TENTAMEN LAGA01, Allmän rättslära, 7,5 hp Tid: torsdagen 7 mars 2013 8.00-12.00 Plats: MA8, MA9 Examinatorer: Christian Dahlman, Uta Bindreiter, Ellika Sevelin Tillåtna hjälpmedel: Inga Anteckna ditt skrivningsnummer i rutan så du har det tillgängligt när resultatet anslås resultatet anslås med skrivningsnummer och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer Maximal poäng per fråga: Fråga 1 = 20 p, Fråga 2 = 15 p, Fråga 3 = 15 p. Maximal poäng totalt: 50 p Betygsgränser: för godkänt resultat krävs 25 p Lärare kommer till skrivningen ca kl 09.00 Resultatet föreligger 28 mars 2013 Varje fråga besvaras på separata skrivningsark! Skriv skrivningsnummer och de sista fyra siffrorna i personnumret på alla inlämnade svarspapper! Lycka till!
Fråga 1 DELFRÅGA 1.A 5 p. Vad innebär begreppet nomokrati? 2 p. Ge ett exempel på en rättsteori som INTE beaktar rättens nomokratiska karaktär 3 p. DELFRÅGA 1.B 5 p. Hur skall en vanlig medborgare enligt Herbert Harts teori gå till väga när han/ hon vill informera sig om vad som är gällande rätt i samhället? DELFRÅGA 1.C 5 p. Vad ÄR den så kallade grundnormen för något [eller annorlunda uttryckt: vilken typ av norm handlar det om?] och vilken funktion har den i Kelsens rättslära? DELFRÅGA 1.D 5 p. Redogör för skillnaden mellan en utilitaristisk och en liberal rättviseuppfattning.
Fråga 2 Bärlunda kommun anser att det är ett allvarligt problem att papporna i kommunen inte engagerar sig i sina barn i tillräckligt stor utsträckning. Vid studier har framkommit att när skolor och förskolor i kommunen anordnar föräldramöten, utvecklingssamtal och liknande så är enbart 20% av de deltagande föräldrarna män. För att uppmuntra pappor att engagera sig mer läggs ett förslag fram för kommunens skolnämnd. Förslaget innebär att ett arvode motsvarande det som utgår till politikerna i kommunens nämnder skall erbjudas alla pappor som deltar i föräldraaktiviter i kommunens förskolor och skolor. Vid nämndsammanträdet ger förslaget upphov till stor debatt. Förespråkarna hävdar att förslaget kan främja jämställdheten i kommunen, motståndarna att det motverkar jämställdheten. Analysera förslaget med utgångspunkt i jämställdhetsbegreppet samt olika feministiska teorier. Vilka argument skulle förespråkarna respektive motståndarna kunna lägga fram? (15p)
Fråga 3 Gör en argumentationsanalys av följande argument. Innehåller argumentet någon fallacy? a) Enligt Anders Borg är individualism någonting bra. Individualism är ett annat ord för egoism. Anders Borg förespråkar alltså egoism. (5 poäng) b) Jag begär härmed att mitt resultat på kursen omprövas. Jag har gått på alla lektioner och läst alla böcker. Mina kurskamrater kan intyga att jag har lika bra koll på kursen som de. Ändå fick jag bara ett B. Om man ser till mina kunskaper borde jag ha fått minst BA. Att jag inte fick så många poäng på tentan berodde på att jag inte var riktigt i balans. Min hund hade dött dagen innan skrivningen. (5 poäng) c) När en skåning uttalar sig om en norrlänning så påstår skåningen alltid att norrlänningen älskar surströmming, och skåningens stöd för detta påstående är att alla som älskar surströmming är norrlänningar. Detta är ett argumentationsfel. Skåningen gör sig skyldig till the fallacy of affirming the consequent. (5 poäng)
LAGA 01 Allmän rättslära 130307 Typsvar Eventuell omprövning av tentamensresultatet skickas via e-post till studieadministratör Erik Holmberg senast fredag 12 april 2013. Omprövningen ska innehålla uppgift om vilken/vilka frågor som omprövningen gäller samt en motivering till varför du anser att du ska vara berättigad till ytterligare poäng.
