Delrapport Uppföljning av projekt NP-Samverkan December 2013 Pia Käcker Tomas Feldt Sven Löbu
Innehållsförteckning Bakgrund...1 Syfte och mål med utvärderingen...2 Genomförande...2 Metoder...2 Intervju...2 Fokusgrupp...2 Deltagande observation...2 Resultat...3 Intervjuer...3 Intervjuer med initiativtagarna till NP-samverkan februari 2013...3 Intervjuer coacher...4 Intervjuer med chefer...8 Fokusgrupps resultat...12 Organisationsperspektiv...12 Individperspektiv...13 Deltagande observation...13 Utvärderingens resultat ur ett individperspektiv...14 Resultat ICF- enkät...16 Kategori Aktivitet Delaktighet...17 Kapitel 1...17 Kapitel 2...17 Kapitel 3...18 Kapitel 4...18 Kapitel 5...18 Kapitel 6...18 Kapitel 7...18 Kapitel 8...19 Kapitel 9...19 Kategori Kroppsfunktion Kapitel 1...19 Omgivningsfaktorer kapitel 4...19
Bakgrund Projekt NP- Samverkan startade hösten 2012. Bakgrunden var en genomförd undersökning utifrån behov av samordnade insatser, för målgruppen unga vuxna med neuropsykiatrisk problematik (bilaga 1). Resultatet visade att det saknades en samsyn och samordning på organisationsnivå mellan berörda myndigheter. Vidare framkom att det krävdes ett tydliggörande av varje myndighets ansvarsområde om vilka insatser som skulle ske i samarbete/samverkan (Samordningsförbundet, 2011). Beredningsgruppen i Östra Östergötlands genomförde därefter en analys utifrån resultatet och konstaterade att det fanns ett stort utbud av resurser men det behövdes en samsyn och samverkan. De glapp som identifierats, borde täppas till och beredningsgruppen föreslog att tjänster som personliga coacher skulle inrättas. Dessa fick till uppgift att samordna insatskedjor utifrån individens behov. Forskning när det gäller samverkan mellan olika huvudmän har visat att det finns ett antal framgångsfaktorer och hinder. Framgångsfaktor är en tydligt identifierad målgrupp, relevanta aktörer (relevanta huvudmän), standardisering, systematisering och formalisering av kontakter och informationsutbyte (ex regelbundna möten), ett gemensamt arbetssätt, gemensamma utbildningsinsatser och incitament för att genomföra samverkan. Hinder för samverkan är bristande kontinuitet (ex. personalomsättning, omorganisationer), bristande stöd (brist på tid eller resurser), bristande kommunikation (mellan inblandade aktörer) bristande kunskap (om andra professioner och organisationer), och revirtänkande. Vikten av ledarskapet betonas också. Eftersom ledarskap både kan utgöra ett hinder och en framgångsfaktor (Landstinget i Östergötlands Behovsanalys 2010:1). Utifrån följande skapades NP-Samverkan. Projektet innehåller ett utredningsteam, bestående av två psykologer och två arbetsterapeuter samt en sjuksköterska och en 25 % läkarresurs. Dessa är anställda av landstinget. Vidare ingår i projektet fyra coacher, arbetsterapeut (2) och beteendevetare (2), samt en projektledare. Dessa är anställda i Norrköpings kommun. Projektet bygger på ett nära samarbete mellan olika myndighetspersoner som samtliga ingår i en samverkansgrupp. I gruppen finns representanter från arbetsförmedlingen, arbetsmarknadskontoret i Norrköping, försäkringskassan, habiliteringen i landstinget, socialkontoret och vård- och omsorgskontoret i Norrköpings kommun, samt Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Gruppen träffas två och en halvtimme var annan vecka vid ett s.k. ÖS och inskrivningsmöte. Vid inskrivningsmötet behandlas remisser, avseende personer som scannats tillhöra målgruppen och som själva vill få en utredning. Remitterande instans kan vara t.ex. primärvården men även skolan. Vid ÖS- mötet tas personer som är utredda upp. Här görs en sammanfattande redovisning av utredningsteamets rekommendationer för personen. Målet för projektet är att fler personer ska få rätt insatser för att på sikt kunna gå vidare till arbete eller studier och för att ta reda på om projektet lyckas beställdes en utvärdering från PUFF-Enheten. Utvärderingen har formen av en lärande utvärdering och utvärderarna ska kontinuerligt under projektets gång återrapportera 1
vad som fungerar bra, samt eventuella brister. Utvärderingssättet brukar beskrivas som en process- och deltagarorienterad utvärdering (Karlsson Westman, 2011). Syftet med en processutvärdering är att hitta och identifiera fallgropar knäckfrågor inom projekttiden för att eventuella brister ska kunna korrigeras inom projekttiden. Den teoretiska referensramen är ROS R= Regelverket, O= Organisation och S= Synsätt (Germundsson & Danemark, 2011). Syfte och mål med utvärderingen Syftet med utvärderingen är att undersöka om projekt NP-Samverkan är en framgångsrik metod samt om personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar genom projektet kan få ökade förutsättningar att hantera sitt vardagsliv, så att förmågan till förvärvsarbete ökar. Målet är att utvärdera projekt NP-Samverkan utifrån ett organisations- och individperspektiv. Genomförande Metoder Utvärderarna har från hösten 2012 följt projektet genom att delta vid inskrivnings och ÖS- möten. I juni 2013 gavs en muntlig avrapportering till bl.a. projektets ledningsoch beredningsgrupp. Metoderna som använts är intervjuer och fokusgrupper samt deltagande observationer. Intervju Intervjuer har genomförts med de tre tjänstemän som var med och riggade projektet, med de personliga coacherna och med några chefer i de verksamheter som deltar i projektet. Intervjuerna genomfördes i början av projekttiden och ytterligare intervjuer kommer att genomföras efter ca ett år. Resultatet från intervjuerna redovisas i texten under rubriken resultat. Fokusgrupp Två fokusgrupper (bilaga 2) genomfördes under våren 2013 med samtliga medlemmar från inskrivnings- och Ösmötet (bilaga 3) samt med utredningsteamet. Metoden som använts kallas Fokusgrupp med kvalitetskarta och är en strukturerad metod. I det här sammanhanget innebär det att i samtalsform på ett mycket strukturerat sätt diskutera en fråga, nämligen Vad tycker du är viktigt för att projekt NP- Samverkan ska bli ett framgångsrikt projekt? Ytterligare fokusgrupper planeras under början av år 2015. Resultatet från de genomförda fokusgrupperna redovisas under rubrik resultat. Deltagande observation Deltagandeobservationer har gjorts genom att utvärderarna deltagit vid inskrivningsoch ÖS- möten. Syftet har varit att få en bild av hur projektmedarbetarna /coacherna 2
