PUBLIKATION 2006:108 Miljökonsekvensbeskrivning till arbetsplan och detaljplan Väg 76 förbi Norrtälje, Västra vägen maj 2007
Titel: MKB till arbetsplan och detaljplan. Väg 76 förbi Norrtälje, Västra vägen Publikation: 2006:108 Utgivningsdatum: 2007-05 Utgivare: Vägverket Region Stockholm Kontaktpersoner: Christina Eklööf, Vägverket Region Stockholm, tel 0771-119 119 Författare: Catarina Holdar och Åsa Norman, Tyréns AB Layout: Tyréns AB Tryck: ISSN: 1401-9612 Distributör: Vägverket Region Stockholm, 171 90 Solna Telefon 0771-119 119, telefax 08-627 09 23, e-post: vagverket.sto@vv.se
Innehåll LÄSANVISNING 3 SAMMANFATTNING 4 1 PROJEKTBESKRIVNING 6 1.1 Projektets syfte 6 1.2 Tidigare utredningar och beslut 8 1.3 Vägförslaget 10 1.4 Alternativstudier i arbetsplan 12 1.5 Detaljplaneförslaget 14 1.6 Projektmål miljö 16 2 MKB-ARBETETS SYFTE OCH INRIKTNING 17 2.1 Planeringsprocessen 17 2.2 MKB-arbetets syfte 18 2.3 Metodik 18 2.4 Samråd 18 2.5 Avgränsning av MKB 20 3 RIKSINTRESSEN OCH ANDRA BESTÄMMELSER 22 3.1 Riksintressen 22 3.2 Strandskydd 22 3.3 Naturreservat 22 3.4 Kommunala planer 22 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 24 4.1 Trafik 24 4.2 Geologi 28 4.3 Stads- och landskapsbild - visuella kvaliteter 30 4.4 Naturmiljö 32 4.5 Kulturmiljö 34 4.6 Rekreation och friluftsliv 36 4.7 Målpunkter och rörelsemönster 36 4.8 Boende närmiljö 38 4.9 Vatten 38 4.10 Buller 40 4.11 Klimat 44 4.12 Luftkvalitet 44 4.13 Vibrationer 46 4.14 Transporter med farligt gods 46 4.15 Hälsa 46 5 KONSEKVENSBESKRIVNING 48 5.1 Nollalternativet 48 5.2 Geoteknik 48 5.3 Stads- och landskapsbild - visuella kvaliteter 49 5.4 Barriäreffekter 50 5.5 Naturmiljö 53 5.6 Kulturmiljö 54 5.7 Rekreation och friluftsliv 54 5.8 Vatten 55 5.9 Buller 58 5.10 Klimat 62 5.11 Luftkvalitet 66 5.12 Vibrationer 68 5.13 Transporter med farligt gods 69 5.14 Hälsa 71 5.15 Detaljplaneförslaget 74 6 SAMLAD BEDÖMNING 75 6.1 MKB-processens påverkan på vägutformningen 75 6.2 Boende närmiljö 75 6.3 Sammanfattning av miljökonsekvenser av utbyggnadsalternativet 76 7 UPPFYLLELSE AV MÅL OCH LAGKRAV 77 7.1 Nationella miljömål 77 7.2 Transportpolitiska mål 78 7.3 Regionala miljömål 79 7.4 Lokala miljömål 79 7.5 Vägverkets miljömål 80 7.5 Miljöbalkens hänsynsregler och projektet 81 8 BYGGTIDEN 83 9 BEHOV AV UPPFÖLJNING 85 10 MEDVERKANDE 86 11 KÄLLFÖRTECKNING 87 1
2
Läsanvisning Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) består av 12 kapitel. Kapitlen 1-2 beskriver projektets bakgrund och hur MKB-processen gått till. I kapitel 3 beskrivs riksintressen i området. Kapitel 4 beskriver Förutsättningar för olika aspekter och kapitel 5 Nollalternativet. I kapitel 6 Konsekvensbeskrivning beskrivs projektets miljökonsekvenser. I kapitel 7 görs en samlad miljöbedömning. Kapitel 8-10 behandlar uppfyllelse av mål, vilka behov av kontroller och uppföljning som finns samt vad som händer under byggtiden. De sista kapitlen, 11-12 berättar vilka som medverkat i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen och vilka källor som använts. 3 Miljökonsekvensbeskrivningen gäller både för arbetsplanen för väg 76 förbi Norrtälje och detaljplanen för samma projekt (Dp Väg 76 förbi Norrtälje, Västra vägen). De delar av detaljplanen som ligger utanför arbetsplanens område beskrivs i ett särskilda avsnitt i kapitlen Projektbeskrivning (avsnitt 1.5) och Konsekvensbeskrivning (avsnitt 6.13). I miljökonsekvensbeskrivningen kallas föreslagen ny väg 76 för Västra vägen. Dagens väg 76 benämns Stockholmsvägen och Estunavägen. I de fall vägens funktion diskuteras benämns den väg 76. Föreslagen ny väg 276 benämns ny väg 276 medan befintlig dragning benämns Kustvägen.
Sammanfattning 4 Väg 76 har stor betydelse för den nord-sydliga trafiken i norra delen av Stockholms län. Idag går vägen genom centrala Norrtälje. Särskilt fredagseftermiddagar på sommaren är belastningen mycket hög med långa köer som följd. Kommunen planerar för utbyggnad av bostäder och verksamheter i Nordrona och på lite längre sikt i Färsnaområdet. Syftet med projektet är att förbättra trafiksäkerheten, minska miljöstörningar i centrala Norrtälje, förbättra möjligheterna att ta hand om eventuella utsläpp vid en olycka med farligt gods samt att skapa förutsättningar för en god framkomlighet genom Norrtälje. Projektet finns med i gällande Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2004-2015 med planerad byggstart 2013. En vägutredning som omfattade hela sträckan, gjordes 1997. År 2002 togs en förstudie för den södra delen fram eftersom förutsättningarna för denna del hade förändrats när regementet lades ner. Kommunen upprättar en detaljplan för hela vägsträckningen. Detaljplanen omfattar ett större område än arbetsplanen. De mest betydande miljökonsekvenserna i arbetsplanen och detaljplanen hör samman med den föreslagna vägen. Väglinjen stämmer i huvudsak överens med vägutredningens förslag alternativ 2 Västra vägen. För delen söder om Norrtäljeån är utgångspunkten väglinjen i Förstudien från 2002, se figur 1. Förbi bebyggelsen vid Lännagatan har vägen flyttats västerut för att minska bullerstörningar för de boende. Vid Väster Knutby har Vätövägen flyttat norrut av samma skäl. Vid södra infarten föreslås att gång- och cykelvägen läggs på bro över Västra vägen för att undvika konflikt med grundvattnet. Av samma skäl har profilen över Nedre Bryggårdsgärdet höjts något. Väg 276 och Stock-holmsvägens koppling till Västra vägen har utformats i samråd med kommunen och SL. I de samråd som hållits har frågor kring buller, luft, barriäreffekter och vatten (Norrtäjeån) diskuterats mest. De mest väsentliga negativa miljökonsekvenserna rör just boendemiljön i Grossgärdet, kring Nedre Bryggårdsgärdet, i Väster Knutby och Vingelbacke. De förstnämnda får en ny väg i ett område som idag är ostört. Nedre Bryggårdsgärdet används för närrekreation och området är tyst. De negativa konsekvenserna blir stora även om riktvärden för buller kan klaras genom bullerskyddsåtgärder. Den nya vägen innebär stora barriäreffekter, man kan endast korsa gärdet längs Norrtäljeån eller via sociodukten vid Vigelsjöskolan. Markmodelleringar föreslås kring vägen för att skapa nya parkrum på var sida av vägen, men kan inte fullt ut kompensera för förlusten av närrekreationsområdet. Genom Vingelbacke går dagens väg 76. Den nya dragningen medför att flera fastigheter måste lösas in. För resterande fastigheter innebär projektet förbättringar med bullerskydd. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, bensen och partiklar (PM 10) klaras vid en utbyggnad. Över Norrtäljeån föreslås en lång bro. Inget byggande kommer att ske i vattnet. Den långa bron gör att gångvägarna på var sida av ån kan behållas, vilket även gynnar uttern som även fortsättningsvis kan passera under vägen. De tidigare rödlistade arterna stor kamgälsnäcka och större vattenalamander är inte längre rödlistade. Stor kamgälsnäcka (Valvata piscinalis) har påträffats
