Program 1 oktober

Program 1 oktober 13.15 17.00 Under eftermiddagen kommer vi att lyfta metodologiska utmaningar med HTA. Vad är svårt idag? Vilka utmaningar tornar upp sig i horisonten? Vilka problem måste vi lösa och vad behöver vi bli bättre på? Utmaningar för HTA, nu och i framtiden? Sofia Tranæus Hälsoekonomiska analyser Thomas Davidson Diagnostik och GRADE Ingegerd Mejàre Att kvalitetsbedöma andras systematiska Pernilla Östlund översikter Registerstudier Andreas Cederlund KAFFE 14.30 15.00!

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Utmaningar för HTA, nu och i framtiden? Sofia Tranæus Professor Avdelningschef SBU Alert och Vetenskapliga kunskapsluckor

Upplägg! 1. Utmaningar för HTA-arbete, metodologiska och organisatoriska 2. Att förena sig i sköna metodgrupper! 3. HTA-O? Vad är det?

1 UTMANINGAR FÖR HTA-ARBETE, METODOLOGISKA OCH ORGANISATORISKA

Chalmers I, et al. (2009) Avoidable waste in the production and reporting of research evidence, The Lancet, 10;374:86-89

Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Metodförslag inkommer/ fångas upp Metodförslaget bereds Prioritering och beslut om start Experter utses Precisering av frågeställning Avgränsning Manusbearbetning Synpunkter från SBU:s kvalitets- /priogrupp Urval av studier Granskning & bedömning Tabellpresentation Litteratursökning Godkännande av projektplan Extern granskning OK från experterna SBU:s råd & nämnd synpunkter & beslut Spridning!

Förslag på angelägna frågor UTMANINGAR Att få in relevanta förslag från: Brukare Vårdutövare Huvudmän Forskare Att undvika ohälsosam styrning?

Prioritering av frågor UTMANINGAR Att ta fram kriterier för prioritering Att involvera intressenterna: Brukare Vårdutövare Huvudmän Forskare Value of information (VOI)

Sakkunniga /experter UTMANINGAR Att undvika ekonomiska jäv och/eller delikatessjäv Att få tillgång till deras tid

Utfallsmått 1. Relevanta för patienten! Dödlighet Livskvalitet Sjuklighet Lidande Funktionsnedsättning 2. Surrogatmått Vad patienten/personen känner eller anser! Mätbara faktorer som i någon mån är relaterade till utfall som är relevanta för patienten Blodfetter Blodtryck Bentäthet

Surrogatmått

Precisering av frågeställning UTMANINGAR Att använda rätt utfallsmått! COMET initiative

Precisering av frågeställning UTMANINGAR Att använda rätt utfallsmått! COMET initiative Att involvera brukare

Antalet primärstudier ökar PubMed innehåller mer än 23 miljoner artiklar 1 Mer än 1 miljon nya artiklar tillkommer i PubMed varje år 1 Uppskattningsvis är 10 15% av bestående vetenskapligt värde 2 Hur ska de som arbetar i vården hinna följa med? 1 www.pubmed.gov 2 Greenhalgh T. How to read a paper. 2nd ed. London: BMJ Publishing Group; 2001. p 15

Antalet systematiska översikter ökar Lancet 2011;377:108-109 19

HTA-rapport, systematisk översikt eller metaanalys? HTA-rapport: t ex SBU:s rapporter eller rapporter från NICE, innehåller utvärdering av: Positiva och negativa effekter Hälsoekonomi Etiska och sociala aspekter Systematisk översikt: t ex Cochrane-översikter. Innehåller utvärdering av: Positiva och negativa effekter Metaanalys: Metod att väga samman information

Litteratursökning UTMANINGAR Att ta fram och validera relevanta filter Att testa eller utveckla och validera verktyg för text mining

Studiekvalitet, syntes och evidensstyrka UTMANINGAR Kriterier för att bestämma studiekvalitet: att uppnå internationell samstämmighet (RCT ja, men resten ) System för att bedöma evidensstyrka: att uppnå internationell samstämmighet

