GPCC. INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare. Forskning utbildning innovation/nyttiggörande. Gothenburg university centre for Person-Centred Care



Relevanta dokument
Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

Personcentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa

Personcentrerad. vård

GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA

Personcentrerad vård en etik i praktiken

Ett sällsynt bra Höstmöte På temat Makt oktober Scandic Klara, Stockholm

Personcentrerad. vård

Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Team och personcentrerad vård vid prioriteringar

Personcentrerad vård och omsorg

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Personcentrerad vård till nytta och nöje forskning och erfarenheter om patienter med hjärtsvikt och akut kranskärlssjukdom

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

Utveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA. För chefer och ledare

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

Personcentrerad vård med en touch av hälsopromotion

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Trygg stödjande miljö. Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Personcentrerad vård Mötet mellan två experter!

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt för chefer och ledningsgrupper

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

ÖVERGRIPANDE HANDLINGSPLAN FÖR EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Reflektionsrapport. Etik och förhållningssätt inom personcentrering FÖRFATTARE KURS HANDLEDARE

PERSONCENTRERAD VÅRD. Svensk sjuksköterskeförening om OKTOBER 2016

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Psykisk hälsa i primärvård

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation.

Det blir bättre med team, helt enkelt

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Patientdelaktighet Minimikrav för person-centrerad vård

Ökad vikt vid patientens egen upplevelse ny kultur i vården?

Personcentrering. Jämlikt och normmedvetet förhållningssätt. Eva Brink & Carina Kullgren

Depression hos äldre

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

Vad alla behöver veta om personcentrerad vård. En skrift från Vårdförbundet om hur vården kan bli bättre, smartare och säkrare

Kunskapsluckor och framtid

Gott eller bara blandat: Är dagens ehälsa personcentrerad?

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.

Personcentrerat arbetssätt ett led i en patientdriven vård 2018

Positiva forskningsresultat

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Begrepp i handledningsteori

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Att vara närstående i intensivvårdsmiljön

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt för chefer och ledningsgrupper

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Låt oss tala om DOWNS SYNDROM

Livskvalitet och meningsfull vardag för demensdrabbade på vård- och omsorgsboenden

Delaktighet och patientmedverkan

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS

Förbättringsarbete tillsammans Nationell konferens i Logopedi, Jönköping

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Transkript:

INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care Forskning utbildning innovation/nyttiggörande

Demenssjuka 44 milj 2013 76 milj 2030 135 milj 2050 75 % av demenssjuka vårdas av anhöriga. Helen C Kales et al. BMJ 2015;350:bmj.h369

Hur mår demenssjuka? 97% är apatiska, deprimerade och oroliga 45-80 % har smärta Selbaek et al 2007; Jongenelis et al 2003; Lin et al, 2006

Hur mår anhöriga? 23% till 85% är deprimerade Clare L et al. Int J Geriatr Psychiatry 2002;17:962-7. Adkins VK. Am J Alzheimers Dis Other Dement1999;14:289-93.

En person med sjukdom En kapabel, relationell, sårbar medmänniska Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax. Ricoeur Paul (1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press.

Types of behavioral and psychological symptoms of dementia Delusions Hallucinations Agitation: Easily upset Repeating questions Arguing or complaining Hoarding Pacing Inappropriate screaming, crying out, Rejection of care (bathing,dressing etc) Leaving home Aggression (physical or verbal) Depression or dysphoria Anxiety: Worrying Shadowing (following care giver) Apathy or indifference Disinhibition: Socially inappropriate behavior Sexually inappropriate behavior Irritability or lability Motor disturbance: Wandering Rummaging Night-time behaviors (walking and getting up at night) Helen C Kales et al. BMJ 2015;350:bmj.h369

En människa en person Relation Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax. Ricoeur Paul (1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press.

personcentrerad vård Inleda partnerskapet- Patientens berättelser Utveckla partnerskapet -överenskommelse Säkerställande av partnerskapet = Dokumentation av överenskommelsen Ekman I, Swedberg K, Taft C, et al.. Person-Centred Care Ready for Prime Time. Eur J Cardiovasc Nurs. 2011;10(4):248-51. Ekman I, Hedman H, Wallengren C, Swedberg K. Person-centred care, - the Swedish initiative. BMJ. 2015. Febr (accepted)

Lyssna på någon I en personcentrerad etik är varje persons identitet central, vem är jag? Erkännandet blir andras accepterande av mig själv, min personliga identitet. Erkännas för vem jag är, inte vad jag är.

