Rapport Statsbudgetens utfall 2010:9
ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som PDF och beställas från www.esv.se. Word-format kan tillhandahållas via Publikationsservice. För statligt anställda är ESV:s publikationer kostnadsfria, övriga debiteras. Datum: 2010-03-15 Dnr: 49-229/2010 ESV-nr: 2010:9 Copyright: ESV Rapportansvarig: Eva Engberg och Jonas Larsson
Förord Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) överlämnar årligen Statsbudgetens utfall till regeringen omkring den 15 mars. Till grund för redovisningen ligger statsredovisningen med uppgifter från riksdagen, regeringen och myndigheterna. ESV svarar för statsredovisningen inklusive sammanställning och analys. Samtidigt överlämnas underlaget till Årsredovisning för staten. I detta ärende har tf generaldirektör Mats Wikström beslutat. Experten Eva Engberg och utredaren Jonas Larsson har varit föredragande. I den slutgiltiga handläggningen har också biträdande avdelningschefen Ingemar Härneskog, experterna Svante Hellman och Mikael Marelius samt utredarna Christina Bergström, Elisabeth Eklund- Perntz, Niklas Halén, Jörgen Hansson, Joakim Lundgren och Dordi Rasmusson deltagit. 3
INNEHÅLL Innehåll 1 Sammanfattning... 6 2 Inledning... 7 3 Statsbudgetens saldo m.m.... 8 3.1 Statsbudgetens saldo... 8 3.2 Statsbudgeten 2008 och... 10 3.3 Utgiftstak för staten... 11 3.4 Underliggande saldo och engångseffekter... 12 4 Statsbudgetens inkomster... 16 4.1 Skatter m.m.... 16 4.2 Övriga inkomster... 23 5 Statsbudgetens utgifter... 34 5.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut... 34 5.2 Statsbudgetens utgifter m.m... 36 5.3 Indragningar... 39 5.4 Överskridanden... 40 5.5 Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning... 43 6 per utgiftsområde... 48 6.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse... 48 6.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning... 49 6.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution... 50 6.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet... 51 6.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan... 52 6.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap... 53 6.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd... 54 6.8 Utgiftsområde 8 Migration... 55 6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 56 6.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp... 57 6.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom... 59 6.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn... 60 6.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet... 61 6.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv... 61 6.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd... 63 6.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning... 64 6.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid... 67 6.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik... 68 6.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling... 69 6.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård... 70 6.21 Utgiftsområde 21 Energi... 71 6.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer... 73 6.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar... 74 4
Innehåll 6.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv... 75 6.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner... 76 6.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m... 77 6.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen... 80 6.28 Förändring av anslagsbehållningar... 80 6.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning... 83 6.30 Kassamässig korrigering... 86 6.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten... 88 6.32 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten... 90 6.33 Bemyndiganden... 105 Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens inkomster 2007- Bilaga 2 Specifikation av statsbudgetens utgifter Bilaga 3 Specifikation av bemyndiganden 5
SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning Statsbudgetens saldo blev ett underskott på 176 137 miljoner kronor. I den ursprungliga statsbudgeten beräknades ett överskott på 57 937. Saldot blev således 234 074 miljoner kronor sämre än beräknat. Statsbudgetens inkomster blev 127 276 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Statsbudgetens utgifter m.m. blev 106 797 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 67 654 miljoner kronor högre. Taket för statens utgifter underskreds med 24 391 miljoner kronor. Utgiftstaket för staten uppgick till 989 000 miljoner kronor för enligt riksdagens beslut. De statliga utgifter, som omfattades av utgiftstaket, uppgick till 964 609 miljoner kronor. 6