Evidensgradering och slutsatser Tillförlitligheten i de sammanvägda resultaten uttrycks med hjälp av en evidensstyrka SBU använder evidensgraderingssystemet GRADE GRADE är utarbetat av en internationell expertgrupp och systemet används av t ex WHO, NICE och Cochrane Collaboration Evidensgraderingen beror av studiekvalitet heterogenitet i materialet relevans/överförbarhet statistisk osäkerhet publikationsbias

Studiekvalitet, syntes och evidensstyrka UTMANINGAR Att uppnå internationell samstämmighet avseende kriterier för att bestämma studiekvalitet (RCT ja, men resten ) Att uppnå internationell samstämmighet avseende system för att bedöma evidensstyrka Att identifiera och analysera etiska aspekter Att uppmuntra forskare att registrera sig i: ClinicalTrials.gov (primärstudier) DARE eller POP-databasen, EU (systematiska översikter)

Rekommendationer och evidensgradering skiljer sig åt Evidensstyrka Rekommendationer 1 2 3 4 Beslut Lokala förhållanden, potentiella vinster, risker versus nytta, tillgängliga resurser etc.

Spridning UTMANINGAR Att nå ut i en upptagen värld Att bygga system för kunskapsstyrning (ordnat införande och utmönstring)

Ordnat införande/utmönstring Utmönstring Metoden är en kunskapslucka Tidig forskning? Klinisk erfarenhet? Finns alternativa metoder? Höga kostnader? Avvakta med implementering eller försiktig användning Förslag på metod för utvärdering utreds Metoden är inte en kunskapslucka Evidens för att metoden inte har effekt eller har negativ effekt Etiska problem/fördelar? Implementering Utmönstring Implementering Evidens för att metoden har effekt Kostnadseffektivt? Etiska problem? Utmönstring

Dessutom måste ju allt gå så rackarns fort UTMANINGAR Att bättre värdera och använda andras systematiska översikter SBU Kommenterar Systematisk kartläggning

Kunskapsluckornas kretslopp Landstingen 1/5 Systematisk utvärdering 6 Beslut 7 Nytta 2 Identifiering av kunskapsluckor 4 Klinisk forskning 3 Prioritering

Att fylla kunskapsluckor UTMANINGAR Att organisera och entusiasmera/övertyga alla intressenter: Brukare Vårdutövare Huvudmän Forskare Forskningsråd

Prioritering av kunskapsluckor enligt James Lind Alliances metod JLA är en oberoende organisation i England som bildades 2004 Finansieras av National Institute for Health Research (NIHR) and drivs av NIHR Evaluation, Trials and Studies Coordinating Centre (NETSCC) Syftet är att patienter, anhöriga och vårdgivare tillsammans identifierar och prioriterar de tio viktigaste kunskapsluckorna inom olika områden med avseende på behandlingsmetoder Prioritising setting partnerships Iain Chalmers

JLA forts Principer Transparent process Inkludering (balans patienter och kliniker) Enbart arbeta med identifierade kunskapsluckor 19 områden (t ex astma, demens, multipel skleros, trycksår, prostatacancer, stroke, tinnitus, typ 1 diabetes, urininkontinens) JLA guidebook

4 nyckelsteg 1. Samla in möjliga kunskapsluckor 2. Utreda kunskapsluckorna 3. Triagesteg för att få fram de högst rankade kunskapsluckorna 4. Workshop för att nå konsensus om de 10 viktigaste kunskapsluckorna

Courtesy of Beccy Maeso, Senior Programme Manager, JLA

Brukarsamverkan med vem då??

