2017-08-31 Dnr 900 Färre ska dö vid olyckor Färre ska skadas och mindre ska förstöras vid olyckor Färre olyckor ska inträffa Delårsrapport 2017 Räddningstjänsten Dala Mitt Direktionen för Räddningstjänsten Dala Mitt
Innehållsförteckning Missiv Sid 1 Innehållsförteckning Sid 2 Vision och målsättning 2015 2018 Sid 3 Sammanfattning av verksamheten Sid 4 Uppföljning av målsättning Sid 5 6 Organisationsbeskrivning Sid 7 8 Budget 2017 Sid 9 Ekonomisk uppföljning 2017 Sid 10
Vision 2015 2018 Alla flickor, pojkar, kvinnor och män i Borlänge, Falun Gagnef och Säter bidrar till att kommunerna präglas av en trygg och säker miljö. Engagemang och förtroende för säkerhetsarbetet för de som bor, vistas och verkar i kommunerna, förstärks genom skapande av en interkommunal helhetssyn på det samlade olycksförebyggande arbetet och för räddningstjänsten. Personalen i kommunerna är välutbildad och arbetar kostnadseffektivt för att i första hand förhindra olyckor och därefter, genom effektiva insatser, begränsa dess följder. Målsättning 2015 2018 I Falu, Borlänge, Säters och Gagnefs kommuner skall olyckorna över tid minska. RDM har en ledarroll i att utveckla arbetet mot ett tryggare samhälle och samarbetar därför med medlemmarna. Genom flexibla styrdokument och arbetsprocesser skall mesta möjliga koncernnytta och effektivitet eftersträvas. Det olycksförebyggande arbetet inriktas främst mot att förebygga bränder varvid olycksutredningar ges särskild uppmärksamhet. Men erfarenheter, kunskaper och färdigheter i andra sammanhang nyttjas också i samarbetet med medlemmarna och andra organisationer för att främja en säkrare miljö för de flickor och pojkar, kvinnor och män som vistas i kommunerna. Det skadeavhjälpande arbetet fokuseras mot ett minskat lidande för de drabbade samt för att minska skadornas omfattning på egendom och miljö. Detta sker bland annat genom effektivare räddningsinsatser, kortare insatstider och bättre ledning av räddningsarbetet. Särskild vikt läggs vid att efter olyckor låta erfarenhetsåterföring bidra till bättre och annorlunda övningar för effektivare framtida räddningsinsatser. Olycksfrekvensen mäts i relation till invånarantal och andra omständigheter som kan påverka förutsättningarna att nå målet. Samhällseffekterna av RDM:s och medlemmarnas gemensamma arbete mäts och sätts även i relation till olyckornas omfattning, komplexitet och dess kostnader. Utöver vad som beskrivs om den övergripande målsättningen ovan har medlemmarna våren 2014 riktat ett krav på RDM att inom nuvarande handlingsprogramsperiod (2015-2018) anpassa organisationen till den kommungemensamma riskbild som råder för medlemskommunerna. Konkret innebär detta att; - Styrkan i Säter (station 1400) utökas från ett befäl och tre brandmän (1+3) till 1+4. - Styrkan i Gagnef (station 1700) utökas från 1+2 till 1+4. Genomfört 2016-09-01. - Den initiala förmågan för vissa typolyckor i Borlänge tätort höjs från 1+5 till 1+6.
1 Sammanfattning av verksamheten 2017 Genom samverkan med medlemmarna och andra aktörer verkar RDM för att målsättningen nås. Verksamheten ses ur ett före- under och efterperspektiv i förhållande till en olyckshändelse. Arbetet fördelas över de avdelningar och enheter som beskrivs nedan och har anknytning till de lagar som nämns i förbundsordningen. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och Lag (2010:1011) om Brandfarliga och Explosiva varor (LBE) samt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Avdelningarna arbetar med; Myndighetsutövning i syfte att förebygga bränder. Undersökning av olyckor och analys av risker. Information, rådgivning och utbildning som stöd till flickor, pojkar, kvinnor och män. Att utföra räddningstjänst. Dessutom utför RDM andra uppdrag åt medlemmar och icke medlemmar. Dessa uppdrag sammanfattas som; Uppdragsverksamhet. I uppdragsverksamheten ingår bland annat, sjukvårdsuppdrag i formen I Väntan På Ambulans (IVPA) och att genomföra en rad utbildningsuppdrag, till exempel via ett Räddningsgymnasium vid Bysjöns utbildningscenter. Samordning av övrigt olycksförebyggande arbete, utförs av medlemmarna själva men RDM stöttar kommunerna i det arbetet. Med anledning av den flyktingsituation som råder inom RDM:s medlemskommuner och inom länet i övrigt kan målsättningar inom respektive avdelning behöva omprövas eller omprioriteras. Bedömningar av behoven att göra förändringar i målen görs över tid medan den övergripande målsättningen som satts över hela mandatperioden ligger fast. Detsamma gäller de båda delprogrammen som RDM haft ansvaret att upprätta, Handlingsprogram för brandskydd och Handlingsprogram för räddningstjänst i medlemmarnas kommungemensamma Handlingsprogram för Trygghet och säkerhet.