i Norrtäljeån. Större och mindre vattensalamander har påträffats i en källa norr om Väster Knutby. Källan berörs inte av vägprojektet. Vägprojektet bedöms inte påverka viltet i området. Vägprojektet innebär att trafikbuller tränger längre in i Vigelsjö naturreservat. Riktvärde för buller i friluftsområden avsatta i kommunal planering är 40 db(a). Värdet överskrids även idag vid Vingelbacke. 5 Figur 1. Norrtälje stad med Västra vägen
1 Projektbeskrivning 6 1.1 PROJEKTETS SYFTE Väg 76 har stor betydelse för den nord-sydliga trafiken i norra delen av Stockholms län. Idag går vägen genom centrala Norrtälje, se figur 2. Vägen har en hög trafikbelastning som ökar under sommaren då betydande mängder fritids- och semestertrafik tillkommer. Med hänsyn till den höga trafikmängden har dagens väg låg framkomlighet och trafiksäkerhetsproblem eftersom det finns många korsningar och direktutfarter. Då Norrtälje kommun planerar för fler bostäder och verksamheter kommer problemen att förvärras. Syftet med projektet är: Att minska risken för trafikolyckor för samtliga trafikantslag. Att minska dagens och framtida miljöstörningar i centrala Norrtälje. Att förbättra möjligheterna att ta hand om eventuella utsläpp från en olycka med farligt gods. Att skapa förutsättningar för en god framkomlighet genom Norrtälje tätort. Tidigare förstudier och utredningar har visat att en ny förbindelse behövs för att avlasta de centrala delarna av Norrtälje och för att på ett bra sätt kunna ta hand om tillkommande trafik från Nordronaområdet. Arbetsplanen ska ligga till grund för den kommunala planeringen, fastställelse av vägområdet samt vara underlag för bygghandling. Arbetsplanen måste överensstämma med gällande detaljplan. Därför upprättas även en detaljplan för Västra vägen (Detaljplan för väg 76 förbi Norrtälje, Västra vägen). Detaljplanen ansluter till intilliggande detaljplanegränser. Därför omfattar detaljplanen för Västra vägen ett något större område än arbetsplanen. Vägprojektet finns med i gällande Länsplan för regional infrastruktur 2004-2015 med planerad byggstart 2013.
Figur 2. Översiktskarta över Norrtälje kommun, Västra vägen är markerad med rött 7
8 1.2 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT Frågan om att avlasta de centrala delarna av Norrtälje har varit aktuell sedan 1940-talet. År 1970 togs en förenklad arbetsplan för en fyrfilig motorväg fram. Planen fastställdes aldrig men den vägkorridor som presenterades låg till underlag för den kommunala planeringen som ett vägreservat. I kommunens översiktsplan från 1990 och fördjupad översiktsplan från 1992 fanns en förbifart illustrerad i korridoren. I mitten av 1990-talet återupptogs arbetet med en förbifart. En förstudie av väg 76 förbi Norrtälje (Väg 76 Förbifart Norrtälje) togs fram 1996 och följdes av en vägutredning 1997. Vägverket beslutade 1999, med vägutredningen från 1997 (kompletterad 1998) som grund, att förorda alternativ Västra vägen. När regementet Lv 3 lades ned förändrades förutsättningarna söder om Norrtäljeån. År 2002 togs därför en ny förstudie för den delen fram. I förstudien presenteras en dragning något längre västerut än tidigare. Förstudien visade också på nya korsningar/ anslutningar av Kustvägen, Stegelbäcksgatan och Esplanaden. Tidigare studerade alternativ I förstudien från 1996 belystes tre möjligheter till lösning av förbifartsfrågan (visas inte i figur 3): 1. Att behålla trafiken genom Norrtälje på, huvudsakligen befintligt vägnät. 2. Att bygga en förbifart så nära staden som möjligt. I princip enligt den fördjupade översiktsplanen. 3. Att lägga vägen någonstans väster om bebyggelsen i Vigelsjö och väster om Lommaren. Resultatet av förstudien blev att möjlighet 3 ovan, dvs att lägga vägen väster om Vigelsjö slopades eftersom att den inte hade önskvärd avlastande effekt för Norrtälje tätort och inte heller var samhällsekonomiskt lönsam. I samband med förstudiearbetet 1996 påbörjades ett dialogprojekt där olika arbetsgrupper bestående av kommuninnevånare diskuterade olika lösningar. Dialogprojektet har fortsatt genom vägprocessens olika skeden, se avsnitt 2.4 Samråd. Vägutredningen från 1997 studerade tre alternativ, se figur 3: 1. Alternativ 0 som innebar att befintligt vägnät behölls men med bullerdämpande åtgärder där det var tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. 2. En ombyggnad av Stockholmsvägen, Estunavägen, Baldersgatan och Vätövägens förlängning (Alternativ 1). En variant av alternativ 1 med tunnel under Södra bergen togs fram av arbetsgrupp 3 och Gunnar Steninger. 3. Ny Västra vägen i det vägreservat som redovisades i översiktsplanen (Alternativ 2). Detta alternativ studerades med och utan bergtunnel söder om ån. På grundval av vägutredningen, de samråd och den remissbehandling som genomfördes beslutade Vägverket att gå vidare med alternativ 2. Förstudien 2002 belyste endast ett alternativ, ny dragning söder om Norrtäljeån ovan mark (se figur 3). Alternativet med tunnel förkastades eftersom en anslutning till Esplanaden inte kunde anordnas. Vägutredningens Nollalternativ (justerat med trafik till och från Nordrona området) användes som Nollalternativ även i Förstudien.