2 ATT FÖRENA SIG I SKÖNA METODGRUPPER! ELLER ATT KAMMA KATTEN PÅ TVÄREN

Metodgrupper? Kvalitetsbedömning och syntes av: Behandlingsstudier Diagnostiska studier Samband Kvalitativ analysmetodik Verktyg för metaanalyser Nätverksmetaanalyser Hälsoekonomi GRADE Att bedöma andras översikter och göra komplexa systematiska översikter Och så vidare

3 HTA-O? VAD ÄR DET?

Samordning av kunskap inom tandvården? Inte alltid en kroppsdel Sällan prioriterat SBU Socialstyrelsen o s v Ingen självklar mottagare av frågor från myndigheter avseende kunskap Att vara en föregångare och ett föredöme

Vad kan vi göra åt det? Bli samarbetspartner i det nationella HTA-nätverket Ta fram kunskapsunderlag Hälsoekonomisk analys Etisk analys Ordnat införande/utmönstring Stötta klinisk odontologisk forskning Initiera och stötta system för effektiv kunskapsstyrning

Lokala/regionala HTA-enheter CAMTÖ - Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro läns landsting HTA-Centrum Västra Götalandsregionen SLL:s Metodråd Metodrådet, Sydöstra sjukvårdsregionen CMT Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi

Vad kan vi göra åt det? Bli samarbetspartners i det nationella HTA-nätverket Ta fram kunskapsunderlag Hälsoekonomisk analys Etisk analys Ordnat införande/utmönstring Stötta klinisk odontologisk forskning Initiera och stötta system för effektiv kunskapsstyrning

Ta fram kunskapsunderlag Initiera och handleda systematiska översikter inom diagnosområden eller enstaka metodfrågor Kommentera andra aktörers HTA-rapporter Upplysningstjänst för tandvården Redan nu: i samverkan med SBU Alert: Arginin för att förebygga karies Upplysningstjänsten: Frisktandvård

Hälsoekonomisk analys Genomföra hälsoekonomiska utvärderingar för åtgärder inom tandvården Vidareutveckla relevanta hälsoekonomiska utfallsmått (t ex kvalitetsjusterade levnadsår eller betalningsvilja)

Etisk analys Utveckla ett systematiskt och transparent sätt för etisk analys inom tandvårdsområdet (inför ordnat införande och utmönstring av metoder)

Ordnat införande/utmönstring Utmönstring Metoden är en kunskapslucka Tidig forskning? Klinisk erfarenhet? Finns alternativa metoder? Höga kostnader? Avvakta med implementering eller försiktig användning Förslag på metod för utvärdering utreds Metoden är inte en kunskapslucka Evidens för att metoden inte har effekt eller har negativ effekt Etiska problem/fördelar? Implementering Utmönstring Implementering Evidens för att metoden har effekt Kostnadseffektivt? Etiska problem? Utmönstring

Stötta klinisk odontologisk forskning Verka för kliniska forskarskolor Verka för särskilda forskningsmedel avseende kunskapsluckor Organisera, identifiera och sammanställa de satsningar som görs för att täcka kunskapsluckorna Initiera och underhålla ett system för att bocka av och avföra kunskapsluckor allteftersom de beforskas

Initiera och stötta system för effektiv kunskapsstyrning Analysera organisatoriska aspekter avseende tandvård och dess finansiering Utveckla system för effektiv kunskapsstyrning och implementering inom tandvården ad modum CAMTÖ?

En början Susanna Axelsson, SBU Lars Bondemark, OD, MAH (representant i nätverket) Andreas Cederlund, Socialstyrelsen Thomas Davidson, SBU, CMT Björn Klinge, OD; MAH Ingegerd Mejare, SBU Mikael Nilsson, SBU Sofia Tranæus, SBU, MAH Pernilla Östlund, SBU

Seminarieverksamhet! teaser inför vården 2015 Metaanalyser och Revman Kvalitetsbedömning och syntes av studier med kvalitativ analysmetodik Kvalitetsbedömning och syntes av studier avseende komplexa interventioner Kvalitetsbedömning av nätverksanalyser (indirekta jämförelser) Superiority- non-inferiority- eller inferiority Vilket är bevisat? Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effektiveness-studier samma sak? Och varför?