1.1 Uppföljning av målsättning Direktionen följer upp målsättningen vid direktionsmöten. Rapport lämnas till medlemmarna vid varje tertial, delårsrapport och årsredovisning. Från målsättningen ovan rapporteras resultat med analys och förslag till åtgärder för utveckling. Därutöver sammanträder medlemmarnas samordningsgrupp med RDM:s tjänstemannaledning 3-4 gånger per år. Resultatet av dessa sammanträden rapporteras direkt till kommundirektörerna. Under det första halvåret 2017 har RDM varit hårt ansträngt. Samarbetsprojektet med Västerbergslagens räddningstjänst, den utdragna konflikten med anledning av det nya RiB-avtalet, RiB-17 och sotningssituationen i framförallt Borlänge men även i Gagnef har inneburit att det löpande och normala arbetet fått stå tillbaka. Målsättningarna i avdelningarna har därmed efterhand fått prioriteras om och ett hårt arbete med att komma ikapp med den ursprungliga målsättningen pågår. Flera vakanser (föräldraledigheter och prova nytt jobb) och pensionsavgångar med efterföljande personalomsättning underlättar inte situationen. Detta blir särskilt kännbart vid Samhällsskyddsavdelningen där spetskompetensen finns i de olika arbetsområdena. Att över tid arbeta på detta sätt sliter hårt på personalen och är inte hållbart i längden om RDM även fortsättningsvis skall vara en arbetsplats med en god arbetsmiljö. Beträffande ekonomin så följer RDM budget övergripande ganska väl. Men det spretar en del inom budgetramen. Detta kan främst härledas till ökade personalkostnader för RiB-17 och uteblivna intäkter för myndighetsutövning vilka båda påverkar resultatet negativt. Detta balanseras till del av de personalvakanser som förstås sänker personalkostnaderna men å andra sidan påverkar förmågan till måluppfyllnad. Den kalla och i viss mån våta sommaren har också bidragit till låga kostnader för bränder i skog och mark. Skogsbränder är mycket kostsamma då de ofta kräver stor personalvolym under lång tid. En försiktig prognos om ett underskott för helåret om 600 tkr finns för tillfället. Sammantaget och med vetskap om att det är drygt tre månader kvar på verksamhetsåret bedöms ändå RDM kunna hålla den grad av trygghet och skydd som vision och målsättning ovan ger uttryck för. I stora drag får flickor, pojkar, kvinnor och män i medlemskommunerna det de kan förvänta sig av sitt räddningstjänstförbund även om effektiviseringar och förbättringar av olika slag alltid kan genomföras. Uppföljning av målen som beskrivs i den svagt röda rutan ovan kan utläsas i underpunkterna nedan. Detaljerade målsättningar nedbrutna till mer mätbar nivå och uppföljning av dessa finns vid de olika avdelningarna. Leif Andersson Förbundschef
1.1.1 Utveckling olycksfrekvens Resultat Perioden jan-aug 2017 Olyckstyp / År januari-aug 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Trend Kommentar medel index 2017 Brand i byggnad 125 118 120 132 126 115 104 92 114 106 Nedåtgående trend med undantag för fjolåret 115 0,92 Brand ej i byggnad 255 178 125 183 184 183 226 176 156 218 Ökande efter två års minskning 188 1,16 Brand i fartyg eller fordon utomhus 0 0 0 0 0 0 0 0 0 62 6 10,00 Brand i avfall eller återvinning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 1 10,00 Brand i skog eller mark 0 0 0 0 0 0 0 0 0 91 9 10,00 Annan brand 0 0 0 0 0 0 0 0 0 54 5 10,00 Trafikolycka 178 150 198 128 159 131 182 190 254 248 Uppåt senaste 4 åren, höga tal för 2016 & 2017 182 1,36 Utsläpp av farligt ämne 38 28 34 33 26 29 45 44 29 7 Minskar, de små insatserna finns på raden under 31 0,22 Begränsat utsläpp av drivmedel 0 0 0 0 0 0 0 0 0 33 Triviala händelser 3 10,00 Drunkning-/tillbud 3 6 6 2 4 9 5 13 15 6 Minskar efter två år med relativt många insatser 7 0,87 Annan nödställd person 18 16 23 11 13 11 10 21 31 15 Ganska stabilt förutom de två senaste åren 17 0,89 Automatlarm, ej brand/gas 299 321 317 346 370 297 278 250 362 296 Minskning från 2016 314 0,94 Sjukvårdslarm 373 398 460 158 275 428 419 535 494 515 Uppåtgående trend 406 1,27 Övriga larmtyper 225 216 221 234 264 240 232 255 295 277 Marginell minskning från fjolårets toppnotering 246 1,13 Totalt 1514 1431 1504 1227 1421 1443 1501 1576 1750 1688 Minskning från fjolårets rekord men ökande trend 1506 1,12 Förstahjälpen larm 238 266 316 60 158 192 161 187 192 334 Högt antal Fara för liv larm 135 132 144 98 117 236 258 348 302 181 Klart färre larm än senaste 4 åren Annan hjälp till ambulanspersonal 25 12 16 24 21 21 18 29 20 32 Hjälp till polis 5 7 3 6 2 4 4 5 1 2 Felindikering från automatlarm 1 1 3 0 3 1 1 0 1 Vattentransport 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Trygghetslarm 0 0 0 0 0 0 1 0 0 Säkerhetsvakt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Dykuppdrag 0 0 0 1 1 0 0 0 0 Inbrottslarm 56 34 26 37 59 28 41 11 23 2 Hiss ej nödläge 6 6 17 14 8 10 7 8 20 8 Annan olycka eller tillbud uppdrag 13 20 27 37 55 70 36 67 50 5 Nödställt djur 5 5 12 10 6 7 6 8 4 11 Stormskada 1 1 1 4 1 0 0 4 3 5 Bergras/jordskred 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Annat ras 0 1 0 0 1 1 1 0 0 Översvämning av vattendrag 1 12 3 1 0 0 0 0 0 Annan vattenskada 4 8 9 5 14 3 5 8 18 5 Annan olycka 14 28 16 17 26 9 11 17 18 5 Förmodad brand 79 66 71 60 55 75 87 73 107 Falsklarm brand 10 8 8 7 6 5 1 3 7 Förmodad räddning 4 7 8 11 5 6 13 21 23 Falsklarm räddning 1 0 1 0 1 0 0 1 0 Självmord eller självmordsförsök 6 Annan händelse utan risk för skada 78 Annan naturolycka 2 Läckage från vattenledning 1 Fastklämd person 1 Övriga larm 114 Analys Trenden att brand i byggnad minskar över tid är otvetydig. Brand i byggnad är det enda område där RDM har ett tydligt uppdrag att arbeta förebyggande. Man kan dra slutsatsen att förebyggande arbete mot brand faktiskt ger resultat för till det faktum att antalet bränder minskar skall läggas att befolkningen i de fyra medlemskommunerna ökat stadigt under de tio år som tabellen omfattar. Trafikolyckorna ökar i antal samtidigt som trafikflödet ökar vilket är mer logiskt. Detta stärker analysen om att RDM med ett fortsatt brandförebyggande arbete kan sänka bostadsbrändernas antal ytterligare. Avseende bränderna utomhus kan sannolikt antalet anlagda bilbränder förklara antalsökningen. Anlagda bilbränder kan förmodligen inte påverkas nämnvärt genom ett bättre brandskyddsarbete. Där behövs ett bredare arbete då orakerna till anlagda bilbränder förmodligen har ekonomiska och sociala orsaker. Men även i det förebyggande arbetet på det sociala området kan RDM spela en betydande roll med ett aktivt deltagande i olika kommunala satsningar. Människan bakom uniformen i Borlänge är ett exempel på detta.
