Färre ska dö vid olyckor Färre ska skadas och mindre ska förstöras vid olyckor Färre olyckor ska inträffa

Transkript

1 Dnr xxx.x Färre ska dö vid olyckor Färre ska skadas och mindre ska förstöras vid olyckor Färre olyckor ska inträffa Kvalitetsredovisningsplan Q-red 2013 Räddningstjänsten Dala Mitt Innehållande: Verksamhetsplan, driftbudget och investeringsbudget för verksamhetsåret 2013 Årsredovisning Sofia Jarl Gagnef ordförande Patrik Andersson Gagnef ledamot Susanne Norberg Falun 1.vice ordf. Evert Karlsson Falun ledamot Göran Vestlund Falun ledamot Kenneth Persson Borlänge 2.vice ordf. Kerstin Rahm Borlänge ledamot Bo Persson Borlänge ledamot Abbe Ronsten Säter 3.vice ordf. Elsa Efraimsson-Westman Säter ledamot Q-red Årsredovisning Sidan 1 av 18

2 Innehållsförteckning Politisk Vision Uppdraget Sammanfattning av verksamheten Ordförande sammanfattar 2013 års verksamhet... 5 Förbundschefens sammanfattning av verksamhetsutfallet Organisation... 8 Olycksstatistik Övergripande budget Översikt över ekonomiskt utfall Personalredovisning Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Fotnoter till ekonomisk redovisning Grundläggande redovisningsprinciper Q-red Årsredovisning Sidan 2 av 18

3 Politisk Vision Alla medborgare i Borlänge, Falun Gagnef och Säter bidrar till att kommunerna präglas av en trygg och säker miljö. Engagemang och förtroende för säkerhetsarbetet för de som bor, vistas och verkar i kommunerna, förstärks genom skapande av en interkommunal helhetssyn på det samlade olycksförebyggande arbetet och för räddningstjänsten. Personalen i kommunerna är välutbildad och arbetar kostnadseffektivt för att i första hand förhindra olyckor och därefter, genom effektiva insatser, begränsa dess följder. Med ovanstående vision som grund, har medlemmarnas kommunstyrelser formulerat följande uppdrag till sina kommundirektörer, att i samverkan med förbundschefen för Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) lösa. Uppdraget Arbetet med skydd mot olyckor inom kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef och Säter ska leda till ökad trygghet och säkerhet i kommunerna. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Den politiska viljan uttryckt i visionen ovan och de lagar och förordningar som reglerar arbetet för skydd mot oönskade händelser, anger ramarna för vad kommunerna skall leverera. Effekten av ansträngningarna skall kunna mätas i de samhällseffekter som Lag (2003:778) om skydd mot olyckor syftar till. Färre skall omkomma, färre skall skadas och mindre skall förstöras till följd av olyckor samt att färre olyckor skall inträffa. Arbetet beskrivs i ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet. Inom arbetsområdet räddningstjänst skall kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) utföra den räddningstjänst som behövs. I förberedelsen för räddningstjänst skall RDM verka för att medborgare har en sådan kunskap att de, efter sina förutsättningar, initialt kan bidra till att lindra följderna av en olycka. Arbetet beskrivs i ett handlingsprogram för räddningstjänst. Q-red Årsredovisning Sidan 3 av 18

