STARKARE CIVIL BEREDSKAP

Relevanta dokument
Starkare civil beredskap. Mandat, ansvar och resurser

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Remissvar Betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Yttrande över betänkandet En effektiv kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) Länsstyrelsen övergripande synpunkter

Yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst

Ansvar, samverkan och handling

Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR

Remissyttrande - En effektivare kommunal räddningstjänst Dnr 2018/72.

Stärkt krisberedskap för Sverige

Hemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet

Utbildningsverksamheten. Anders Axelsson Enhetschef utbildningssamordning

Länsstyrelsen i Hallands läns yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst SOU 2018:54

Mötesplats SO - anslag 2:4 Krisberedskap. 22 mars 2017

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Bara skog som brinner?

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Svensk författningssamling

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

FRIVILLIGA FÖRSVARS- ORGANISATIONER

Försvarsdepartementet

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA. Bill Skoglund FAK

Yttrande över betänkandet Skogsbränderna sommaren 2018 (SOU 2019:7)

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.

Handlingsplan för Samhällsstörning

Hans Jörnén. Flygchef FFK PPL/NQ/ATPL/CPL/IR/FI(UL)/FI(A)/FE(PC)

MSB: Snudd på olagligt att dirigera ut civil helikopter

Militär ledningsresurs i Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m)

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Ansvar, samverkan och handling

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) - remissyttrande

Yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)

Kan avgifter påverka förmågan att hantera olyckor och kriser?

KSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell

Försvar. Motion till riksdagen 2016/17:3121. Förslag till riksdagsbeslut. av Daniel Bäckström m.fl. (C) C19 Kommittémotion

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Kravprofil generaldirektör och chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Ansvar, samverkan, handling

Strategi för hantering av samhällsstörningar

KRISHANTERING - BAKGRUND

Legala aspekter - dispostion

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap erfarenheter från första året med nya utbildningen

LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS

En effektivare kommunal räddningstjänst - SOU 2018:54

Krisledningsplan

LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS

Länsstyrelsen Kalmar läns yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst SOU 2018:54

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld


Plan för hantering av extraordinära händelser

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB

Remittering av betänkandet Skogsbränderna sommaren 2018 (SOU 2019:7)

AVTAL. Civilförsvarsförbundet i Flen, , nedan kallad CffF

Sammanfattning. Ankom Stockholms läns landsting. töl2-lö«2_. l S Dnr...' Utredningens uppdrag

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd

Yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Jämställdhet och mångfald i kommunal räddningstjänst. Henrik Larsson, enhetschef

Regleringsbrevsuppdrag 26

Övertagande kommunal räddningstjänst

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

Strategi för förstärkningsresurser

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Kommittédirektiv. En effektivare kommunal räddningstjänst. Dir. 2017:15. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Så är vi redo om krisen kommer

Stockholms krisledning Motion av Magnus Haglund (m) (2005:10)

Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Konferens om landstingens krisberedskap Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Remittering av betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)

Foto: Göran Fält/Trafikverket

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Det här vill vi Det moderna samhällets sårbarhet

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Inriktningsplan för åren (3 år)

MSB användning av GIS vid kris

INRIKTNING 2015 & Försvarsutbildarna det naturliga valet för stöd till samhällets förmåga att möta kris och krig

Ökad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20

Transkript:

STARKARE CIVIL BEREDSKAP Mandat, ansvar och resurser Stockholm, den 31 juli 2018

Sveriges krisledningsförmåga behöver stärkas Tsunamikatastrofen, IT-skandalen vid Transportstyrelsen och skogsbranden i Västmanland 2014 Bristande samordning och kommunikation: stuprör En tydligare hierarki i ledningen Statens roll Beredskap och förebyggande arbete

1. Inrätta ett nationellt säkerhetsråd under statsministern Nuvarande regering flyttade ansvaret för krishantering från Statsrådsberedningen till Justitiedepartementet närheten till statsministern är av stor vikt för att ge krisledningen auktoritet i relationen till fackdepartementen (Tsunamiutredningen SOU 2005:104 s. 26) Alliansen vill att regeringens krisledningsorganisation ska placeras i Statsrådsberedningen och ledas av Sveriges statsminister

