasieskolan GY11 fick sin gymnasieexamen. I dagsläget finns det ingen möjlighet till jämförelse med hur detta resultat står sig i förhållande till riket. Vi kan även se att skillnaderna mellan könen kvarstår. 94,16 procent av tjejerna fick en gymnasieexamen, medan endast 70,77 procent av killarna fick det. Vi kan också konstatera att poängsnittet har ökat från föregående år då det låg på 14,44. Vi ska dock vara försiktiga med jämförelser tillbaka i tiden då det nya betygssystemet påverkar sammanställningen av poängsnittet. I den tidigare betygsskalan motsvarade betygssnitten av följande värden: IG = 0 poäng, G = 10 poäng, VG = 15 poäng och MVG = 20 poäng. Betygssnittet fick man fram genom att multiplicera poängen på kursen med det poäng som betyget man fick i kursen var värd. Alla poängen adderades sedan ihop och delades på det totala antal poäng eleven läst under gymnasiet. Uträkningsmetoden är fortfarande den samma, men med fler betygssteg finns också en större variation mellan vad betygen är värda. Nu gäller följande: F = 0, E = 10, D = 12,5, C = 15, B = 17,5 och A = 20. De elever som t.ex. tidigare fick veta att de låg på VG+ kan nu istället få ett B och därmed kan få ett högre poängsnitt. Å andra sidan har kraven för att kunna få högsta betyg ökat i flera kurser. Slutsatsen är dock att jämförelser tillbaka i tiden blir svåra. Andelen som är behöriga till grundläggande gymnasiestudier är inte jämförbart med tidigare år då GY11 innebar att alla yrkesprogram inte längre per automatik leder till behörighet till gymnasieskolan. Yrkesexamen Yrkesprogram Programkod Antal elever Andel med yrkes.ex. % Poängsnitt Behörig % Kattegattgymnasiet BA 68 91,18 14,25 16,13 EE 44 72,73 13,15 31,25 FT 28 71,43 13,94 15,00 IN 8 62,50 12,51 20,00 VF 14 85,71 13,69 16,67 Total 162 80,86 13,81 19,85 Sannarpgymnasiet BF 39 58,97 13,01 65,22 VO 47 59,57 14,14 82,14 Total 86 59,30 13,63 74,51 Sturegymnasiet BF 2 0,00 - - HA 18 44,44 13,48 75,00 HT 16 56,25 14,42 100,00 RL 42 73,81 14,48 25,81 Total 78 61,54 14,30 47,92 Total 326 70,55 13,88 37,83 I tabellen ovan kan vi se andel elever med yrkeexamen fördelat per skola och program. Totalt sett ser vi att 70,55 procent av eleverna som gick på yrkesprogrammen fick en yrkesexamen. För att få en yrkesexamen krävs godkänt betyg i en eller flera kurser i svenska, eller svenska som andraspråk, 11

engelska och matematik och gymnasiearbetet. Av programmets 2500 poäng krävs det också att minst 2250 poäng är godkända. Vi kan se en kraftig variation mellan programmen, där Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) har störst andel med yrkesexamen och Handels- och administrationsprogrammet (HA) har lägst andel, där mindre än hälften av eleverna fick sin yrkesexamen. Överlag ligger Kattgattgymnasiet bättre till än Sannarpgymnasiet och Sturegymnasiet. En jämförelse har gjorts med elevernas medelbetyg från grundskolan och det är tydligt att hela förklaringen inte finns där. Fordons- och transportprogrammet (FT) hade till exempel ungefär samma medelvärde på elevernas betyg som handels- och administrationsprogrammet. Och ingångsvärdena för eleverna på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) var bara marginellt sämre än Bygg- och anläggningsprogrammets (BA). Dessa skillnader behöver analyseras vidare med ansvariga rektorer. Här finns en stor möjlighet att få till ett bra utbyte och att lära av varandra. Vi kan se att det skiljer sig åt mellan programmen om eleverna dessutom fått en högskolebehörighet eller inte. Här är resultatet det motsatta. Vi ser att av de som fått en yrkesexamen så är det 19,85 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet som även läst in en högskolebehörighet medan det är 74,51 procent på Sannarpsgymnasiet och 47,92 procent på Sturegymnasiet. Det är väl till viss del naturligt efter programmens karaktär. Man kan till exempel tänka sig att flera av de som läser på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) vill gå vidare och läsa till sjuksköterska, medan elever på Fordons- och transportprogrammet (FT) räknar med att börja arbeta direkt. Det beror också på om skolan valt att erbjuda högskoleförberedande examen inom ramen för programmet eller om eleven måste välja till kurser inom ramen för individuellt val, eller läsa utökat program. Högskoleförberedande examen Högskoleförberedande program Programkod Antal elever Andel med högskoleförb.ex % Poängsnitt Behörig % Kattegattgymnasiet EK 74 93,24 14,86 100,00 NA 103 98,06 16,32 100,00 TE 84 86,90 13,89 100,00 Total 261 93,10 15,18 100,00 Sannarpsgymnasiet HU 6 100,00 16,34 100,00 NA 50 90,00 15,67 100,00 SA 162 84,57 14,49 100,00 Total 218 86,24 14,83 100,00 Sturegymnasiet ES 128 82,81 14,95 100,00 SA 29 82,76 14,20 100,00 Total 157 82,80 14,81 100,00 Total 636 88,21 14,98 100,00 I tabellen ovan ser vi andelen elever som fick en högskoleförberedande examen. Vi ser att totalt sett var det 88,21 procent av eleverna som fick sin examen. För att få en högskoleförberedande examen krävs det att eleven har minst 2250 av 2500 gymnasiepoäng, ett godkänt gymnasiearbete samt godkänt i Svenska/Svenska för andraspråk 3, Engelska 6 och Matematik 1. Tidigare räknades högskolebehörigheten ut genom att kontrollera om de elever som fått ett slutbetyg också hade uppnått högskolebehörighet. Nu räknas detta istället ut genom att kontrollera de som fått en högskoleförberedande examen. Eftersom kraven för att få en högskoleförberedande examen är samma som en grundläggande högskolebehörighet blir siffran för de högskoleförberedande programmen alltid 100 procent. 12

Jämförelse med andra kommuner i gruppen större städer mellan läsår 2003/2004 och 2012/2013 Nedan görs en jämförelse med gruppen större städer, samt en historisk tillbackablick på10 år för att se på hur betygspoängen har utvecklats för de Nationella och Specialutformade programmen. Huvudmän Betygspoäng, totalt i genomsnitt 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Lund 14,9 14,8 15,0 15,1 15,0 14,9 14,9 14,9 14,7 14,9 Hässleholm 13,6 13,8 14,0 14,1 14,2 14,3 14,1 14,1 14,5 14,8 Luleå 14,5 14,4 14,5 14,7 14,5 14,4 14,2 14,3 14,5 14,7 Linköping 14,0 14,0 14,1 14,1 14,2 14,2 14,2 14,4 14,5 14,5 Halmstad 14,2 14,1 14,3 14,5 14,4 14,3 14,2 14,1 14,2 14,4 Uppsala 14,3 14,3 14,3 14,5 14,4 14,4 14,5 14,3 14,3 14,4 Karlskrona 14,0 14,3 14,3 14,2 14,1 14,4 14,3 14,2 14,5 14,3 Borås 13,4 13,7 13,7 13,8 14,0 13,8 14,2 14,2 14,1 14,2 Skövde 14,2 14,2 14,2 14,0 14,3 14,2 14,1 14,2 13,8 14,2 Umeå 14,1 14,1 14,2 14,2 14,3 14,4 14,3 14,4 14,2 14,2 Jönköping 14,1 14,0 14,2 14,1 14,2 14,3 14,1 14,1 14,1 14,1 Varberg 14,7 14,6 14,6 14,2 14,2 14,0 14,3 14,0 14,4 14,1 Gävle 14,0 14,1 14,1 14,3 14,0 13,9 14,1 14,0 14,1 14,0 Karlstad 14,0 14,0 14,1 14,1 14,1 14,1 14,2 13,9 14,2 14,0 Skellefteå 14,1 14,3 14,1 14,0 13,9 14,0 14,0 14,1 13,8 14,0 Uddevalla 14,0 14,1 14,2 13,9 13,9 13,9 13,9 13,9 13,9 14,0 Falun 14,4 14,5 14,4 14,4 14,3 14,5 14,4 14,2 14,5 13,9 Växjö 14,6 14,2 14,5 14,3 14,2 14,0 13,9 13,9 14,1 13,9 Örebro 13,8 13,6 13,9 13,9 13,7 13,9 13,7 13,7 13,7 13,9 Norrköping 14,1 14,0 14,1 14,2 13,9 14,0 13,7 13,8 13,7 13,8 Västerås 14,0 14,0 13,9 14,0 13,8 13,8 13,8 13,8 13,6 13,8 Kristianstad 13,4 13,5 13,6 13,4 13,4 13,3 13,4 13,8 13,6 13,7 Helsingborg 13,6 13,5 13,6 13,7 13,2 13,6 13,7 13,5 13,6 13,6 Sundsvall 14,2 14,1 14,0 13,7 13,6 13,8 13,6 13,8 13,7 13,5 Södertälje 13,3 12,9 13,2 12,9 13,1 13,5 13,1 13,6 13,6 13,5 Örnsköldsvik 14,3 14,6 14,7 14,3 14,2 14,1 14,2 14,0 13,9 13,5 Nyköping 13,6 13,2 13,3 13,4 13,3 13,0 13,3 13,1 13,2 12,8 Eskilstuna 12,9 13,0 13,1 13,0 13,2 14,0 12,7 12,9 12,7 12,7 Kalmar.......... Trollhättan 13,5 13,2 13,1 13,2 13,3 13,2 13,4 13,7 13,5. Östersund 14,0 14,4........ Riket totalt 14,1 14,1 14,1 14,1 14,0 14,1 14,0 14,1 14,0 14,0 Halmstad ligger på 5 plats i jämförelsen gällande läsåret 2012/2013. Det är en förbättring jämfört med föregående år då vi var på 9 plats. Lund utmärker sig med goda resultat genom alla de 10 åren. Det var 2007 som det högsta poängsnittet redovisades med 14,5. Glädjande nog har trenden varit att Halmstad förbättrat sina resultat de senaste åren. I förhållande till riksgenomsnittet så kan vi se att Halmstad legat över eller samma under de tio åren. 13