samt aktuella myndigheter/organisationers deltagare uppfattar sina roller (synsätt) och uppfattar att samarbetet (organisation samt regelverk) fungerar. Resultatet presenteras under rubrik resultat. Resultat Intervjuer Intervjuer med initiativtagarna till NP-samverkan februari 2013 De intervjuade är: Inger Dahl-Harrysson, Vård och omsorgskontoret Norrköpings kommun, Stellan Svensson, Närsjukvården i östra Östergötland och Grace Hagberg, Samordningsförbundet i östra Östergötland. Bakgrund före 1. Hur ser du på projektets syfte? - Arbeta bort kön avseende NP-utredningar. - Se till att målgruppen får det stöd de har rätt till - Öka förmågan att klara vardagslivet och närma sig arbete 2. Vad ledde fram till att du var med och arbetade fram projektet vad var det som du såg inte fungerade? - Det fanns ett behov i vår länsdel att arbeta bort kön till utredning och landstinget såg en kostnadsvinst i att personer får rätt diagnos och rätt stöd. - Personer med mindre lidande, som stod närmare arbete prioriterades bort. - Erfarenheter från Framtidsfokus påvisade behoven och många i målgruppen får inte adekvat hjälp efter utredning. - Det är viktigt att de som kan komma vidare i livet inte blir fast p g a sin diagnos. Nutid 3. Vilka förväntningar har du idag på projektet? - Jag har höga förväntningar, framförallt när det gäller coachernas arbete. Projektledaren har förstått att det är oerhört viktigt att ha en bra kontakt med många handläggare och verksamheter. - Att samtliga delar i projektet utvecklas över tid. Ett förbättringsområde är hur remisserna skrivs så att det är rätt personer som skrivs in i projektet. Framtid 4. Vad tror du måste till för att projektet ska bli framgångsrikt? - Tid. Klienterna måste få den tid de behöver. - Avstämning i berednings och styrgrupp för att få en optimal process. - Personalens behov av handledning och kompetensutveckling måste tillgodoses. - Ha en tydligt uppdrag för coacherna så att de har vettiga förutsättningar för sitt arbete. 3
- Att man arbetar målmedvetet med utredningsmetodiken. - Att ordinarie verksamheter anpassar sitt utbud efter målgruppens behov. - Projektet måste ha närhet till Af. - Kanske måste boendestödet förändras för denna målgrupp. 5. Har du några farhågor? Ser du några hinder? - Att coacherna blir överbelastade och inte har tillräckligt med tid för varje klient. - Svår balansgång mellan att ta in tidigare utredda och nya utredningar med tanke på coachernas belastning. -Det finns otydligheter i projektets styrning. Flera chefer på olika nivåer. - Läkarens uppdrag inom NP-samverkan är otydlig. - Svårigheten att föra över kunskap från projektet till ordinarie verksamhet är ett bekymmer. - Gymnasieskolan fungerar inte fullt ut för målgruppen vilket innebär att att personer tappas bort. Övrigt 6. Är det något mer du vill framföra? - Arbetsformen bör permanentas och bli en del av ordinarie verksamhet. - Det finns en lucka i vården; Personer med ADHD har inte rätt till insatser enligt LSS. - Skolhälsovården i Norrköping saknar psykologresurs vilket resulterar i ett stort tryck på BUP men också att färre barn utreds under sin skoltid. Intervjuer coacher Hur ser du på coachens roll när det gäller: 1. Att utveckla metoder och modeller för att främja samsynen och samordningen mellan berörda myndigheter? A. Coachen kan spela en stor roll genom att dels vara kittet, kontaktlänken mellan handläggare inom olika myndigheter men också sprida kunskap om målgruppen. Coachen har också en viktig roll att initiera flerpartsmöten där samordning och samsyn kan främjas. B. Coacherna måste lyfta de problem de upptäcker i kontakten med verksamheterna. För ögonblicket tycker jag att tillgängligheten är ett bekymmer. Inom detta område borde det utvecklas metoder för att förbättra densamma. C. Vi måste uppmärksamma och påtala problem som vi upptäcker i våra kontakter med de olika verksamheterna. Sedan är det vår projektledare som får se till att problemen hanteras eller förs vidare till berörda verksamheter och deras chefer. D. Vi som arbetar som coacher har ju en ganska fri roll vilket innebär att vi kan vara fria att prova lite olika modeller utifrån individen. Dessa erfarenheter kan vi ta 4
med oss när vi träffar LSS-handläggare och boendestödjare. I vårt uppdrag ingår också att upptäcka systemfel som vi sedan kan redovisa för styrgrupp och beredningsgrupp. Vi ska också kunna bidra med omvärldsanalys och inhämta goda exempel och erfarenheter från annat håll. 2. Att öka kunskapen hos berörda organisationer om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt konsekvenser för den enskilde? A. Det är ganska vanligt att handläggare har en schablonbild av olika neuropsykiatriska diagnoser och vilka konsekvenser det får för personen. Coacherna kan bidra till att nyansera bilden och förklara hur just Kalle svårigheter ser ut. Vi träffar ju våra klienter ofta och i många olika situationer. Det innebär att vi får stor kunskap på individnivå som vi kan förmedla till handläggare. B. Samma synpunkter som ovan. Jag tycker också att det är viktigt att bjuda in personal från verksamheterna till olika utbildningsinsatser avseende NP-problematik. Jag tycker dock att många handläggare jag har varit i kontakt med har bra kunskap och förståelse. Många gör jättebra screeningar och skriver väldigt bra underlag. C. Kunskapen hos olika handläggare varierar väldigt mycket. Jag tycker att våra nätverksmöten kring individen är ett väldigt bra sätt att sprida kunskap om funktionshinder och vilka konsekvenser de för med sig. De handläggare som deltar får kunskaper och erfarenheter från andra verksamheter men också en bra helhetsbild om individen och vilken planering som finns för denne. D. Vi kan beskriva klientens funktionshinder och vilka behov av stöd hon/han har. Det är viktigt att sprida kunskap om att alla personer med en viss diagnos inte har samma problembild utan att man alltid måste utgå från individen. Vi som coacher kan också initiera workshops tillsammans med screenarna för gemensamma diskussioner. Kunskapen mellan handläggare är väldigt varierande. Visst finns det behov av att öka kunskapen allmänt, men de är väldigt många och jag vet inte riktigt hur det ska gå till. 3. Att bidra till att målgruppen får bättre förutsättningar att hantera vardagslivet så att förmågan till förvärvsarbete ökar? A. En viktig del i detta arbete för coachens del är att försöka se till att processen inte stannar av och försenas i onödan. Coachen kan hjälpa klienten att påvisa vilka tillgångar och svårigheter hon/han har. Detta gäller inte bara för kontakter med Af utan även med arbetsmarknadskontor och boendestöd m.fl. En viktig uppgift för coachen är att stötta klienten med vardagsekonomin. Om inte ekonomin fungerar så fungerar sällan något annat. Klienten orkar helt enkelt inte att engagera sig i något mer. B. Det viktigaste vi kan göra är att hjälpa klienten med att få struktur på sin vardag och hjälpa denne med att ta fram egna strategier för att lösa sina svårigheter. Coachen ska vara ett bollplank och inte gå före och dra. Fungerar inte vardagen kan man inte tänka på arbete eller studier. Jag tycker att det är en svår avgränsning mellan vad 5