Åtgärder för utveckling - Fortsätta och om möjligt öka ansträngningarna i det brandförebyggande arbetet för skydd mot bostadsbränder. Gärna i samarbete med medlemskommunerna. - Hitta fler vägar där RDM tillsammans med kommunerna kan bidra med arbetstid för trygghet och säkerhet inom kommunerna. 1.1.2 Samarbetet mellan medlemskommunerna och RDM Resultat Räddningsgymnasiet vid Bysjöns utbildningscenter har startat ett nytt läsår med nya elever i årskurs 1 från Falu Frigymnasiet där intresset ökat för programmet. Hagagymnasiet i Borlänge fasar ut sitt program vilket gör att inga nya elever påbörjar utbildningen. RDM fortsätter arbetet under terminen för att hitta möjligheter till en fortsättning av gymnasieverksamheten även i Borlänge. Planen är att kunna erbjuda fler elever en utbildning i riskmedvetenhet och olycksförebyggande arbete samt kunskaper i hur man agerar om olyckan ändå inträffar. Detta bedöms kunna ske genom en hundrapoängsutbildning för flera gymnasieprogram inom det individuella valet i Borlänge. Utbildningen beräknas kunna starta hösten 2018. Eleverna kommer under utbildningen få en god inblick i räddningstjänsten och akutsjukvårdens arbetsätt och yrken. Analys Resultatet av nya individuella valet bör ge både medborgarna och arbetsgivarna säkerhetsmedvetna ungdomar som förhoppningsvis agerar korrekt i händelse av olycka samt lockas att utbilda sig vidare inom blåsljusyrkena. RDAM har under 2017 sett positiva effekter då utbildningen resulterat i att akutsjukvården och räddningstjänsten fått tillbaka vidareutbildade gymnasieelever som brandmän och sjuksköterskor vilket är glädjande. En annan positiv är att även jämnställdheten påverkats positivt. Åtgärder för utveckling Då riskbilden delas upp i delområden finns utöver möjligheten för RDM att analysera delar av denna även utvecklingsmöjligheten för medlemskommunerna att tillsammans med RDM göra djupare analyser samt eventuellt tillföra fler riskområden. Då MSB arbetar med att implementera nya utbildningen för beredskapsbrandmän, GRiB, väntar RDM med att utöka gymnasieprogrammet som idag finns på Falu Fri till fler skolor. Under 2017 planeras om möjligt att utveckla kurserna till fler skolor med tidigaste start hösten 2018. Diskussion kommer att föras med MSB för att på sikt hitta lösningar så att skolverket kan skapa anpassade kursplaner för brandmannautbildningar på nationell nivå. 1.1.3 Koncernnyttan Resultat Et projekt med att framställa en aktuell riskbild för förbundet inför kommande arbete med nytt Handlingsprogram samt skapa förutsättningar för att i framtiden utifrån behov kunna uppdatera delar av denna har startats.
Analys För att kunna genomföra projektet i tid innan arbetet med Handlingsprogram påbörjas behöver tid avsättas under kommande höst. Projektet omfattar den riskbild som påverkar räddningstjänsten Dala Mitts verksamhet. Med risker avses sådant som kan föranleda räddningsinsats. Riskbilden ska utgöra en sammanfattning av de analyser som tagits fram och ge en kortfattad och överskådlig bild av förbundets risker och förutsättningar. Förbundets förmågor att hantera riskerna ingår inte riskbilden. Åtgärder för utveckling Blir utvecklingen av RDM att fler kommuner blir medlemmar är det viktigt att dessa kommuner också i ett tidigt sked tas med i arbetet med att forma gemensamma handlingsprogram för kommande mandatperiod. Då riskbilden delas upp i delområden finns utöver möjlighet att för RDM att analysera delar av denna även utvecklingsmöjlighet att tillsammans med kommunerna göra djupare analyser samt eventuellt tillföra andra riskområden. 1.1.4 Brandförebyggande arbete Resultat Arbetet med att ge brandskyddsinformation till grundskolor i förbundet HT2016 samt VT 2017 har färdigställts samt avslutats. RDM har genomfört brandskyddsutbildning i St. Skedvi, Säter samt Mockfjärd med anledning av vårens RiB-konflikt. Öppet hus har genomförts i Enviken med fokus på bostadsbrandskydd samt information om RiB-uppdraget. Under perioden har RDM fortsatt uppföljning av rengöring och brandskyddskontroll i främst Borlänge och Gagnefs kommuner. Antalet kurser i Grundläggande brandskydd, hjärt- och lungräddning och barnolycksfall fortsäter att öka. Det är vanligt att stora organisationer inom kommunens förvaltningar lägger heldagsutbildningar vilket ger kursdeltagare kunskaper i både brand och första hjälpen/hlr. Ny kurskatalog har tagits fram för att presentera alla kurser som RDM kan hjälpa medlemskommunernas förvaltningar med. Analys RDM har i stort nått målet att nå åk 2 och åk 5. Dock blir det svårare att få skolorna att avsätta tid för brandskyddsinformation. RDM har även besökt ett mindre antal klasser i högstadiet med information utifrån förekomst av anlagda bränder. Utbildningarna för boende i orter utan Räddningstjänst har kunnat genomföras på ett bra sätt. Dock har antalet deltagare varit få. Ett fortsatt arbete krävs för att uppnå målet med att alla kommunens anställda regelbundet skall erbjudas kurs i grundläggande brandskydd och skadeförebyggandeoch skadeavhjälpande utbildningar.