Nedan presenteras utvecklingen av behörigheten till högskola mellan 2004-2013 i gruppen större städer. Grundlägg behörighet till högskola, andel (%) av elever i huvudmannens skolor Huvudmän 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Luleå 97 95 95 96 96 96 93 93 93 95 Karlskrona 93 93 94 95 97 97 94 92 92 94 Falun 93 94 92 94 92 95 94 92 95 93 Borås 91 92 92 93 94 94 95 94 93 92 Uddevalla 89 89 89 90 93 92 87 87 89 92 Varberg 97 99 97 92 92 92 92 89 93 92 Umeå 88 87 89 89 91 91 89 91 90 91 Hässleholm 83 84 85 88 86 87 86 84 87 90 Linköping 89 90 90 90 91 92 89 90 91 90 Lund 92 92 93 92 91 91 91 89 90 90 Skellefteå 92 94 92 91 93 92 87 89 84 90 Halmstad 89 88 90 90 91 90 86 88 88 89 Jönköping 91 89 90 86 90 93 89 90 89 89 Karlstad 90 91 93 90 89 91 89 86 88 89 Västerås 90 89 88 90 88 91 84 83 86 89 Växjö 93 89 93 91 90 88 86 87 86 88 Gävle 92 91 92 94 91 91 91 90 91 87 Skövde 93 94 92 92 92 95 89 89 88 87 Uppsala 90 88 90 91 88 92 89 88 86 86 Örebro 88 81 87 87 87 90 84 86 85 85 Kristianstad 90 87 88 86 86 84 81 85 85 84 Norrköping 91 92 93 93 90 91 86 87 86 84 Sundsvall 90 88 90 89 89 92 84 88 84 84 Södertälje 78 79 83 79 81 86 78 82 83 84 Örnsköldsvik 92 94 95 90 91 92 91 87 89 84 Helsingborg 84 85 84 83 80 87 83 79 83 83 Nyköping 91 86 89 88 88 87 89 83 87 79 Eskilstuna 78 78 80 82 79 91 77 77 74 74 Kalmar.......... Trollhättan 87 87 80 83 85 82 81 83 82. Östersund 91 93........ Riket totalt 89 89 89 89 89 90 87 87 87 87 Läsåret 2012/2013 var det 89 procent av eleverna som slutade gymnasieskolan som hade en grundläggande behörigheten till högskolan. Det placerar Halmstad på 12 plats, vilket är en placering bättre än föregående två, då vi varit nr 13. Eftersom detta mått inte kommer att vara jämförbart framöver är det sista gången på ett antal år som vi kan göra denna tillbakablick i tiden. 14

Betyg i gymnasiegemensamma ämnen och gymnasiearbetet Nedan presenteras betygen för de gymnasiegemensamma ämnena. För alla ämnen presenteras betygen för eleverna som tog studenten i juni 2014. I kurserna Svenska 1, Engelska 5, Matematik 1a, 1b och 1c finns även elevernas betyg för dem som läsåret 2013/2014 gick årskurs 1. Dessa presenteras endast på programnivå då det på vissa program numera är så att dessa kurser läses på tre terminer, och därmed inte är satta ännu. Att göra en total sammanställning skulle därmed bli missvisande. Särskilt om en jämförelse ska göras med föregående år. Eftersom matematiken har varit ett tydligt förbättringsområde sedan den första resultatrapporten togs fram, kommer utvecklingen där att granskas mer noggrant. Återigen är det viktigt att notera att siffrorna är ögonblicksbilder. Nya betyg registeras kontinuerligt, med andra ord kan ett gammalt F ha blivit ett E. Därmed varierar siffrorna något beroende på vilken dag som de är hämtade ut systemet. Betygsstatistiken är hämtad den 5 och 6 augusti. Matematik Nedan presenteras resultaten för avgångseleverna från 2014 uppdelat per kurs och kön. Betyg avgångsklassenar 2014 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Matematik 1a Flicka - - 10,00% 9,00% 65,00% 16,00% - 100 Pojke 0,46% 0,46% 5,96% 10,55% 71,10% 11,01% 0,46% 218 Total 0,31% 0,31% 7,23% 10,06% 69,18% 12,58% 0,31% 318 Matematik 1b Flicka 1,65% 4,55% 15,29% 19,42% 52,48% 6,61% - 242 Pojke 1,99% 3,31% 11,92% 19,21% 55,63% 7,95% - 151 Total 1,78% 4,07% 13,99% 19,34% 53,69% 7,12% - 393 Matematik 1c Flicka 17,82% 13,86% 25,74% 20,79% 21,78% - - 101 Pojke 15,44% 17,65% 25,74% 25,00% 15,44% 0,74% - 136 Total 16,46% 16,03% 25,74% 23,21% 18,14% 0,42% - 237 Total 4,96% 5,80% 14,66% 17,19% 50,00% 7,28% 0,11% 948 Nedan presenteras resultaten för avgångseleverna från 2014 uppdelat per program. Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F - Total Kurs Program % % % % % % % Antal Matematik 1a BA - 1,49% 4,48% 5,97% 82,09% 5,97% - 67 BF - - 7,32% 12,20% 70,73% 9,76% - 41 EE - - 11,36% 13,64% 75,00% - - 44 FT 4,00% - 4,00% 8,00% 68,00% 16,00% - 25 HA - - 6,25% 6,25% 50,00% 37,50% - 16 HT - - 6,67% 6,67% 66,67% 20,00% - 15 IN - - 12,50% - 62,50% 12,50% 12,50% 8 RL - - 14,29% 19,05% 54,76% 11,90% - 42 VF - - - 7,69% 84,62% 7,69% - 13 VO - - 4,26% 8,51% 61,70% 25,53% - 47 Total 0,31% 0,31% 7,23% 10,06% 69,18% 12,58% 0,31% 318 Matematik 1b EK 2,78% 6,94% 19,44% 23,61% 47,22% - - 72 ES 1,57% 3,15% 8,66% 17,32% 57,48% 11,81% - 127 HU - - 16,67% 16,67% 66,67% - - 6 SA 1,60% 3,72% 15,43% 19,15% 53,19% 6,91% - 188 Total 1,78% 4,07% 13,99% 19,34% 53,69% 7,12% - 393 Matematik 1c NA 18,30% 18,95% 25,49% 19,61% 16,99% 0,65% - 153 SA - - 100,00% - - - - 1 TE 13,25% 10,84% 25,30% 30,12% 20,48% - - 83 Total 16,46% 16,03% 25,74% 23,21% 18,14% 0,42% - 237 15

Vid den första resultatrapporten som togs fram för läsåret 2011/2012 var det sammanlagt resultatet i Matematik 1a, 1 b och 1c att 22,86 procent av eleverna hade ett underkänt betyg, ett F. Detta föranledde att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade att fokusera på att utveckla matematiken. De elever som började hösterminen 2011 var de första som gick inom ramen för GY11 och de som i år tog sin studentexamen. Nedan görs en jämförelse med de betyg i matematik som eleverna fick i årskurs 1 och de betygen som de hade när de gick ur gymnasieskolan. Åk 1 lå 2011/2012 Vid utgång åk 3 2014 Betyg F F F F Upphämtade elever Kurs Antal % Antal % Antal % Matematik 1a 111 36,88% 40 12,58% 71 63,96% Matematik 1b 79 22,77% 28 7,12% 51 64,56% Matematik 1c 10 4,74% 1 0,42% 9 90,00% Total 200 22,86% 69 7,28% 129 64,50% Som vi kan se ovan har skolorna arbetat aktivt för att de elever som fick ett F när de läste matematik i åk 1 skulle få ett godkänt betyg innan de gick ur gymnasiet. Av de elever som läste Matematik 1a, vilket motsvarar alla elever på yrkesprogrammen, var det 36,88 procent som fick ett F i årskurs 1. När dessa elever nu gick ur gymnasiet var det 12,58 procent som hade kvar sitt F. För eleverna som läser Matematik 1b hade siffrorna gått från 22,77 procent till 7,12 procent. Totalt sett för alla elever i åk 1 fick 22,86 procent ett underkänt betyg läsåret 2011/2012. När denna årskull gick ut gymnasiet i juni 2014 hade 7,28 procent kvar sitt F. Resterande elever har med stöd från skolorna kunna läsa upp sitt betyg och därmed få möjlighet att få ut sin gymnasieexamen. Nedan presenteras resultaten för de elever i åk 1 som fått sitt betyg i Matematik 1a, 1b och 1c under läsåret 2013/2014. Då vissa program numera lagt om undervisningen så att delar av eller alla elever läser kursen på tre eller fyra terminer istället, är resultaten inte helt jämförbara med tidigare år. Betyg åk 1 lå 2013/2014 Betyg A B C D E F Total Kurs Program % % % % % % Antal Matematik 1a BA - - 9,52% 19,05% 45,24% 26,19% 42 EE - 3,33% 6,67% 36,67% 43,33% 10,00% 30 FT - - 8,00% 28,00% 64,00% - 25 HA - 8,33% 8,33% 8,33% 33,33% 41,67% 12 HT - 6,67% - 46,67% 40,00% 6,67% 15 IN - 20,00% 20,00% 20,00% 40,00% - 5 RL - - 8,70% 8,70% 56,52% 26,09% 23 VF - - - 8,33% 91,67% - 12 VO - 1,85% 14,81% 12,96% 37,04% 33,33% 54 Total - 2,29% 9,17% 20,64% 47,71% 20,18% 218 Matematik 1b EK 3,57% 10,71% 12,50% 25,00% 48,21% - 56 ES 3,64% 12,73% 23,64% 21,82% 34,55% 3,64% 55 IB 22,73% 22,73% 22,73% 18,18% - 13,64% 22 SA 0,60% 5,99% 13,17% 19,76% 41,92% 18,56% 167 Total 3,33% 9,33% 15,67% 21,00% 38,67% 12,00% 300 Matematik 1c NA 18,37% 24,49% 25,85% 17,01% 12,93% 1,36% 147 TE 7,81% 17,19% 25,00% 34,38% 15,63% - 64 Total 15,17% 22,28% 25,89% 22,28% 14,69% 1,42% 211 För Estetiska programmet (ES) läser vissa elever Matematik 1b på tre terminer. Under läsåret 2013/2014 började Handels- och administrationsprogrammet (HA), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) erbjuda eleverna att läsa matematiken på fyra terminer. Dessa elevers betyg finns med andra ord inte med i statistiken. Det är också troligt att dessa elever som valt att läsa den på längre sikt, är elever som upplever att de har svårare för matematik. 16