Personlig identitet Identitet är våra egna föränderliga självtolkningar. Victoria Fareld (Att vara utom sig inom sig)

Lyssna att erkänna Människan har ett grundläggande behov av att få sin identitet erkänd. Att bli erkänd för sin särart. Att bli erkänd är något utöver att bli respekterad eller tolererad. Att bli erkänd är ett positivt bejakande av olikhet Att bli erkänd handlar inte enbart om att låta olikheter överleva utan också om att erkänna deras värde. Victoria Fareld. Att vara utom sig inom sig. 2014

Nu Kalendertid Fenomenlogisk tid

kunna göra mänsklig förmåga Lidande är inte enbart den fysiska smärtan, inte ens den mentala smärtan, utan den förminskning eller förstörelse av handlingsförmåga av kunna göra, som upplevs som ett angrepp på självaktningen. Ricoeur Paul (1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press.

Ricoeurs Lilla etik Att sträva efter det goda livet med och för andra i rättvisa institutioner

Trötthet Besvär Behov Smärta Viljestark Närstående Fantasi Stolthet

Personlig hälsoplan

PARTNERSKAP Signerad överenskommelse mellan patient, sjuksköterska och läkare

Partnerskap Fungerar! (23 randomiserade, kontrollerade studier ) Professionals can assist families to identify their unique strengths and enhance family resiliency so they can navigate the lonely road of caring for the relative with dementia. Brodaty H, Arasaratnam C. Am J Psychiatry2012;169:946-53. Cabote CJ. Family Caregivers' Experiences of Caring for a Relative With Younger Onset Dementia: A Qualitative Systematic Review. Family Nurs 2015

Personcentrering hur? Regard personhood as increasingly concealed rather than lost Acknowledge the personhood in all aspects of care Personalise care and surroundings Offer shared decision making Interpret behaviour from the person s viewpoint Prioritise the relationship to the same extent as the caretasks Edvardsson D. Journal of Gerontological Nursing 2014.

Mot en personcentrerad omsorg Utbildning för anhöriga Träna förbättrad kommunikation mellan professionell och demenssjuk (relationen) Meningsfull aktivitet Strukturerade rutiner Möjliggörande omgivning Helen C Kales et al. BMJ 2015;350:bmj.h369

Person-centred care as described by people with dementia, their family members and care staff Promoting a continuation of self and normality Knowing the person Welcoming family Providing meaningful activities Being in a personalised environment Experiencing flexibility and continuity Edvardsson D et al. J Clin Nurs. 2010 Sep;19(17-18):2611-8

Effekter? Signifikant tryggare patienter 30 % - 50% reduktion i antal vårddagar 40% reduktion i vårdkostnader Signifikant förbättrad smärtlindring Signifikant minskning av trycksår eller annan medicinsk komplikation Olsson L-E et al: Journal of Orthopaedic Surgery and Research, 2006, 1:3. Ekman I, et al: European Heart Journal, 2011, 32:2395 2404. Olsson LE et ai: Journal of Advanced Nursing, 2007, 58(2):116-25. Olsson LE, et al: Journal of Advanced Nursing, 2009, 65(8):1626-1635. Dudas K, et al Eur J Cardiovasc Nurs. 2013 Jan 9. [Epub ahead of print]

En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax. Ricoeur Paul (1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press.

Effekter av personcentrerad vård/rehabilitering hos äldre och sköra Vanlig vård Personcentrerad vård 86 90 År 32 dagar 12 dagar 91 97 År 46 dagar 12 dagar Olsson L-E, Karlsson J, Ekman I. Journal of Orthopaedic Surgery and Research 2006;1:3.

Implementering av personcentrerad vård i särskilt boende Edvardsson D, Sandman P-O, Borell L. Int psychogeriatrics. 2014; 25: 7

www.libershop.se

Vad tyckte personalen? Före patienten i centrum.. vård efter patientens enskilda behov....lyssna på patienten....patientens hälsa främsta målet.. Efter man utgår från patientens upplevelse av situationen tillsammans med personen....tillsammans med patienten upprätta en plan....patienten blir delaktig i planeringen av vårdtiden.... partnerskap med patienten..

Sammanfattning Ett personcentrerat arbetssätt kan användas i alla sammanhang inom sjukvården och omsorgen Patient och närstående är personer med behov men också förmågor som tillsammans med professionella samskapar omsorgen Omställning till ett personcentrerat förhållningssätt innebär en förändrad kultur

VÄLKOMMEN TILL HEMSIDAN WWW.GPCC.GU.SE