4 Sammanfattning av verksamheten 2013 Med den politiska visionen som ledstjärna skall RDM, i samverkan med medlemmarna och andra aktörer som verkar för ökad säkerhet och trygghet, arbeta för att uppdraget ovan utförs. Arbetet skall ses ur ett före- under och efterperspektiv i förhållande till en olycka. Detta arbete indelas sedan huvudsakligen mot mål i fem av de sex huvuduppdrag staten tilldelat kommunerna att arbeta med för att nå kraven som ställs i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Dessa huvuduppdrag prioriteras lika och beskrivs i Q-red som olika arbetsområden. Arbetsområdena är; Myndighetsutövning i syfte att förebygga bränder. Dessutom skall RDM bistå andra myndigheter och förvaltningar för att undvika olyckor och lindra konsekvenser av sådana. Att utföra tillsyn på sotningsverksamheten och genom denna utföra brandskyddskontroller. Information, rådgivning och utbildning som stöd till den enskilde. Att genomföra räddningsinsatser vid olyckor. Undersökning av olyckor. Det sjätte statliga huvuduppdraget, att samordna övrigt olycksförebyggande arbete, leds av medlemmarna själva men RDM stöttar kommunerna med kunskaper och färdigheter i det arbetet. Utöver ovanstående kan RDM utföra andra uppdrag åt medlemmarna, men även åt icke medlem. Dessa uppdrag sammanfattas under ett sjätte arbetsområde 2013, Uppdragsverksamhet, I uppdragsverksamheten ingår bland annat sjukvårdsuppdrag i formen I Väntan På Ambulans (IVPA) och att genomföra Räddningsgymnasiet vid Bysjöns utbildningscenter. Från och med fullgör RDM även de förpliktelser som åvilar enskild kommun inom ramen för Lag (2010:1011) om Brandfarliga och Explosiva varor (LBE). Q-red Årsredovisning Sidan 4 av 18

5 Ordförande sammanfattar 2013 års verksamhet Ett år fyllt av utmaningar som bäddar för framtiden! Även om bilden av Räddningsförbundet Dala Mitt, utåt sett, till stor del präglats av ekonomiska svårigheter, så har mycket fokus lagts på verksamhetsfrågor och utvecklingsdiskussioner. Direktionen har ägnat mycket tid både åt rapportering från verksamheten samt strategiska diskussioner med sikte på framtiden. Det framkom redan under våren att hårda prioriteringar skulle behöva göras för att rymma verksamheten inom den ekonomiska ram som medlemskommunerna angivit för Innevarande år såg i det läget ut att kunna klaras med viss ansträngning. En bruttolista med tänkbara kostnadsminskningar/intäktsökningar arbetades fram med sikte på att sänka kostnaderna med 4 Mkr från Med facit i hand kan vi se att tack vare hårt arbete kommer ingen beredskapsstyrka att behöva minskas, utan besparingarna genomförs framför allt genom lokalkostnadssänkningar och genom att teckna kontrakt om att utföra kurs Räddningsinsats vår och höst Tyvärr stod det klart under hösten att pensionskostnaderna skulle bli betydligt högre än vad som kunnat förutses och att detta skulle påverka resultatet för innevarande år betydligt. Det fanns varken tid eller möjlighet att parera för detta och därför redovisas ett underskott för Det är viktigt att påpeka att verksamheten i övrigt har klarat att hålla sin budget. Att räddningsförbundet bedriver en kostnadsmedveten verksamhet bekräftas bland annat i de revisionsrapporter som nyligen redovisats gällande förbundets effektivitet. Trots en årlig inflation har förbundet minskat sina kostnader och ligger idag på en snittkostnad som är mindre än för räddningstjänstförbund i landet i snitt. Samtidigt har antal larm ökat och förbundet ligger här på en nivå som är över snittet jämfört med övriga räddningstjänstförbund. Här behövs ett närmare och mer utvecklat samarbete med medlemskommunerna och inför kommande handlingsprogram bör övervägas huruvida den ansvarsfördelning som idag är gällande verkligen är mest effektiv för invånarna. En aktuell fråga som ansluter till detta är IVPA, i väntan på ambulans, en insats som genererar en oerhörd samhällsnytta men där landstinget Dalarna ensidigt förändrat regelverket till nackdel för tredje man. Frågan är väckt hos Region Dalarnas Välfärdsberedning som är ett forum för samverkan mellan kommunerna och landstinget, utredning pågår. Under ett studiebesök i Karlstad väcktes frågan om sambruk som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har utrett. De visade på möjligheterna att nyttja samhällets resurser effektivare genom att arbeta över förvaltnings- och organisationsgränser, till gagn för tredje man. Även besöket hos Karlstadregionens räddningstjänstförbund gav bra inspel i allt från hur den nyttjar moderna medier för information till allmänheten till hur de arbetat med hygienflödet och hur de arbetar med ett större förebyggande uppdrag för vissa medlemskommuner. Ett mycket givande besök som vi kan ha nytta av i kommande diskussioner i direktionen! De diskussioner som väckts under 2013 ger förutsättningar för att arbeta vidare med att göra räddningstjänstförbundet Dala Mitt än mer framgångsrikt till invånarnas nytta! Sofia Jarl, Direktionens ordförande under 2013 Q-red Årsredovisning Sidan 5 av 18