Nedan presenteras en jämförelse över hur resultaten i matematik för eleverna i åk 1 utvecklats de tre senaste läsåren. Jämförelse Betyg Matematik 1a, b & c åk 1 läsår 2011/2012 & 2012/2013 Betyg F lå 2011/2012 F lå 2012/2013 F lå 2013/2014 Kurs Program % % % Matematik 1a BA 43,04% 24,24% 26,19% BF 64,00% Finns ej detta lå Finns ej detta lå EE 7,69% 15,15% 10,00% FT 33,33% 48,28% 0,00% HA 66,67% 38,46% 41,67% HT 26,67% 39,13% 6,67% IN 22,22% 28,57% 0,00% RL 21,43% 43,48% 26,09% VF 13,33% 11,11% 0,00% VO 52,00% 34,21% 33,33% Total 36,88% 31,50% 20,18% Matematik 1b EK 1,69% 1,85% 0,00% ES 29,29% 3,08% 3,64% SA 25,74% 9,21% 18,56% Total 22,77% 6,07% 12,00% Matematik 1c NA 4,96% 0,68% 1,36% TE 4,94% 1,72% 0,00% Total 4,74% 3,03% 1,42% Vid jämförelsen är det då viktigt att notera att resultaten för Handels- och administrationsprogrammet (HA), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) inte är för alla eleverna och därmed egentligen inte kan jämföras med tidigare år. Det påverkar också resultaten för helheten för kurserna. I vissa fall är betygen inte satta för alla elever (men så har även varit fallet tidigare år). Så är till exempel fallet på Fordons- och transportprogrammet (FT), där 9 elever inte har fått sitt betyg ännu. Det är troligt att några av dessa elever kan få ett F. Även med det räknat har dock resultaten för FT utvecklas väl jämfört med tidigare år. Rektor för FT började läsåret 2013/2014 med en modell där det alltid är två lärare med på matematiklektionerna. En lärare med huvudansvar för planering och betygsättning, och en som är inne som ett stöd. På Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) kan vi istället se en negativ utveckling mellan läsåret 2012/2013 och 2013/2014. Där har det gått från 9,21 procent som var underkända till 18,56 procent. Den skillnad som anvariga rektorer kan se mellan dessa läsår är att klasserna blivit något större. Även om siffrorna överlag förbättrats så är det tydligt att utveckling av matematikundervisningen och dess organisering behöver vara fortsatt i fokus även kommande år. Engelska Här presenteras slutbetygen inom Engelska 5 för avgångseleverna 2014. Engelska 5 läses av alla de nationella programmen och ett godkänt betyg är ett krav för att få en gymnasieexamen. Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Engelska 5 Flicka 12,98% 18,12% 29,75% 14,09% 21,03% 4,03% - 447 Pojke 8,68% 17,36% 30,18% 20,12% 21,50% 1,97% 0,20% 507 Total 10,69% 17,71% 29,98% 17,30% 21,28% 2,94% 0,10% 954 Vi kan se att det totalt det totalt sett var 2,94 procent av eleverna som fick ett F i Engelska 5. Detta kan jämföras med att 10,69 procent fick ett A i samma kurs. Vi kan se en skillnad mellan könen som går emot den generella trenden att tjejer har bättre betyg än killar, i vart fall när det gäller andelen med ett underkänt betyg. 4,03 procent av tjejerna har ett F jämfört med 1,97 procent av killarna. Detta är en 17

nationell trend. En vanlig förklaring till detta är att killar spelar mer interaktiva dataspel vilket leder till att de tränar engelskan mer utanför skolan. I tabellen nedan visas avgångselevernas resultat i Engelska 5 per program. Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F - Total Kurs Program % % % % % % % Antal Engelska 5 BA - 10,45% 31,34% 23,88% 34,33% - - 67 BF - 2,44% - 7,32% 70,73% 19,51% - 41 EE 9,09% 11,36% 36,36% 25,00% 18,18% - - 44 EK 12,16% 25,68% 40,54% 16,22% 5,41% - - 74 ES 5,47% 27,34% 32,03% 19,53% 14,06% 1,56% - 128 FT - 7,69% 3,85% 19,23% 53,85% 15,38% - 26 HA - - 11,76% 17,65% 58,82% 11,76% - 17 HT 6,25% 6,25% 18,75% 12,50% 56,25% - - 16 HU 16,67% 50,00% 33,33% - - - - 6 IN - 12,50% - - 62,50% 12,50% 12,50% 8 NA 36,84% 29,61% 23,03% 7,89% 2,63% - - 152 RL 4,88% 7,32% 26,83% 9,76% 48,78% 2,44% - 41 SA 6,28% 14,14% 43,98% 21,99% 12,04% 1,57% - 191 TE 12,05% 18,07% 33,73% 21,69% 14,46% - - 83 VF - 7,69% 46,15% 15,38% 30,77% - - 13 VO - 8,51% 12,77% 21,28% 42,55% 14,89% - 47 Total 10,69% 17,71% 29,98% 17,30% 21,28% 2,94% 0,10% 954 Vi kan se att resultaten skiljer sig åt en del mellan programmen. Störst andel F finns inom Barn- och fritidsprogrammet (BF) (trean som gick ut bestod helt av elever som tagits över från JB-gymnasiet, vilket innebär att kursen inte lästes inom Halmstad Utbildning för dessa elever). Där efter är det Fordons- och transportprogrammet (FT) och Vård- och omsorgsprogrammet (VO) som har störst andel underkända elever. Störst andel elever med ett A finns på Naturvetenskapsprogrammet, där det är 36,84 procent som fått det högsta betyget. I tabellen nedan redovisas betygen i Engelska 5 för de elever som gick i årskurs 1 läsåret 2013/2014. Betyg Engelska 5 åk 1 lå 2013/2014 A B C D E F - Total Program % % % % % % % Antal BA - 11,11% 15,56% 28,89% 28,89% 13,33% 2,22% 45 BF - - 16,67% 16,67% 50,00% 16,67% - 6 EE 9,38% 18,75% 40,63% 15,63% 6,25% 9,38% - 32 EK 8,33% 25,00% 25,00% 21,67% 11,67% 8,33% - 60 FT 5,71% - 20,00% 31,43% 37,14% 5,71% - 35 HA - 3,57% 42,86% 10,71% 39,29% 3,57% - 28 HT 3,13% 6,25% 37,50% 21,88% 25,00% 6,25% - 32 IB 41,67% 33,33% 16,67% 8,33% - - - 24 IN 12,50% 37,50% 12,50% 12,50% 25,00% - - 8 NA 26,21% 25,52% 30,34% 13,10% 2,76% 2,07% - 145 RL - 2,78% 16,67% 52,78% 25,00% 2,78% - 36 SA 7,06% 21,76% 38,82% 15,29% 12,94% 3,53% 0,59% 170 TE 3,13% 20,31% 40,63% 26,56% 9,38% - - 64 VF - - 53,33% 26,67% 20,00% - - 15 VO 1,75% 3,51% 31,58% 24,56% 28,07% 10,53% - 57 Total 9,91% 17,17% 31,70% 20,48% 15,72% 4,76% 0,26% 757 18

Föregående år hade 3,31 procent av eleverna i årskurs 1, ett F i Engelska 5. I år har detta resultat försämrats något, till 4,76 procent (Notera då att Estetiska programmets resultat inte är med detta år). Störst andel underkända finns på Barn- och fritidsprogrammet (BF) (som i detta fall endast är de som läser programmet som lärlingar) med 16,67 procent, å andra sidan rör det sig bara om totalt 6 elever så det är en elev. Därefter kommer Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) och Vård- och omsorgsprogrammet (VO). VO har dock förbättrat sitt resultat från föregående år då det låg på 14,63 procent. Vi kan också notera att andelen elever som fått ett A på Naturvetenskapsprogrammet (NA) nu är ca 10 procentenheter lägre än det var läsåret 2011/2012. Svenska I tabellerna nedan visas betygen för Svenska 1 för avgångseleverna 2014. Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Svenska 1 Flicka 23,02% 19,07% 27,21% 19,77% 10,23% 0,70% - 430 Pojke 7,23% 9,92% 25,00% 30,99% 23,76% 2,89% 0,21% 484 Total 14,66% 14,22% 26,04% 25,71% 17,40% 1,86% 0,11% 914 Total 14,66% 14,22% 26,04% 25,71% 17,40% 1,86% 0,11% 914 Vi kan se att 1,86 procent av eleverna hade ett underkänt betyg. Bland tjejerna var det bara 0,70 procent som hade ett F. Bland killarna var det istället 2,89 procent. Skillnaden är också mycket stor om man ser till de högre betygsstegen. 42,09 procent av tjejerna har fått ett A eller B, medan samma siffra för killarna är 17,15 procent. Nedan ser vi resultatet fördelat per program. Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F Total Kurs Program % % % % % % Antal Svenska 1 BA - 1,49% 1,49% 35,82% 53,73% 7,46% 67 BF - 3,13% 18,75% 31,25% 40,63% 6,25% 32 EE - 4,88% 12,20% 51,22% 26,83% 4,88% 41 EK 22,22% 11,11% 45,83% 16,67% 4,17% - 72 ES 8,59% 24,22% 28,13% 22,66% 16,41% - 128 FT 4,00% - 28,00% 32,00% 32,00% 4,00% 25 HA - - 18,75% 18,75% 50,00% 12,50% 16 HT 6,25% 6,25% 12,50% 50,00% 25,00% - 16 HU 16,67% 50,00% 33,33% - - - 6 IN - - 50,00% - 33,33% - 6 NA 59,18% 23,81% 10,20% 6,80% - - 147 RL - - 24,39% 26,83% 48,78% - 41 SA 4,95% 15,38% 35,71% 34,62% 8,79% 0,55% 182 TE 7,32% 14,63% 42,68% 29,27% 6,10% - 82 VF - 21,43% 28,57% 35,71% 14,29% - 14 VO 5,13% 12,82% 28,21% 17,95% 25,64% 10,26% 39 Total 14,66% 14,22% 26,04% 25,71% 17,40% 1,86% 914 Vi kan se att det är eleverna på Handels- och administrationsprogrammet (HA), med 12,5 procent av eleverna som har ett F. Där efter kommer Vård- och omsorgsprogrammet (VO) med 10,26 procent. Störst andel elever med A har återigen Naturvetenskapsprogrammet med 59,18 procent. De anmärkningsvärt höga resultaten har föranlett en diskussion kring betyg och bedömning och har lett till att samrättning av nationella prov har påbörjats på Kattegattgymnasiet. Nedan presenteras resultaten i Svenska 1 för årskurs 1 läsåret 2013/2014 för de program som läser kursen på två terminer. Dessa siffor är hämtade ur systemet den 20 augusti då det upptäckts fel i de tidigare siffrorna. VO som helhet läser kursen på tre terminer och finns inte med. Även Estetiska programmet får sina betyg i årskurs 2. 19