coachen ska göra och när andra verksamheter (t ex boendestöd) ska ta över. C. Jag tror att det är väldigt viktigt att våra klienter har en person som hjälper dem att strukturera sin tillvaro och som vägleder dem när det gäller vilken hjälp de kan få och vilka möjligheter de har. Någon som hjälper till att arbeta framåt i den takt som klienten vill och orkar med. Det är också viktigt att det inte blir ett glapp efter utredningen utan att allt flyter i vartannat. Vi som coacher kan också följa med klienten till verksamheter som de känner sig tveksamma till. Det händer att de blir mer positiva när de sett något med egna ögon. D. Vi kan guida individen till de olika insatser som finns i samhället. Det är mycket som man inte känner till som medborgare i kommunen. Det är viktigt att vi inger hopp till personen och påvisar de möjligheter som finns och vilka resurser som individen själv har. Vi måste hjälpa till att hitta det som individen är motiverad för och påbörja där det finns förutsättningar att lyckas. Många i målgruppen har långa rader av misslyckanden bakom sig. 4. Dina möjligheter att idag slussa personen till ordinarie verksamhet? A. Genom mina tidigare arbeten har jag utvecklat ett stort kontaktnät i många olika verksamheter. Jag har också lärt mig en hel del av deras arbetssätt och regelverk. Detta har jag givetvis stor nytta av när jag ska slussa klienter till ordinarie verksamhet. Om jag inte vet något, så vet jag åtminstone vem jag kan fråga? Som coach har jag ju också möjlighet att påtala brister i samverkan mellan myndigheter som på sikt kan leda till ett bättre samarbete vilket gagnar våra klienter. B. Hittills har det varit ganska lätt. De enda jag ibland har problem med är handläggarna på ekonomiskt bistånd. Jag tycker också att det varit lätt att få till nätverksträffar med berörda verksamheter. C. Det är ju ett av våra huvuduppdrag och jag tycker att ju större kontaktnät vi coacher får desto lättare blir det. Samtidigt tror jag att vår målgrupp skulle ha stora problem om de skulle ta kontakt med olika myndigheter utan vårt stöd. Ett problem i sammanhanget är att det är svårt att greppa vilka rättigheter man har och vilka möjligheter som finns. Det borde tas fram en karta över alla insatser som finns för den här målgruppen. D. Tack vare att vi har våra Inskrivnings/ÖS-möten där vi upparbetar kanaler så tycker jag att det går lite lättare än tidigare. Dock finns det svårigheter. Många av de insatser som finns att få från kommunen bygger på LSS-beslut och är utformade utifrån LSS målgrupps behov. Det kanske inte passar vår målgrupp fullt ut. Många av våra personer skulle kanske vara i behov av tillfälliga insatser och inte regelbundna. När det gäller den kommunala delen så skulle jag önska lite mer samverkan mellan ekonomiskt bistånd, socialtjänst och VoK. 6
5. Hinder? A. Myndigheternas regelverk kan vara ett hinder men många gånger är det i alla fall möjligt att hitta lösningar, bara man är lite flexibel. B. Jag upplever att tillgängligheten till berörda verksamheter är för dålig. Här finns en stor förbättringspotential. Detta är något som man gemensamt borde arbeta vidare med. Coachrollen är ganska otydlig. Jag har egentligen inga tydliga befogenheter. Jag är en stödperson och kan aldrig peka med hela handen. Jag är arbetsterapeut i botten och ser att många klienter skulle fungera bättre om de hade vissa hjälpmedel. Som det är idag kan jag inte förskriva hjälpmedel vilket många gånger blir frustrerande för mig. Ett annat problem är när klienterna som utreds inte är motiverade till att ha en coach. Då blir det väldigt svårt att komma vidare. C. Ett allmänt hinder är ju den okunskap som finns kring NP-problematik. Den blir ett hinder för vår målgrupp och för vårt arbete. Det har också varit lite rörigt kring hur vi ska se på klienter som har eller har haft en missbruksproblematik. Det är också ett hinder att vi inte sitter i samma lokaler som utredarna. Jag tror att vi skulle kunna göra ett ännu bättre jobb om vi fick handledning kring våra klienter. Det saknar jag idag. D. Det skickas ansökningar till NP-samverkan utan att man försökt samverka med andra på egen hand först. Detta gäller framförallt de personer som utretts tidigare. Det gör att det ibland känns som om man vill dumpa alla på oss och det känns lite onödigt. Ett annat hinder är att myndigheterna har olika agendor. Som exempel är det ekonomiskt positivt att vi utreder så många som möjligt som får en NP-diagnos. Socialtjänsten i sin tur skulle önska att vi även tog emot personer med missbruksproblematik. Detta gör att man har olika förväntningar på projektet. Det är en utmaning att få alla nöjda utan att tumma på kvaliteten. 6. Vilka viktiga framgångsfaktorer ser du för ditt arbete? A. En viktig förutsättning för att vi ska vara effektiva är att coacher och utredare finns i gemensamma lokaler. Många viktiga frågor kan man lösa vid kaffebordet eller i korridoren. En annan viktig sak är att förmedla våra kunskaper om målgruppen till styrgrupp och beredningsgrupp. B. Att klienterna upplever att coachen innebär något positivt för dem. Att de får ordning på sin vardag, att de får hjälp som de inte haft tidigare och att utvecklingen går framåt för dem så att de kan närma sig arbete. Det är viktigt att sitta tillsammans med utredarna i lokaler som är anpassade för verksamheten. C. Sammankopplingen mellan utredning och coach. En del klienter behöver lite stöd för att komma till utredning och hittills har nästan inga uteblivit. Det känns också bra att vi kan lotsa människor vidare som efter utredning inte får en NP-problematik. En annan framgångsfaktor är att vi har ganska fria ramar i vårt jobb. Klienterna får den tid de behöver. Det är också ett stort plus att vi har en projektledare som styr upp och håller ihop vårt arbete. 7