Figur 3. Tidigare studerade alternativ 9
10 1.3 VÄGFÖRSLAGET Arbetsplanen omfattar ny väg förbi Norrtälje från Stockholmsvägen strax norr om trafikplats Norrtälje, till anslutning till befintlig väg i Vingelbacke, se figur 4. Vägen går i kanten av Nordronaområdet väster om värmeverket i Arsta, på bro över Norrtäljeån, över Nedre Bryggårdsgärdet, väster om Väster Knutby för att ansluta till dagens väg 76 i Vingelbacke. Stockholmsvägen och ny väg 276 kopplar till den nya vägen via en cirkulationsplats. Stegelbäcksgatan och Lommarvägen leds på bro över nya vägen. Esplanaden och förlängningen av Vätövägen ansluter till nya vägen via cirkulationsplatser. Förbi Vigelsjöskolan överdäckas vägen så att en så kallad sociodukt 1 bildas. På så sätt kan närrekreationsområdet med pulkabacken vid Vigelsjöskolan och det viktiga gång- och cykelstråket behållas. 1.3.1 Vägutformning I arbetet med vägutformningen har eftersträvats att få en så bra lösning som möjligt både för de som färdas på vägen och de som bor och vistas vid sidan om vägen. Där vägen går nära bebyggelsen läggs profilen 2 lågt för att minska bullerutbredningen. Bron över Norrtäljeån ligger 300 meter öster om sjön Lommarens utlopp. Bron ger de som kör på vägen en möjlighet att uppfatta den ort man passerar. 1 Sociodukt: överdäckad del av väg klädd med jord och vegetation för att marken ska kunna användas för till exempel lek. 2 Profil: vägens höjdläge i förhållande till omgivande mark. Under arbetet med arbetsplanen har följande åtgärder inarbetats för att få bästa möjliga lösning: Stegelbäcksgatan flyttats något söderut för att komma längre från bostäder. Flytten ger som mest en minskning av bullret med 3-4 db(a), vilket är en hörbar minskning. Vid Lännagatan har vägen flyttats ytterligare något västerut för att komma längre från bebyggelsen. Det innebär att bergskärningen blir högre, men samtidigt blir bullerskyddet bättre. Förbi Sandkilen läggs vägens profil så lågt som möjligt för att minimera vägens visuella intrång och öka möjligheter till bullerdämpning. Genom markmodelleringar 3 (marknivån kring vägen höjs jämfört med vägen och intilliggande mark) kan en bullerdämpande skärning skapas trots att vägen på en sträcka norr om ån ligger högre än befintlig marknivå. Vätövägens anslutning har flyttats norrut jämfört med vägutredningens förslag. Detta för att komma längre från bebyggelsen i Väster Knutby och få en bättre bullerdämpning. I Vingelbacke har den lokala vägen flyttats närmare skogsbrynet för att få en bättre anslutning till landskapet. Esplanadens anslutning har detaljstuderats i plan- och höjdläge. Dagens damm söder om ån flyttas till ett läge längre västerut och cirkulationsplatsen flyttas norrut och kommer därmed längre från bebyggelsen. 3 Markmodellering eller terrängmodellering: marken omformas för att vägen ska anpassas bättre till omgivande mark eller för att skapa till exempel bullerskydd.
Figur 4. Vägförslaget 11
12 1.4 ALTERNATIVSTUDIER I AR- BETSPLANEN På några platser har olika alternativa vägutformningar studerats, se figur 6. I arbetet med arbetsplanen har omfattande studier gjorts av södra entrén till Norrtälje. Studier har gjords av cirkulationplatsens läge, läge för gång- och cykelsvägen, busshållplatsernas läge och Stockholmsvägens anslutning till väg 276 och Västra vägen. Den valda utformningen innebär att gång- och cykelvägen går på bro över Västra vägen, Stockholmsvägen och ny väg 276 ansluter direkt till Västra vägen i en cirkulationsplats. Busshållplatserna har placerats koncentrerat vid Stockholmsvägen för att underlätta omstigning. Här föreslås också en pendlarparkering i detaljplaneförslaget. Läge för sociodukten, Västra vägens höjdläge och gång- och cykelvägen över sociodukten har studerats i arbetet med arbetsplanen. Västra vägens profil söder om sociodukten har höjts något för att undvika konflikt med grundvattnet (tråg har kunnat undvikas). Två olika möjliga utformningar av sociodukten redovisas: betongbro eller rörbro. Båda broalternativen ger lutning på max 4 % med vilplan. I rörbroalternativet ligger krönet högre vilket innebär längre sträcka med lutning och därmed sämre anslutning till förskolan vid Vigelsjöskolan. En rörbro är dock mer ekonomiskt fördelaktig. Figur 5. Perspektiv sociodukt, exempel på möjlig utformning
Figur 6. Alternativstudier i arbetsplanen 13
14 1.5 DETALJPLANEFÖRSLAGET Detaljplanen omfattar ett något större område än arbetsplanen, se figur 7. Föreslagen detaljplan ansluter till gällande detaljplanegränser som inte överensstämmer med arbetsplanens gräns. Bl a föreslås markanvändning och åtgärder som bara omfattas av detaljplan. Ny väg 276 och södra entrén har omarbetats efter detaljplanens utställning och kommer att ställas ut separat. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning omfattar även ny väg 276 och södra entrén. I följande avsnitt beskrivs de delar av detaljplanen som ligger utanför arbetsplanen. De mest betydande miljökonsekvenserna i projektet hör dock samman med den föreslagna vägen. Miljökonsekvenserna av de delar som bara omfattas av detaljplanen beskrivs samlat i Konsekvenskapitlet. I följande områden skiljer sig detaljplanen från arbetsplanen: Området kring ny väg 276 planläggs som Natur. Vid södra infarten släcks en gammal detaljplan ut. Detaljplanen omfattade en ny trafikplats. En bussgata för norrgående bussar föreslås mellan Västra vägen och Stockholmsvägen. Kustvägen blir huvudgata, här föreslås ett område för handelsändamål och kontor. Vid Arstaverket planläggs en yta för energiändamål vilket ger verket möjlighet att expandera i framtiden. En pendlarparkering föreslås mellan Stockholmsvägen, Kustvägen och Västra vägen. Kvarteret Fältmätaren 4 kompenseras för intrång genom att en yta sydväst om fastigheten planläggs för småindustri. Norr om kyrkogården släcks en gammal plan ut. Detaljplanen omfattade trafikändamål. Hela Stegelbäcksgatan omfattas av detaljplanen. Dels flyttas vägen, dels byggs nya gång- och cykelbananor. Parkeringplatserna mot kyrkogården försvinner. Söder om Norrtäljeån ansluter den nya detaljplanen till gällande detaljplanegränser. På delar av sjukhusets parkering ligger en byggrätt i gällande plan. I den nya planen föreslås parkeringsändamål närmast Västra vägen och byggrätt i anslutning till sjukhuset. Kvarteret Vaggan 1, tvätteriet väster om Västra vägen kvarstår som område för småindustri. Över Nedre Bryggårdsgärdet ansluter föreslagen detaljplan till befintliga plangränser. Mark utanför vägområdet förblir parkmark. Förlängningen av Vätövägen ingår i detaljplanen och arbetsplanen. Arbetsplanen kommer dock inte fastställas för denna del. Anslutning i Vingelbacke där Estunavägen får ny anslutning samt anknytning till ett framtida utbyggt Färsnaområde (bostäder).