FRÅGA 1 20 p. [UB] Delfråga 1.A [5 p.] Termen nomokrati kommer ursprungligen från grekiskan och betyder regelstyre. Det innebär att lagen själv, inte lagstiftaren, är den högsta auktoriteten i samhället: lagstiftaren styr med regler men är samtidigt begränsad av regler. Ingen är höjd över lagen det råder The Rule of Law. Påpekas bör att vanliga rättssystem inte är renodlat nomokratiska utan uppvisar inslag av både nomokrati och dess motsats, despoti: lagstiftaren kan - inom vissa ramar - bestämma själv. [2 p.] Det klassiska exemplet*) på en rättsteori som INTE beaktar rättens nomokratiska karaktär är John Austins befallningsteori [v.g. se Typsvaret till Ord. tentamen 2012-10-19, Delfråga 2a)]. Andra exempel är Ross prognosteori och Hobbes teori om samhällsfördraget [3 p.] Jfr. Chr. Dahlman, Rätt och rättfärdigande, 2 uppl. (2010), kap.1, s.18-21; kap. 3, 45-47. Delfråga 1.B [5 p.] När en vanlig medborgare vill informera sig om vad som är gällande rätt i samhället behöver han/hon bara observera ämbetsmännen [the officials] i sin dagliga verksamhet och iaktta hur de gör när de identifierar gällande rätt. För att kunna göra det tar ämbetsmännen den så kallade Rule of Recognition till hjälp. Rule of Recognition Igenkännings- och erkännanderegeln - är ingen regel i vanlig bemärkelse utan en uppsättning av giltighetskriterier [som t. ex. ett samhälles rättskällor]. Det handlar om en sedvanerättslig regel, dvs. den har tillkommit genom en konvention mellan det aktuella samhällets domare och ämbetsmän: man har m.a.o. tyst kommit överens om vad som skall, eller inte skall, räknas som rättskälla. För att en viss regel skall kunna betraktas som en gällande rättsregel måste den uppfylla de kriterier för rättslig giltighet som Rule of Recognition tillhandahåller. Genom att tillämpa Rule of Recognition [och de kriterier som den utpekar] kan ämbetsmännen fastställa om den ifrågavarande regeln tillhör rättssystemet eller inte [Harts giltighetsbegrepp är deskriptivt: ordet gällande betyder för honom tillhörig till ett visst rättssystem ]. När ämbetsmännen tillämpar Rule of Recognition gör de det utifrån den s.k. inre ståndpunkten, vilket betyder att de accepterar Rule of Recognition som ett rättesnöre, dvs. som en standard man bör hålla sig till i egenskap av official. Själva erkännandet av en regel
såsom tillhörig rättssystemet, genom samhällets officials, är alltså avgörande för regelns giltighet. Medborgaren å sin sida kan lätt och s.a.s. utifrån - ta reda på vilka rättsregler som gäller i samhället genom att studera vilka rättskällor ämbetsmännen använder sig av när de identifierar gällande rätt [medborgaren kan exempelvis studera domstolsavgöranden]. Jfr. B. Bix, Jurisprudence: Theory and Context, 6 th Edn. (2012), Ch.3, pp. 40-45. Delfråga 1.C [5 p.] Grundnormen är en icke-positiv norm, vilket innebär att den inte har satts [instiftats, skapats] av någon människa [genom en viljeakt] utan att den är bara en tänkt norm, vars giltighet förutsätts [ Konstitutionen bör följas - underförstått: därför att den gäller och är bindande]. Man kan också säga att grundnormen är ett