D. En väl fungerande inskrivningsgrupp/ös är en viktig framgångsfaktor. Där har vi levande diskussioner där alla lär av varandra. Vi måste också lyfta de systemfel vi upptäcker på ett konstruktivt sätt till styrgrupp och beredningsgrupp. Det kommer att göra stor skillnad om vi lyckas med detta. En annan viktig framgångsfaktor är ju förstås att vi gemensamt lyckas göra det bättre för våra klienter genom att samverka. Jag tror också att det är viktigt för oss som jobbar i projektet att vi får lite tid till att reflektera över det arbete vi utför. 7. Är det något övrigt du vill tillägga? A. Detta är det bästa jobb jag haft. Jag känner att jag verkligen kan göra skillnad för den enskilde individen. B. Jag tycker att det är en brist att vi som är anställda i kommunen inte har tillgång till varandras anteckningar. Det vore bra om boendestöd och andra kunde läsa hur våra tankar gått när det gäller planering för klienten. Jag hoppas att det här projektet ska leda till ökade kunskaper, bättre bemötande och en ökad förståelse för målgruppen. Om vi lyckas med detta så kan vi säkert utveckla bättre arbetssätt och metoder för framtiden. Intervjuer med chefer De intervjuade är Jenny Bergqvist -Försäkringskassan, Timo Pöllänenarbetsmarknadskontoret, Tina Johansson-Arbetsförmedlingen och Carola Sundberg- Vård och omsorgskontoret. Intervjuerna genomfördes under oktober/november 2013 Bakgrund - före 1. Hur ser du på projektets syfte? Försäkringskassan Att arbeta med ärenden/individer som är i behov av extra stöd och coachning, detta både ur ett individperspektiv men också ur Försäkringskassans perspektiv, dessutom att öka kunskapen om varandras myndigheter inom projektets ram. Coachfunktionen är viktig, även för de utan diagnos. Att identifiera systemfel (vilket gjorts och redovisats för Samordningsförbundets beredningsgrupp, vilket var/är positivt). Arbetsmarknadskontoret Jag tycker att projektets syfte är helt rätt. Det skulle vara en positiv effekt om myndigheters inverkan på människans vardag minimeras. Arbetsförmedlingen En viktig del är att säkerställa att en person har NP-problematik utan att det tar för lång tid. Sedan ser jag projektet som ett kompetensöverföringsprojekt där vi kan lära oss hur vi kan göra saker tillsammans och se var våra gränser går. Projektet är en möjlighet att utveckla vardagssamverkan i praktiken. 8
Vård- och omsorgskontoret Att arbeta motiverande med individer inom målgruppen med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Handläggarna inom Vård och omsorgskontoret har inte tid med detta och det ligger inte heller inom deras uppdrag. Det har tidigare varit svårt att motivera dessa grupper, innan projektets tillkomst. Nutid 2. Vilka förväntningar har du på projektet? Försäkringskassan Att bl.a. fortsätta belysa de problem som finns kring målgruppen. Systematik i att hitta lösningar där alla myndigheter är inblandade, inte bara mellan Försäkringskassan och NP-samverkan. Att landstinget tar ett annat grepp kring målgruppen. Dessutom att inom projektets ram hitta former för hur arbetet ska leva vidare i plattformen, att finna metoder och modeller i större sammanhang. Arbetsmarknadskontoret Att målgruppens vardag ska bli mer förutsägbar och att eventuella bidrag till personerna kommer ifrån rätt myndighet. Om man är sjuk ska man ha sjukersättning o.s.v. Det är också viktigt att coacherna lyckas med att slussa personerna till rätt stöd så att de inte blir kvar i projektet. Jag hoppas också att projektet leder till att systemfel hittas så att man kan ta ställning till om det går att åtgärdas. Arbetsförmedlingen Att säkerställa NP-problematik hos individen och att det sker kompetens-överföring. Om AF får ökad kompetens så spiller det över på våra kunder. Vi lär oss när vi behöver ta hjälp av andra verksamheter vilket leder till att vi ser helheten. Coacherna blir ett kitt och länk i arbetet. Kunderna ska få bättre förutsättningar att närma sig arbete och inte hamna i utanförskap. Vård- och omsorgskontoret Förutom det som angavs under fråga 1, att vara ett stöd för den enskilde. Idealt borde de arbetsplaster som är aktuella för behovsgruppen att vara på, arbeta mer stödjande. Att motivera att de som inte vill (eller ska vara på) daglig verksamhet, erbjuds stöd. Att motivera gruppen och att hjälpa dem finna sin roll i arbetslivet. Coacherna ska fungera som en länk till arbetslivet. De som av olika anledningar (stigma ex.vis) inte vill ha LSS insatser. 3. Vad har projektet hittills inneburit för din verksamhet? Försäkringskassan Inskrivningsgrupp och ÖS möten utgör en bra arena för samverkan i individärenden vilket medför ökad kunskap kring vilka insatser som finns för målgruppen samt vilka hinder och svårigheter som finns vilka bland annat återkopplas till min verksamhet som systemfel. Bra dialog medför och ökad förståelse kring möjligheter och begränsningar för min verksamhet. 9
Arbetsmarknadskontoret En viss kunskapsökning hos handläggare, screenare och chefer avseende NPproblematik. Vi har också upptäckt att vi måste utveckla vår utredningsmetodik. Arbetsförmedlingen Vi har utbildat screenare och utvecklat kontorsövergripande tvärgrupper. Screenarna finns idag i olika funktioner. Vi har fått några medarbetare som är extra duktiga inom NP-området. Screenarna har regelbundna träffar med varandra men också med coacherna. Vi har också hittat ett antal personer som vi remitterat till NP-samverkan och som fått hjälp. Vård- och omsorgskontoret LSS-handläggarna har fått bra underlag och kunskap utifrån utredningar som har gjorts. Nätverket kring den enskilde har utökats med ytterligare en professionell som har sitt kunskapsområde, vilket är bra. Framtid 4. Vad tror du måste till för att projektet ska bli framgångsrikt? Försäkringskassan Det känns som att projektet är framgångsrikt idag. Individer får de stöd de behöver. Samverkan uppfattas som systematisk. Problem som dyker upp hanteras och återkoppling till ordinarie myndighet sker. Det är också viktigt att ordinarie myndighet kan hantera information kring den enskilde och att samarbetsprocessen utvecklas. Arbetsmarknadskontoret För att projektet ska bli framgångsrikt tror jag att man måste lyckas med det som finns beskrivet under punkt 2. Arbetsförmedlingen Det måste finnas tillräckligt med tid för att bygga ihop nätverket. Dialogen måste hållas vid liv så att vi inte återgår till ett Svarte-Petterspel. Jag tror också att det är viktigt att alla verksamheter remitterar och får in personer i NP-samverkan så att man ser nyttan med projektet. Vård- och omsorgskontoret Att de som faller mellan stolarna fångas upp. Det gäller t.ex. de med framträdande psykisk ohälsa men där en NP-diagnos finns eller eventuellt finns. Samverkan kring de svåraste personerna. 