Åtgärder för utveckling En dialog med representanter för skolorna behöver genomföras avseende tid och eventuella förändringar i planen för elevernas utbildningar i brandskydd. Utbildning för boende i orter med långt till räddningstjänstens styrkor utvecklas avseende former samt vilka orter som planeras att besöka under hösten. Kontinuerliga möten sker mellan utbildningsavdelningen RDM och kommunernas riskoch säkerhetssamordnare för att gemensamt följa upp och arbeta för att nå målet. 1.1.5 Olycksutredningar med syfte att förbättra det olycksförebyggande arbetet Resultat RDM har följt upp det i förhållande till andra månader stora antalet anlagda bränder i Falun under april och maj och en redovisning av dessa gjordes för direktionen den 28 juni. Analys Åtgärder för utveckling För att snabbt och effektivt kunna vidta rätt åtgärder finns behov av att uppföljning vid utmärkande anlagda bränder prioriteras (skap utrymme) framför annan löpande verksamhet. 1.1.6 Arbetet med att utveckla jämställdheten Resultat RDM deltar med all personal inklusive räddningspersonal i beredskap (RiB) i ett projektarbete vid namn Jämställt hela tiden. Projektet som finansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och drivs av Länsstyrelsen i Dalarna har nu pågått med utbildningar i jämställdhet sedan 2017-02-23. All personal vid heltidsstationerna i Borlänge och Falun har haft möjlighet att delta i utbildningstillfällena som varit obligatoriska. RDM:s jämställdhetsarbete har fått stå som modell vid MSB:s arrangerade träffar för att utveckla en mer jämställd räddningstjänst i ett nationellt perspektiv. Vice ordförande, Susanne Norberg och FCH Leif Andersson har deltagit vid MSB:s jämställdhetsseminarium i Kristianstad och redogjort för arbetet. Analys Utbildningarna har betraktats som bra och värdefulla för personalen i dess strävan att leva upp till den värdegrund direktionen för RDM fattat beslut om skall gälla under överskådlig tid. Åtgärder för utveckling För RiB-kårerna vid RDM påbörjas utbildningen under hösten 2017. Vid MSB:s seminarium i jämställdhetsfrågor i Kiruna den 10-11 oktober kommer Susanne Norberg och utbildningschef Johan Björklund att redovisa RDM:s satsning på samma sätt som gjordes i Kristianstad.
1.1.7 Minskat lidande för den drabbade Resultat RDM har under hösten 2015 och våren 2016 varit en del av den nationella arbetsgrupp som inom räddningstjänst, polis, ambulans, sjukvård, socialjour, kyrka, skola m.fl. arbetat med frågan Barn som anhöriga. Lagtexten tydliggör ansvaret för omhändertagandet av barn som drabbas av att plötsligt förlora sina anhöriga i samband med olycka/sjukdom o.s.v. RDM har med Johan Björklund som föreläsare deltagit i nio seminarier runt om i landet för att tydliggöra samverkanbehov och tydliga rutiner i respektive region. Förutom att minska lidandet för barnen så handlar rutiner även om att skapa en god arbetsmiljö för personalen inom räddningstjänsten. Analys Deltagandet i arbetet med Barn som anhöriga har pågått för kort tid för att någon djupare analys skall kunna göras. Att RDM deltar i det nationella samarbetet för att utveckla detta svåra arbete är dock att betrakta som värdefullt. Målet att minska lidandet är svårt att mäta men RDM har en förhoppning om att de åtgärder som vidtas faktiskt påverkar lidandet i rätt riktning. Åtgärder för utveckling Samverkan i fråga om Barn som anhöriga har försiktigt startats där RDM har haft en presentation för chefsläkare med flera inom landstinget Dalarna. Landstinget kommer bjuda in räddningstjänsten och polisen för att tillsammans skapa lokala rutiner. Ett akutkort kommer bland annat tas fram som ska delas ut till vuxna i barns närhet för att ge konkreta kortfattade råd och information och informera om vem från blåljusorganisationerna som varit på platsen, vart den anhörige vuxna förts och telefonnummer till akutmottagningen. En del i detta arbete är att förse allmänheten som drabbats av olycka, sjukdom eller förlorat nära anhörig med relevant information efter händelsen. RDM utarbetar just nu en folder som ska delas ut till de som finns kvar på platsen för att de ska veta vad som hänt och vad som händer härnäst. I Foldern får man även information om viktiga telefonnummer och information om vem de kan kontakta som är informerad om olyckan i ett senare skede t.ex. räddningsledaren. 1.1.8 Effektivare räddningsinsatser Resultat Ny navigationsutrustning är nu monterad på fordonen på Heltidsstationerna. En plan för deltidsstationerna kommer att upprättas. Ett nytt reservfordon (släckbil) har iordningställts och tagits i drift. Arbetet med att utveckla det tekniska ledningsstödet fortsätter. Nästa steg är montering av utrustning på fordonen på våra RiB-stationer. En projektgrupp har bildats som arbetar med att ta fram riktlinjer för skumhantering inom förbundet. Arbetet beräknas vara klart 31/10. Projektarbetet med att utveckla den operativa ledningen fortsätter och beräknas vara klart vecka 803.