INLEDNING 2 Inledning Statsbudgetens utfall överlämnas till regeringen och publiceras på ESV:s webbplats den 15 mars 2010. Det bygger på myndigheternas slutliga rapportering till statsredovisningen vid ESV. Statsbudgetens utfall ingår efter beredning i Regeringskansliet i Årsredovisning för staten, som regeringen överlämnar till riksdagen i mitten av april. ESV planerar att publicera kompletterande information om statsbudgeten m.m. i Tidsserier, statsbudgeten i juni 2010. Denna publikation ingår i Sveriges officiella statistik. 7
STATSBUDGETENS SALDO M.M. 3 Statsbudgetens saldo m.m. Statsbudgeten ska enligt 16 lagen (1996:1059) om statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. 3.1 Statsbudgetens saldo Budgetsaldot uppgick till drygt -176 miljarder kronor (tabell 1). I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till knappt 58 miljarder kronor. et blev därmed 234 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Inkomsterna beräknades i statsbudgeten uppgå till nästan 837 miljarder kronor. Det slutliga utfallet blev knappt 710 miljarder kronor, således 127 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen förklaras främst av att Skatter m.m. underskred beräkningen i statsbudgeten med 80 miljarder kronor. Intäkten av Skatt på kapital beräknades i statsbudgeten uppgå till 188 miljarder kronor för. et blev 151 miljarder kronor, dvs. 37 miljarder kronor lägre. Direkta skatter på arbete blev 19 miljarder lägre än beräknat i statsbudgeten. Tabell 1 Statsbudgetens utfall Miljoner kronor Statsbudget 1 Tilläggsbudget statsbudget Totala inkomster 836 812 709 536-127 276 Skatter m.m. 786 233 705 783-80 450 Övriga inkomster 50 579 3 753-46 826 Totala utgifter 778 876 39 143 885 673 106 797 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 732 577 39 143 744 807 12 230 Statsskuldsräntor m.m. 33 871 36 463 2 592 Riksgäldskontorets nettoutlåning 11 036 104 674 93 638 Kassamässig korrigering 1 392-270 -1 662 Budgetsaldo 57 937-176 137-234 074 1 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2008, exkl. tilläggsbudget. I beloppet för utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. ingår beräknad förändring av anslagsbehållningar, -2 371 miljoner kronor. Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter som är hänförliga till, beräknas bli 65 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Förklaringen till att de kassamässiga skatteinkomsterna avviker mer från statsbudgeten än skatteintäkterna 8
Statsbudgetens saldo m.m. är att skatteinbetalningarna till betydande del görs i efterhand, dvs. vid en senare tidpunkt än redovisningen av intäkterna. Framförallt gäller detta skatt på kapital. Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 886 miljarder kronor, vilket är 107 miljarder kronor högre än den ursprungligen fastställda statsbudgeten. Det beror framförallt på att Riksbanken lånat motsvarande 95 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven, vilket påverkar Riksgäldskontorets nettoutlåning. På tilläggsbudget anvisades 39 miljarder kronor varav 14 miljarder kronor avsåg bidrag till att upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i kommunsektorn och dämpa nedgången i sysselsättningen i sektorn samt 10 miljarder kronor i bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med anledning av ökad arbetslöshet. För avgiften till Europeiska gemenskapen anvisades ytterligare 4 miljarder kronor, framför allt på grund av den kraftiga försvagningen av den svenska kronan i förhållande till euron. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 68 miljarder kronor högre. Lägre utgifter än totalt anvisat uppvisas på arbetsmarknadsområdet med 8 miljarder kronor, framförallt för att andelen arbetslösa som fick ersättning blev lägre än beräknat. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering blev 3 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Både antalet sjukpenningdagar och ersättning per dag blev lägre än beräknat. Avgiften till EU blev 5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades. Detta beror delvis på att Sveriges tullintäkter blev mindre jämfört med tidigare beräkningar. Ytterligare orsaker är att Sveriges BNI och mervärdesskattebas beräknas blir lägre jämfört med tidigare prognoser. Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 12 miljarder kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det utgiftsområde som visade högre utgifter än vad som beräknades i statsbudgeten var framför allt utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, där utgifterna är 15 miljarder kronor högre. Detta förklaras främst av det ovan nämnda tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och landsting. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppvisade 5 miljarder kronor högre utgifter än vad som anvisats på statsbudgeten vilket beror på ökad arbetslöshet och ökat antal företag som satts i konkurs. Lägre utgifter än anvisat i statsbudgeten blev det främst inom ovan nämnda utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp med 4 miljarder kronor och inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beredskap med 3 miljarder kronor. Orsaken till lägre utgifter inom försvaret är dels ett planerat sparande från till 2010 och 2011, dels att reserver inte behövt utnyttjas. 9
STATSBUDGETENS SALDO M.M. Dessutom har vissa resurser, t.ex. transport- och drivskostnader samt löner, blivit billigare när det gäller de internationella insatserna. 3.2 Statsbudgeten 2008 och I tabell 2 redovisas statsbudgetens utfall för 2008 och. Statsbudgeten visar ett underskott på 176 miljarder kronor jämfört med ett överskott på 135 miljarder kronor 2008, en försämring med 311 miljarder kronor. Tabell 2 Statsbudgetens utfall 2008- Miljoner kronor 2008 2008 Totala inkomster 709 536 901 274-191 738 Skatter m.m. 705 783 808 730-102 947 Övriga inkomster 3 753 92 545-88 792 Totala utgifter 885 673 766 076 119 597 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 744 807 742 057 2 750 Statsskuldsräntor m.m. 36 463 48 206-11 743 Riksgäldskontorets nettoutlåning 104 674-27 901 132 574 Kassamässig korrigering -270 3 713-3 983 Budgetsaldo -176 137 135 199-311 336 Statsbudgetens inkomster minskade med 192 miljarder kronor (21,3 procent) mellan 2008 och. Skatter m.m. minskade med 103 miljarder kronor. Direkta skatter på arbete beräknas minska med 14 miljarder kronor (2,8 procent) och Indirekta skatter på arbete med 19 miljarder kronor (4,6 procent). Inkomster av Skatt på kapital beräknas minska med 12,5 miljarder kronor (7,7 procent). Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas öka med 4 miljarder kronor (1,1 procent). Övriga inkomster minskade med 89 miljarder kronor jämfört med 2008. Det beror främst på att Inkomster av försåld egendom minskade med 76 miljarder kronor. Under 2008 avsåg 50 miljarder kronor försäljningen av Vin & Sprit AB och 25 miljarder kronor försäljningen av statens aktier i Vasakronan AB. Statsbudgetens utgifter ökade med 120 miljarder kronor (15,6 procent) mellan 2008 och. Utgifterna för utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med knappt 3 miljarder kronor (0,4 procent). De största ökningarna var framförallt inom fem utgiftsområden som tillsammans har ökningar på 45 miljarder kronor. Tre 10
Statsbudgetens saldo m.m. utgiftsområden står för de största minskningarna som tillsammans är 39 miljarder kronor. Inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev utgifterna 17 miljarder kronor högre (26,0 procent). Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 13 miljarder (26,9 procent). Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ökade med 6 miljarder (5,1 procent), utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade med 5 miljarder kronor (10,6 procent) och utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 4 miljarder kronor (7,4 procent). Utgiftsområde 22 Kommunikationer minskade med 21 miljarder kronor (34,0 procent), utgiftsområde 24 Näringsliv minskade med 6 miljarder kronor (48,5 procent) och utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen minskade med 12 miljarder kronor (39,1 procent). Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade med 133 miljarder kronor samtidigt som posten Kassamässig korrigering minskade med 4 miljarder kronor. Nettoutlåningen ökade framför allt till följd av utlåning till Riksbanken med 95 miljarder kronor. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade med 12 miljarder kronor (24,4 procent). Minskningen förklaras främst av att det tillfälliga anslaget Tillskott till stabilitetsfonden hade ett utfall på 15 miljarder kronor 2008. Ett nytt tillfälligt anslag Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning medförde dock en ökning av utgifter med 5 miljarder kronor. 