Betyg åk 1 lå 2013/2014 Betyg A B C D E F - Total Kurs Program % % % % % % % Antal Svenska 1 BA - 4,76% 16,67% 26,19% 47,62% 2,38% 2,38% 42 BF - - 14,29% 57,14% - 28,57% - 7 EE - - 22,22% 25,93% 40,74% 11,11% - 27 EK 6,00% 20,00% 36,00% 24,00% 14,00% - - 50 FT 3,33% 10,00% 20,00% 10,00% 43,33% - 13,33% 30 HA 4,00% 16,00% 16,00% 40,00% 16,00% 8,00% - 25 HT - 7,41% 29,63% 37,04% 18,52% 7,41% - 27 IB 10,00% 35,00% 15,00% 15,00% 15,00% 10,00% - 20 IN - - 42,86% 14,29% - - 42,86% 7 NA 32,62% 27,66% 24,82% 10,64% 3,55% 0,71% - 141 RL - 6,90% 20,69% 41,38% 31,03% - - 29 SA 8,61% 25,83% 27,81% 21,19% 13,91% 2,65% - 151 TE 3,17% 9,52% 31,75% 47,62% 6,35% 1,59% - 63 VF - - 12,50% 31,25% 56,25% - - 16 Total 10,71% 17,95% 25,35% 24,41% 17,48% 2,83% 1,26% 635 Total 10,71% 17,95% 25,35% 24,41% 17,48% 2,83% 1,26% 635 2,83 procent av eleverna har fått ett F och 1,26 procent ett streck i Svenska 1. Läsåret 2012/2013 var det 5,07 procent som fick ett F. Störst andel underkända finns på Barn- och fritidsprogrammet (BF) (lärling) med 28,57 procent med F, därefter kommer El- och energiprogrammet (EE) med 11,11 procent. Vi kan också se att Naturvetenskapsprogrammet (NA) fortfarande är det program där störst andel elever får ett A i Svenska 1, 32,62 procent. Detta är dock betydligt lägre än de synnerligen höga siffrorna från 2011/2012. Den sambedömning som genomförts på de nationella proven på Kattegattgymnasiet har troligen lett till en mer likvärdig betygsbedömning. Om vi gör en jämförelse mellan NA på Kattegattgymnasiet och Sannarpgymnasiet så kan vi se att det är 41,30 procent som fått ett A på Kattegatt och 16,33 procent på Sannarpgymnasiet. Det finns anledning att fortsätta det arbete kring betyg och bedömning som är påbörjat. Svenska som andraspråk Elever med ett annat modersmål får läsa svenska som andraspråk istället för svenska om de önskar det. Eftersom det är få elever som läser detta ämne presenteras det endast på övergripande nivå. Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Svenska som andraspråk 1 Flicka 6,67% 20,00% 26,67% 46,67% - - 15 Pojke 5,56% 11,11% 22,22% 27,78% 27,78% 5,56% 18 Total 6,06% 15,15% 24,24% 36,36% 15,15% 3,03% 33 Vi kan se att 3,03 procent av eleverna fick ett F, medan 6,06 fik ett A. Historia I de gymnasiegemensamma ämnena ingår även Historia. De kurser som ingår i alla program är antingen Historia 1a1 eller Historia 1b. Historia 1b läses av Humanistiska programmet, Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet, Pre International Baccalaureate Diploma Program, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Resterande program läser Historia 1a1. I tabellen nedan kan vi se betygen för avgångsklasserna i båda kurserna för hela Halmstad Utbildning. 20

Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Historia 1a1 Flicka 0,88% 8,77% 21,05% 24,56% 35,09% 9,65% 114 Pojke 0,69% 2,75% 18,21% 30,24% 40,55% 7,56% 291 Total 0,74% 4,44% 19,01% 28,64% 39,01% 8,15% 405 Historia 1b Flicka 11,38% 16,17% 29,94% 18,56% 21,56% 2,40% 334 Pojke 12,84% 15,14% 24,31% 21,10% 19,72% 6,88% 218 Total 11,96% 15,76% 27,72% 19,57% 20,83% 4,17% 552 Total 7,21% 10,97% 24,03% 23,41% 28,53% 5,85% 957 Vi kan se att 5,85 procent av eleverna har fått ett underkänt betyg i Historia. Fler flickor än pojkar får ett F i Historia 1a1, 9,65 procent jämfört med 7,56 procent. I Historia 1b är det dock omvända förhållanden, där 2,40 procent av tjejerna får ett F och 6,88 procent av killarna. I tabellen nedan ser vi resultatet per program. Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F Total Kurs Program % % % % % % Antal Historia 1a1 BA - 5,97% 28,36% 22,39% 41,79% 1,49% 67 BF - 2,44% 7,32% 14,63% 73,17% 2,44% 41 EE - - 20,45% 22,73% 38,64% 18,18% 44 FT 7,41% - 11,11% 25,93% 48,15% 7,41% 27 HA - - 5,56% 22,22% 38,89% 33,33% 18 HT - 20,00% 6,67% 26,67% 40,00% 6,67% 15 IN - 14,29% 14,29% 14,29% 57,14% - 7 RL 2,38% 2,38% 19,05% 45,24% 28,57% 2,38% 42 TE - 6,02% 22,89% 38,55% 32,53% - 83 VF - - 21,43% 50,00% 21,43% 7,14% 14 VO - 6,38% 21,28% 23,40% 23,40% 25,53% 47 Total 0,74% 4,44% 19,01% 28,64% 39,01% 8,15% 405 Historia 1b EK 14,86% 20,27% 35,14% 21,62% 8,11% - 74 ES 2,34% 7,81% 24,22% 18,75% 39,84% 7,03% 128 HU 16,67% - 33,33% 33,33% 16,67% - 6 NA 28,76% 20,92% 22,22% 9,80% 14,38% 3,92% 153 SA 3,66% 15,71% 31,41% 26,70% 18,32% 4,19% 191 Total 11,96% 15,76% 27,72% 19,57% 20,83% 4,17% 552 Bland programmen kan vi se att Handels- och administrationsprogrammet (HA) har störst andel F bland sina elever med 33,33 procent. Därefter följer Vård- och omsorgsprogrammet med 25,53 procent. Störst andel A i kursen Historia 1a1 finns hos Fordons- och transportprogrammet (FT) och i kursen Historia 1b på Naturvetenskapliga programmet. Samhällskunskap Alla elever läser antingen Samhällskunskap 1a1 eller Samhällskunskap 1b. Samhällskunskap 1b läses av alla högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen läser Historia 1a1. Nedan presenteras resultaten i dessa två kurser för avgångseleverna 2014. 21

Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Samhällskunskap 1a1 Flicka - 3,92% 21,57% 29,41% 34,31% 10,78% - 102 Pojke 0,90% 0,90% 13,51% 27,03% 51,80% 4,05% 1,80% 222 Total 0,62% 1,85% 16,05% 27,78% 46,30% 6,17% 1,23% 324 Samhällskunskap 1b Flicka 16,86% 20,64% 27,62% 20,35% 13,08% 1,45% - 344 Pojke 10,07% 8,68% 34,38% 23,26% 21,18% 2,43% - 288 Total 13,77% 15,19% 30,70% 21,68% 16,77% 1,90% - 632 Total 9,31% 10,67% 25,73% 23,74% 26,78% 3,35% 0,42% 956 I Samhällskunskap 1a1 är det fler tjejer än killar som har fått ett F, 10,78 procent jämfört med 4,05 procent (plus 1,80 procent som fått ett streck, med andra ord har det inte funnits något underlag att sätta betyg på). Däremot är det något färre tjejer än killar som fick ett F i Samhällskunskap 1b. Totalt sett är det 3,35 procent av eleverna som fått ett F och 0,42 procent av eleverna som fått ett steck. Vi kan också se att det vanligaste betyget i Samhällskunskap 1a1 är ett E, 46,30 procent av eleverna har fått det. I Samhällskunskap 1b är däremot det vanligaste betyget ett C. Fördelningen mellan programmen ser vi i tabellen nedan. Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F - Total Kurs Program % % % % % % % Antal Samhällskunskap 1a1 BA - 1,49% 13,43% 28,36% 55,22% - 1,49% 67 BF - - 12,20% 17,07% 56,10% 12,20% 2,44% 41 EE - - 6,82% 31,82% 56,82% 2,27% 2,27% 44 FT 3,70% 3,70% 14,81% 22,22% 44,44% 11,11% - 27 HA - - 5,56% 27,78% 38,89% 27,78% - 18 HT - 18,75% 12,50% 18,75% 43,75% 6,25% - 16 IN - - 12,50% 25,00% 50,00% - 12,50% 8 RL 2,38% 2,38% 21,43% 50,00% 19,05% 4,76% - 42 VF - - 28,57% 42,86% 28,57% - - 14 VO - - 29,79% 14,89% 48,94% 6,38% - 47 Total 0,62% 1,85% 16,05% 27,78% 46,30% 6,17% 1,23% 324 Samhällskunskap 1b EK 20,55% 13,70% 36,99% 16,44% 12,33% - - 73 ES 7,94% 12,70% 26,19% 26,19% 20,63% 6,35% - 126 HU - 16,67% 50,00% 33,33% - - - 6 NA 35,29% 25,49% 26,80% 6,54% 5,88% - - 153 SA 4,19% 14,14% 31,41% 28,27% 19,90% 2,09% - 191 TE - 3,61% 36,14% 31,33% 28,92% - - 83 Total 13,77% 15,19% 30,70% 21,68% 16,77% 1,90% - 632 Naturvetenskapsprogrammet (NA) och Ekonomiprogrammet (EK) är de program där det finns störst andel elever som har fått ett A i kursen Samhällskunskap 1b. I Samhällskunskap 1a1 är det få elever som fått ett A och de som finns återfinns på Fordons- och transportprogrammet (FT), samt Restaurangoch livsmedelsprogrammet (RL). Störst andel elever med betyget F i Samhällskunskap 1b hittar vi på Estetiska programmet (ES) med 6,35 procent och i Samhällskunskap 1a1 hos Handels- och administrationsprogrammet (HA). 22