5. Har du några farhågor? Ser du några hinder? Försäkringskassan Vad får Försäkringskassan ut av nedlagd tid i projektets inskrivningsgrupp? Viktigt att det är tydligt. Projektet utför en del av landstingets arbete. Ersättningsformen (exempelvis aktivitetsersättning) har inte löst problemet, d.v.s. att individen kommit närmare egen försörjning alternativt studier egen försörjning. 10
Arbetsmarknadskontoret Ett hinder är ju om projektet inte ger önskade avtryck i organisationerna vilket ju gäller för alla projekt. En annan risk är att verksamheterna lutar sig tillbaka och tycker att man gjort något och att det får räcka. Det är också viktigt att man lyckas implementera kunskaper och metoder som projektet jobbat fram. Implementering är alltid svårt. Jag tror också att styrgruppen måste vara aktiv och styrande och inte förlita sig på att Samordningsförbundet tar det största ansvaret. Arbetsförmedlingen En farhåga är vad som händer när utredningsdelen inte finns kvar på samma sätt som idag. Det är viktigt att hitta en balans när det gäller hur länge coacherna ska finnas kvar för personen. Tidigare har vi kanske släppt för tidigt och nu finns en risk för att vi håller kvar för länge. Projektet måste också skilja på bekvämlighet och oförmåga så att de inte tar över saker som personen skulle behöva göra för sin egen utveckling. Vård- och omsorgskontoret Att det är ett projekt. Borde vara en permanent verksamhet. Intagningsstoppet och de som ej kommer med i projektet. Det kan också finnas en risk att de som ej kom med vid intagningsstoppet tappas bort. Dessutom information kring när intagningsstoppet togs bort, det nådde inte ut till alla delar och berörda inom VoO-kontoret. (informationsspridning) 6. Om ja, har du några tankar på hur du kan arbeta med detta? Försäkringskassan Se till och jobba för att Försäkringskassan tar sitt samordningsansvar som är en del i ordinarie uppdrag men även påtala vikten och beroendet av andra aktörer då vi inte har några insatser att erbjuda. Även om individen beviljas ett ekonomiskt stöd i form av Aktivitetsersättning kvarstår behovet av samverkan med andra aktörer. Arbetsmarknadskontoret Jag kan bidra till att vår utredningsmetodik förfinas ihopkopplad med ny kunskap. Det är viktigt att vi ställer relevanta frågor som utgår från ett helhetsperspektiv och individen. Jag måste också försöka styra projektet så att det blir positivt för min verksamhet. Jag kan också ta med mig frågor som handlar om vad min verksamhet kan förändra/förbättra ur både individ och samverkansperspektiv. Sedan kan jag tänka mig att vår organisation på sikt kanske kommer att behöva annan kompetens än den som vi traditionellt anställer. Arbetsförmedlingen Lyfta frågor avseende NP-problematik till ytan och diskutera dessa inom vår verksamhet. Frågorna finns med hela tiden. Det blir aldrig färdigt och förutsättningarna ändras ständigt. Vi måste respektera olika myndigheters roller och regelverk. 11
Övrigt 7. Är det något mer du vill framföra? Försäkringskassan Vid ej inskrivning, vad ska göras istället? Viktigt att ordinarie myndighet tar vid. Hur bygga vidare för individer som inte skrivs in? De kan vara mogna efter t.ex. ett år. Hur hantera information som kommit fram kring individen, oavsett om resultatet blivit lyckat eller ej? Arbetsmarknadskontoret Vi behöver tänka långsiktigt. Plattformarna är ett bra exempel på detta. Kanske ska coacherna vara en del av plattformen. Jag tänker också att coachernas framgång beror på deras personliga egenskaper och kontaktnät vilket gör att de kan vara svåra att ersätta. Möjligtvis kunde man införa någon form av lärlingssystem för att motverka detta. Arbetsförmedlingen Det är oerhört viktigt att vi redan nu funderar över vad som ska hända när projekttiden är över. Jag tror att utredningsdelen är mest sårbar. När det gäller coachrollen ser jag inte att någon verksamhet i nuläget som tar över och hanterar den. Jag tror också att projektmodellen mycket väl skulle kunna fungera för andra målgrupper. Vård- och omsorgskontoret VoO-kontoret har byggt upp ett s.k. stödteam. NP-samverkan borde finnas med där. Det är också viktigt att fånga upp de med NP-diagnos och ett missbruk. Det är långt ifrån alltid de med pågående missbruk är intresserade av att delta i rehabiliterande verksamheter. Tidiga insatser borde utvecklas. Socialkontoret och VoO-kontoret har ett samarbete kring barn och unga inom åldersspannet 13-16 år. Det är även viktigt att lyfta fram goda exempel där insatsen varit positiv. Fokusgrupps resultat Totalt deltog 14 personer vid två fokusgruppstillfällen (bilaga 2 och 3). Fokusgruppsdeltagarna kommer från de organisationer som ingår i projektet, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, arbetsmarknadskontoret, vård- och omsorgskontoret, individ- och familjeomsorgen i Söderköping, Valdemarsvik och Norrköpings kommuner. Vid fokusgruppstillfälle två deltog även utredningsteamet. Resultatet presenteras utifrån de faktorer som deltagarna lyft fram som de viktigaste faktorerna för att projekt NP- Samverkan ska bli ett framgångsrikt projekt. Fokusgruppsdeltagarna var eniga om att de viktigaste faktorerna kan sorteras in i tre kategorier ett organisationsperspektiv, teamet och ett individperspektiv. Organisationsperspektiv Att det finns en smidig samverkan mellan myndigheter med individen i centrum. Att det finns en bra dialog ett samförstånd och att alla strävar åt samma mål. 12
