med anledning av prop. 2015/16:135 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter

Relevanta dokument
Svensk författningssamling

Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen

Riktlinjer för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Nya regler i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder

Ändring i diskrimineringslagen aktiva åtgärder nya bestämmelser från den 1 januari 2017

Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen med fokus på arbetslivet. Eva Nikell,

Regeringens proposition 2015/16:135

Handlingsplan för äldrenämndens jämställdhetsarbete avseende förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare Bilaga 3

Nya bestämmelser för arbetsgivare 1 (6)

Aktiva åtgärder i förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder

Arbetsgivarens aktiva åtgärder

Checklista: Systematiskt förebyggande arbete mot diskriminering genom aktiva åtgärder i fyra steg

Svensk författningssamling

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Diskrimineringslagen Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2008:130. Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008

Polismyndighetens strategi för likabehandling PM 2017:33 Saknr. 747

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Motion om jämställdhetsarbete i Sunne kommun KS2018/375/02

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige , 95 Rev , 24

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSHETPLAN

Västra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1

LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

LIKA RÄTTIGHETER LIKA MÖJLIGHETER

Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik]

Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering gällande personal på Docksta Friskola 2018/2019

Aktiva åtgärder. Guide för dig som förtroendevald

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf Kf 22 1

Diskriminering - riktlinje

Riktlinjer. Diskriminering och likabehandling

HÖGSKOLAN VÄSTS PLAN FÖR LIKA VILLKOR

Betänkandet SOU 2014:41 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

LIKA RÄTTIGHETER LIKA MÖJLIGHETER

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41)

Jämställdhetsplan 2010 för

Diskriminering i spåren av #metoo. Arbetsgivardagen. Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin

Jämställdhets- och mångfaldsplan för överförmyndarnämnden i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Riktlinje för jämställdhet & mångfald

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018

Den nya diskrimineringslagen från , Vad innebär den för LiU?

TACK EDGEHR.SE/LONEVAGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 Vuxenutbildningen i Motala

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2016 och 2017 för Områdeskansliet för humanvetenskap

Likabehandlingsplan 2016

Information om rutiner för nytt arbetssätt med likabehandlings- och mångfaldsfrågor 6 KS

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Vuxenutbildningen i Motala kommun

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering

Ändring införd t.o.m. SFS 2017:1128. Övergångsbestämmelser har utelämnats.

Jämställdhetsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Södertörns högskolas riktlinjer för arbetet med lika villkor för medarbetare

Ansvarig: Personalchefen

Södermalms stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Plan Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Personalenheten Castor

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2012:80

Ingenjör och lön guide om lönekartläggning

Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Områdeskansliet för humanvetenskap

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017

Sammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016

Jämställdhets- och mångfaldsplan för år 2019

Diskrimineringslag (2008:567) [Fakta & Historik]

Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter m.m.

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer för arbete mot diskriminering. 63 Dnr 2018/00214

Likabehandlingsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Förebyggande arbete mot diskriminering

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V)

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Diskriminering Diskrimineringslagen

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Att förstå diskrimineringslagen

Främjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Diskrimineringslag. 3 Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Jämställdhetsplan

Olikheter är en styrka

Lagen om DO Diskrimineringslagen Föräldraledighetslagen

Likabehandlingsplan

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ett starkare skydd mot diskriminering

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Diskrimineringslag (2008:567)

Copied 25 March 2011 from

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Förebyggande arbete mot diskriminering

Förebyggande arbete mot diskriminering

Avseende period 2016

Stenungsunds kommun. Likabehandlingsplan. Vuxenutbildningen

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun ljusdal.se BESLUT I KS

Transkript:

SD Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3388 av Paula Bieler och Sven-Olof Sällström (båda SD) med anledning av prop. 2015/16:135 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag där den ordning med löpande dokumentation som föreslås i propositionen ersätts med nuvarande lösning med krav på handlingsplaner och tillkännager detta för regeringen. 2. Riksdagen beslutar att anta regeringens förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567) med den ändringen att 3 kap. 14 utgår samt därutöver de ändringar som framgår av bilaga 1 i motionen. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag där kravet på att främja en jämn könsfördelning slopas, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Motivering I propositionen föreslås ändringar i diskrimineringslagen (2008:567). Ändringarna innebär att arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet ska omfatta samma diskrimineringsgrunder som diskrimineringsförbudet och att en förklaring av uttrycket aktiva åtgärder införs. Ett övergripande ramverk för arbetet med aktiva åtgärder anvisas, medan utformningen av de konkreta åtgärderna överlämnas till arbetsgivare respektive utbildningsanordnare att utforma i samverkan med arbetstagare respektive studenter, elever och barn.