2. En snabbare och tydligare statlig krisledning Självständiga myndigheter och risken för stuprör Krisledningen blev mer strukturerad och metodisk efter statens övertagande då en ny samlad räddningsledning etablerades (Skogsbrandsutredningens rapport om skogsbranden i Västmanland 2014 s. 103) Alliansen vill se en modell med tydligare statlig krisledning

3. Etablera en nationell krisfond Naturkatastrofer och kriser medför inte sällan kännbara ekonomiska skador för enskilda En del ekonomiska skador täcks inte alls; ibland får enskilda vänta länge på kompensation Alliansen vill se över förutsättningarna att etablera en nationell krisfond och ett särskilt ersättningssystem för de som drabbats särskilt hårt av en kris

4. Förstärk hemvärnet Hemvärnet omfattar idag 21 000 personer Frivilliga försvarsorganisationer har olika kompetenser och inriktning och flera av dessa har bistått vid civila kriser Alliansen vill öka hemvärnets numerär till 30 000 personer, göra hemvärnet till en egen försvarsgren och ge hemvärnet bättre material

5. Bygg ut utbildning av räddningstjänstpersonal Utbildningsverksamheten som idag bedrivs av MSB är underfinansierad och tillgodoser inte kommunernas behov av utbildning (SOU 2018:54) Alliansen vill tillskjuta nödvändiga medel för att svara upp mot behovet av utbildade brandmän och annan personal inom räddningstjänsten

6. Förbättra villkoren för deltidsbrandmän Att vara deltidsbrandman innebär att man har beredskap vid sidan av sin ordinarie anställning Personalförsörjning av deltidsbrandmän är ett problem idag (SOU 2018:54) Alliansen vill ge MSB i uppgift att stödja kommunerna i rekryteringen av deltidsbrandmän Alliansen vill se över lagar och regler som inte är anpassade för anställningen som deltidsbrandman

7. Tydliggör Försvarsmaktens roll i samband med civila kriser Försvarsmakten får lämna stöd i en civil kris, efter ansökan från relevant myndighet Utvecklingen av skyddet mot olyckor och krisberedskapen bör gå hand i hand med utvecklingen av Försvarsmakten eftersom det skulle innebära ökade möjligheter till ett effektivt utnyttjande av samhällets samlade resurser (Skogsbrandsutredningens rapport s. 153) Alliansen vill införa en tydlig skyldighet för Försvarsmakten att bistå vid civila kriser Alliansen vill att MSB och Kustbevakningen återigen blir myndigheter under Försvarsdepartementet

8. Inför särskild lagstiftning om hur civila kriser ska hanteras Reglerna i 13 kap. regeringsformen gäller endast krig och krigsfara Grundlagsutredningen lade fram förslag om att i regeringsformen föra in särskilda regler om hur civila kriser ska kunna hanteras (SOU 2008:125 s. 521 f.) Behovet av sådan lagstiftning har påtalats av Tsunamikommissionen (SOU 2005:125 s. 308) Alliansen vill ta upp frågan om att införa särskilda regler i regeringsformen om civila kriser till förnyad prövning

9. Satsning på nationell brandbekämpningsförmåga från luften Sverige saknar egna ändamålsenliga resurser Det finns helikoptrar men vi saknar brandflyg Alliansen vill förbättra den nationella beredskapen att bekämpa skogsbränder från luften bland annat genom egen kapacitet för brandflygplan Alliansen vill att Sverige ska verka för att EU:s civila krishanteringsförmåga förstärks

10. Ökat statligt stöd för skogsbrandsbevakning Regelbunden patrullering av skogsbrandsflyg skapar bättre möjligheter att upptäcka och få bukt med brandhärdar i ett tidigt skede Alliansen vill se över dagens samverkan med lokala flygklubbar och tillskjuta nödvändiga medel för en väl fungerande och effektiv brandflygsbevakning i hela landet

STARKARE CIVIL BEREDSKAP Mandat, ansvar och resurser Stockholm, den 31 juli 2018