6 Förbundschefens sammanfattning av verksamhetsutfallet 2013 Det ekonomiska utfallet för RDM pekar på ett rejält underskott i resultatet. Detta beror till största delen på omständigheter som förbundet inte kan råda över. Förändringar i diskonteringsräntan, stora förändringar i förutsättningarna för beräkning av pensionsskulden och uteblivna intäkter för brandskyddsutbildningar som RDM uppfattat att man har i uppdrag att utföra åt medlemmarna, är exempel på detta. I övrigt följer RDM i stort budget. Ekonomichefen kommer att återkomma till detta längre in i denna redovisning. Sett övergripande genomför dock RDM den verksamhet som förbundet är satt att göra även om det finns en del brister i förmågan att klara sina målsättningar. Målsättningar som ofta är högt satta tack vare en personal som vill vara med och utveckla sin verksamhet för att skapa bättre förutsättningar för ett tryggt och säkert samhälle. Personalen har arbetat hårt för att trots svåra förutsättningar klara målsättningarna som sattes inför I de flesta fall är de alltså infriade. Inför kommande handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten och för räddningstjänsten har ett arbete nu skett i de fyra medlemskommunerna. På uppdrag av kommundirektörerna har säkerhetssamordnare och andra tjänstemän från medlemmarna arbetat fram ett utkast till uppdrag. RDM har bistått kommunerna i detta arbete. Tanken är att detta skall vara ett embryo till ett nytt uppdrag med balans mellan uppdrag och ekonomi för de kommande fyra åren Olycksförebyggande enheten Antalet planerade tillsyner enligt LSO och LBE har genomförts under året. OFB ser även att tydligheten för objektsägaren har ökat i och med att vi följer MSB:s nya rekommendationer avseende föreläggande. En ny tillsynsplan för 2014 är framtagen. Samarbetet med stadbyggnadskontoren i samtliga fyra medlemskommuner har under året utvecklats mycket positivt, mycket beroende på vår egen personals goda samarbete med kommunerna. Detta har lett till att kommunerna nyttjar RDM mer i byggprocessen vilket gör att vi tidsmässigt ligger i nivå med planen för året förutom i Borlänge där vi nyttjas mera frekvent än planerat. RDM behöver i samarbete med Gagnefs och Säters kommuner se över hur man kan nå längre i byggprocessen så att småkommunerna därmed kan närma sig de större i hur hanteringen för ett bättre brandskydd sköts. Antalet yttranden ligger mycket över planerat. Hantering av dessa tar mycket arbetstid vilket måste omprioriteras från annan verksamhet. Antalet yttranden till polisen har dock kunnat minskas något då prioritering gjorts för vilka yttranden som ska behandlas. Samtal med kommunerna om hur yttrandemängden kan minskas måste till för att få arbetssituationen rimlig och därmed kunna lägga mer arbetstid på mer direkt olycksförebyggande arbete. Sett övergripande är den olycksförebyggande enheten hårt arbetsbelastad och RDM behöver se över hur mer arbetstimmar kan tillföras OFB från främst Räddningsenheten om myndighetsutövningen i det olycksförebyggande arbetet skall kunna hålla den kvalitet och kvantitet som är relevant för medlemskommunernas storlek. Trots den hårda arbetsbelastningen har samtliga mål inom myndighetsutövningen nåtts i det olycksförebyggande arbetet. Detta är glädjande men har förstås fått konsekvenser i arbetet med att stödja den enskilde där enheten inte nått ända fram. Räddningsenheten Målen för den operativa verksamheten har i stort uppnåtts. Inga större och allvarliga avvikelser har förekommit. Dock behöver måluppföljning för deltidsstyrkorna förbättras då det i just det sammanhanget är svårt att kunna få en helhetsbild av vilka mål som uppnåtts i övningsverksamheten. Ett nytt system för måluppföljning måste därför tas fram och tydligare krav måste ställas på den som ska ansvara för uppföljningen och Q-red Årsredovisning Sidan 6 av 18