3.3 Utgiftstak för staten Det statliga utgiftstaket för fastställdes till 989 000 miljoner kronor av riksdagen. Samtliga utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas av utgiftstaket. I de takbegränsade utgifterna ingår även utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 964 609 miljoner kronor. Det innebär att det statliga utgiftstaket underskreds med 24 391 miljoner kronor. År 2008 underskreds taket med 13 557 miljoner kronor. Tabell 3 Takbegränsade utgifter Miljoner kronor SB Skillnad 2008 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 732 577 744 807 12 230 742 057 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 220 749 219 802-947 201 386 Takbegränsade utgifter 953 326 964 609 11 283 943 443 Marginal till utgiftstaket 35 674 24 391-11 283 13 557 Utgiftstak 989 000 989 000 957 000 11
STATSBUDGETENS SALDO M.M. 3.4 Underliggande saldo och engångseffekter Underliggande saldo 1990 Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär. Förekomsten av sådana poster försvårar analysen över tiden. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen. I detta avsnitt identifieras större poster av denna typ för och 2008 (se tabell 5). De största engångseffekterna för kommenteras. I figuren nedan visas faktiskt och underliggande saldo för perioden 1990. Justeringar har även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper för ökad jämförbarhet mellan åren. Diagram 1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990- Miljarder kronor 150 100 50 0-50 -100-150 -200-250 -300 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 Miljarder kronor 150 100 50 0-50 -100-150 -200-250 -300 Underliggande s aldo F aktis kt s aldo Såväl det faktiska som det underliggande saldot visade betydande underskott. Det faktiska saldot vände från ett rekordstort överskott 2008 till ett underskott i samma storleksordning som under krisåren i början av 1990-talet. Detta omslag berodde emellertid till stor del på olika engångseffekter. År 2008 tillfördes statsbudgeten stora inkomster av aktieförsäljningar (främst från Vin & Sprit och Vasakronan) medan den belastades med tillfälliga utgifter till följd av insatser mot finanskrisen (främst utlåning till Riksbanken). Även rensat för engångseffekter försvagades dock saldot, framför allt som en följd av den kraftiga konjunkturnedgången. 12
Statsbudgetens saldo m.m. Tabell 4 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990 Miljoner kronor 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Faktiskt saldo 1-19 420-81 405-161 066-249 955-184 869-138 552-21 002-6 228 9 662 81 956 Underliggande saldo -19 875-77 709-155 276-228 057-208 342-165 369-109 481-59 093-19 955 9 937 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Faktiskt saldo 101 932 38 747 3 489-46 552-50 513 14 054 18 373 103 210 135 199-176 137 Underliggande saldo 5 708 2 054-25 907-64 953-57 608-9 776 20 439 84 283 64 880-70 863 1 Fr.o.m. 1997 löper statsbudgeten per kalenderår. Från samma år tillämpas ett nytt saldobegrepp som är identiskt med statens lånebehov. För tidigare år redovisas här därför statens lånebehov per kalenderår. Lånebehovet har dessutom justerats för åren 1990-1993 i enlighet med dess nuvarande definition. Engångseffekter Engångseffekterna beräknas totalt påverka saldot negativt med 105 274 miljoner kronor. År 2008 var engångseffekterna positiva och uppgick till 70 319 miljoner kronor. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men det förekommer år som de totalt sett är negativa. Genomsnittet för engångseffekternas årliga påverkan sedan 1990 är 27 000 miljoner kronor. Större poster under kommenteras i detta avsnitt. Den största engångseffekten under avser lån till Riksbanken, som uppgick till 95 252 miljoner kronor. Riksbanken lånade i Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven efter olika insatser under den finansiella krisen. Lånet kommer att återbetalas när Riksbanken avvecklat de åtgärder som gjorts med anledning av finanskrisen. Under utbetalade Riksgäldskontoret också 874 miljoner kronor avseende en mindre del av ett beslutat lån till Island. För att stärka det finansiella systemet i Sverige inrättades 2008 en så kallad stabilitetsfond för stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Fonden tillfördes anslags på 15 000 miljoner kronor. Våren finansierade stabilitetsfonden kapitaltillskott till Nordea om 5 610 miljoner kronor vid den nyemission bolaget då genomförde. Vidare erhöll fonden under en del av köpeskillingen, 1 227 miljoner kronor, från försäljning av aktier i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB vilka Riksgäldskontoret övertog 2008. Ett nytt system för EU-ländernas avgifter genomfördes med retroaktiv verkan från 2007. Enligt det nya systemet får Sverige varaktigt en rabatt på EU-avgiften. Det uppstod därmed negativa engångseffekter för saldot 2007 och 2008 medan en motsvarande positiv effekt uppstod, på sammanlagt 6 542 miljoner kronor. 13