Naturkunskap Naturkunskap 1a1 läses av alla yrkesprogram och Naturkunskap 1b läses av alla de högskoleförberedande programmen förutom Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet som inte läser Naturkunskap som ämne. Nedan presenteras resultaten för de båda kurserna för avgångsklasserna 2014. Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Naturkunskap 1a1 Flicka 2,94% 11,76% 19,61% 15,69% 38,24% 11,76% - 102 Pojke 2,26% 6,33% 14,93% 19,46% 39,82% 16,74% 0,45% 221 Total 2,48% 8,05% 16,41% 18,27% 39,32% 15,17% 0,31% 323 Naturkunskap 1b Flicka 5,74% 16,80% 25,00% 22,54% 23,77% 6,15% - 244 Pojke 0,65% 7,14% 17,53% 29,87% 34,42% 10,39% - 154 Total 3,77% 13,07% 22,11% 25,38% 27,89% 7,79% - 398 Total 3,19% 10,82% 19,56% 22,19% 33,01% 11,10% 0,14% 721 Som vi kan se är det förhållandevis många elever som fått ett F i Naturkunskap 1a1, 15,17 procent. I Naturkunskap 1b är samma siffra 7,79 procent och totalt sett är det 11,10 procent. Tjejerna har bättre resultat än killarna i båda kurserna. Ämnet skiljer sig därmed från Historia och Samhällskundskap där tjejerna inom yrkesprogrammen haft en något större andel F. Nedan kan vi se hur resultaten sprider sig över de olika programmen. Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F - Total Kurs Program % % % % % % % Antal Naturkunskap 1a1 BA 4,48% 11,94% 25,37% 17,91% 31,34% 8,96% - 67 BF 2,44% 4,88% 19,51% 34,15% 29,27% 9,76% - 41 EE - 2,33% 13,95% 30,23% 39,53% 13,95% - 43 FT 3,70% - 11,11% 11,11% 51,85% 22,22% - 27 HA - - - 11,11% 38,89% 50,00% - 18 HT - - - 6,25% 81,25% 12,50% - 16 IN 12,50% - - - 50,00% 25,00% 12,50% 8 RL - 11,90% 11,90% 11,90% 52,38% 11,90% - 42 VF - 14,29% 14,29% 35,71% 21,43% 14,29% - 14 VO 4,26% 17,02% 25,53% 8,51% 29,79% 14,89% - 47 Total 2,48% 8,05% 16,41% 18,27% 39,32% 15,17% 0,31% 323 Naturkunskap 1b EK 14,86% 14,86% 39,19% 20,27% 8,11% 2,70% - 74 ES 0,79% 9,45% 12,60% 26,77% 37,01% 13,39% - 127 HU 16,67% 16,67% 16,67% 16,67% 33,33% - - 6 SA 1,05% 14,66% 21,99% 26,70% 29,32% 6,28% - 191 Total 3,77% 13,07% 22,11% 25,38% 27,89% 7,79% - 398 Vi kan se att på Handels- och administrationsprogrammet (HA) så har 50,0 procent av eleverna fått ett F i Naturkunskap 1a1. Därefter kommer Industritekniska programmet (IN) med 25,00 procent med ett F och 12,5 procent som har ett streck. Programmet har få elever vilket kan ge stora genomslag i procent, men det är ändå en stor andel. Inom Naturkunskap 1b så är det Estetiska programmet (ES) som har flest elever med ett F. Inom naturvetenskap är E det vanligaste betyget inom båda kurserna. Religionskunskap Religionskunskap 1 läses på alla gymnasieprogram. I tabellen på nästa sida presenteras betygen i kursen för avgångseleverna 2014. 23

Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Religionskunskap 1 Flicka 15,44% 15,44% 23,94% 21,25% 21,25% 2,68% - 447 Pojke 7,44% 7,05% 15,46% 25,64% 36,99% 7,05% 0,39% 511 Total 11,17% 10,96% 19,42% 23,59% 29,65% 5,01% 0,21% 958 Total 11,17% 10,96% 19,42% 23,59% 29,65% 5,01% 0,21% 958 Totalt är det 5,01 procent av eleverna som fått ett F och 0,21 procent som fått ett streck. 11,17 procent av eleverna har fått ett A. Det vanligaste betyget är ett E, vilket 29,65 procent av eleverna fått. Det är färre tjejer än killar som har ett underkänt betyg. I tabellen nedan kan vi se hur det totala resultatet fördelar sig per program. Betyg avgångklasserna 2014 Betyg A B C D E F - Total Kurs Program % % % % % % % Antal Religionskunskap 1 BA - 1,49% 5,97% 25,37% 59,70% 7,46% - 67 BF - - 12,20% 29,27% 58,54% - - 41 EE - 2,27% 18,18% 47,73% 20,45% 11,36% - 44 EK 14,86% 18,92% 12,16% 22,97% 29,73% 1,35% - 74 ES 3,91% 11,72% 25,78% 28,13% 25,78% 4,69% - 128 FT - - 7,41% 11,11% 77,78% 3,70% - 27 HA - - 16,67% 11,11% 55,56% 11,11% 5,56% 18 HT - 6,25% 12,50% 31,25% 50,00% - - 16 HU - 16,67% 50,00% - 33,33% - - 6 IN - 12,50% 12,50% - 62,50% - 12,50% 8 NA 52,94% 14,38% 20,92% 9,80% 0,65% 1,31% - 153 RL - 2,38% 9,52% 26,19% 50,00% 11,90% - 42 SA 3,16% 17,89% 25,79% 24,74% 25,79% 2,63% - 190 TE 3,61% 14,46% 26,51% 32,53% 16,87% 6,02% - 83 VF 7,14% - 7,14% 14,29% 57,14% 14,29% - 14 VO - 4,26% 17,02% 23,40% 36,17% 19,15% - 47 Total 11,17% 10,96% 19,42% 23,59% 29,65% 5,01% 0,21% 958 Vi kan se att Handels- och administrationsprogrammet (HA) är det program där störst andel elever fått antingen ett F, 11,1 procent eller ett streck, 5,56 procent. Där efter följer VVS- och fastighetsprogrammet där 14,29 procent av eleverna fått ett F. På relativt få program har eleverna fått ett A i betyg, med undantag för Naturvetenskapsprogrammet (NA) där 52,94 procent av eleverna fått det högsta betyget. Om vi gör en uppdelning mellan NA på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet så ser vi att 66,04 procent av eleverna på Kattegatt har fått ett A medan 22,0 procent har fått det på Sannarp. Idrott- och hälsa Idrott och hälsa 1 läses av alla gymnasieprogram. I tabellen på nedan presenteras betygen i kursen för avgångseleverna 2014. Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Idrott och hälsa 1 Flicka 20,22% 22,25% 26,74% 14,16% 13,71% 2,92% 445 Pojke 15,52% 26,13% 25,74% 14,93% 10,61% 7,07% 509 Total 17,71% 24,32% 26,21% 14,57% 12,05% 5,14% 954 24

Totalt är det 5,14 procent av eleverna som fått ett F, medan 17,71 av eleverna fått ett A. Fler killar än tjejer har fått ett F, 7,07 procent jämfört med 2,92 procent av. Nedan presenteras resultaten uppdelat per program. Betyg avgångsklasserna 2014 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Idrott och hälsa 1 BA 2,99% 14,93% 29,85% 20,90% 16,42% 14,93% 67 BF - 24,39% 36,59% 14,63% 17,07% 7,32% 41 EE 2,27% 15,91% 36,36% 11,36% 31,82% 2,27% 44 EK 27,03% 32,43% 35,14% 1,35% 4,05% - 74 ES 17,19% 20,31% 30,47% 17,97% 13,28% 0,78% 128 FT 3,57% 25,00% 14,29% 17,86% 17,86% 21,43% 28 HA - 16,67% 5,56% 27,78% 33,33% 16,67% 18 HT - 46,67% 13,33% 13,33% 26,67% - 15 HU 16,67% 16,67% 16,67% 50,00% - - 6 IN 12,50% - 12,50% 12,50% 12,50% 50,00% 8 NA 36,42% 25,17% 23,84% 10,60% 2,65% 1,32% 151 RL 7,14% 26,19% 16,67% 21,43% 19,05% 9,52% 42 SA 19,47% 25,26% 25,79% 15,26% 11,58% 2,63% 190 TE 31,33% 28,92% 19,28% 8,43% 9,64% 2,41% 83 VF - 53,85% 15,38% 15,38% - 15,38% 13 VO - 19,57% 32,61% 23,91% 10,87% 13,04% 46 Total 17,71% 24,32% 26,21% 14,57% 12,05% 5,14% 954 Vi kan se att resultaten skiljer sig åt mellan programmen. När det gäller andel elever med ett F så finns störst andel på Industritekniska programmet (IN), med 50,00 procent av eleverna. Där efter kommer Fordons- och transportsprogrammet (FT), med 21,43 procent. Störst andel elever med ett A finns på Naturvetenskapsprogrammet (NA) med 36,42 procent och Teknikprogrammet (TE) med 31,33 procent. Gymnasiearbetet Alla elever genomför ett gymnasiearbete som är knutet till det specifika programmet. Gymnasiearbetet ska knyta ihop elevens studier på programmet och visa att hen är förberedd för yrkesliv eller högskolestudier. Det gör att arbetets upplägg skiljer sig åt mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Gymnasiearbetet bedöms antingen vara godkänt eller inte godkänt, med andra ord kan eleven endast få ett E eller ett F. Tabellen nedan visar sifforna för avgångseleverna 2014. Betyg avgångsklasser 2014 E F - Total Kön % % % Antal Flicka 97,35% 1,77% 0,88% 452 Pojke 94,89% 4,91% 0,20% 509 Total 96,05% 3,43% 0,52% 961 I tabellen kan vi se att 96,05 procent av eleverna fick ett godkänt betyg i sitt gymnasiearbete. 3,43 procent fick ett F och 0,52 procent av eleverna fick ett streck. Fördelningen mellan de olika programmen visas i tabellen på nästa sida. 25