Figur 7. Gräns för arbetsplan, röd linje, respektive detaljplan, gult fält. Södra delen av detaljplanen ställs ut separat 15
16 1.6 PROJEKTMÅL MILJÖ Utifrån nationella miljömål och transportpolitiska mål, regionala miljömål och lokala mål för Norrtäljes utveckling har följande projektmål för miljön i arbetsplanen och detaljplanen formulerats: Vägprojektet ska utformas för att minimera buller-, luft- och ljusstörningar för boende intill den nya vägen. Vägens barriäreffekter 4 ska minimeras. Vägens närområde ska utformas så att negativa konsekvenser på grund av markintrång och visuella intrång minimeras. Utformningen av väglinjen i plan och profil strävar mot en anpassning till topografin. Västra vägen ska ges ett samordnat gestaltningsuttryck med utgångpunkt i omgivningens stads- och landskapskaraktär. 4 Barriäreffekter: handlar om oskyddade trafikanters, växter och djurs möjligheter att korsa vägen Ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv beaktas. Riksintresset för kulturmiljövård i Norrtälje centrala delar ska stärkas. Vägdagvatten ska tas om hand och renas innan det släpps ut till recipient. 5 Reningsanläggningarna ska utformas så att de kan ta hand om utsläpp vid en eventuell olycka med transporter med farligt gods. Projektet ska inte motverka etappmålet att utsläppen av koldioxid år 2010 ska ha stabiliserats på 1990 års nivå. Norrtäljeån och sjön Ludden ska inte belastas med ytterligare föroreningar från den nya vägen. Förutsättningarna för djurlivet i Norrtäljeån och dess strandzon ska inte försämras. Vägprojektet ska medverka till att stadens centrala delar avlastas från tung trafik och transporter med farligt gods. 5 Recipient: det vattendrag vattnet slutligen leds till. Figur 8. Nordronaområdet
2 MKB-arbetets syfte och inriktning 2.1 PLANERINGSPROCESSEN Vägprocessen består av fyra skeden: förstudie, vägutredning, arbetsplan och bygghandling, se figur 9. Miljöfrågorna ska följa med under hela processen. I vägutredningsskedet och arbetsplaneskedet görs en miljökonsekvensbeskrivning som lämnas till länsstyrelsen för godkännande. Länsstyrelsen beslutade i oktober 2003 att en utbyggnad av väg förbi Norrtälje kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Ett beslut om betydande miljöpåverkan innebär att ett förfarande med miljökonsekvensbedömning ska genomföras enligt Miljöbalken kap 6 5. Vid ett sådant förfarande ska verksamhetsutövaren, i det här fallet Vägverket, samråda med övriga statliga myndigheter, berörda kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Se vidare avsnitt Samrådsprocessen. En arbetsplan måste stämma överens med gällande detaljplaner. Den föreslagna Västra vägen går delvis genom detaljplanelagt område. Kommunen har beslutat att upprätta en ny detaljplan som omfattar hela vägen, i huvudsak samma område som det blivande vägområdet. Detaljplanens gräns ligger vanligen utanför vägområdet för att ansluta till intilliggande detaljplaner. Sedan 21 juli 2004 gäller nya bestämmelser för miljöbedömning av planer och program. En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas för planer som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållning med mark, vatten och andra resurser. Kommunen beslöt i samband med att detaljplaneprogrammet godkändes för samråd (2005-06-22), att en miljöbedömning skulle göras under samrådstiden. Om miljökonsekvensbeskrivning krävs enlig annan lagstiftning än Plan- och bygglagen ska miljökonsekvensarbetet samordnas. I detta projekt görs en gemensam miljökonsekvensbeskrivning för både vägprojektet och detaljplanen. 17 Figur 9. Väg- och planprocessen
18 2.2 MKB-ARBETETS SYFTE Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) av ett projekt består dels av en process som löper under projektet och dels en rapport, det vi i dagligt tal kallar Miljökonsekvensbeskrivning, där projektets, och även nollalternativets, miljökonsekvenser beskrivs och processen dokumenteras. I rapporten beskrivs också hur MKB-processen påverkat vägprojektet. MKB-arbetet har tre uppgifter: Att inom projektet verka för att så miljöanpassade lösningar som möjligt tas fram. Att säkerställa allmänhetens insyn och möjlighet att påverka. Att redovisa miljökonsekvenserna av en utbyggnad jämfört med ett nollalternativ 6. För att uppnå ovanstående krävs att miljöfrågorna hanteras integrerat i projektet och att de dokumenteras och redovisas på ett sätt så att personer utan expertkunskaper kan läsa och förstå resonemang och värderingar. I MKB-arbetet ingår att hålla samråd med olika intressenter; allmänhet, kommun, länsstyrelse med flera. I detta projekt har ett särskilt dialogprojekt genomförts där intresserade kommuninvånare har arbetat i arbetsgrupper med olika frågor. Arbetsgruppernas synpunkter har presenterats vid samrådsmöten. Frågor som diskuterats vid samråden finns presenterade i avsnitt Frågor vid samråd. 2.3 METODIK Information som ligger till grund för bedömningar i miljökonsekvensbeskrivningen har hämtats från i huvudsak skriftliga källor. Källorna finns redovisade i källförteckning- 6 Nollalterantivet är ett alternativ där projektet inte genomförs. Däremot ingår förändringar i trafiksystem och bebyggelse som antas komma tillstånd till horisontåret 2025. en i slutet av rapporten. Informationen har kompletterats med studier i fält. Information har också hämtats från de olika teknikområden som arbetet med projektet. Uppgifter om vägutformning har till exempel stämts av med vägprojektörer, uppgifter om geologiska förutsättningar med geotekniker och så vidare. Buller- och luftutredningarna har utförts av experter inom respektive område. 2.4 SAMRÅD I samband med förstudien från 1996 startade Vägverket en dialogprocess med allmänheten. Syftet med dialogprocessen var att få till stånd en bättre dialog mellan Vägverket och allmänheten. Dialogprocessen fortsatte i vägutredningen med olika arbetsgrupper. Grupperna gav dels underlagsinformation om exempelvis hur marken används. De gav också förslag till lösningar på trafikproblemen. Dialogprocessen finns dokumenterad i rapporterna Norrtäljes vägval inför framtiden. Rap 0199, oktober 1996 och Dialog i Norrtälje. Rap 1997:100. I samband med förstudien för södra delen av ny väg 76 förbi Norrtälje beslutade länsstyrelsen att projektet innebar betydande miljöpåverkan. I arbetet med arbetsplanen har samråd hållits den 14 april och 9 maj 2005. Till samråden kallades den allmänhet och de organisationer som antogs bli särskild berörda, övriga statliga myndigheter samt representanter för de arbetsgrupper som bildats vid ett tidigare möte (14 mars). Arbetsgruppernas arbete är en fortsättning på dialogprojektet från tidigare skeden. I avsnitt Frågor på samråd redovisas de frågor kring projektet som kom fram i samråden. En viktig fråga som återkommit under samråden med allmänheten är närmiljön; kon-