STATSBUDGETENS SALDO M.M. Negativa engångseffekter på utgiftssidan uppstod genom beslut om kapitaltillskott till SAS på 1 298 miljoner kronor och genom att ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting för 2010 på 13 000 miljoner kronor utbetalades i förtid i december. Stödet har med andra ord periodiserats till det år det avser. Momsreglerna för byggtjänster ändrades från 2008 så att debitering (och betalning) numera sker löpande under byggtiden, i stället för vid färdigställandet. Detta bedöms ha inneburit en positiv engångseffekt för inkomsterna på 2 000 miljoner kronor för (och 8 000 miljoner kronor för 2008). Extra utdelningar från statliga aktier betraktas också som engångsvisa inkomster för staten. Affärsverket Svenska kraftnät gjorde under en extra aktieutdelning på 650 miljoner kronor med anledning av försäljning av ett intressebolag. Vidare gjorde Posten AB en stor utdelning till staten i samband med samgåendet med Post Danmark, varav 800 miljoner kronor bedöms som extrautdelning. Slutligen gjorde Preaktio AB en utdelning på 2 901 miljoner kronor, vilken avsåg inkomsterna vid statens försäljning av aktieinnehavet i Beam Global Spirits & Wines (innehades tidigare av Vin & Sprit). En del av ålderspensionsavgiften inbetalas som premiepensionsavgift till ett konto i Riksgäldskontoret. När pensionsrätten fastställts förs insatta till individuella konton. Inbetalningarna av premiepensions uppgick under till 29 223 miljoner kronor och utbetalningarna till 30 261 miljoner kronor. Den årliga utbetalningen av premiepensions görs, med ett års eftersläpning, i december månad. In- och utflödena av PPM- inkluderar räntor samt regleringar avseende tidigare år, vilka kan variera relativt kraftigt mellan åren. 14
Statsbudgetens saldo m.m. Tabell 5 Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo och 2008 Miljoner kronor Poster 2008 Anslag -7 756-51 529 EU-avgift, försenad rabatt 6 542-3 230 Kapitaltillskott till SAS -1 298 Förtida utbetalning av stöd till kommuner och landsting -13 000 Extraamortering, Väg- och Banverkets RGK-lån -25 299 Tillskott till stabilitetsfonden -15 000 Kapitaltillskott till Svensk Exportkredit och Almi -5 000 Kapitaltillskott till Fouriertransform (FoU-bolag fordonsklustret) -3 000 Inkomsttitlar 6 351 87 534 Löpande momsbetalning byggtjänster 2 000 8 000 Förlängd redovisningsperiod moms -6 000 Återförda uppskov av realisationsvinster, skatteeffekt 1 800 Utdelning Preaktio (avseende Beam Global Spirits & Wine) 2 901 Affärsverket svenska kraftnät, extra utdelning 650 Posten, extra utdelning 800 Stattum, extra utdelning 570 Systembolaget, inleverans av realisationsvinst 573 TeliaSonera, extra utdelning 3 685 Venantius, aktieutdelning 300 OMX, aktieförsäljning 2 115 Vin & Sprit, aktieförsäljning inkl. ränteinkomst 49 784 Vasakronan, aktieförsäljning inkl. ränteinkomst 24 608 Auktionslikvid vid försäljning av 4G-tillstånd 2 099 Kassamässig korrigering -1 392-824 Venantius, återbetalning av övertaget lån -1 392-824 Riksgäldskontorets nettoutlåning -102 477 35 138 Premiepensions, inbetalning 29 223 29 239 Premiepensions, utbetalning -30 261-28 606 Tillskott från anslag till stabilitetsfonden 15 000 Carnegie (stabilitetsfonden) 1 227-2 255 Kapitaltillskott till Nordea (stabilitetsfonden) -5 610 Insättningsgarantin 4-39 Kärnavfallsfonden 566 42 Lån till Island -874 Lån till Riksbanken -95 252 Bidrag till Vägverket för Norra Länken, Stockholm -56-603 Extraamortering av lån, Väg- och Banverket 25 299 Omfinansiering av infrastrukturlån Stockholm/Göteborg -3 595 Övrigt, netto -1 444 656 Totala engångseffekter m.m. -105 274 70 319 15