Att det skapas arenor och kanaler för informationsutbyte mellan huvudmännen. Hela projektet skall vara lösningsfokuserat. Projektets mål och syfte ska kommuniceras till berörda organisationerna kontinuerligt. Det ska gå att visa effekter av samverkan Att chefer är engagerade och intresserade samt ger mandat. Viktigt med bra närvaro i inskrivningsgruppen. Teamet Bra förutsättningar för projektledaren. Att det finns tid för reflektion/utvärdering för hela teamet. Goda möjligheter till samverkan mellan coacher och utredare. En fungerande coach där coachen har tillräckligt med tid Individperspektiv Att projektet fångar rätt person. Att deltagaren får de verktyg de behöver för att klara vardagen arbete. Att det går att se en förhöjd kunskapsnivå hos deltagaren. Deltagande observation Följande sammanfattning gäller det som observerats under första halvåret 2013. Det positiva: Stort engagemang Väl förberedda deltagare Det finns en vilja att samarbeta Inget revirtänkande Bra samverkansdiskussioner (även kring personer som inte skrivs in) Det negativa: Oklart med mandat för vissa representanter Otydlighet i beslut Personer skrivs in trots att de inte tillhör målgruppen Ibland dåligt med tid för diskussioner kring samverkan Presentationer av klientens problembild tar mycket tid Det saknas representation från primärvård och vuxenpsykiatrin Representationen är personbunden Sedan sommaren 2013 har följande hänt: Formaliseringen av mötet har förbättrats avsevärt. Det finns en tydlighet när beslut fattas. Det har skett en förbättring avseende kriterier för inskrivning. Rutiner och riktlinjer kring missbruk har upprättats och ansökningsblanketten har förfinats. Det finns idag mer tid för diskussioner kring samverkan och utredningsteamets representanter har lagt fokus på dragning av rekommendationer för klienten. Numera ingår representation från Landstingets habilitering, dock saknas fortfarande psykiatri- och primärvårdsrepresentanter. 13
Utvärderingens resultat ur ett individperspektiv Under rubriken individperspektiv redovisas resultat från två olika datainsamlingar. Först redovisas den statistik som inhämtats från den s.k. månadsfil som varje verksamheter, finansierade av samordningsförbundet, skickar in till kansliet. Statistiken sträcker sig fram till 2013-10-31. Därefter redovisas resultat från den enkät, bestående av 67 frågor, som deltagarna besvarar när de skrivs in i projektet. Enkäten är utformad utifrån den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF och område aktivitet och delaktighet, samt några frågor från område kroppsfunktion (kapitel 1 psykiska funktioner) och område omgivningsfaktorer (kapitel 4 attityder). 20 av 24 deltagare har från och med den 1 maj fram till den 30 november besvarat enkäten. Antal deltagare: Antal Utredningsteamet 78 varav 35 kvinnor (44 %) Antal: Coachteamet 82 varav 34 kvinnor (41 %) Medelålder: Medelålder Utredningsteamet: Medelålder Coachteamet: 22,8 år (kvinnor 21,8 år) 22,8 år (kvinnor 21,6 år) Tabell 1 Åldersfördelning, (coachteamet) Ålder Kvinna Man Summa 17-18 1 0 1 19-20 11 8 19 21-22 7 15 22 23-24 10 7 17 25-26 1 5 6 27-28 3 9 12 29-30 1 4 5 Summa 34 48 82 Tabell 2 Remitterande huvudman (coachteamet) Remittent Kvinna Man Summa AF 9 8 17 FK 0 1 1 Kommun 7 15 22 Landstinget 18 23 41 Annat 0 1 1 Summa 34 48 82 Kommentar: 50 % av alla remisser kommer från landstinget, 27 % från kommun och 21 % från Arbetsförmedlingen. 14
Tabell 3 Försörjning start (coachteamet)) per kön Försörjning start Kvinna Man Summa A-kassa 0 1 1 Aktivitetsstöd 12 16 28 Ej offentlig försörjning 5 10 15 Lön utan subvention 2 0 2 Ek. bistånd 7 12 19 Sjuk-/aktivitetsersättning 1 4 5 Studiestöd/medel 5 4 9 Ej angivet 2 1 3 Summa 34 48 82 Kommentar: Cirka 40 % har Aktivitetsstöd eller Sjuk/aktivitetsersättning vid start. 23 % har ekonomiskt bistånd. Gäller för de som avslutat. Tabell 4 Försörjning start respektive avslut. (coachteamet) Försörjning start resp. avslut Start Avslut A-kassa 0 1 Aktivitetsstöd 12 8 Ej offentlig försörjning 4 6 Ek. bistånd 10 8 Lön utan subvention 1 5 Sjuk-/aktivitetsersättning 1 2 Studiestöd/medel 3 1 Summa 31 31 Kommentar: Fem av 31 (16 %) har lön utan subvention vid avslut. Av dessa hade fyra deltagare aktivitetsstöd vid start. Fyra av dem är kvinnor. Tabell 5 Avslutsorsak (coachteamet) Orsak avslut Kvinna Man Summa AF 0 1 1 Annan verksamhet 0 1 1 Arbete 4 1 5 Avbrutit 2 9 11 Sjuk/aktivitetsersättning 1 0 1 Studier 0 1 1 Annat 4 7 11 Summa 11 20 31 Kommentar: Lite drygt 35 % av deltagarna har avbrutit fram till 2013-10-31. Orsakerna till varför man avbrutit varierar men i sex fall anges att individen ej vill utredas, pågående missbruk i två fall, uteblivit i två fall samt vill delta i projektet vid senare tidpunkt i ett fall. Cirka 35 % har annat som avslutsorsak. I tre fall är orsaken att diagnos saknas. Även under annat anges missbruk, avtjänar fängelsestraff eller andra insatser i stället för NP-samverkans coach-del. 15
Tabell 6 Kommuntillhörighet (coachteamet) Fördelning per kommun Kvinna Man Summa Norrköping 28 39 67 Söderköping 1 3 4 Valdemarsvik 5 6 11 Summa 6 9 82 Kommentar: 67 deltagare är folkbokförda i Norrköping, 11 i Valdemarsvik och fyra i Söderköpings kommun. Resultat ICF- enkät Samtliga deltagare (24) inskrivna from den 1 maj 2013 har erbjudits att besvara enkäten. Resultatet bygger på svar från 20 deltagare. Svarsfrekvensen är ca 83%. Resultatet visar att deltagarna upplever stora problem inom följande områden, allmänna uppgifter och krav, utbildning och arbete sysselsättning. Mer än hälften av deltagarna upplever även svårigheter inom områden som psykiska funktioner, förståelse och omgivningsfaktorer, attityder. Resultatet (tabell 7) visar hur många deltagare (i procent) som svarat att de tycker att det fungerar bra med tex. lärande och att tillämpa kunskap. Tabell 7 Enkätresultat kategoriindelat Kategori ICF Aktivitet delaktighet Resultat 1 Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap 56.43% 2 Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav 39.29% 3 Kap. 3 Kommunikation, konversation och användning av kommunikation 72.50% 4 Kap. 5 Personlig vård 62.00% 5 Kap. 6 Hemliv - Att skaffa förnödenheter 62.50% 6 Kap. 6 Hemliv - Hushållsgöromål 65.42% 7 Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna 56.79% 8 Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda 59.51% 9 Kap. 8 Viktiga livsområden - Utbildning 25.00% 10 Kap. 8 Viktiga livsområden - Arbete och sysselsättning 32.61% 11 Kap. 8 Viktiga livsområden - Ekonomiskt liv 55.00% 12 Kap. 9 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 50.83% 13 Kap. 4 Förflyttning - Att förflytta sig med hjälp av transportmedel 68.75% 16 Kap. 6 Hemliv - Att ta hand om hushållsföremål och att bistå andra 93.33% Kategori ICF kroppsfunktion 14 Kap. 1 Psykiska funktioner - Förståelse 41.67% Kategori ICF omgivningsfaktorer 15 Kap. 4 Omgivningsfaktorer - Attityder 42.50% 16