sekvenserna av en ny väg genom ett område där de kringboende är vana att vistas, promenera med mera. Frågan engagerar många människor och redovisas därför som en särskild rubrik. Markägarsammanträde hölls den 17/1 och 19/1 2006. Ytterligare ett informationsmöte hölls den 24/1 2006. 2.4.1 Frågor på samråd De frågor som ställts både tidigare i processen och i arbetsplaneskedet har rört sig kring den nya vägens påverkan på boendemiljön. Förändringarna för boende i Grossgärdet, kring Nedre Bryggårdsgärdet och i Väster Knutby blir stora. Oron för ökade bullerstörningar, försämrad luftkvalitet, försämrade möjligheter att röra sig i området med flera frågor återkommer vid de olika möten som hållits. Utöver samråden inom ramen för miljökonsekvensbedömningen hölls ett informationsmöte med inbjuden berörd allmänhet, myndigheter och andra intresserade den 14 mars. Vid mötet den 14 mars indelades de som ville i arbetsgrupper som fick ett antal frågor att arbeta vidare med. Vid samrådet den 14 april redogjordes för frågor arbetsgrupperna ansåg vara viktiga att besvara i miljökonsekvensbeskrivningen. Följande frågor togs upp: Avgaser, försämrad luftkvalitet. Behandlas i avsnitten om Luftkvalitet (4.12 och 6.10). Buller, från trafik på Västra vägen och ökad trafik på bland annat Esplanaden. Behandlas i avsnitten Trafik (4.1) och Buller (4.10 och 6.8). Ökad trafik på lokalvägnätet, exempelvis Esplanaden. Behandlas i avsnitt Trafik (4.1). Vibrationer. Behandlas i avsnitten om Vibrationer (4.13 och 6.11). Rörelser längs och tvärs den nya vägen, brutna stråk, barns skolvägar. Behandlas i avsnitten Målpunkter och rörelsemönster (4.7), Barriäreffekter (6.3) och Rekreation och friluftsliv (6.6). Vattenfrågor, befintliga dammar, grundvattennivåer, Norrtäljeån med bland annat havsöring. Behandlas i avsnitten om Vatten (4.9 och 6.7). Tung trafik på anslutande vägar, framförallt Esplanaden. Behandlas i avsnitt Trafik (4.1). Möjlighet till fortsatt odling på kolonilotter. Behandlas i avsnitt Rekreation och friluftsliv (6.6). Användning av bollplan, metplatser och fågelmatningsplatser. Behandlas i avsnitt Rekreation och friluftliv (4.6 och 6.6). Användning av grönområden kring Lommaren och Vigelsjöskogen. Behandlas i avsnitt Rekreation och friluftsliv (4.6 och 6.6). Djurliv längs ån och i skogsområden. Behandlas i avsnitt Naturmiljö (4.4 och 6.4). Samordning med andra kommunala planer. Behandlas i avsnitt Kommunala planer (3.4). Geografiska avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen. Behandlas i avsnitt Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning (2.5). Konsekvenser för stads- och landskapsbild. Behandlas i avsnitt Stads- och landskapsbild - visuella kvaliteter (4.3 och 6.2). Ljusstörningar från vägbelysning behandlas i avsnitt 7.2 Boende - närmiljö. Mörka nedervåningar orsakat av bullerskydden utanför. Behandlas i avsnitt Stadsoch landskapsbild - visuella kvaliteter (6.2). 19
20 2.5 AVGRÄNSNING AV MKB 2.5.1 Avgränsning i tid Miljökonsekvenserna av projektet beskrivs för ett horisontår, det vill säga ett antal år efter det att anläggningen är färdig, vanligen 20 år efter öppnandet. Västra vägen beräknas vara färdig år 2015. Ett horisontår 2035 bedöms vara alltför långt fram i tiden. Därför har år 2025 har valts som horisontår. 2.5.2 Geografisk avgränsning Projektet omfattar en ny väg 76, Västra vägen, förbi de centrala delarna av Norrtälje. Denna miljökonsekvensbeskrivning behandlar Västra vägen från E 18/nuvarande väg 76 strax söder om värmeverket i Arsta till befintlig väg 76 vid Vingelbacke, inklusive anslutning av ny väg 276 och Stockholmsvägen, förlängning av Vätövägen samt ny lokalväg i Vingelbacke. Inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplan omfattas även Stegelbäcksgatan med omgivande område vid Regementsgatan och Esplanaden. Influensområde och därmed analysområdet, alltså det område som påverkas direkt eller indirekt kan vara olika stort beroende på vilken aspekt som studeras. Bullerstörningar och luftkvalitet är exempel på aspekter som inte kan avgränsas till den nya vägen utan är kopplade till all förändring av trafiken, det vill säga en minskning av trafiken i andra områden på grund av den nya vägen är också en konsekvens av vägprojektet. I detta projekt har beräkningar av buller och luftkvalitet baserats på de trafikprognoser som tagits fram för trafikförändringar. I dessa beräkningar ingår även dagens väg 76 genom Norrtälje. 2.5.3 Behandlade aspekter I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs och konsekvensbedöms de aspekter som bedöms som relevanta i projektet. Tyngdpunkten ligger på aspekter som berör boendemiljön. Framförallt buller och barriäreffekter är aspekter där förändringen för de som bor nära den förslagna vägen blir stora. 2.5.3 Aspekter som inte behandlas vidare En miljöaspekt som inte behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen är markföroreningar. Det finns inga indikationer på att förorenad mark finns inom området som berörs av vägbyggnationen. Vid hantering av massor i byggskedet bör dock provtagning av asfalt göras, se kapitel 10 Behov av uppföljning. Vad gäller hushållning med naturresurser så påverkas ingen jord- eller skogsbruksmark av projektet. Detta behandlas därför ej vidare.
Figur 10. Lommarskogen 21
3 Riksintressen och andra bestämmelser 22 3.1 RIKSINTRESSEN Norrtälje centrala delar är riksintresse för kulturmiljövården (AB 84 Norrtälje), se figur 11. I värdebeskrivningen lyfts bland annat småstadskaraktären, det oregelbundna planmönstret, industrilämningar och flera äldre byggnader fram. Gräns för riksintresset går vid Stockholmsvägen. En avlastning av trafik från Stockholmsvägen är positivt för riksintresset. 3.2 STRANDSKYDD Generellt strandskydd, 100 meter, råder kring Ludden och delar av Lommaren. Övriga delar av Lommaren har utökat strandskydd, 300 meter. 3.3 NATURRESERVAT Vigelsjö naturreservat är ett 69 hektar stort området mellan sjön Ludden och Lommaren. Området består av blandat skogs- och kulturmarker. Centralt i området ligger Vigelsjö gård med motions- och skidspår, campingplats och ridhus. 3.4 KOMMUNALA PLANER Gällande översiktsplan för Norrtälje kommun, Översiktsplan 2000-2015, antogs i april 2004. Utvecklingsplan för Norrtälje stad antogs i mars 2004. I båda planerna finns Västra vägen med i det läge och med de anslutningar som föreslogs i Vägverkets förstudie från 2002. I Fördjupning av översiktsplanen för Nordrona, (antagen 2005-11-28), se figur 11, redovisas Västra vägen i det läge som presenterades i Vägverkets förstudie med koppling in till Nordronaområdet från den södra cirkulationsplatsen. I förslaget redovisas också Stegelbäcksgatan på bro över Västra vägen och Esplanadens koppling i cirkulationsplats till Västra vägen. Intresse finns att utveckla handelsområdet kring Flygfyren. Man diskuterar en komplettering med 4 000 kvadratmeter samt eventuellt ytterligare 20 000 kvadratmeter. Några beslut kring att starta programarbete finns inte. Färsnaområdet, se figur 11, norr om staden är i översiktsplanen reserverat för framtida bebyggelseutveckling, i huvudsak bostäder.