STATSBUDGETENS INKOMSTER 4 Statsbudgetens inkomster Skatter redovisas mot inkomsttitel det år till vilket intäkten hänför sig. Vid inkomstberäkningen görs emellertid en justering för bl.a. uppbörds- och betalningsförskjutningar så att redovisningen av summan av skatterna blir kassamässig. En fullständig redovisning av statsbudgetens samtliga inkomsttitlar finns i bilaga 1. 4.1 Skatter m.m. Tabell 6 Skatter m.m. Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop. 2008 2008 1100 Direkta skatter på arbete 483,5 497,5-19,0-6,0 1200 Indirekta skatter på arbete 391,4 410,2-13,6 3,1 1300 Skatt på kapital 151,0 163,5-36,8-27,2 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 417,5 412,8-14,3-11,3 1500 Skatt på import 5,2 5,9-1,2-0,4 1600 Restförda och övriga skatter -4,0-3,8 0,0-1,4 1700 Avgående poster, skatter till EU -6,8-7,3 1,,4 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -705,9-692,5 19,0 5,7 = Statens skatteintäkter 731,9 786,2-64,8-37,2 1900 Periodiseringar -26,1 22,5-15,6 36,6 1000 Skatter m.m. 705,8 808,7-80,4-0,6 Anm: I statens skatteintäkter ingår 1100-1800. I tabellerna för skatterna jämförs det nu beräknade utfallet med beräkningarna i budgetpropositionen för. I denna redovisas beräkningar för både 2008 och. Inkomsterna under inkomsttypen Skatter m.m. uppgick till 705,8 miljarder kronor under, vilket är 80,4 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2008. För blev Skatter m.m. 102,9 miljarder kronor (12,7 procent) lägre än 2008. De lägre skatterna beror på det försämrade konjunkturläget och den finansiella krisen. 1100 1200 Skatt på arbete För inkomståret beräknas intäkten av Direkta skatter på arbete uppgå till 483,5 miljarder kronor. Det är 19,0 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Det beror främst på att lönesummans utveckling nu beräknas bli 0,4 procent jämfört med 3,9 procent i den ursprungliga statsbudgeten. 16
Statsbudgetens inkomster Tabell 7 Skatt på arbete Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop. 2008 2008 1100 Direkta skatter på arbete 483,5 497,5-19,0-6,0 1111 Statlig inkomstskatt 41,5 48,0-2,3-2,7 1115 Kommunal inkomstskatt 513,5 503,4-12,5-4,6 1121 Allmän pensionsavgift 86,8 85,2-2,5-0,5 1131 Artistskatt 0,1 0,1 0,,0 1140 Skattereduktioner -158,4-139,2-1,7 1,8 1200 Indirekta skatter på arbete 391,4 410,2-13,6 3,1 1210 Arbetsgivaravgifter 393,3 404,0-16,7-3,6 1220 Särskild sjukförsäkringsavgift 0,,,,0 1240 Egenavgifter 11,9 12,0-0,5-0,9 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -25,8-25,5 0,8 0,2 1270 Särskild löneskatt 32,4 32,6 0,2 0,4 1280 Nedsättningar -21,2-14,1 2,7 7,0 1290 Tjänstegruppliv 0,9 1,2-0,1 0,1 Skatt på arbete 875,0 907,7-32,5-2,9 Intäkten av Statlig inkomstskatt (före skattereduktioner) beräknas bli 41,5 miljarder kronor för inkomståret, vilket är 2,3 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Intäkten av Kommunal inkomstskatt beräknas uppgå till 513,5 miljarder kronor. Det är en minskning med 12,5 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten. Den kommunala skatten betalas ut till kommunerna. Indirekta skatter på arbete beräknas uppgå till 391,4 miljarder kronor, vilket är 13,6 miljarder kronor lägre vad som beräknades i statsbudgeten. Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. De beräknas bli 393,3 miljarder kronor för inkomståret, vilket är en minskning med 16,7 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten. Det huvudsakliga skälet är att lönesummans utveckling har blivit lägre jämfört med beräkningarna i statsbudgeten. För beräknas Skatt på arbete vara 32,7 miljarder kronor (3,6 procent) lägre än 2008. Direkta skatter på arbete väntas minska med 13,9 miljarder kronor (2,8 procent). Detta beror främst på att Skattereduktioner, som minskar intäkterna från direkta skatter, beräknas öka med 19,2 miljarder och beror främst på det tredje steget i jobbskatteavdraget. Kommunal inkomstskatt ökar med 10,1 miljarder mellan åren medan Statlig inkomstskatt minskar med 6,5 miljarder kronor. För höjdes den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt till 367 600 kronor. Detta innebär att färre inkomsttagare betalar statlig inkomstskatt jämfört med år 2008. 17
STATSBUDGETENS INKOMSTER Indirekta skatter på arbete beräknas minska med 18,8 miljarder kronor (4,6 procent) jämfört med 2008. Anledningen är den svaga utvecklingen av lönesumman i kombination med en sänkning av arbetsgivaravgiften från 32,42 procent till 31,42 procent. Vidare har halveringen av arbetsgivaravgiften för ungdomar 19-24 år som infördes 2007, utvidgats till ålderintervallet 18-26 år. 1300 Skatt på kapital Intäkten av Skatt på kapital beräknas uppgå till 151,0 miljarder kronor för. Det är en minskning med 36,8 miljarder kronor jämfört med beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Intäkten av Skatt på kapital, hushåll beräknas uppgå till 22,2 miljarder kronor under inkomståret. Det är 4,5 