Figur 1 Resultat kapitelindelat Kategori Aktivitet Delaktighet Kapitel 1 Lärande och att tillämpad kunskap Frågorna handlar om att fokusera uppmärksamhet, att tänka, att läsa, att skriva att räkna och beräkna, att lösa problem och fatta beslut. 45 % av deltagarna upplever att de har problem inom området. 50% svarar att det fungerar dåligt att räkna och beräkna. 25% svarar att det fungerar dåligt att fokusera uppmärksamhet och en deltagare kommenterar frågan med... Bra när jag får vara för mig själv, mycket dåligt om andra fäster sin uppmärksamhet mot mig. Frågan hur fungerar det för dig att räkna och beräkna kommenteras av en deltagare: Bra så länge jag får göra det ifred och har en god förklaring på papper när det gäller avancerade beräkningar. När jag gick i skolan frågade jag däremot aldrig om hjälp med matematiken. Detta eftersom det stod (nästan) helt still i huvudet när fröken/magistern tittade på när jag räknade och försökte förklara. Kapitel 2 Allmänna uppgifter och krav Frågorna i kapitel 2 handlar om hur det fungerar att företa en enkel uppgift, en komplicerad uppgift, dagliga rutiner, hantera egen aktivitetsnivå, ansvarstagande, stress och kriser. 17
Kapitel 3 Kommunikation, Konversation och användning av kommunikation Frågorna som ställs är: Hur fungerar det för dig att starta hålla igång och slutföra ett samtal? 35% svarar att det fungerar dåligt. På frågan hur fungerar det att använda telekommunikationsutrustning svarar 70 % att det fungerar bra. 90% svarar att det fungerar bra att använda dator. Kapitel 4 Att förflytta sig med hjälp av transportmedel Frågorna handlar om förflyttning, dels med privata dels med allmänna kommunikationsmedel och 65% av deltagarna svarar att det fungerar bra. Frågan hur fungerar det för dig att använda privata fordon, kommenteras av en deltagare med att det går bra så länge jag färdas i en lugn miljö. Kapitel 5 Personlig vård Frågorna handlar om hygien, kroppsvård, tandvård, att välja kläder att äta och sköta sin hälsa. 35% svarar att det fungerar dåligt att sköta tandvård. 20% att det fungerar dåligt att äta och 30% att det fungerar dåligt att sköta sin hälsa. Kapitel 6 Hemliv - Att skaffa förnödenheter Frågorna handlar om hur det fungerar att skaffa bostad. 20% svarar att det fungerar dåligt. Frågan hur fungerar det för dig att skaffa bostad, kommenteras av en deltagare med.. dåligt pga ingen inkomst! av en annan deltagare har aldrig haft en egen bostad. Hemliv Hushållsgöromål Frågorna är hur fungerar det att handla, att laga enkla måltider att tvätta, städa, använda hushållsapparater, samt att slänga sopor. När det gäller städning svarar 50% att det fungerar dåligt och 40% att det fungerar dåligt att slänga sopor. Kapitel 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna mellanmänskliga relationer Frågan lyder hur fungerar respekt och värme i relationer för dig? 60% svarar att det fungerar bra. Allmänmänskliga interaktioner och relationer Särskilda mellanmänskliga relationer Frågorna handlar om tolerans i relationer, kritik i relationer, fysisk kontakt i relationer, att bygga upp relationer och att avsluta relationer. De handlar även om att kunna interagera i överensstämmelse med sociala regler, att ha kontakt med okända personer, kontakt med myndighetspersoner relation med vänner samt relation med grannar. Frågan hur fungerar det med informella relationer med vänner, kommenteras av en deltagare Tror inte det fins någon som ser mig som sin vän. Jag har i alla fall ingen aning om vem det skulle kunna tänkas vara. 18
60% av deltagarna svarar bra när det gäller tolerans i relationer medan 40% upplever att de har svårt att avsluta relationer och 35% svarar att det fungerar dåligt i kontakt med okända personer. 25% har svårt med relationen med grannar. Frågan hur fungerar det med informella relationer med grannar, kommenteras med Jag tycker inte om att behöva ha grannar som klämmer fram en hälsningsfras och tittar efter mig när jag går ut. Vill bara bli lämnad ifred. Frågorna handlar även om föräldra- barnrelationer, syskonrelationer, romantiska relationer och sexuella relationer. 30% av deltagarna svarar att det fungerar dåligt med romantiska relationer. Kapitel 8 Viktiga livsområden utbildning Frågorna handlar om hur nöjda deltagarna uppfattar sig vara med utbildning, yrkesutbildning och högskoleutbildning. 60% svarar att de är missnöjda med sin utbildning. 95% svarar att högskoleutbildning inte är aktuell. Viktiga livsområden arbete sysselsättning Frågorna handlar om hur det fungerar att söka, behålla och avsluta ett arbete, samt hur det fungerar med en deltids- respektive en heltidssysselsättning, samt med ett obetalt arbete 60% svarar att det fungerar dåligt att söka arbete. 30% svarar att det fungerar dåligt att behålla ett arbete, 45% svarar att det fungerar dåligt med en obetald sysselsättning. På frågan om hur fungerar det för dig att behålla ett arbete svarar en deltagare har aldrig haft ett arbete. En annan deltagare kommenterar frågan hur det fungerar att sluta ett arbete med har aldrig haft ett arbete som jag fått betalt för, och jag antar att det är ett sådant som åsyftas här. Kapitel 9 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Frågan är hur fungerar det för dig att vara engagerad i samhällsgemenskapen som t.ex. att vara med i en förening? 45% svarar att det fungerar dåligt. På frågan hur fungerar det att delta i rekreation och idrott svarar 25% att det fungerar dåligt. 30% svarar att umgänge med andra fungerar bra. Kategori Kroppsfunktion Kapitel 1 Psykiska funktioner Hur fungerar det för dig att förstå dig själv, acceptera dig själv? 30% svara dåligt på båda frågorna. På frågan hur det fungerar för dig att hantera vardagen utifrån egna styrkor och svagheter svarar 35% dåligt. Omgivningsfaktorer kapitel 4 Attityder Hur fungerar det för dig med omgivningens förståelse för dina styrkor och svagheter? 35% svarar att det fungerar dåligt. 19