7 rapporteringen. Den övningssamordnande insatsledaren behöver flyttas tillbaka till enheten för att få en närmare koppling till de övande styrkorna. En samordnande kraft för deltidsverksamheten är också en åtgärd som behöver ses över i organisationsöversynen för kommande år. Samverkan med andra blåljusmyndigheter förekommer allt mer sällan. Polismyndighetens närvaro har sedan länge varit mycket begränsad då man inte har tillräckligt med resurser att avvara för samövning och för ambulansens del har möjligheterna att samöva under senaste två åren i princip uteblivit helt. Orsaken till detta sägs vara förändrade villkor för personalen. Denna utveckling är mycket oroande och på sikt kommer uteblivna samövningar att påverka de skarpa insatsernas effektivitet. Härvid behöver RDM ta initiativ till kontakter med övriga blåljusverksamheter så att samövningarna kan nå upp till en adekvat nivå både vad avser kvalitet och kvantitet. Resurserna för att nå uppsatta mål för insatsplaneringen räcker inte riktigt till. Idag görs arbetet av en insatsledare och antalet insatsledare har minskat från åtta till sex. Detta innebär att varje insatsledare har mindre tid att lägga på det olycksförebyggande arbetet i förhållande till de rent operativa insatserna. Flera tidigare kunder har hört av sig för få uppdateringar i sina insatsplaner. Tyvärr har RDM inte kunnat tillmötesgå dessa krav i alla stycken bland annat på grund av att arbetet med handelsområdet Norra Backa tagit mycket tid. Olycks- och riskanalysenheten Övervägandena om att lägga ned enheten till förmån för att satsa dessa resurser till räddningsenheten framstå alltmer som realistiskt. För tillfället finns en analys om att de tyngre och djupare olycksutredningarna sker inom den olycksförebyggande enheten medan räddningsenheten själva genomför enklare utredningar med ett fokus på den egna insatsens genomförande. Arbetet med olycksutredningar kan inte och får inte negligeras utan bör tvärtom intensifieras. För att få ett bättre flöde i processen från insatsrapport till färdig olycksutredning ser enhetschefen dessutom att införande av ett så kallat inre befäl skulle effektivisera arbetet. Sammantaget är målen för enheten alldeles för högt satta för att nås upp till. Uppdragsverksamhet Den mängd uppdrag som RDM har utanför ramen för LSO och LBE pågår på ett bra sätt. Inga direkta indikationer finns på att uppdragsställaren inte är nöjd med vad RDM levererar finns. Dock har uppmärksammats att RDM inte får full kostnadstäckning för de IVPA-uppdrag som RDM utför åt Falu, Säter och Gagnefs kommuner. Här behöver RDM göra en översyn över intäktsbilden motsvarar kostnadssidan för detta uppdrag. RDM har ett stort antal uppdrag att sköta åt kunder/medlemmarna som är självkostnadsfinansierade. För framtiden bör dock mängden av uppdrag övervägas då dessa tarvar tid och i viss mån skapar problem av planeringskaraktär för de uppdrag som uppfattas som kärnverksamhet. Inför den nya handlingsprogramsperioden med det nya kommunala uppdraget till RDM från medlemmarna bör uppdragsverksamhetens nödvändighet noga övervägas varvid uppdrag som tär på RDM:s ekonomi och som inte tillför samhället säkerhet så långt möjligt undvikas. Leif Andersson Förbundschef Q-red Årsredovisning Sidan 7 av 18

8 Organisation För att utföra all verksamhet som kortfattat beskrivits har RDM varit organiserat som följer. Q-red Årsredovisning Sidan 8 av 18