Analys Åtgärder för utveckling Ett länsövergripande gemensamt bakre ledningsstöd, inre befäl, bör införas i samarbete med SOS Alarm. Tidpunkten är rätt i nuläget när SOS Alarm satsar hårt på att bygga om och ut alarmeringscentralen i Falun från sex till sjutton operatörsplatser. 1.1.9 Erfarenhetsåterföring som effektiviserar räddningstjänsten Resultat En olycksutredargrupp har bildats i syfte att effektivisera arbetet med erfarenhetsåterföring. Analys Olycksutredargruppen behöver arbeta kontinuerligt med att påverka alla räddningsledare att fylla i och färdigställa den händelserapport som med fakta och slutsatser beskriver insatsens genomförande. Åtgärder för utveckling Med händelserapporterna som grund planläggs lämpligen nya övningar för effektivare insatser i framtiden. Det är också värdefullt att dra nytta av den erfarenhetsbank efter olyckor som administreras av MSB. Av egna och andra räddningstjänsters konstateranden och slutsatser kan effektiviseringar göras. 1.1.10 Uppdragsverksamheten Resultat Uppdragen genomförs enligt plan. Dock har SOS Alarm sagt upp avtalet angående utalarmering av räddningstjänstresurser till andra akuta sjukvårdsuppdrag än de som faller inom de av Landstinget Dalarnas beslutade IVPA-kriterierna. Detta innebär att from 1/1 2018 kommer inte SOS Alarm att larma våra RiB-styrkor när någon ringer 112 och begär ambulans. Såvida inte larmet, av operatören eller av högre medicinsk kompetens (HMK), bedöms falla inom ramen för ett Prio 1-larm. Ett nytt avtal gällande IVPA verksamheten är under framtagande och beräknas vara klart innan årsskiftet. I det nya av avtalet omfattas även heltidsstationerna av IVPAverksamheten. Analys I och med att SOS sagt upp avtalet faller RDM:s uppdragsverksamhet med de förstahjälpenlarm som medlemskommunerna Falun, Gagnef och Säter tycker är viktiga för tryggheten inom kommunerna. Åtgärder för utveckling För att RDM skall kunna fortsätta med förstahjälpenlarmen behöver medlemskommunerna: 1 Förmå Landstinget Dalarna att i ett avtal godkänna att SOS Alarm larmar ut RDM:s RiB-styrkor under andra kriterier än de som inryms inom ramen för landstingets IVPA-verksamhet. 2 Teckna avtal med SOS Alarm om vid vilka kriterier SOS Alarm skall larma RDM (frivillig part). 3 Teckna avtal med RDM om utryckning enligt kriterierna i punkt 2.
2 Organisation 2.1 Normativ organisation
2.2 Operativ organisation
3 Ekonomisk budget 2017 3.1 Finansiella mål RDM säkerställer, inom de affärsmässiga överenskommelser som träffas med medlemskommunerna, att förbundet har en ekonomi i balans. Överenskommelserna reglerar dels uppdraget och dels den ersättning som är förenad med uppdraget. Räddningstjänsten Dala Mitts finansiella mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning överensstämmer med kommunallagens regler om en ekonomi i balans. Balanslikviditeten, dvs omsättningstillgångar i procent av kortfristiga skulder som betecknar betalningsberedskapen på kort sikt, ska vara tillräcklig och överstiga 100 %. Likviditeten ska vara tillräcklig för att klara en stor insats över erforderlig tid, vilket innebär lägst 6 Mkr. Likviditeten 2017-08-31 uppgår till 23 873 tkr vilket innebär en balanslikviditet på 121,2%. Vi bedömer att målet avseende balanslikviditet har uppnåtts för 2017-08-31. 3.1.1 Likviditet 180% helår 13helår 14helår 15helår 16delår 16delår 17prognosBudget 17 160% Omstill 1 2 1 1,106 1 1,212 1 1 Mål 1 1 1 1 1 1 1 1 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% helår 13 helår 14 helår 15 helår 16 delår 16 delår 17 prognos 17 Budget 17 Omsättningstillgångar i procent av kortfristiga skulder som är RDMs betalningsberedskap på kort sikt och för delsåret 20170831 uppgår till 121,2%. 3.1.2 Soliditet Ekonomi i balans innebär också en soliditet som inte understiger 5,0 % av balansomslutningen. Soliditeten uppgår vid delåret 2017 till 6,0 % och enligt prognosen uppgår soliditeten till 5,5 %. Vi bedömer att målet avseende soliditeten har uppnåtts för 2017-08-31. 10% helår 13helår 14helår 15helår 16delår 16delår 17prognosbudget 17 Eget ka 0 0 0 0,051 0 0 0,056 0,056 Mål 8% 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% helår 13 helår 14 helår 15 helår 16 delår 16 delår 17 prognos 17 budget 17 Eget kapital i procent av de totala tillgångarna uppgår2017-08-31 till 6,0 %.