begreppsligt antagande: den antas mestadels omedvetet av juristerna när de talar om gällande rätt. Grundnormen är en hypotetisk norm, den kan, men behöver inte, förutsättas. Enligt Kelsen förutsätts den dock om man vill kunna uppfatta rätten som ett slutet och koherent system av gällande och bindande normer [2 p.] Grundnormen har olika funktioner i Kelsens teori. [1] Grundnormen är normhierarkins [Stufenbau] logiska avslutning: den utgör det yttersta börat i Kelsens teori [jfr. Hume s Law] och är därmed den positiva rättsordningens yttersta giltighetsgrund - alltså skälet till varför rättsordningen gäller och är bindande. Grundnormen sätter stopp för [den annars oändliga] giltighetsregressen; [2] Grundnormen sätter igång det normativa hos rätten [dvs. egenskapen att vara bindande, förpliktande]; och framförallt [3] Grundnormen legitimerar [rent formellt] konstitutionen och därmed alla de normer som kan spåras tillbaka till den. Genom att Grundnormen förutsätts kan böra-kvalitén nedärvas till de lägre normerna inom Stufenbau [ 3 p.] Jfr. B. Bix, Jurisprudence: Theory and Context, 6 th Edn. (2012), Ch. 4, pp. 58-61. Delfråga 1.D [5 p.] Det är lämpligt att först beskriva de två rättviseuppfattningarna var för sig. Utilitarismens etiska grundprincip lyder så här: En handling är rätt om den maximerar den totala nyttan i samhället. Man bör utvärdera sina handlingsalternativ med hänsyn till de konsekvenser de kan förväntas leda till. Enligt den här synen är alltså en handling rättvis om den, genom sina konsekvenser, ökar samhällsnyttan [utilitarismen kan betecknas som en sorts konsekvensetik].
Enligt liberalismens skadeprincip, formulerad av J. S. Mill, har man rätt att själv bestämma hur man vill leva sitt liv så länge man inte skadar någon annan. Det är inte acceptabelt att inskränka någon annans frihet under åberopande av att man därigenom - i slutändan ökar den totala nyttan/ lyckan i samhället: Individen får aldrig användas som medel för att uppnå ett visst mål utan individen är ett mål i sig [m.a.o.: Kants praktiska imperativ bör beaktas]. Den huvudsakliga skillnaden mellan en utilitaristisk och en (klassiskt) liberal rättviseuppfattning kan sägas ligga i att den förra [utilitarismen[ knyter begreppet rättvisa till konsekvenserna av handlandet med avseende på hela samhället: min handling är rättvis om den leder till största möjliga sammanlagda samhällsnyttan; det enda som har ett egenvärde är den slutliga nyttan; medan den senare [liberalismen] knyter begreppet rättvisa till individen och dess frihet och autonomi: den individuella friheten får inte inskränkas, oavsett konsekvenserna [undantaget uttrycks i liberalismens skadeprincip]. För en liberalist är minskad frihet samma sak som minskad rättvisa. Nyckelordet är frihet: medan frihet endast har ett instrumentellt värde för en utilitarist så har det ett inneboende [intrinsikalt] värde ett moraliskt egenvärde - för en liberalist. Komplettera gärna med exempel som åskådliggör skillnaden [ekonomiska omfördelningar, narkotikalagstiftning m.m.]. Jfr. Chr. Dahlman, Rätt och rättfärdigande, 2 uppl. (2010), s.84 ff.