9 Q-red Årsredovisning Sidan 9 av 18

10 Olycksstatistik Antal insatser per år Brand i byggnad En svag minskning kan anas Borlänge Falun Fler bränder 2012 än övriga år Gagnef Något fler än förra året Säter Brand ej i byggnad Normalt att denna olyckstyp varierar. Markbränder påverkas av vädret. Bilbränder är ofta anlagda. Borlänge Färre utebränder trots varm och torr sommar Falun Varm och torr sommar fler markbränder, lika många bilbränder Gagnef Fler markbränder Säter Fler markbränder Trafikolycka Går upp och ner vartannat år vi vet ej varför Borlänge Falun En minskning kan anas Gagnef sticker ut med högre antal Säter IVPA/Sjukvårdslarm ! IVPA-reformen Första hjälpen-larm 2012 och SAMS 2013 förklarar uppgången Borlänge ! SAMS-larm på heltid började höst 2012 Falun ! Gagnef ! Säter ! Automatlarm En minskning kan anas! Kan bero på arbetet med att minska onödiga larm. Borlänge Svag minskning Falun Minskning! Gagnef Tillbaka på 2010 års nivå efter höga 2011 och 2012 Säter Minskning! Drunkning-/tillbud En viktig olyckstyp. Få antal gör analyser svåra. Här dock kraftig ökning. Varm sommar ger tillbud. Borlänge Falun Falun ökar mest Gagnef Säter Övriga larmtyper TOTALT inom RDM:s kommuner Larm till andra kommuner Borlänge Falun Gagnef Inbrottslarm har minskat från 75st 2012 till 39st 2013! Säter Svag minskning dfgfdg var ett år med exceptionellt låg statistik. Framförallt brand i byggnad, trafikolycka och IVPA drog ner antalet kan en svag minskning anas. Q-red Årsredovisning Sidan 10 av 18

11 Medlemskommunernas ekonomiska styrinstrument utgörs av de anslag som kommunerna tilldelar RDM. Sammanställd budget för hela verksamheten 2013 visas nedan: Övergripande budget 2013 Arbetsområden Budget 2013 Gemensamt Sotning och brandskydd skontroll Stärka den enskilde Olycksunde r-sökningar Verksamhetsintäkter Anslag Beställningar medl kommuner Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Rörelsekostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efeter avskrivn Finansiella intäkter Finasiella kostnader Beräknat resultat Totalt Investeringsbudget (Belopp i tkr) Förebyggande Räddingstjänst Uppdragsverksamhet Anskaffningsvärde Budgeterad avskrivningskostnad 2013 Restvärde Nuvarande aktiverade anläggningar Pågående nyanläggningar Nyinvesteringar Summa Investeringar i värdepapper återfinns ej i ovanstående investeringsredogörelser. Investering i värdepapper görs efter bedömning av varje enskilt investeringserbjudande och likviditetssituation. Reglering av investeringar i värdepapper finns i finanspolicyn för Räddningstjänsten Dala Mitt. Q-red Årsredovisning Sidan 11 av 18

12 Översikt över ekonomiskt utfall 2013 Resultaträkning (tkr) Utfall Budget Avvikelse Utfall Verksamhetsintäkter Ersättningar Övr int från medl kommuner Rörelsestörande post Summa Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övr rörelsekostnader Res före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansnetto Årets resultat Uteblivna intäkter från framförallt grundläggande brandskyddsutbildningar för medlemskommunernas personal, lägre intäkter för räddningsgymnasiet på grund av minskat elevunderlag samt minskade intäkter från obefogade automatlarm utgör i stort sett hela avvikelsen på intäktssidan. Förutom sänkningen av diskonteringsräntan är avsättningen för pensioner, utifrån KPAs beräkning, betydligt större, 3,1 Mkr inklusive löneskatt, än budgeterat. Kostnaden för löner och övriga ersättningar överstiger budget med 0,6 Mkr inklusive lönepåslag medan övriga personalkostnader är 0,1 Mkr lägre än budgeterat. Lokalkostnaderna överstiger budget med 0,2 tkr. Rörelsekostnaderna, där bl a advokatkostnader och kostnader för PWC-utredningen återfinns (0,7 Mkr) samt ökade kostnader för SOS tjänster (0,2Mkr), totalt överstiger budget med 0,2 Mkr. Det innebär att kostnaderna i övrigt är 0,7 Mkr. Avskrivningarna är 0,3 Mkr lägre än budgeterat beroende på att anskaffningar av inventarier släpar efter. En sänkning av diskonteringsräntan från 1,75 % till 1,00 % innebär extra kostnader för pensioner med omkring 3,2 Mkr. Diskonteringsräntesänkningen redovisas som finansiell kostnad. I övrigt är finansnettot 0,1 Mkr bättre än budget. Balansräkning (tkr) Anläggningstillgångar Fordringar Likvida medel Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital Investeringar (tkr) Förändring Aktiverade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Pågående nyinvesteringar Q-red Årsredovisning Sidan 12 av 18