3.1.3 Balanskravet Förutsatt att prognosen i de ekonomiska målen bedömer vi att balanskravet nås för helår 2017. 3.2 Driftsbudget 2017 Målsättningen för driftsbudgeten 2017 är att det är en budget i balans, dvs intäkter och kostnader är lika stora vilket innebär ett 0-resultat. För att nå en budget i balans krävs en rad åtgärder för att effektivisera delar av verksamheten så att RDMs målsättningar kan nås. Exempel på åtgärder är att fordonskostnaderna ska minska genom föryngring av fordonsparken, effektivisering av uppvärmningssystem på vissa räddningsstationer minskar uppvärmningskostnader etc. så att god ekonomisk hushållning kan uppnås. 3.2.1 Utfall till och med 31/8 2017 (Bolopp i tkr) Perioden t o m 170831 Helår 2017 Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Avvikelse Verksamhetsintäkter 6 358 7 179-821 10 389 10 989-600 Ersättn medl kommuner 840 1 254-414 1 660 1 660 0 Summa Intäkter 7 198 8 433-1 235 12 049 12 649-600 Summa personalkostnader -54 261-54 967 706-82 772-82 772 0 Summa lokalkostnader -8 490-9 033 543-13 229-13 229 0 Summa rörelsekostnader -10 951-12 736 1 785-15 741-15 871 130 Avskrivningar -3 968-4 225 257-5 947-6 337 390 Verksamhetens nettokostnader -70 472-72 528 2 056-105 640-105 560-80 Anslag 70 675 70 675 0 106 011 106 011 0 Finansiella intäkter 2 0 2 4 0 4 Finansiella kostnader -524-301 -223-975 -451-524 Budgeterat resultat -319-2 154 1 835-600 0-600 I prognosen för helår påverkas resultatet negativt av konsekvenserna av RiB-17 men balanseras positivt av de personalvakanser som funnits sedan senvåren och sommaren. Negativt för intäkterna är att intäktsbringande verksamhet inte har genomförts i budgeterad omfattning, bland annat tillsynsverksamheten som i stort sett helt uteblivit. Orsaken är ökad arbetsbelastning i sotningsärenden och i arbetet med eventuell utökning av räddningstjänstförbundet samtidigt som vakanser inte har tillsatts. Lokalkostnader förväntas motsvara budget medan rörelsekostnaderna förväntas överträffa budget något. Flera händelser har påverkat investeringsverksamheten så att påbörjade investeringar fördröjts vilket leder till att kostnaderna för avskrivningar är lägre än budgeterat. Planerade investeringar avses dock tas i bruk under hösten med undantag av tankbilen som kommer att tas i bruk under början av 2018. De finansiella kostnaderna består i stort sett enbart av ränta på pensionsskulden.
3.2.2 Balansräkning 31/8 2017 Anläggningstillgångar som består av Fastigheter och byggnader, maskiner och inventarier och finansiella fordringar överstigande ett år beräknas uppgå till 39,8 Mkr vid slutet av 2017. Omsättningstillgångarna ökar genom att framförallt andelen likvida medel beräknas öka. Avsättningarna består i sin helhet av pensionsavsättningar och ökar något i förhållande till 2016. Skulderna förväntas i sin helhet bestå av kortfristiga skulder som personalskulder, leverantörsskulder, skatter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. (Bolopp i tkr) 31/8 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Anläggningstillgångar 43 258 39 162 45 418 Omsättningstillgångar 31 788 43 010 33 835 Varav likvida medel 23 873 36 425 24 065 Tillgångar 75 046 82 172 79 253 Eget kapital 4 512 4 638 4 831 Avsättningar 44 317 45 824 43 826 Skulder 26 217 31 710 30 596 Skulder, avsättningar och eget kapital 75 046 82 172 79 253 Balansräkningen följer budgeterade nivåer.
3.2.3 Avvikelser från fördelad driftbudget 2017 För att åskådliggöra fördelningen av 2017 års prognos i jämförelse med budget har resultaträkningen specificerats enligt nedanstående tabell. I tabellen framgår också fördelningen mellan de tre avdelningarna Räddningstjänstavdelningen, Samhällsskyddsavdelningen och Utbildningsavdelningen. Utöver specifikation av intäkter och kostnader för de tre avdelningarna specificeras också intäkter och kostnader som är av gemensam karaktär. Även om Samhällsskyddsavdelningen ansvarar för förebyggandeverksamhet och huvuddelen av myndighetsutövning inom Räddningstjänsten Dala Mitt så utförs en stor del av dess verksamhet av personal från Räddningstjänstavdelningen. Det gäller också för Utbildningsavdelningen där personal som tillhör Räddningstjänstavdelningen och Samhällsskyddsavdelningen utför utbildningar och liknande uppgifter. Prognos 2017, beloppen anger avvikelser från budget fördelad* på olika verksamheter (belopp i tkr). Intäkter RTJA SSA UTBA Gemensamt Totalt Myndighetsutövning -600-600 Övriga intäkter 0 Summa intäkter 0-600 0 0-600 Kostnader Beredskap RIB -800-800 Övning RIB 0 Insatser RIB -100-100 Personal heltid och dagtid 100 500 300 900 Personalkostnader utb 0 Gemensamma psl kostnader 0 Summa personalkostn -800 500 0 300 0 Därav tjänster för annan avdelning* 0 Kostnader egna lokaler** 0 Externa lokalkostnader 0 Summa lokalkostnader 0 0 0 0 0 Material 150 50 200 Fordon 0 Tjänster 20 40-130 -70 Övrigt 0 Avskrivningar 390 390 Verksamhetens nettokostnader -630-60 0 610-80 Anslag 0 Fördelat anslag 0 Finansnetto -520 Budgeterat resultat -630-60 0 610-600 * Avvikelser i fördelning mellan avdelningarna kommer att kunna beräknas med rimlig precision först när delårsrapporten är reviderad.