Betyg avgångsklasser 2014 E F - Total Kurs % % % Antal Gymnasiearbete BA 100,00% - - 68 Gymnasiearbete BF 95,12% 2,44% 2,44% 41 Gymnasiearbete EE 88,64% 11,36% - 44 Gymnasiearbete EK 98,65% 1,35% - 74 Gymnasiearbete ES 99,24% - 0,76% 131 Gymnasiearbete FT 100,00% - - 28 Gymnasiearbete HA 76,47% 23,53% - 17 Gymnasiearbete HT 92,86% - 7,14% 14 Gymnasiearbete HU 100,00% - - 6 Gymnasiearbete IN 100,00% - - 7 Gymnasiearbete NA 98,69% 1,31% - 153 Gymnasiearbete RL 100,00% - - 42 Gymnasiearbete SA 97,37% 1,58% 1,05% 190 Gymnasiearbete TE 97,59% 2,41% - 83 Gymnasiearbete VF 86,67% 13,33% - 15 Gymnasiearbete VO 72,92% 27,08% - 48 Total 96,05% 3,43% 0,52% 961 Störst andel elever som inte fått ett godkänt betyg på sitt gymnasiearbete finns på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) med 27,08 procent med F, Handels- och administrationsprogrammet (HA) med 23,53 procent. Det är betydligt vanligare att elever inte klarar sitt gymnasiearbete på yrkesprogrammen än på de högskoleförberedande programmen. 26

Genomströmning och studieavbrott Genomströmning I de konkretiserade målen för Halmstads kommun har kommunfullmäktige beslutat att Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer. Nedan presenteras en jämförelse av resultaten inom gruppen större städer. Huvudmän Fullföljt program inom 4 år, exkl. IV andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Hässleholm 84 83 85 85 91 83 86 88 88 92 Skövde 84 86 86 88 85 86 89 88 91 92 Jönköping 87 87 88 89 87 88 90 91 89 91 Eskilstuna 90 92 92 90 89 87 86 92 90 90 Trollhättan 84 84 81 84 83 87 86 86 89 90 Falun 81 82 84 84 88 85 89 87 88 89 Halmstad 82 85 84 85 86 86 87 85 87 89 Karlstad 85 86 86 86 87 87 89 90 91 89 Linköping 83 85 84 84 83 84 85 85 87 89 Örebro 80 81 82 86 86 87 87 87 90 89 Lund 89 89 90 89 89 91 92 88 90 88 Skellefteå 85 86 84 87 88 88 87 88 88 88 Uddevalla 83 83 85 81 82 85 85 87 87 88 Växjö 82 82 83 86 87 85 86 89 87 88 Borås 88 86 87 84 87 88 89 90 89 87 Örnsköldsvik 84 81 88 89 89 90 86 88 89 87 Gävle 84 86 85 87 87 85 87 86 90 86 Kristianstad 76 81 77 77 76 84 84 81 80 86 Umeå 85 87 86 87 87 86 87 84 87 86 Norrköping 81 82 82 83 82 80 84 83 85 85 Uppsala 79 80 81 79 81 80 80 78 81 84 Västerås 71 75 70 75 76 77 81 82 82 83 Karlskrona 76 78 76 79 81 82 81 81 85 82 Helsingborg 80 82 82 82 78 78 74 81 80 81 Sundsvall 72 79 77 76 76 76 77 78 79 81 Varberg 83 85 82 80 83 79 84 85 88 81 Luleå 82 82 81 83 79 85 86 86 85 79 Nyköping 88 84 83 85 87 87 85 88 86 78 Södertälje 73 74 77 77 77 78 79 75 79 77 Kalmar.. 87 93 82 86.... Östersund 85 85 85 85 87..... Riket totalt 81 82 82 82 82 83 83 83 84 84 Som vi kan se i tabellen så ligger Halmstad på en delad sjätteplats i gruppen större städer. Det är en rejäl förbättring från föregående år då Halmstad låg på 15 plats. Målet är därmed uppnått för läsår 2012/2013 som siffrorna härrör till. Vi kan se att det har skett en förbättring från läsåret 2011/2012 från 87 till 89 procent. Det är den högsta noteringen under de tio år som vi kan se i tabellen. 27

Avbrott Nedan presenteras statistik över antalet elever som av någon orsak har valt att avbryta sina studier på sitt nationella program eller IB, fördelat per årskurs. Skola Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Kattegattgymnasiet 18 13 8 39 Sannarpsgymnasiet 19 11 8 38 Sturegymnasiet 12 8 2 22 Total 49 31 19 99 Totalt sett har 99 elever av någon anledning avbrutit sina studier under läsåret 2013/2014. Vi kan se att de flesta av avhoppen sker i årskurs 1, vilket är rätt naturligt. Sett till andel elever sker det flest avbrott på Sannarpsgymnasiet. I tabellen nedan presenteras alla avhopp fördelat per program. Avbrott per program Total BA 12 BF 6 EE 1 EK 4 ES 4 FT 7 HA 3 HT 2 HU 2 IB 6 IN 2 NA 8 RL 10 SA 14 TE 6 VF 2 VO 10 Total 99 Vi kan se att Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) är det program där det sker flest avbrott. I förhållande till programmet storlek är detta dock inte konstigt. I förhållande till programmets storlek sticker Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) ut. (Notera dock att det då även kan ingå avhopp från lärlingsutbildningen). Humanistiska programmet (HU) har väldigt få elever och två elevers avhopp där utgör en stor procentuell del. I tabellen nedan ser vi anledningarna till avhoppen som är registrerade i systemet. Avbrottsorsak Åk1 Åk 2 Åk 3 Total Arbete 4 2 2 8 Byte av skola 19 12 3 34 Ej påbörjat studier 1 0 0 1 Flyttat till annan kommun 3 1 0 4 Studieuppehåll 2 3 1 6 Upphör med studier 12 8 4 24 Utlandsstudier 1 0 0 1 Utskriven enligt GyF 6 5 7 18 Övrigt 1 1 1 3 Total 49 31 19 99 28

Vi kan se att den vanligaste orsaken till att avbryta sina studier är byte av skola. Av de 19 elever i årskurs 1 som bytte skola så gjorde 8 det i augusti eller september. Med andra ord i snabb följd efter att de börjat sin utbildning. Det innebär inte några direkta ökade kostnader. Om de andra 26 eleverna inte bytt skola skulle det dock ha varit en besparing för skattebetalarna. Dock så befinner de sig fortfarande i utbildning, vilket ökar chansen för dem att få ett jobb i framtiden. Det som inte syns inom dessa siffror är de elever som byter till en annan utbildning på samma skola. Den näst vanligaste orsaken till avbrott är kategorin Upphör med studier med 24 elever. Det är en kategori för de elever som slutar med sina studier, men inte går till annan utbildning eller jobb. Därefter kommer Utskriven enligt gymnasieförordningen med 18 elever. För att bli aktuell där så ska eleven ha uteblivit från utbildningen i mer än en månad i följd utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet. Dessa kategorier är aktuella för det kommunala aktivitetsansvaret. De utgör ca 1,6 procent av eleverna inom de nationella programmen i gymnasieskolan. Det vore givetvis önskvärt att fler av dessa elever valde att stanna och avsluta sina gymnasiestudier. För många av dem ligger det dock en stor problematik bakom i livet som helhet, vilket kan vara mycket svårt för skolan att kompensera. En elev är registerad som att hen aldrig påbörjade sina studier. Det kan dock vara så att denna elev började studierna någonannastans istället. Resterande kategorier är i sig inget konstigt och innebär inget problem för vare sig eleverna eller samhället. Utöver dessa elever har 24 elever på IM på Sturegymnasiet avbrutit sina studier under läsåret 2013/2014. Av dessa har 8 bytt skola, 10 har upphört med studier, 3 har flyttat till annan kommun. 15 elever har också avbrutit sina studier på Språkintroduktionen på Sannarpsgymnasiet. Fler av dessa beror på att de flyttat till en annan kommun, eller att de helt enkelt inte dykt upp mer. Det är troligt att även av dessa elever, som utan annat meddelande slutar komma till skolan, har flyttat till en annan kommun. Elevenkät om avbrott Från och med läsåret 2013/2014 ska elever som avbryter sina studier tillsammans med en studie- och yrkesvägledare fylla i en enkät där eleven anger bakgrunden till avbrottet, och om det finns något som skolan kunde gjort annorlunda för att eleven skulle stannat. Enkäten har tagits fram av de administrativa koordinatorerna ute på skolorna. Under 2013/2014 var det sammanlagt 50 elever som fyllt i enkäten. 22 på Kattegattgymnasiet, 13 på Sannarpgymnasiet och 15 på Sturegymnasiet. 34 är killar och 16 tjejer. Att det inte är alla 99 elever som gjort ett avbrott är inte förvånande. Bland annat är det inte konstigt att de 18 som inte kommit till skolan på en månad, och därmed blivit utskrivna på grund av gymnasieförordningen, inte svarar på enkäten. Dock är det 29 till som inte svarat på enkäten och det är något för många. För att få fler att svara på enkäten detta läsår har enkäten förenklats något och en träff har skett mellan kvalitetutvecklare och studie- och yrkesvägledare för att förtydliga syftet med enkäten. I enkäten har eleverna fått svara på om de avbryter sina studier på grund av att utbildingen inte var vad de förväntade sig, att de vill gå en annan utbildning eller annat. Eleverna har kunnat väljer ett eller flera av dessa alternativ. 8 elever har svarat att utbildningen inte var vad de förväntade sig. 22 elever svarade att de vill gå en annan utbildning och 24 elever har svarat annat. För varje svar har de kunna kommentera och utveckla svaret vidare i fritext. Bland de elever som svarat att utbildningen inte var vad de förväntade sig så har elever svarat att de inte tyckte utbildningen var rolig, att sättet att lära sig inte passat dem, att de kände att andra elever var bättre i karaktärsämnet och att de saknar karaktärsämnen i ettan. Bland de elever som svarat att de vill gå en annan utbildning så svarar de flesta att det program som de valt inte intresserar dem. En del hänvisar också till att programmet var för svårt och att de vill gå något annat program som de upplever som lättare. En elev anger att den blivit mobbad som motiv för bytet. De elever som angett annat som anledning har angivit olika anledningar. Vissa anger att de upplever att skolan är för stor, andra att de ska flytta. Fler anger att de har det trassligt i livet och inte kan fokusera på studierna just nu. Någon att de ska jobba istället och några att de inte trivs i sin klass. Flera uppger också att de planerar att söka en annan utbildning senare. Eleverna har även kunnat svara på vad de tänker om den närmsta framtiden. Relativit få har svarat på frågan. De som har svarat har angett att de ser fram emot att börja en ny utbildning, att de ska försöka skaffa jobb, att de ska börja på ungdomskraft. En del svarade också att de inte vet. 29