SD Det nuvarande kravet på lönekartläggning för jämställda löner kvarstår och det föreslås att en sådan kartläggning ska genomföras årligen. När det gäller formerna för dokumentationen av arbetet föreslås att dagens krav på särskilda planer ersätts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation. Kravet på skriftlig dokumentation vid lönekartläggningen ändras till att omfatta företag med minst 10 arbetstagare i stället för dagens 25. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Allmänna reflektioner Sverigedemokraterna välkomnar i stort att diskrimineringslagstiftningen regelbundet ses över och ambitionen att arbetet mot olika former av diskriminering fortgår. Partiet har vid ett antal tillfällen och i olika format lyft behovet av att bredda och utveckla de diskrimineringsgrunder som omfattas av lagstiftning såväl som insatser, exempelvis genom att tydligare motverka även diskriminering gentemot majoritetsbefolkningen, stärka synskadades rätt till sitt skriftspråk och förbättra lönebidraget till personer med funktionsnedsättningar. I samtliga fall har vi tydligt utgått från att åtgärder mot diskriminering aldrig får ske i formen av ny diskriminering, varför vi motsatt oss alla former av kvotering. När det gäller arbetet för jämställdhet på arbetsmarknaden har vi samtidigt varit med och säkerställt tillkännagivanden om att lönekartläggningar bör ske årligen i stället för, som idag, vart tredje år. Mot bakgrund av detta välkomnar vi att detta nu föreslås bli verklighet. Sverigedemokraterna noterar samtidigt att det nya förslaget till tredje kapitel till stor del är utformat så att aktiva åtgärder, mot diskriminering i allmänhet och olika lönebildning mellan könen specifikt, förväntas vara nödvändiga generellt då det ställs krav på deras införande, uppföljning och dokumentering. För oss är detta en tydlig förskjutning från de tidigare kraven på kartläggningar av situationen och handlingsplaner som förvisso uppdateras regelbundet till en situation där det dagliga arbetet i olika företag påverkas och den administrativa bördan ökar obefintligt. Vi vill också poängtera risken, och det orimliga i, att fokus kan flyttas från faktiska åtgärder till administrativt arbete då vitesföreläggande kopplas till bristande dokumentation och på förhand fastställda krav på åtgärdstyper snarare än identifiering av problem och lösandet av dessa. 2

SD Förslag till ändringar Mot bakgrund av ovanstående föreslår Sverigedemokraterna att paragraf 14 i kapitel 3 ska strykas, samt att hänvisningar till denna i övriga delar av lagen ändras i enlighet med detta. Vidare anser vi att nuvarande lösningar med krav på handlingsplaner vore att föredra framför de i propositionen föreslagna kraven dokumentation, samt att dessa inte med nödvändighet ska behöva uppdateras årligen utan på förekommen anledning, dock minst vart tredje år. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma med förslag på uppdaterade skrivningar där sådana handlingsplaner efterfrågas. Fram till dess att så sker är det dels vår mening att bristande dokumentation inte ska föranleda vite, dels att dokumentationen för företag inte ska behöva ske årligen och löpande, utan sammanställas på förekommen anledning dock minst en gång vart tredje år. Vi anser vidare att endast företag med 25 eller fler anställda ska omfattas. Slutligen vill vi påtala att SD vid flertalet tillfällen varit tydliga med ståndpunkten att det inte nödvändigtvis är problematiskt att kvinnor och män gör olika livs- och yrkesval, förutsatt att det är fria val och att det finns utrymme för enskilda att bryta mot normen. Det är enligt oss inte fördelningen av män respektive kvinnor på olika delar av arbetsmarknaden som bör stå i fokus, utan huruvida det finns goda och verkliga möjligheter för varje individ att söka sin plats på arbetsmarknaden och att villkor i arbetslivet inte ska påverkas av personers kön, vare sig det sker genom direkt diskriminering eller genom att likvärdiga arbeten men i kvinno- respektive mansdominerade branscher värderas och behandlas olika. Därmed ser vi inte heller det som nödvändigt, eller ens eftersträvansvärt, att främja en jämn könsfördelning. I stället bör tydligt fokus på att motarbeta faktisk och fastställd diskriminering säkras. Vi vill därför att regeringen snarast återkommer med ett förslag där kravet på att främja en jämn könsfördelning, som återfinns i 3 kap. 7, slopas Regeringens förslag 19 Den som påstås ha handlat i strid med bestämmelserna i 2 kap. 5, 7, 9, 10, 11, 12, 12 a, 13, 14, 15, 16 eller 17 eller 3 kap. 16, 17, 18 eller 20 får inte utsätta en enskild person för Föreslagen lydelse 2 kap. Den som påstås ha handlat i strid med bestämmelserna i 2 kap. 5, 7, 9, 10, 11, 12, 12 a, 13, 14, 15, 16 eller 17 eller 3 kap. 15, 16, 17 eller 19 får inte utsätta en enskild person för 3