Fråga 2 Nedanstående är exempel på resonemang som givit poäng. Även andra resonemang har varit poänggivande. Bland annat har det varit möjligt att resonera utifrån olika former av jämlikhet; ekonomisk, social och moralisk. Faktaredogörelser som ej relaterats till frågeställning har ej gett poäng. Vid poängsättningen har hänsyn tagits till resonemangens kvalité. Jämställdhet är begreppet för jämlikhet i förhållande till kön. Formell jämlikhet innebär att lika fall ska behandlas lika och att olika fall skall behandlas olika. I förslaget i frågan utges ett arvode till män men inte till kvinnor, män och kvinnor behandlas alltså olika. Detta kan vara ett uttryck för jämställdhet om män och kvinnor anses vara relevant olika, men också ett uttryck för ojämställdhet om män och kvinnor anses vara relevant lika fall. De olika feministiska teorierna kan användas för att besvara om män och kvinnor är relevant lika eller olika. För: Från ett särartsfeministiskt håll skulle kunna anföras att män och kvinnor är olika, och att både män och kvinnors input behövs i skolan. Eftersom män och kvinnor är olika blir det olika behandling av olika fall, och därmed jämställt. T ex skulle kunna hävdas att för kvinnor finns motiv att delta redan i deras omsorgsrationalitet, men för män behövs annat incitament, exempelvis i form av ekonomisk ersättning. Från genussystemteorin kan hållas fram att isärhållandet av könen minskar genom att män i högre utsträckning deltar i föräldraaktiviteterna och detta därmed omkodas från något kvinnligt. Detta får effekter som går utöver de deltagande föräldrarna, då genus kommer att förändras. På sikt kan därmed arvordet bli onödigt. Förslaget motverkar även mannen som norm då män uppmanas att göra någonting som ä kvinnligt kodat. Även om genussystemteorin menar att målsättningen är att män och kvinnor ska vara lika så är män och kvinnor inte lika i nuläget. Män och kvinnor bemöts inte lika och har inte samma förväntningar på sig i förhållande till att delta på föräldraaktiviteterna och är därmed inte lika fall i förhållande till detta.
Mot: Då män och kvinnor har samma möjligheter att delta i föräldraaktiviteterna är de lika fall och skall behandlas lika. Liberalfeminismen menar att män och kvinnor alltid är relevant lika fall i förhållande till lagen. Förslaget innebär därmed olika behandling av lika fall och är därför inte jämställt. Liberalfeminismen lägger fokus vid individen och menar att rättvisa för individen aldrig bör få stå tillbaka för jämställdhet på gruppnivå. Huruvida en jämnare könsfördelning vid föräldraaktiviteterna utgör ett värde blir därmed mindre intressant. Även queerteorin ger stöd för ståndpunkten att lagstiftningen bör vara könsneutral då det aldrig finns en relevant skillnad mellan män och kvinnor. Kön är i sig en social konstruktion som förstärks då könen särbehandlas i reglering. Förslaget kan också kritiseras då det tycks förutsätta en heteronormativ familjebildning. Även om förslaget är förenligt med andra familjebildningar så verkar det vara skapat utifrån idén att familjen består av två vuxna varav en man och en kvinna. Familjer utan manliga vuxna missgynnas av förslaget. Det är möjligt att tänka sig att både särartsfeminismen och genussystemteorin skulle kunna vända sig mot förslaget. Utifrån den särartsfeministiska idén att könen är olika kan målet som sådant ifrågasättas. Om kvinnor är mer omsorgsinriktade än män kanske kvinnor är mer lämpade är män att engagera sig i föräldraaktiviteterna. Könens särart är något som ska bejakas snarare än försöka förändras. Förslag uppvärderar inte heller det kvinnliga egenskaperna då enbart mäns deltagande arvoderas. Genussystemteorin skulle kunna ge stöd till argumentet att isärhållandet av könen förstärks eftersom män och kvinnor behandlas olika i förslaget. Det kan också hävdas att mannen som norm förstärks då enbart mannen ges arvode, hans insats värderas därmed högre än kvinnans. Den ekonomiska jämställdhet försämras i och med förslaget, då mer pengar utges till gruppen män, som redan är ekonomiskt starkare än gruppen kvinnor.
Fråga 3 a) Argumentet innehåller en betydelseglidning. Ordet individualism kan stå för egoism, men det är inte den betydelse som ordet har i premissen Enligt Anders Borg är individualism någonting bra. Att tillskriva Borg en ståndpunkt som han inte har är dessutom en straw man fallacy. b) Att hänvisa till den döda hunden är ett försök att väcka medlidande, som utgör en fallacy (ad misericordiam), eftersom omständigheten saknar relevans. c) Det stämmer att följande argument gör sig skyldig till the fallacy of affirming the consequent: Om man älskar surströmming så är man norrlänning. X är norrlänning. X älskar surströmming. Men påståendet att en skåning alltid för fram detta argument är inte sant. Den som kommer med ett sådant påstående argumenterar mot en motståndare som inte finns, och gör därmed sig skyldig till en straw man fallacy.