Figur 11. Riksintressen och planer som berör Västra vägen 23
4 Förutsättningar 24 I kapitel Förutsättningar beskrivs nuvarande förhållanden utom i avsnitt Trafik där både nollalternativet och utbyggnadsalternativet beskrivs. Redovisat nuläge gäller år 2005. Anledningen till detta är att det underlagsmaterial i form av trafikprognoser som används i miljökonsekvensbeskrivningen togs fram 2005. Projektet har sedan dragit ut på tiden, men skillnaden i trafik har bedömts vara så pass liten att nya prognoser inte tagits fram. Gatunamn redovisas i figur 1. 4.1 TRAFIK FAKTARUTA Trafi kprognoser beräknas i programmen EMMA, VISSIM och VISUM. Programmet används av Vägverket och kommuner i hela Sverige. Beräkningarna baseras på trafi kmätningar i gatusystemet. För att beräkna framtida trafi k läggs en uppräkningsfaktor till. Uppräkningsfaktorn är olika beroende på var i landet man befi nner sig. I Norrtälje räknar man med att trafi ken generellt ökar med 1,5 procent per år. Till den generella ökningen läggs planerade utbyggnader av olika slag. I programmen för beräkningar ligger att trafi kanter väljer den bästa och snabbaste vägen mellan olika målpunkter. Låg tillåten hastighet och andra saker som försvårar framkomligheten läggs in. Färre trafi kanter väljer gator med låg framkomlighet. Trafikprognoser har tagits fram för nuläge 2005, öppningsår 2015 och horisontår 2025. Trafikprognoserna utgår från trafikmängder som togs fram i Förstudien 2002. Dessa har räknats upp och kompletterats med olika grader av exploateringar i Nordrona och Färsna. Utökat handelsområde kring Knutbytorg och norr om Vätövägen är också med. För åren 2015 och 2025 har samtliga varianter beräknats med och utan ny Västra vägen. Trafikökningar på grund av utvidgning av Flygfyren och utbyggnad av värmeverket i Arsta ger ett mycket litet tillskott av trafik till Västra vägen. 4.1.1 Nuläge Trafik i nuläget 2005 visas i figur 12. Trafiken på väg 76 (Stockholmsvägen) mellan E 18 och Kustvägen uppgår till 9 400 fordon per dygn. Stockholmsvägen är som mest trafikerad på sträckan mellan Kustvägen och Estunavägen. Antalet fordon per dygn ligger på mellan 16 900 och 17 800 fordon. Estunavägen har något lägre trafik. Den mest trafikerade sträckan är Stockholmsvägen Diamantgatan där antalet fordon per dygn är mellan 10 600 och 11 300 fordon. Vid Vingelbacke är trafiken 8 400 fordon per dygn Stegelbäcksgatan är som mest trafikerad närmast Stockholmsvägen med 4 500 fordon per dygn. Esplanaden trafikeras av 3 500 fordon per dygn. Det är flest fordon på sträckan Stockholmsvägen Norrtälje sjukhus. Uppgift om trafikmängder på Esplanaden väster om sjukhuset saknas men trafikanter utgörs i huvudsak av boende i området och trafikmängden bedöms inte vara stor. 4.1.2 Nollalternativ år 2025 Trafik i nollalternativet visas i figur 13. I nollalternativet har bebyggelse i Färsna och Nordrona tillkommit. En generell ökning av trafiken med 1,5 procent per år ingår också i beräkningarna. Trafiken på Stockholmsvägen mellan E 18 och Kustvägen beräknas ha ökat till 17 300 fordon per dygn. På sträckan från Kustvägen till Estunavägen beräknas trafiken till mellan 30 900 och 31 500 fordon per dygn. På Estunavägen mellan Stockholmsvägen och Diamantgatan beräknas trafiken öka till mellan 18 200 och 19 700 fordon per dygn. Mellan Vätövägen och Vingelbacke beräknas trafiken till 14 300 fordon per dygn. På Stegelbäcksgatan är det lika mycket trafik på hela sträckan mellan Stockholmsvägen och Kaserngatan. Trafiken beräknas uppgå till 16 800 fordon per dygn. På Esplanaden beräknas trafiken öka till 4 900 fordon per dygn på sträckan öster om Götgatan.
Figur 12. Trafi k i nuläge 2005 Figur 13. Trafi k i nollalternativ år 2025 25
26 4.1.3 Med Västra vägen 2025 Om Västra vägen byggs sker en omfördelning av trafiken, se figur 14. Trafiken på Stockholmsvägen minskar jämfört med nollalternativet, på sträckan mellan Kustvägen och Estunavägen beräknas trafiken till mellan 16 100 fordon per dygn och 19 600 fordon per dygn, det vill säga ungefär samma nivå som idag. På Estunavägen mellan Stockholmsvägen och Lommarvägen beräknas trafiken till 11 700 fordon per dygn och mellan Lommarvägen och Vätövägen 11 300 fordon per dygn, dvs en minskning med upp till 40 procent jämfört med nollalternativet. På Stegelbäcksgatan beräknas trafiken mellan Stockholmsvägen och Götgatan till 7 000 fordon per dygn. Trafiken minskar successivt längs gatan och beräknas till 3 000 fordon per dygn väster om Regementsvägen, dvs en minskning med upp mot 80 procent jämfört med nollalternativet. Avlastningen av Stegelbäcksgatan i utbyggnadsalternativet beror på att Nordrona får en koppling direkt till Västra vägen vid södra entrén till Norrtälje. Med Västra vägen beräknas trafiken på Esplanaden mellan Stockholmsvägen och Götgatan till 5 000 fordon per dygn och till 3 000 fordon per dygn mellan Götgatan och Västra vägen. Trafiksiffror saknas i nollalternativet för delen Götgatan-Västra vägen, men trafikmängderna är sannolikt små, under 1 000 fordon per dygn. Med Västra vägen får man en liten trafikökningen på Esplanaden på delen öster om sjukhuset. Skillnaden mellan nollalternativet och utbyggnadsalternativet är bara i storleksordningen 100 fordon per dygn. Väster om sjukhuset blir dock trafikökningen omfattande genom att trafiken nu fortsätter förbi lasarettet till Västra vägen. Vätövägens koppling mellan Estunavägen och Västra vägen beräknas få en trafik på 14 700 fordon per dygn. Förlängningen av Vätövägen innebär att trafiken längs dagens väg 76 mellan Vätövägen och Vingelbacke minskar betydligt, sträckan beräknas få en trafik på 1 000 fordon per dygn, dvs en minskning med över 90 procent jämfört med nollalternativet. Västra vägen får mest trafik mellan E 18 och kopplingen till väg 276, 17 300 fordon per dygn. Mellan väg 276 och Esplanaden beräknas trafiken till 8 800 fordon per dygn. Vid Esplanaden sker ett tillskott och trafiken mellan Esplanaden och Vätövägen är 10 100 fordon per dygn. Från Vätövägen sker ytterligare tillskott och mellan Vätövägen och Vingelbacke beräknas trafiken till 14 300 fordon per dygn. Att trafiken är som störst i Västra vägens bägge anslutningar till befintlig väg 76 beror på att en hel del trafik väljer att svänga av mot stadens centrum. Skyltning mot centrum för trafik söderifrån sker vid väg 276 anslutning och för trafik norrifrån vid Vätövägens anslutning. Sammanfattningsvis visar trafikprognoserna att en utbyggnad av Västra vägen avlastar Stockholmsvägen Estunavägen genom centrala Norrtälje, enligt beräkningarna sker nästan en halvering av trafiken jämfört med nollalternativet. Se även PM Trafik i arbetsplanen. De boende i Grossgärdet hyser oro för att trafiken nära bostadsområdet ska öka. Avfarten vid Esplanaden kommer att vara närmaste vägen om man ska till centrala Norrtälje. För att minska trafikökningen kan olika åtgärder som sänkt hastighet i området eller gupp göra vägen mer obekväm för de som inte har ärende i området så att de hellre väljer den södra eller norra avfarten där man snabbt når Stockholmsvägen respektive Estunavägen.