Bilaga 1 Kort om neuropsykiatriska diagnoser Neuropsykiatriska svårigheter handlar om psykologiska svårigheter eller avvikelser i hjärnans nervsystem som är medfödda och som gör att hjärnan har en funktion som skiljer sig från det normala. Alla hjärnor fungerar lite olika men om funktionen allvarligt påverkar hur man fungerar i vardagen och skapar problem på något sätt så börjar man tala om diagnoser. När man talar om neuropsykiatriska diagnoser så är det främst tre olika som menas, ADHD, autismspektrumsdiagnoser samt Tourettes syndrom. Här kommer en kort presentation av de olika diagnoserna och exempel på hur de kan ta sig uttryck i stort. Hur det är i det individuella fallet är olika, bara för att exemplen stämmer jättebra hos en individ behöver det inte betyda att man har diagnosen, andra har inte alls så tydliga symptom men har ändå en diagnos. Det är inte helt ovanligt att individer har flera neuropsykiatriska diagnoser. ADHD ADHD står för attention deficit hyperactivity disorder, på svenska brukar detta översättas till aktivitets- och uppmärksamhetsstörning. Individer med ADHD har tre huvudområden med svårigheter: 1. Uppmärksamhetsstörning där man kanske lätt tappar fokus i samtal, kanske lätt gör slarvfel, lätt tappar fokus om man blir störd av något. 2. Överaktivitet med exempelvis rastlöshet som kan vara mer en känsla inombords eller visa sig i form av svårigheter att sitta still, att vara jämnt vara på språng eller prata för mycket. 3. Okontrollerad impulsivitet där man har svårt att vänta på sin tur, kanske utsätter sig för faror eller exempelvis lätt tappar humöret. För att diagnosen ADHD skall kunna sättas så ska dessa svårigheter ha funnits redan i barndomen. Autismspektrumstörning Autismspektrumstörning är en samling av flera diagnoser exempelvis autism och Aspergers syndrom. Individer med diagnoser inom autismspektrumet har ofta en ojämnhet där de är väldigt bra på vissa saker, till exempel att lära sig språk, men sämre på andra, till exempel något vardagligt som att betala räkningar. Främst finns det dock två huvudområden med svårigheter: 1. Svårigheter i sociala kontakter där individen exempelvis kan ha svårt att förstå regler i sociala situationer, vilket i sin tur gör att de av andra kan upplevas som osmidiga eller udda. Dessa svårigheter kan även visa sig i svårigheter att tänka sig in i andras tankesätt, vad de andra egentligen menar, vilket i sin tur kan innebära missförstånd och frustration hos alla parter. 2. Beteenden som lätt blir begränsade och gärna upprepas, detta kan exempelvis gälla hobbyintressen där individen blir helt uppslukad, eller rutiner i vardagen som skall göras på ett visst sätt. Gemensamt för diagnoserna är att svårigheterna finns redan i barndomen och skapar ett tankesätt och känsloliv som kommer påverka individen hela livet. I vissa av 20
autismspektrumdiagnoserna finns även svårigheter med sen talutveckling eller svårigheter att starta eller hålla igång samtal. Tourettes syndrom Tourettes syndrom visar sig främst i att personen har tics, exempel på tics är snabba grimaser, arm eller handrörelser, ibland tillsammans med ljud som till exempel hummanden, harklingar eller andra ljud. För dig som vill läsa mer: www.autismforum.se www.autism.se www.attention-riks.se 21
Bilaga 2 Pia Käcker PUFF- Enheten, Norrköpings kommun Sven Löbu, Närsjukvården i östra Östergötland Tomas Feldt Samordningsförbundet Inbjudan till fokusgrupp Vårt uppdrag är att följa upp om projekt NP-Samverkan kan svara mot syftet, är projektet en framgångsrik metod och kan personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar genom projektet få ökade förutsättningar att hantera sitt vardagsliv, så att förmågan till förvärvsarbete ökar? Utvärderingen ska kunna ge svar på om projekt NP-Samverkan är framgångsrikt både utifrån ett organisations- och individperspektiv. För att kunna besvara frågeställningarna vill vi genomföra en fokusgrupp med Er som deltar i inskrivnings och/eller ÖS-möten. I den första fokusgruppen vill vi ta reda på vilken uppfattning ni har om möjligheten att kunna samverka, hur ser ni på samverkan, möjligheter och/eller svårigheter? En fokusgrupp i det här sammanhanget innebär att i samtalsform på ett mycket strukturerat sätt diskutera en fråga, nämligen Vad tycker du är viktigt för att projekt NP- Samverkan ska bli ett framgångsrikt projekt? Målet är att följa upp med en ny fokusgrupp om ca två år. För att kunna genomföra utvärderingen är vi angelägna om att få så många som möjligt att delta i ett fokusgruppsmöte. Vi kommer att vara tre fokusgruppsledare och ca 8 10 deltagare, vi bjuder på kaffe och tilltugg. Allt som sägs dokumenteras och det är därför viktigt att veta att alla garanteras anonymitet. Sven Löbu Tomas Feldt Pia Käcker 22
Bilaga 3 NP-Samverkan Inskrivningsgrupp och ÖSmöte Mailadress: Suzana Tomicic, Rehabsektionen Af - suzana.tomicic@arbetsformedlingen.se 010-488 19 09 Inskrivningsgrupp Helen Lundberg, Rehabsektionen Af ÖSmöte helen.lundberg@arbetsformedlingen.se 010-487 63 41 Stefan Martinelle, Aktivitetssamordnare FK stefan.martinelle@forsakringskassan.se 010-114 54 37 Pernilla Forss, Behandlingsteamet Socialkontoret Norrk kommun Ersättare: Anders Kroon, Behandlingsteamet Socialkontoret Norrk kommun Stefan Junler, Sesam Socialkontoret Norrk kommun Ersättare: Torbjörn Hägerström, Sesam Socialkontoret Norrk kommun Margareta Lindberg, socialsekreterare, AMK Norrk kommun Marie Ljungdahl Enhetschef Område 7, Aktema, VOK Norrk kommun Ersättare: Tina Netzel, Koordinator daglig verksamhet, VOK Norrk kommun?sara Alzén, Försörjningsstöd IFO Söderk kommun??karin Johansson/ Pelle Wisting, LSS Söderk kommun? pernilla.forss@norrkoping.se 011 15 77 76 anders.kroon@norrkoping.se 011-15 77 03 stefan.junler@norrkoping.se 011-15 23 68 torbjorn.hagerstrom@norrkoping.se 011-152361 073-020 13 28 margareta.lindberg@norrkoping.se 011-15 21 90 marie.ljungdahl@norrkoping.se 011-15 28 99 christina.netzel@norrkoping.se 011-15 37 70 Sara.alzen@soderkoping.se 0121-181 00 Pelle.wisting@soderkoping.se 0121-182 66 Sarah Forss, Koordinator Valdemarsviks kommun sarah.forss@valdemarsvik.se 070-561 91 42 0123-194 73 Carina Bokull, Habiliteringen Landstinget Carina.bokull@lio.se 010-104 51 73 Ersättare: Britt Dareus, Habiliteringen Landstinget Britt.dareus@lio.se 010-104 40 87 Ulla Svensson, Psykiatrisjuksköterska NP- Samverkan Tove Brusman, Projektledare/NP-coach NP- Samverkan ulla.svensson@lio.se 010-104 39 79 tove.brusman@norrkoping.se 011-15 17 03 Mötestider hösten 2013: 6/8, 20/8, 3/9, 17/9, 1/10, 15/10, 29/10, 12/11, 26/11, 10/12, kl.14-16.30 Plats: Konferensrummet Citymottagningen, Generalsgatan 14 23