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten och beror på att vinster från aktie- och bostadsförsäljningar beräknas bli lägre än vad som antogs i statsbudgeten. Intäkten av Skatt på företagsvinster beräknas bli 78,7 miljarder kronor för inkomståret, vilket är 27,4 miljarder lägre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror på att företagens vinster beräknas ha blivit lägre än vad som antogs i statsbudgeten. För beräknas skatterna på kapital bli 12,5 miljarder kronor (7,7 procent) lägre än 2008. Tabell 8 Skatt på kapital Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop. 2008 2008 1310 Skatt på kapital, hushåll 22,2 26,3-4,5-1,4 1320 Skatt på företagsvinster 78,7 83,0-27,4-25,8 1330 Kupongskatt 3,1 5,5-3,1 0,5 1340 Avkastningsskatt 14,0 15,2-0,8-1,4 1350 Fastighetskatt 24,9 24,,8 1,5 1360 Stämpelskatt 8,1 9,4-1,8-0,5 1370 Förmögenhetsskatt 0,,,,0 1380 Arvs och gåvoskatt 0,,,,0 1300 Skatt på kapital 151,0 163,5-36,8-27,2 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt samt skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter. 18
Statsbudgetens inkomster Tabell 9 Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall budgetprop. 2008 2008 1410 Mervärdesskatt, hushåll 301,8 300,3-12,0-7,0 1421 Skatt på tobak 10,6 9,9 0,1-1,4 1422 Skatt på etylalkohol 4,4 4,2 0,2 0,0 1423 Skatt på vin 4,3 3,9 0,4 0,2 1424 Skatt på mellanklassprodukter 0,2 0,2 0,,0 1425 Skatt på öl 3,3 3,1 0,3 0,0 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak 0,,,,0 1430 Energiskatt 40,1 38,8-0,4-1,3 1440 Koldioxidskatt 26,1 25,7-2,2-1,2 1450 Övriga skatter på energi och miljö 4,2 5,1-1,3-0,3 1470 Skatt på vägtrafik 16,4 16,,,4 1480 Övriga skatter 6,3 5,6 0,6-0,6 Summa 417,5 412,8-14,3-11,3 Nettointäkten av Skatt på varor och tjänster beräknas uppgå till 417,5 miljarder kronor, vilket är 14,3 miljarder kronor (3,3 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Av skillnaden hänför sig -12,0 miljarder kronor till Mervärdesskatt, -2,2 miljarder kronor till Koldioxidskatt och -0,4 miljarder kronor till Energiskatt. 1411 Mervärdesskatt På inkomsttiteln 1411 Mervärdesskatt redovisas ett netto av intäkter och kostnader. Intäkterna består till största delen av debiterad mervärdesskatt för företag, för vilka den utgående mervärdesskatten överstiger den ingående. Kostnaderna består främst av debiterad mervärdesskatt att återbetala till företag där den ingående mervärdesskatten överstiger den utgående. Det senare är aktuellt t.ex. vid export, eftersom mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av varor till andra länder. På inkomsttiteln 1412 Skattelättnad för vissa byggtjänster redovisas nedsättning av skatt vid byggande av student- och äldrebostäder. Intäkterna av Mervärdesskatt (1411) beräknas uppgå till 301,8 miljarder kronor, vilket är 12,0 miljarder kronor (4,0 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser beräknas ha ökat med 1,3 procent mellan och 2008, vilket är 3,6 procentenheter lägre än vad som förutsattes vid beräkningen till statsbudgeten. Nettointäkten av mervärdesskatt beräknas öka med 1,5 miljarder kronor (0,5 procent) jämfört med 2008. Förutom hushållens konsumtionsutgifter påverkas mervärdesskatten främst av statens och kommunsektorns förbrukning och investeringar. I diagram 2 åskådliggörs 19
STATSBUDGETENS INKOMSTER mervärdesskatten fördelad på sektorer. I diagrammet ingår även mervärdesskatt på investeringar och förbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt. Dessa företag har ingen avdragsrätt för sin ingående mervärdesskatt och till följd av det belastar den implicit de tre sektorerna ovan. Staten och kommunerna bedriver även skattepliktig verksamhet och denna beläggs, liksom privat näringsverksamhet, med utgående mervärdesskatt, vilken slutligen belastar hushållens konsumtion. Diagram 2 Mervärdesskatt fördelad på sektorer 7% 12% Hushåll 81% Kommuner 12 % Organisationer 7% 81% 1420 Skatt på alkohol och tobak Intäkten på inkomsttiteln Skatt på tobak blev 10,6 miljarder kronor och var därmed 0,1 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Jämfört med 2008 ökade intäkten med 0,7 miljarder kronor (6,6 procent). Intäkterna av skatt på etylalkohol, vin, mellanklassprodukter och öl uppgick till 12,2 miljarder kronor och var därmed 0,9 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Under ökade intäkterna med 0,8 miljarder kronor (6,6 procent). 1430-1450 Skatt på energi och miljö Intäkterna av Skatt på energi och miljö uppgick till 70,4 miljarder kronor och var därmed 3,9 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Jämfört med 2008 ökade intäkterna med 0,8 miljarder kronor (1,0 procent). 20