Figur 14. Trafi k med Västra vägen år 2025 27
28 Ökad trafik på framförallt Stegelbäcksgatan och västra delen av Esplanaden gör att det kan upplevas som att trafiksäkerheten därmed minskar. Kommunen planerar att se över gatornas utformning och trafiksäkerhet. 4.2 GEOLOGI Från E 18 till Norrtäljeån går den föreslagna vägen över mark som består av moränlera med inslag av berg i dagen. Strax söder om Norrtäljeån skär vägen genom Lommarskogsberget. Området kring Norrtäljeån består av glaciallera och gyttjelera. Vid Nedre Bryggårdsgärdet övergår marken till lös och fast moränlera. Dessa två marktyper är inte så bärig utan kräver förstärkningsåtgärder för tunga konstruktioner. Sämst bärighet har marken närmast ån. Vartefter marken höjer sig övergår den i morän med inslag av berg i dagen, se figurerna 15 och 16. Grundvattennivån har kontrollerats vid södra infarten, där den enligt vägutredningen låg nära markytan, och vid sociodukten där tråg föreslogs i vägutredningen. I södra delen ligger grundvattennivån 1 m under marknivå. På Nedre Bryggårdsgärdet varierar grundvattennivån mellan 1 och 2 meter under markytan Figur 15. Nedre Bryggårdsgärdet från moränkullen vid Vigelsjövägen, läge för sociodukt om Västra vägen byggs ut
Figur 16. Jordartskartan 29
30 4.3 STADS- OCH LANDSKAPSBILD VISUELLA KVALITETER Stads- och landskapsbilden och hur den har påverkat vägutformningen beskrivs mer utförligt i Gestaltningsprogrammet för projektet. Landskapet kring Norrtälje är ett småbrutet sprickdalslandskap med dalgångar i öst-västlig riktning där öppna jordbruksområden omväxlar med skog, se figur 20. Kring Frötuna kyrka i söder är landskapet öppet. Området kring Frötuna kyrka är skyddad med ett äldre byggnadsförbudsförordnande. Det gamla beslutet infört i enlighet med naturvårdslagen gäller fortfarande med stöd av miljöbalken. Söder om Norrtäljeån går den föreslagna Västra vägen i huvudsak genom ett blandskogsområde, se figur 19 (Lommarskogen). Väster om vägsträckningen planeras omvandling av marken när Nordronaområdet byggs ut. Öster om vägen ligger ett verksamhetsområde och bostäder, enfamiljshus närmast Västra vägen och flerfamiljshus närmare Stockholmsvägen. När Västra vägen når Norrtäljeån öppnar sig landskapet i öst-västlig riktning. Längs åns stränder växer ridåer av bl a klibbal. Årummet är ett viktigt rekreationsstråk i Norrtälje tätort. Norr om Norrtäljeån består landskapet av ett flackt och öppet område Nedre Bryggårdsgärdet och Vargheden. Området omges av bostadsbebyggelse, förskola och en skola. I området finns lövdungar och moränkullar. Området används för lek och närrekreation, se figurerna 17-18. Norr om Lommarvägen går Västra vägen in i tät barrblandskog med inslag av hällmarker. Där Västra vägen ansluter till befintlig väg 76 i Vingelbacke öppnar sig landskapet igen mot den vidsträckta Färsnadalgången. Figur 17-19. Foton från Nedre Bryggårdsgärdet och Lommarskogen tagna i lägen där Västra vägen planeras
Figur 20. Stads- och landskapsbild 31
32 4.4 NATURMILJÖ Skogsområdena som berörs av vägprojektet består av barrblandskog med inslag av hällmarker. Inga utpekade naturvärden har noterats inom det område som berörs av en ny väg. Norrtäljeån är av lokalt naturvårdsintresse. Norrtälje kommun och Norrtälje Sportfiskeklubb har sedan 1981 arbetat med att förbättra vattenkvaliteten i ån. Man har skapat forssträckor och lekbottnar för uppvandrande fisk. I Norrtäjeån finns havsöring både inplanterad och från naturlig reproduktion. Reproduktionen sker dock inte så högt upp som till Västra vägens passage över ån. Även den rödlistade fisken Vimma kan enligt uppgift förekomma i ån. Vimma är rödlistad på grund av kunskapsbrist. Rödlistan omfattar arter vars framtida överlevnad i Sverige inte är säker. I Norrtäljeån har vid några tillfällen den tidigare rödlistade snäckarten valvata piscinalis (Stor kamgälsnäcka) påträffats vid bottenfaunaundersökningar. Anledningen till att snäckan var rödlistad var kunskapsbrist. Idag vet vi att snäckan är mer vanlig än man då trodde och därför inte längre rödlistad. Provtagningar av bottenfaunan genomfördes i november åren 1999 till 2002 (Miljötillståndet i Norrtäljeån 1999-2002. Naturvatten i Roslagen AB). År 2000 och 2001 hittades snäckan både vid utloppet av Lommaren och 400 meter nedströms bron där Stockholmsvägen passerar ån. För övrigt visade undersökningarna att det fanns både föroreningskänsliga och föroreningstoleranta arter i ån. Föroreningspåverkan var mindre än vid de tidigare bottenfaunaundersökningarna och vad gäller bottenfaunan likställs idag Norrtäljeån med orört vatten. Figur 21. Gångväg längs Norrtäljeån med ån till vänster
Åns stränder har stor betydelse som spridningskorridor för större och mindre djur, se figur 21. För fåglar är de stora träden längs ån betydelsefulla uppehållsplatser. Utter förekommer i Norrtäljeån mellan Lommaren och Norrtäljeviken. Utter följer strandkanter på åar. Om stranden är blockerad av ett brostöd eller en vägtrumma så tvingas uttern upp på vägen för att ta sig vidare i åsystemet. Uttern är klassad som sårbar i den svenska rödlistan. Norr om Väster Knutby finns en liten rund kallvattenkälla, se figur 22. Vid kommunens inventering av dammar och småvatten 1996 påträffades en styck större vattensalamander och två stycken mindre vattensalamander. Större vattensalamander fanns tidigare på den svenska rödlistan i kategorin missgynnad. Både större och mindre vattensalamander är fridlysta. Större vattensalamander är upptagen i EU:s habitatdirektiv och ska därmed bevaras. En botanisk inventering och skötselplan gjordes 2001 för Nordronaområdet. Botaniskt intressanta områden finns markerade i den fördjupade översiktsplanen för Nordronaområdet. Inga utpekade botaniska intressen berörs av vägprojektet. Älg finns inte i området men däremot mycket rådjur. Rådjuren uppehåller sig gärna i de bergiga partierna i Vigelsjöskogen vid Vingelbacke. Dalgången norr om Vingelbacke med den gamla banvallen är ett viktigt stråk både för människor och djur. 33 Figur 22. Källan där större och mindre vattensalamander påträffats