Slutligen har eleverna kunna kommentera vad de tycker att skolan skulle kunna tänka på gällande utbildningen. Det absolut vanligaste svaret är att de är nöjda med skolans hantering, att skolan är OK, och att det varit annat som leget bakom avbrottet. Ett annat vanligt svar är att de inte vet. Någon har uttalat att skolan behöver bli bättre på att utgå från varje elev olika behov. En elev anger att hen tyckte att utbildningen var bra men att ansvarig personal behöver ha bättre koll på hur eleverna behandlar varandra. Ett problem med årets enkät är att resultatet endast på Sannarpsgymnasiet kan knytas till ett visst program. Det gör att det är svårt att använda resultatet som underlag till ett utvecklingsarbete. Detta är åtgärdat inför kommande år. I enkäten så återkommer det att den vanligaste anledningen till att avbryta sina studier är att eleverna av någon anledning vill byta utbildning. Den vanligaste anledningen är att utbildningen inte visade sig motsvara deras intressen. Detta kan bero på en delvis bristfällig studie- och yrkesvägledningen på grundskolan, men även på programmets egen marknadsföring. Även det faktum att många elever väljer utbildning mer efter vart deras kompisar ska gå, än sitt eget intresse kan spela in. Det kan också finns tydliga önskemål hemifrån om vilket program eleven ska välja, även om elevens intresse eller fallenhet för programmet inte är så stort. 30

Frånvaro En vanlig teori är att omfattande frånvaro hos en elev troligtvis påverkar hens betyg. Resonemanget är rimligt då det är svårt för en elev som är borta mycket att dels ta till sig all kunskap som ges på lektionerna, men också att visa upp för läraren att vad hen kan, som underlag för bedömningen. Frånvaron inom de kommunala gymnasieskolorna rapporteras i ett program som kallas Skola24. Inför årets resultatrapport har siffror kring frånvaron, uppdelat per program, tagits fram. Siffrorna redovisar den totala frånvaron för alla årskurserna på programmen. Såväl anmäld som icke anmäld frånvaro redovisas i tabellen nedan. Frånvaro Program Ej anmäld % Anmäld % Totalt % Kattegattgymnasiet BA 1,4 9,4 10,8 EE 1,7 9,9 11,6 EK 1,0 10,4 11,4 FT 2,0 5,7 7,7 IN 5,8 11,8 17,6 NA 0,6 7,8 8,4 TE 1,3 9,4 10,7 VF 2,1 13,0 15,2 Total 2,1 9,6 11,7 Sannarpsgymnasiet BF 3,4 11,4 14,8 HU 1,7 9,9 11,7 IB 2,4 7,5 9,9 NA 1,1 7,1 8,2 SA 2,2 10,1 12,3 VO 3,5 10,1 13,6 Total 2,5 9,6 12,1 Sturegymnasiet ES 1,8 10,4 12,2 HA 2,9 11,7 14,6 HT 1,9 8,4 10,3 RL 2,8 8,4 11,1 SA 2,0 12,0 14,0 LÄ 4,3 14,4 18,7 Total 2,7 11,0 13,8 Total 2,4 10,1 12,5 Vi kan se att totalt set har det registerats en frånvaro bland eleverna på 12,5 procent. Av denna är 2,4 procent inte anmäld frånvaro och 10,1 procent anmäld frånvaro. Om vi ser till den icke anmälda frånvaron är den störst på Industritekniska programmet (IN) med 5,8 procent och därefter kommer Lärlingsutbildningen (LÄ) med 4,3 procent. Båda dessa ligger även högt, sett till den totala frånvaron. Om vi gör en jämförelse mellan frånvaron på programmet under läsåret 2013/2014 med andel elever som fick sin gymnasieexamen kan vi se om det finns något samband mellan dessa två variabler. Läsaren bör dock ha i åtanke att det är den samlade frånvaron för alla årskurser och att examen givetvis endast berör årskurs 3. Det innebär att jämförelsen inte är helt perfekt. Jämförelsen presenteras i ett diagram på nästa sida. 31

Andel elever med examen läsår 2013/2014 120 100 80 60 40 20 0 Jämförelse frånvaro och andel elever med gymnasieexamen 0 5 10 15 20 Frånvaro i procent läsåret 2013/2014 BA EE EK FT IN NA Kg TE VF BF HU NA Sn SA Sn VO ES HA HT RL SA Sr I diagrammet ovan så utgör x-axeln elevernas frånvaro i procent 2013/2014 och y-axeln andel elever med gymnasieexamen bland avgångsklasserna 2014. Till höger anges vilket program som utgör vilken symbol i diagrammet. BA utgörs till exempel av en blå kvadrat. Om det fanns en perfekt korrelation mellan frånvaro och andel elever som får sin gymnasieexamen så skulle de som har en hög närvaro också ha en hög andel elever med gymnasieexamen. De skulle med andra ord befinna sig högt upp i diagrammet och även ganska långt åt vänster. Program med hög frånvaro skulle istället befinna sig ganska långt ned åt höger i diagrammet. Om det inte fanns något samband alls skulle symbolerna i diagrammet vara utspridda överallt. Vi kan se att det finns ett visst samband. Fler program som har en lägre frånvaro har också fler elever med gymnasieexamen. Exempel på detta är Naturvetenskapsprogrammet på Kattegatt (NA Kg) och Sannarp (NA Sn). Flera program med hög frånvaro har också ha en lägre andel elever med gymnasieexamen. Tydligast exempel på detta är Industriprogrammet (IN), Handels- och administrationsprogrammet (HA) och Barn- och fritidsprogrammet (BF). Men sambandet är inte så starkt som man kunde ha förväntat. En del program som t.ex. VVS- och fastighetsprogrammet har en ganska stor frånvaro, men ändå en ganska stor andel elever med gymnasieexamen. Skolorna har de senaste åren arbetat aktivt med att minska frånvaron, bland annat genom att ha en snabbare rapportering till CSN. Det innebär att elever som haft en alltför stor frånvaro kan riskera att förlora sitt studiebidrag. 32

Andel elever med mer än 10 procent F och andel elever med åtgärdsprogram I tabellerna nedan visas information gällande elever som har mer än 10 procent F i sitt studiebevis och som gått på ett Nationellet program. Därefter görs en jämförelse med andelen upprättade åtgärdsprogram på programmet. Elever med mer än 10 procent F Halmstad Utbildning Kön >10% IG läsår 2011/2012 >10% IG läsår 2012/2013 >10% F läsår 2013/2014 Flicka 13,3 14,2 10,3 Pojke 15,7 17,7 14,6 Total 14,6 16,0 12,9 Totalt har 12,6 procent av eleverna mer än 10 procent F i sitt studiebevis. Det är en förbättring från föregående år då det var 16,0 procent som hade med än 10 procent IG i sitt slutbetyg. En anledning till förbättringen kan vara att det finns krav på minst 2 250 av 2 500 poäng (med andra ord 90 procent av programmets totala poäng) för att få en gymnasieexamen. Elever med mer än 10 procent F per skola Skola Kön >10% IG läsår 2011/2012 >10% IG % läsår 2012/2013 >10% F läsår 2013/2014 Kattegattgymnasiet Flicka 7,7 6,5 0,9 Pojke 13,9 12,9 11,0 Total 12,5 11,1 8,3 Sannarpsgymnasiet Flicka 12,5 14,9 15,3 Pojke 14,2 23,4 21,7 Total 13,1 18,1 17,8 Sturegymnasiet Flicka 17,1 18,0 11,3 Pojke 25,7 25,6 18,1 Total 19,7 20,5 12,6 Mellan skolorna är det Kattegattgymnasiet som har minst andel elever med mer än 10 procent F och Sannarpsgymnasiet som har störst andel. Sturegymnasiet har haft en positiv utveckling och har gått från 20,5 procent av eleverna med mer än 10 procent IG till 12,6 procent av eleverna med mer än 10 procent F. Kattegattgymnasiet har minskat sin andel från 11,1 procent till 8,3 procent. På Sannarpgymnasiet har det minskat något mindre från från 18,1 till 17,8. På Kattegattgymnasiet är det en väldigt liten andel tjejer som har mer än 10 procent F. En förklaring kan givetvis vara att skolan har en stor majoritet av killar. Men även killarna ligger lågt i jämförelse med de andra skolorna. 33