13 Utrangeringar har gjorts av fullt avskrivna anläggningar uppgående till ett värde av 27 tkr. Personalredovisning Åldersstatistik för tjänstgörande personal vid slutet av respektive år. I vissa fall förekommer det att personal har dubbla anställningar. Det är heltidsbrandmän, servicemän och instruktörer som tillika är deltidsbrandmän i sin bostadsort Ålder Kvinnor Män Kvinnor män > < totalt antal Summa Sjukstatistik Total sjukfrånvaro/ Ord. arbetstid Långtidssjukfrånvaro/ Total sjukfrånvaro Ålderskategori: 29 år eller yngre 0,18 % 0,93 % 0,00 % 0,00 % Ålderskategori: år 2,55 % 1,00 % 0,00 % 0,00 % Ålderskategori: 50 år eller äldre 1,52 % 3,33 % 0,00 % 61,77 % Samtliga anställda 1,48 % 1,84 % 0,00 % 40,57 % Q-red Årsredovisning Sidan 13 av 18

14 Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Resultaträkning Redovisning i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Ersättning från medlemskommunerna Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning Redovisning i tkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Byggnader Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Eget kapital, Avsättningar och Skulder Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Panter och ansvarsförbindelser Kassaflödesanalys Redovisning i tkr Den löpande verksamheten Periodens resultat Justeringar för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar Ökning/minskning av långfr finansiella fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Amortering av skuld 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Periodens kassaflöde Kortfr plac och likvida medel vid periodens början Kortfr plac och likvida medel vid periodens slut Q-red Årsredovisning Sidan 14 av 18

15 Fotnoter till ekonomisk redovisning Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter avser "externa" intäkter, i huvudsak fakturerade enligt fastställd prislista Tillsyn/brandsyn 304,4 39,4 Tillstånd brandfarlig/explosiv vara 354,2 444,7 Automatiska brandlarm 895,8 910,5 Obefogat automatlarm 1 273, ,5 Räddningstjänst till andra kommuner 0,9 0,0 Avtalstjänster 516,0 411,8 Restvärdesräddning och vägsanering 199,3 154,2 Externutbildning 2 289, ,7 Rörelsestörande post avseende återbetalning från FORA 0, ,8 Övrigt 5 826, ,8 Summa , ,4 Not 2 Verksamhetens kostnader Avoden och löner till personal Personalomkostnader Pensionskostnader Material, entreprenadkostnader och bidrag Lokaler Förbrukningsmateriel Främmande tjänster Övriga kostnader Summa Not 3 Avskrivningar Syftet med avskrivningar är att fördela anskaffningsvärdet för maskiner och inventarier över den beräknade brukningstiden. Avskrivnignarna, som sker med lika stora årliga belopp, är baserade på anskaffningsvärdet. På nyinvesteringar sker avskrivning månaden efter att de tagits i bruk. Not 4 Ersättning från medlemskommunerna Från och med 2009 utgör invånarantalet i respektive medlemskommun fördelningsgrund för Ägarandel Borlänge invånare 39,0% Falun invånare 44,4% Gagnef invånare 8,0% Säter invånare 8,6% Summa invånare (31/ ) Not 5 Finansiella intäkter Ränta på banktillgodohavanden Övriga intäktsräntor 0 7 Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Q-red Årsredovisning Sidan 15 av 18