34 4.5 KULTURMILJÖ Det gamla regementsområdet Lv 3 är byggnadsminne, se figur 23. Vid intrång i byggnadsminnesområdet måste dispens sökas från länsstyrelsen. Byn Nordrona har funnits sedan 1400-talet. Arsta, Bryggården och Knutby är andra gamla byar. Det område den planerade väglinjen går genom var förr i huvudsak utmarker. Nedre Bryggårdsgärdet är Väster Knutbys gamla åkrar. Längs den planerade väglinjen finns en rad fornlämningar. Direkt berörda är följande lämningar: Röjningsröseområdena är delvis kraftigt övertorvade och svåra att utskilja. Terrasserna vid Lommarskogsberget är möjligen en rest av en större förhistorisk boplats som förlorats i samband med att bebyggelsen vid Lännagatan och Vikingagatan tillkom. Gravfältet består av sex registrerade stensättningar. I gravfältets södra del påträffades vid den arkeologiska utredningen som gjordes i samband med vägutredningen 1997 en stensatt terrass som bedömdes som förhistorisk. Ny väg 276 berör byggnadsförbudsområde till skydd för kulturmiljö och landskapsbild kring Frötuna kyrka, se figur 24. Nr RAÄ 24 RAÄ 44:1 RAÄ 44:2 RAÄ 45 RAÄ 4 RAÄ 3 Typ av lämning Arsta bytomt Röjningsröseområde Röjningsröseområde Terrasser Gravfält Milsten Figur 23. Entrén till Nordrona
Figur 24. Natur- och kulturvärden, rekreation 35
36 4.6 REKREATION OCH FRILUFTS- LIV Vigelsjö är ett viktigt tätortsnära friluftsområde med motionsgård, elljusspår, camping och ridskola. Området är naturreservat. Från Vigelsjö gård utgår motionsspår som även fortsätter i dalgången mot Färsnaområdet. Förutom anlagda spår finns många stigar i Vigelsjöskogen. I skriften Norrtälje stad. Utvecklingsplan (Norrtälje kommun 2004) omnämns värdet av att attraktiva natur- och rekreationsområden finns i alla riktningar kring staden. Vikten av goda samband mellan staden och den omgivande naturen poängteras. Nedre Bryggårdsgärdet är idag ett viktigt närströvområde för boende i Sandkilen, Vigelsjö och Väster Knutby. Från Väster Knutby har man direkt tillgång till Vigelsjö naturreservat. Nordronaområdet och Lommarskogen är närrekreationsområde för boende i Grossgärdet. En badplats finns vid Lommaren i Vigelsjö. Kanotleden Sjuhundraleden går från Lommaren västerut till Finsta. Vid Vargheden finns en bollplan och kolonilotter. Längs Norrtäljeån finns möjlighet att fiska och mata fåglar. Den gamla banvallen i dalgången norr om Vingelbacke är ett viktigt rörelsestråk. Här går också en ridled. Roslagsleden går från Norrtäljeviken söderut mot Frötuna. Ny väg 276 korsar Roslagsleden som leds i koport under vägen. Dalgången norr om Vingelbacke berörs inte av projektet. 4.7 MÅLPUNKTER OCH RÖREL- SEMÖNSTER Nordronaområdet utvecklas för att ge plats åt utbildning och kunskapsintensiva verksamheter. Planering av komplettering med bostäder inom området pågår. Vid Arsta ligger ett värmeverk som man planerar att bygga ut. Längs Stockholmsvägen fram till Regementsgatan finns olika typer av verksamheter, bland annat bilförsäljning. I Grossgärdet ligger förskolan Paletten. Förskolan använder skogsområdet mellan parkeringarna vid Kaserngatan, värmeverket och Regementsgatan för lek och naturstudier. Vid Esplanaden ligger Norrtälje sjukhus som är ett avancerat akutsjukhus med omkring 100 000 patientbesök om året. Vid Vigelsjövägen ligger Vigelsjöskolan och förskolan Vigelsjöstugan. Vigelsjöskolan är lågstadium. Moränkullen vid Vigelsjöskolan är en viktig naturlekplats för barnen i området. Längre västerut, vid Lommaren, ligger Lommarskolan som är mellan- och högstadium. Inom ramen för arbetsplanen har en särskild studie av röreslemönster längs och tvärs den studerade vägkorridoren gjorts. Rörelsestråken redovisas på kartan intill, figur 25.
Figur 25. Markanvändning och rörelsemönster 37
38 4.8 BOENDE NÄRMILJÖ Det område som studeras har funnits med som vägreservat i planeringen sedan 1940- talet. På den tiden låg reservatet utanför staden, men sedan dess har nya bostadsområden väster om stadskärnan vuxit fram i Sandkilen, Vigelsjö och Väster Knutby. Andra bostadsområden nära det utlagda vägreservatet är västra delarna av Grossgärdet och Vingelbacke. I och med att bebyggelse vuxit fram på var sida om det gamla vägreservatet över Nedre Bryggårdsgärdet har reservatet och ett område utanför reservatet kommit att utvecklas till ett naturparksområde som används flitigt för bland annat promenader. Väster om vägreservatet ligger ett kolonilottområde. Vid Vigelsjöskolan ligger en moränkulle som används som pulkabacke på vintern. 4.9 VATTEN 4.9.1 Vattenförsörjning Projektet berör inga skyddsområden för vattentäkt. Närmsta vattenverk ligger norr om Vingelbacke när sjön Ludden. 4.9.2 Ytvatten De vattenområden som berörs av aktuella vägsträckningar är Norrtäljeån och sjön Ludden. Norrtäljeån har länets tredje största avrinningsområde på 354 kvadratkilometer. Medelvattenföringen är 7,6 kubikmeter per sekund. Markanvändningen inom avrinningsområdet utgörs till 62 procent av skog, 27 procent öppen mark, sju procent sjöyta och två procent hårdgjorda ytor. Sista sträckan före utloppet i havet rinner ån genom Norrtälje stad. Ån tar emot vatten från en stor andel hårdgjorda ytor på sträckan genom staden. Ån har i dag förhöjda halter av närsalter. Norrtäljeån är klassad som ett ekologiskt särskilt känsligt området i gällande översiktsplan för Norrtälje kommun och där ska naturvårdsintressena särskilt beaktas vid förändringsåtgärder. Den norra delen av befintlig väg 76 avvattnas mot Ludden. Vattnet i sjön Ludden rinner vidare till Lommaren och Norrtäljeån. 4.9.3 Grundvatten Grundvattnet står relativt nära markytan vid den södra anslutningen och kring bland annat Norrtäljeån. Norrtälje sjukhus har en reservvattentäkt (en borrad brunn, 80 m djup) under hus 19 inom sjukhusområdet. reservvattentäkten är enbart till för sjukhusets bruk. I Vingelbacke finns ett antal enskilda brunnnar. Vingelbacke är anslutet till kommunalt vatten. De enskilda brunnarna används inte för hushållsvatten. 4.9.4 Dagvatten Norrtälje kommun har under de senaste åren genomfört åtgärder för en ekologisk anpassning av dagvattenhanteringen. Dammanläggningarna i Vigelsjö ligger inom det område som berörs av den nu aktuella vägombyggnaden, se figur 26. Anläggningarna i Vigelsjö ligger i ett område mellan Vigelsjöskolan och Norrtäljeån. Vatten till anläggningarna rinner från områdena väster om Norrtäljes stadskärna och norr om Norrtäljeån. Reningen av dagvattnet sker i flera steg med grovavskiljning, oljeavskiljning, sedimentering och en översilningsyta. Det finns också en damm strax söder om Norrtäljeån. Denna damm har en utformning som gör det svårt att kontrollera in- och utgående vatten.