Nationella program Program Antal elever >10% F >10% F % BA 68 3 4,4 BF 41 15 36,6 EE 44 11 25,0 EK 74 3 4,1 ES 128 9 7,0 FT 28 3 10,7 HA 18 8 44,4 HT 15 4 26,7 HU 6 0 0,0 IN 8 2 25,0 NA 153 6 3,9 RL 42 6 14,3 SA 191 25 13,1 TE 84 10 11,9 VF 14 2 14,3 VO 46 14 30,4 Total 960 121 12,6 I tabellen ovan kan vi se att Handels- och administrationsprogrammet (HA) är det program där störst andel elever har fått mer än 10 procent F i sitt slutbetyg. Det är en av förklaringarna till att endast 44,44 procent av eleverna fick en yrkesexamen där. Därefter kommer Vård- och omsorgsprogrammet (VO), Barn- och fritidsprogrammet (BF) och Hotell- och turismprogrammet (HT). Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) är det yrkesprogram som har minst andel elever som fått mer än 10 procent F i sitt studiebevis, 4,4 procent. Det är i sin tur en av förklaringarna bakom att de haft en så stor andel som fått sin yrkesexamen. Åtgärdsprogram per årskurs och skola För läsåret 2014/2015 gäller nya regler kring åtgärdsprogram. Reglerna innebär i korthet att en lärare som på något sätt befarar att en elev inte kommer att nå kunskapskraven ska skyndsamt ge eleverna stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Först när det kan konstateras att det inte hjälper ska en utredning genomföras om eleven behöver särskilt stöd. Föregående läsår gällde dock de gamla reglerna enligt skollagen 3 kap. 8. Det innebar att lärare vid det tillfälle de befarar att en elev inte kommer att nå målen ska anmäla detta till rektor. Rektor ska då se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. Om denna utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. I tabellerna nedan presenteras andelen elever som fått ett åtgärdsprogram upprättat under läsåret 2013/2014 som gick på ett nationellt program eller på International Baccalaureate Diploma Program. Skola Andel elever % som fått ett upprättat åtgärdsprogram i åk 1 Andel elever % som fått ett upprättat åtgärdsprogram i åk 2 Andel elever % som fått ett upprättat åtgärdsprogram i åk 3 Total Kattegattgymnasiet 8,3 4,6 4,5 5,7 Sannarpsgymnasiet 5,1 6,6 5,0 5,5 Sturegymnasiet 7,4 3,1 4,2 4,8 Total nationella program och IB 6,9 4,8 4,6 5,4 Vi kan se att andelen åtgärdsprogram är flest på Kattegattgymnasiet. Minst andel finns på Sturegymnasiet. Det har skett den del förändringar från tidigare läsår. Siffrorna för läsåret 2012/2013 presenteras nedan för att möjliggöra en jämförelse. 34

Skola Andel elever % som fått upprättat ett åtgärdsprogram åk 1 Andel elever % som fått upprättat ett åtgärdsprogram åk 2 Andel elever % som fått ett upprättat åtgärdsprogram år 3 Kattegattgymnasiet 21,3 13,6 11,8 15,3 Sannarpsgymnasiet 5,1 10,1 9,8 8,7 Sturegymnasiet 9,5 5,6 3,3 6,0 Total nationella, IB och specialutformade program Total 13,6 10,5 8,7 10,8 Vi kan se att alla skolorna har minskat andelen åtgärdsprogram. Kattegattgymnasiet har gått från 15,3 procent till 5,7 procent. En trolig förklaring är de olika förslag om ändringar gällande åtgärdsprogram som presenterats av utredare och utbildningsdepartementet under läsåret. Information kring att kraven på dokumentation av elevers stödåtgärder i ett åtgärdsprogram skulle kunna lättas har möjligen lett till att skolorna börjat minska antalet åtgärsprogram redan innan lagstiftningen faktiskt ändrats. Att andelen åtgärdsprogram som upprättas blir färre i årskurs 2 och 3 beror på att en del åtgärsprogram som upprättats i årskurs 1 följer med eleven i de andra årskurserna. Nedan ser vi en uppdelning mellan de olika programmen. Program Andel elever % som fått upprättat ett åtgärdsprogram åk 1 Andel elever % som fått upprättat ett åtgärdsprogram åk 2 Andel elever % som fått upprättat ett åtgärdsprogram åk 3 Total BA 13,3 3,2 0,0 4,6 BF Finns ingen klass 33,3 20,5 23,5 EE 22,6 0,0 2,3 7,4 EK 0,0 1,9 8,1 3,8 ES 4,5 0,9 0,8 2,0 FT 11,8 10,3 3,6 8,8 HA 6,9 0,0 6,7 4,3 HT 3,2 13,0 31,3 12,9 IB 4,0 4,3 0,0 3,6 IN 0,0 0,0 0,0 0,0 LÄ 50,0 18,8 27,3 31,7 NA 3,4 6,1 9,0 6,2 RL 3,0 0,0 0,0 1,1 SA 7,6 5,0 2,0 4,7 TE 12,5 0,0 0,0 3,9 VF 0,0 12,5 0,0 2,6 VO 1,7 10,0 2,0 4,0 Några siffror ger vissa frågetecken. Det upprättades till exempel inte något åtgärdsprogram på Industritekniska programmet (IN) under läsåret 2013/2014. Med tanke på att det var 37,5 procent av avgångseleverna som inte fick sin yrkesexamen så är det anmärkningsvärt att det inte upprättats något åtgärdsprogram als under läsåret. Även med de nya reglerna är det så att om en elev riskerar att inte nå målen trots att extra anpassningar har satts in och även reviderats, ska en utredning göras om ett åtgärsprogram behöver upprättas. Det är även anmärkningsvärt att det endast upprättats åtgärdsprogram för 4 procent av eleverna på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) när det var en så stor andel som 40,4 procent som inte fick sin yrkesexamen. Det är dock en förbättring från föregående år då det inte upprättades något åtgärdsprogram på VO alls. Av samma anledning kan till exempel Handels- och administrationsprogrammet (HA), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Restaurang- 35

och livsmedelsprogrammet (RL) lyftas. Störst andel upprättade åtgärdsprogram hittar vi på Lärlingsutbildningen (LÄ) och Barn- och fritidsprogrammet (BF). Det kan naturligtvis vara så att många åtgärder sätts in på skolorna som inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Och allra viktigast är att eleven får ett stöd som hjälper eleven att lyckas. Men om vi tittar på andelen elever som får sin gymnasieexamen, och i synnerhet yrkesexamen, kan vi konstatera att det är viktigt att vi fortsätter att utveckla stödverksamheten på skolorna. 36

Andel elever som påbörjat högskoleutbildning Tabellen nedan visar hur stor andel av eleverna som gått över till högskola 3 år efter avslutad gymnasieutbildning. Notera dock att siffrorna gäller för eleverna som är folkbokförda i kommunen. Det betyder att det även inkluderar elever som går på fristående skolor. Det innebär också att elever som går på Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet men kommer från andra kommuner som till exempel Hylte och Laholm inte tas med i sammanställningen. Huvudmän Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet, andel (%) av elever folkbokförda i kommunen 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Lund 69 69 67 64 65 66 69 68 64 65 Uppsala 62 62 63 60 58 61 63 61 61 61 Linköping 46 45 47 49 45 49 49 51 52 48 Södertälje 38 35 41 39 39 38 40 42 46 47 Trollhättan 40 46 40 43 40 37 45 48 51 47 Karlstad 56 48 42 47 40 41 46 46 46 46 Västerås 49 49 50 48 49 45 47 45 48 45 Gävle 43 43 41 41 39 41 41 44 45 44 Helsingborg 44 46 43 41 39 39 41 41 47 44 Karlskrona 55 50 48 48 47 43 46 44 44 44 Hässleholm 48 43 40 35 33 35 39 43 44 43 Kristianstad 50 43 43 43 42 40 43 45 42 43 Växjö 53 52 50 46 48 45 48 51 46 43 Örebro 49 51 47 47 40 46 44 45 45 43 Falun 45 44 43 44 42 39 40 40 44 42 Sundsvall 54 48 51 49 39 41 44 42 45 42 Örnsköldsvik 53 47 44 42 44 44 42 45 44 42 Uddevalla 48 45 41 38 40 39 40 44 44 41 Jönköping 50 49 38 41 37 40 41 42 45 40 Norrköping 46 43 45 46 41 41 43 41 45 40 Umeå 51 50 50 45 42 40 44 47 48 40 Borås 42 37 39 38 39 36 39 42 43 39 Halmstad 48 48 43 44 36 40 41 43 41 39 Eskilstuna 37 37 36 33 33 35 37 38 46 37 Kalmar 56 58 50 52 50 42 44 39 44 37 Nyköping 44 43 38 41 34 33 37 36 41 36 Skövde 44 39 39 42 39 38 35 38 45 35 Varberg 39 35 40 38 38 38 37 34 38 34 Luleå 52 46 49 42 39 42 41 42 45 33 Östersund 39 34 42 36 30 30 39 34 35 32 Skellefteå 44 43 39 37 35 36 37 41 36 31 Riket totalt 46 45 44 42 41 41 42 44 45 42 Som vi kan se i tabellen så ligger Halmstad på 23 plats. Det är en ökning från föregående år då vi låg på 27 plats. Men som vi kan se så beror det inte på att det är fler ungdomar i Halmstad som går vidare till högskolan inom 3 år efter sin avslutade utbildning. Där har vi istället minskat från 41 till 39 procent. Sedan 2004 har det skett en minskning med 9 procentenheter. De tre översta städerna är alla universitetsstäder. Med i storlek jämförbara kommuner så är det i Halmstad relativt få elever som går vidare till högskolestudier. En förklaring kan vara att det finns färre arbetstillfällen för akademiker i Halmstad med omnejd, än det gör i många andra kommuner av Halmstads storlek. Det beror bland annat på att det i Halland finns få stora företag, med behov av kvalificerad administrativ personal, forskningsavdelningar med mera. Halland har också en relativit liten offentlig sektor, i jämförelse med många andra län och regioner. 37

1(3) Tjänsteskrivelse 2014-09-04 Diarienummer: UAN 2014/0349 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz, Lars-Åke Mattsson E-post: jorgen.krantz@halmstad.se lars-ake.mattsson@halmstad.se Telefon: 0705 13 97 60, 0702 00 88 67 Ett fjärde tekniskt år, T4 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att starta ett fjärde tekniskt år, T4 from ht 2015. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att ansöka om statsbidrag för ett fjärde tekniskt år, T4. Sammanfattning Kattegattgymnasiet har sedan hösten 2011 bedrivit försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år, T4. Kattegattgymnasiet är en av 20 skolor i landet som haft tillstånd att bedriva försöksverksamhet. Försöksverksamheten upphör för att bli permanent inom utbildningsväsendet from hösten 2015. Utbildningen sker i samarbete mellan skola och näringsliv och ska ge eleverna möjlighet att utveckla ingenjörsmässiga färdigheter. Utbildningen ska vara relevant och leda till anställningsbarhet och genomförd utbildningen med godkända betyg resulterar i en gymnasieingenjörsexamen. Utbildning inom T4 är en 1-årig eftergymnasial utbildning vilket innebär att kostnaderna för utbildningen ligger utanför tilldelad ram(651). Skolhuvudmannen kan ansöka om statligt bidrag men någon garanti från Skolverket finns inte. Med prognostiserat elevtal och elevpeng kan det bli en årlig ökad kostnad för verksamhet 651 motsvarande 1 150 000 kr. 1