16 Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader på banklån 0 1 Räntekostnader på pensionsskuld Förändring diskonteringsränta Övriga räntekostnader 1 2 Övriga finansiella kostnader Bankkostnader Summa finansiella kostnader Not 7 Anläggningstillgångar Byggnader Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Varav pågående nyanläggningar Utrangerade anläggningar 0 0 Summa anskaffningsvärde Avskrivningar på byggnader Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ack avskrivningar på utrangerade anläggningar 0 0 Summa ackkumulerade avskrivningar Planenligt restvärde Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Varav pågående nyanläggningar Utrangerade anläggningar Summa anskaffningsvärde Avskrivningar på maskiner och inventarier Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ack avskrivningar på utrangerade anläggningar 27 0 Summa ackkumulerade avskrivningar Planenligt restvärde Finansiella anläggningstillgångar Övrig finansiell fordran Korfristig del av övrig finansiell fordran Summa finansiella anläggningstillgångar Not 8 Fordringar Kundfordringar, exkl medlemskommuner Kundfordringar, medlemskommuner Varav fordran avs ersättning 4:a kvartalet Befarade kundförluster 0-11 Fordran hos leverantör 0 0 Moms och skatt Interimsfordringar Summa fordringar Q-red Årsredovisning Sidan 16 av 18

17 Not 9 Kortfristiga placeringar och likvida medel Värdepapper (upptagna till nominellt värde) Likvida medel handkassor 0 0 Likvida medel på PLUS- girokonto i Nordea Likvida medel på rörelsekonto i Swedbank Summa kassa och bank Not 10 Eget kapital Ingående eget kapital (tidigare års samlade vinst och förlust) Täckning av förlust/återbetalning av vinst 0 0 Tillskott från nytillkommen medlemskommun 0 0 Periodens resultat Summa eget kapital Not 11 Avsättningar Ingående pensionsskuld Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Utgående avsättning Not 12 Kortfristiga skulder Individuell del av pensionsskulden Leverantörsskulder, exklusive medlemskommuner Kortfr skulder, medlemskommuner Nyttjad del av checkkredit 0 0 Mervärdesskatt Källskatt Skatter Sociala avgifter på utbetald lön Upplupen lön, övertid m m Upplupen kompskuld Upplupna semesterlöner Sociala avgifter för upplupna löner och pensioner Förutbetalda intäkter Övriga interimsskulder Summa kortfristiga skulder Övriga upplysningar Personalkostnaderna utgör 71,9% av Räddningstjänsten Dala Mitts totala kostnader. Kostnaderna för utbildning uppgår till 654,0 tkr (0,8% av totala personalkostnader) och kostnaden för sjuk och hälsovård uppgår till tkr (1,4% av totala personalkostnader). Investeringsverksamheten Under året har anläggningstillgångar anskaffats för tkr. Anläggningar har aktiverats för ett belopp uppgående till tkr och anläggningstillgångar för tkr, varav tkr av årets anskaffade anläggningar, kvarstår som pågående nyanläggningar som till övervägande del avses aktiveras efter att de kompletterats och färdigställts för att tas i drift. Q-red Årsredovisning Sidan 17 av 18

18 Grundläggande redovisningsprinciper Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning. Detta fordrar en god redovisningssed. Kommunalförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciperna som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men som avser redovisningsåret har i huvudsak väsentliga belopp skuldbokförts och belastat årets redovisning. Årets intjänade och ej uttagna semester- samt övertidsersättningar har redovisats över verksamhetens kostnader. Bland verksamhetens kostnader återfinns även årets pensionsutbetalningar och löneskatt. Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har bokförts som fordringar och tillgodogjorts årets redovisning. Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till det värde som åsattes inventarierna i samband med försäljningen från förbundsmedlemmarna till Räddningstjänsten Dala Mitt, minskat med årets avskrivningar. Nya investeringar har upptagits till anskaffningsvärdet, minskat med årets avskrivningar. Inventarier och övriga anskaffningar som har en anskaffningsutgift som är mindre än kronor och/eller en ekonomisk livslängd understigande 3 år kostnadsförs direkt. Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, d v s med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivningarna följer i huvudsak Kommunförbundets rekommendationer. Enligt Rådet för kommunal redovisning skall skillnad göras mellan operationella och finansiella leasingavtal. Räddningstjänsten Dala Mitt leasar datorer och bilar vars leasingavtal har klassificerats som operationella avtal. Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. I avsättningen ingår även särskild löneskatt. Den del av pensioner till personalen som kan hänföras till det individuella valet har särredovisats och klassificeras som en kortfristig skuld i balansräkningen. Räntan på pensionslöften redovisas som en finansiell kostnad i resultaträkningen. Q-red Årsredovisning Sidan 18 av 18