repressalier på grund av att han eller repressalier på grund av att han eller hon hon 1. anmält eller påtalat ett sådant handlande, 2. medverkat i en utredning enligt lagen, eller 3. avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier från den som påstås ha diskriminerat. SD 3 kap. 13 En arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret sysselsatte 25 eller fler arbetstagare ska under året skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 4 10. En arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret sysselsatte 25 eller fler arbetstagare ska på förekommen anledning dock minst vart tredje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 4 10. Dokumentationen ska innehålla 1. en redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 och som avser de områden som anges i 5, 2. en redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 6 och 7, 3. en redovisning av resultatet av kartläggningen och analysen enligt 8 10, 4. en redovisning av vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att åtgärda förekommande löneskillnader som har direkt eller indirekt samband med kön, 5. en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de lönejusteringar som behöver vidtas ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år, 6. en redovisning och utvärdering av hur föregående års planerade åtgärder har genomförts, och 6. en redovisning och utvärdering av hur senast planerade åtgärder har genomförts, och 7. en redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 11 fullgörs. 15 Med utbildningsanordnare avses i detta kapitel den som bedriver 1. utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), 2. utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), eller 3. utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Utbildningsanordnarens arbete med aktiva åtgärder. 16 Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3. 17 Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare som avses i 15 14 Med utbildningsanordnare avses i detta kapitel den som bedriver 1. utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), 2. utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), eller 3. utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Utbildningsanordnarens arbete med aktiva åtgärder. 15 Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3. 16 Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare som avses i 14 4

2 och 3 ska omfatta 1. antagnings- och rekryteringsförfarande, 2. undervisningsformer och organisering av utbildningen, 3. examinationer och bedömningar av studenternas prestationer, 4. studiemiljö, och 5. möjligheter att förena studier med föräldraskap. 18 Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. 19 I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 15 och med anställda i verksamheten. 20 Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 16 och 18. För en sådan utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 avser dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 17. Dokumentationen ska innehålla 1. en redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3, 2. en redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 18, och 3. en redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 19 fullgörs. 2 och 3 ska omfatta 1. antagnings- och rekryteringsförfarande, 2. undervisningsformer och organisering av utbildningen, 3. examinationer och bedömningar av studenternas prestationer, 4. studiemiljö, och 5. möjligheter att förena studier med föräldraskap. 17 Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. 18 I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 14 och med anställda i verksamheten. SD 19 Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 15 och 17. För en sådan utbildningsanordnare som avses i 14 2 och 3 avser dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 16. Dokumentationen ska innehålla 1. en redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3, 2. en redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 17, och 3. en redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 18 fullgörs. Den som inte fullgör sina skyldigheter att bedriva ett arbete med aktiva åtgärder enligt 3 kap. 4, 5, 6, 7, 8, 9, 16, 17 eller 18, lämna information enligt 3 kap. 12 eller dokumentera enligt 3 kap. 13, 14 eller 20 får föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant föreläggande 4 kap. 5 Den som inte fullgör sina skyldigheter att bedriva ett arbete med aktiva åtgärder enligt 3 kap. 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15, 16 eller 17 eller lämna information enligt 3 kap. 12 får föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant föreläggande ska förenas med vite och meddelas av 5

ska förenas med vite och meddelas av Nämnden mot diskriminering efter Nämnden mot diskriminering efter framställning av framställning av Diskrimineringsombudsmannen. Diskrimineringsombudsmannen. Föreläggandet får riktas även mot Föreläggandet får riktas även mot staten som arbetsgivare eller som staten som arbetsgivare eller som huvudman för utbildningsverksamhet. huvudman för utbildningsverksamhet. Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning till nämnden om vitesföreläggande, får en Om ombudsmannen förklarat sig inte vilja göra en framställning till nämnden om vitesföreläggande, får en central arbetstagarorganisation som central arbetstagarorganisation som arbetsgivaren är bunden till av arbetsgivaren är bunden till av kollektivavtal göra en framställning i fråga om aktiva åtgärder i arbetslivet enligt 3 kap. 4 9 och 12 14. kollektivavtal göra en framställning i fråga om aktiva åtgärder i arbetslivet enligt 3 kap. 4 9 och 12. I framställningen ska det anges vilka åtgärder som bör åläggas den som framställningen riktas mot, vilka skäl som åberopas till stöd för framställningen och vilken utredning som har gjorts. SD Paula Bieler (SD) Sven-Olof Sällström (SD) 6