Fördelad budget för helår 2017 Intäkter RTJA SSA UTBA Gemensamt Totalt Myndighetsutövning 60 750 0 0 810 Övriga intäkter 5 443 470 4 280 1 646 11 839 Summa intäkter 5 503 1 220 4 280 1 646 12 649 Kostnader Beredskap RIB -13 259-13 259 Övning RIB -3 604-3 604 Insatser RIB -3 852-3 852 Personal heltid och dagtid -47 881-5 717-3 223-4 283-61 104 Personalkostnader utb -719-125 -66-43 -953 Summa personalkostn -69 315-5 842-3 289-4 326-82 772 Därav tjänster för annan avdelning* 2 633-2 194-439 0 Kostnader egna lokaler** -1 015-12 014-13 029 Externa lokalkostnader -200-200 Summa lokalkostnader -200 0-1 015-12 014-13 229 Material -2 621-145 -1 345-957 -5 068 Fordon -2 424-85 -10-2 519 Tjänster -3 858-50 -42-700 -4 650 Övrigt -2 003-189 -149-1 294-3 635 Avskrivningar -6 337-6 337 Verksamhetens nettokostnader -74 918-5 006-1 645-23 992-105 561 Anslag 0 0 0 106 012 106 012 Fördelat anslag 72 285 7 200 2 084-81 569 0 Finansnetto -451-451 Budgeterat resultat 0 0 0 0 0 * 7 800 timmar (dagtidsstyrkan ska ägna minst halva arbetstiden till strukturerad olycksförebyggande verksamhet). Det innebär 7 800 timmar och ersättningen till RTJA från SSA uppgår då till 2 193 750 kronor vid ersättningen 375 kr/timme. 1 170 timmar (personal från dagtidsstyrkan ska vara behjälpliga till UTBA med motsvarande 1 man). Det innebär 1 170 timmar och ersättningen till RTJA från UTBA uppgår då till 438 750 kronor vid ersättningen 375 kr/timme. ** Egna lokaler är lokaler som hyrs för verksamheten. Hyra för externa lokaler avser i första hand hyra för lokaler som används för fysisk träning och till övrig verksamhet av tillfällig art.
3.3 Investeringsbudget 2017 3.3.1 Investeringar 2017 Ett stort behov av nyinvesteringar har förelegat under senare år som gjort att kostnaderna för underhåll av fordon stigit. Under 2016 har investering gjorts i tre tyngre fordon, två släckbilar, en stegbil och en ny lektionssal vid Bysjöns Utbildningscenter om totalt 15 600 tkr. Investeringsbehovet är fortsatt relativt omfattande under kommande år och uppgår till för 2017 till 3 778 tkr. I nedanstående tabell framgår de investeringar som planeras för 2017 och när de planerade investeringarna beräknas vara klara att tas i bruk. Budgeterad anskaffningstidpunkt Planerad anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde Avskrivningskostnad 2017 Terrängfordon (6-hjuling) 2017-03-01 2017-11-01 150 25 Lokalanpassning Falun 2017-03-01 2017-04-01 300 7 Räddningsmtr 2017-07-01 2017-04-01 458 45 Navigationsutrustning 2017-07-01 2017-12-01 500 50 Datautrustning 2017-07-01 2017-08-01 120 12 Utalarmeringsutrustning, del av 2017-07-01 2017-08-01 240 12 Övrigt 2017-07-01 2017-08-01 60 6 Tillgänglighetsanpassning Bysjön 2017-10-01 2017-10-01 1 200 6 Personbilar 2 st 2017-10-01 2017-12-01 600 30 Larm Bysjön 2017-10-01 2017-12-01 150 3 Summa investeringar 3 778 196 3.3.2 Investeringsvolym och avskrivningar, plan för 2017-2022 (Belopp i tkr) Tabell över planerade investeringar 2017-2022 Nyinvestering Årets avskrivningar Restvärde vid årets slut 2017 3 778 6 378 39 162 2018 9 100 6 957 41 305 2019 7 654 7 047 41 912 2020 6 437 6 791 41 558 2021 5 165 6 407 40 316 2022 5 470 5 665 40 121 Leif Andersson Förbundschef
Resultat och balansräkning samt kassaflödesanalys Tkr Resultaträkning Not Delår 201708 Delår 201608 Helår 2016 Verksamhetens intäkter 1 7 269 6 280 11 829 Verksamhetens kostnader 2-73 771-71 927-109 620 Avskrivningar 3-3 968-3 561-5 233 Verksamhetens nettokostnader -70 470-69 208-103 024 Anslag från medlemskommunerna 4 70 675 69 018 103 527 Finansiella intäkter 5 2 10 19 Finansiella kostnader 6-526 -300-431 Årets resultat -319-480 91 Balansräkning Tillgångar Byggnader 7 8 778 7 559 8 430 Maskiner och inventarier 8 33 525 37 011 36 201 Summa materiella anläggningstillgångar 42 303 44 570 44 631 Finansiella anläggningstillgångar 9 955 728 787 Summa anläggningstillgångar 43 258 45 298 45 418 Fordringar 10 7 915 13 086 25 295 Kassa och bank 11 23 873 22 023 24 065 Summa omsättningstillgångar 31 788 35 109 49 360 Summa tillgångar 75 046 80 407 94 778 Eget kapital, Avsättningar och Skulder Eget kapital 12 4 512 4 256 4 831 därav årets resultat -319-482 91 Avsättningar 13 44 317 43 211 43 826 Kortfristiga skulder 14 26 217 32 940 46 121 Skulder 26 217 32 940 46 121 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 75 046 80 407 94 778 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Kassaflödesanalys Redovisning i tkr Den löpande verksamheten Årets resultat -319-480 91 Justeringar för avskrivningar 3 968 3 561 5 233 Justering för gjorda avsättningar 491 513 1 128 Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital 4 140 3 594 6 452 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 17 380-5 547-17 756 Ökning/minskning av kortfristiga skulder -19 904-1 521 11 660 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 616-3 474 356 Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar -1 640-16 600-18 326 Ökning/minskning av långfr finansiella fordringar -168-102 -161 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 808-16 702-18 487 Återbetalning till medlemskommuner 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 Årets kassaflöde -192-20 176-18 131 Likvida medel vid periodens början 24 065 42 196 42 196 Likvida medel vid periodens slut 23 873 22 020 24 065
Tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter avser "externa" intäkter, i huvudsak fakturerade enligt fastställd prislista. Delår 201708 Delår 201608 Helår 2016 Tillsyn/brandsyn 4 160 291 Tillstånd brandfarlig/explosiv vara 201 224 304 Automatiska brandlarm 734 623 1 002 Obefogat automatlarm 745 982 1 561 Räddningstjänst till andra kommuner 0 0 2 Avtalstjänster 117 115 340 Restvärdesräddning och vägsanering 81 188 288 Externutbildning 1 790 1 520 2 547 Rörelsestörande post avseende återbetalning från FORA 0 0 793 Övrigt 3 597 2 468 4 701 Summa 7 269 6 280 11 829 Not 2 Verksamhetens kostnader Avoden och löner till personal 37 233 36 066 54 457 Personalomkostnader 13 708 13 389 20 419 Pensionskostnader 3 320 3 199 5 465 Material, entreprenadkostnader och bidrag 346 548 1 072 Lokaler 8 490 8 457 12 990 Förbrukningsmateriel 2 969 2 779 4 112 Främmande tjänster 3 784 3 319 5 008 Övriga kostnader 3 921 4 170 6 097 Summa 73 771 71 927 109 620 Not 3 Avskrivningar Byggnader 364 306 524 Maskiner och inventarier 3 536 3 255 4 709 Reaförluster sålda maskiner och inventarier 68 Summa 3 968 3 561 5 233 Not 4 Anslag från medlemskommunerna Borlänge 50 715 invånare 39,5% 27 905 27 235 40 852 Falun 56 896 invånare 44,3% 31 229 30 554 45 831 Gagnef 10 024 invånare 7,8% 5 516 5 383 8 075 Säter 10 886 invånare 8,5% 6 025 5 846 8 769 Totalt antal invånare 128 521 70 675 69 018 103 527 Not 5 Finansiella intäkter Övriga intäktsräntor 2 10 19 Summa finansiella intäkter 2 10 19 Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader på pensionsskuld 500 267 390 Övriga räntekostnader 1 2 2 Bankkostnader 25 31 39 Summa finansiella kostnader 526 300 431
Delår 201708 Delår 201608 Helår 2016 Tkr Not 7 Byggnader Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde 9 792 7 477 7 477 Årets anskaffningar 631 1 233 2 315 Varav pågående nyanläggningar 2 309 1 233 2 176 Summa anskaffningsvärde 10 423 8 710 9 792 Avskrivningar på byggnader Ingående avskrivningar -1 362-838 -838 Årets avskrivningar -283-306 -524 Summa ackkumulerade avskrivningar -1 645-1 144-1 362 Planenligt restvärde 8 778 7 566 8 430 Not 8 Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 91 002 74 991 74 991 Årets anskaffningar 1 009 15 367 16 011 Varav pågående nyanläggningar 467 15 345 8 802 Utrangerade anläggningar -120 0 0 Summa anskaffningsvärde 91 891 90 358 91 002 Avskrivningar på maskiner och inventarier Ingående avskrivningar -54 801-50 092-50 092 Årets avskrivningar -3 585-3 255-4 709 Ack avskrivningar på utrangerade anläggningar 20 0 0 Summa ackkumulerade avskrivningar -58 366-53 347-54 801 Planenligt restvärde 33 525 37 011 36 201 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Långsiktig finansiell fordran 955 728 787 Summa finansiella anläggningstillgångar 955 728 787 Not 10 Fordringar Kundfordringar 855 886 15 727 Moms och skatt 3 984 9 897 7 198 Interimsfordringar 3 076 2 303 2 370 Summa fordringar 7 915 13 086 25 295 Not 11 Kassa och bank Banktillgodohavande 23 873 22 023 24 065 Summa kassa och bank 23 873 22 023 24 065 Not 12 Eget kapital Ingående eget kapital 4 831 4 738 4 740 Återbetalning av vinst 0 0 0 Periodens resultat -319-482 91 Summa eget kapital 4 512 4 256 4 831
Delår 201708 Delår 201608 Helår 2016 Tkr Förändring av pensionsavsättning Ingående pensionsskuld 43 826 42 698 42 698 Pensionsutbetalningar -1 354-1 092-1 564 Nyintjänad pension 1 250 1 300 2 081 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 500 215 390 Förändring av särskild löneskatt 95 90 221 Utgående avsättning 44 317 43 211 43 826 Upplysningar om redovisningsprinciper avseende pensionsavsättning Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda är beräknade av KPA enligt RIPS07. Likviditetsöverskottet Not 14 Kortfristiga skulder Individuell del av pensionsskulden (upplupen kostnad) 1 804 1 771 2 654 Leverantörsskulder 1 433 8 712 3 256 Kortfr skulder, medlemskommuner 325 Mervärdesskatt 126 9 572 Källskatt 1 578 1 501 1 353 Skatter 192 187 0 Sociala avgifter på utbetald lön 1 528 1 528 1 391 Upplupen lön, övertid m m 763 638 665 Upplupen kompskuld 329 384 410 Upplupna semesterlöner 2 621 2 615 2 866 Sociala avgifter för upplupna löner och pensioner 2 057 2 209 2 453 Förutbetalda intäkter 12 984 12 011 30 430 Övriga interimsskulder 802 1 050 71 Summa kortfristiga skulder 26 217 32 940 46 121 Redovisningsprinciper Motsvarande redovisningsprinciper som använts i föregående årsredovisning har också använts vid aktuell delårsrapport med undantag av att principen för komponentavskrivningar införts. Komponentavskrivningar tillämpas för fastigheter samt för nyanskaffade fordon i de fall då där finns delar som har avvikande ekonomisk livslängd. Effekten på förändringarna innebär att avskrivningarna fördelas över anläggningens livslängd bättre än tidigare. Totalkostnaden påverkas endast marginellt.