Statsbudgetens inkomster Tabell 10 Skatt på energi och miljö Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop. 2008 2008 1430 Energiskatt 40,1 38,8-0,4-1,3 1431 Skatt på elektrisk kraft 19,9 19,1 0,0-0,2 1432 Energiskatt bensin 14,2 13,8-0,3-1,1 1433 Energiskatt oljeprodukter 5,9 5,9-0,7 0,0 1434 Energiskatt övrigt 0,1 0,1 0,,0 1440 Koldioxidskatt 26,1 25,7-2,2-1,2 1441 Koldioxidskatt bensin 11,3 11,,2-1,0 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter 13,5 13,6-2,3-0,1 1443 Koldioxidskatt övrigt 1,3 1,2-0,2-0,1 1450 Övriga skatter på energi och miljö 4,2 5,1-1,3-03 1451 Svavelskatt 0,,,0-0,1 1452 Skatt på råtallolja 0,,,,0 1453 Särskild skatt mot försurning 0,,1 0,,0 1454 Skatt på bekämpnings och gödsel 0,2 0,5-0,1 0,1 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 3,4 4,0-0,6 0,0 1456 Avfallsskatt 0,2 0,3-0,4-0,3 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen 0,1 0,1 0,,0 1458 Övriga skatter 0,2 0,2-0,1 0,0 1470 Skatt på vägtrafik I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkten av Fordonsskatt uppgick till 11,7 miljarder kronor och var därmed 0,3 miljarder kronor (2,6 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Intäkten ökade med 1,3 miljarder kronor (11,1 procent) jämfört med 2008. Trängselskatt uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket var som beräknat i statsbudgeten. Skatt på trafikförsäkringspremier uppgick till 3,0 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. 1480 Övriga skatter Övriga skatter består av överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 6,3 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. 1500 Skatt på import Skatt på import består av Tull samt Jordbrukstullar och sockeravgifter som tillsammans uppgick till 5,1 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Under var intäkterna 0,7 miljarder kronor lägre än 2008. 21
STATSBUDGETENS INKOMSTER 1600 Restförda och övriga skatter I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder. Restförda och övriga skatter beräknas uppgå till -4,0 miljarder kronor för, vilket överensstämmer med de ursprungliga beräkningarna i statsbudgeten Tabell 11 Restförda och övriga skatter Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall budgetprop. 2008 2008 1610 Restförda skatter -7,8-8,2 0,7-2,0 1620 Övriga skatter, hushåll 3,2 2,5 0,9 0,3 1630 Övriga skatter,företag -1,8 0,0-1,7 0,2 1640 Intäkter som förs till fonder 2,4 1,9 0,2 0,1 1600 Restförda och övriga skatter -4,0-3,8 0,0-1,4 1700 1900 Avgående poster och periodiseringar I inkomsthuvudgrupp 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter. I inkomsthuvudgrupp 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder. Tidigare redovisades även avgifter till premiepensionssystemet i denna inkomsthuvudgrupp. Dessa avgifter redovisas som en avgående post under inkomsthuvudgruppen Indirekta skatter på arbete. I inkomsthuvudgrupp 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar och betalningsförskjutningar och anstånd så att summan av skatterna blir kassamässig. 22
Statsbudgetens inkomster Tabell 12 Avgående poster och periodiseringar Miljarder kronor Prognos/ utfall Prognos/ utfall budgetprop. 2008 2008 1700 Avgående poster, skatter till EU -6,8-7,3 1,,4 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer -705,9-692,5 19,0 5,7 1811 Kommunala inkomstskatter -527,1-515,5 12,6 4,6 1812 Avgifter till AP-fonder -178,8-177,0 6,4 1,2 1900 Periodiseringar -26,1 22,5-15,6 36,6 1910 Uppbördförskjutningar -1,2 37,7 9,0 41,6 1920 Betalningsförskjutningar -20,4-16,3-21,4-6,2 1930 Anstånd -4,6 1,1-3,2 1,2 I statsbudgeten för beräknades Periodiseringarna uppgå till -10,5 miljarder kronor. De beräknas nu uppgå till -26,1 miljarder kronor. Skillnaden är således -15,6 miljarder kronor och avser främst betalningsförskjutningar gentemot kommuner och landsting. Betalningsförskjutningen utgörs av skillnaden mellan de skatteintäkter som hör till kommunsektorn och de utbetalningar av skatte som staten gör under kalenderåret till denna sektor. Under har staten betalat 20,4 miljarder kronor mer till framför allt kommunsektorn än vad motsvarande skatteintäkter för nu beräknas uppgå till. Detta är 21,4 miljarder kronor mer än vad som antogs i statsbudgeten. Orsaken är att när utbetalningarna beräknades i statsbudgeten så antogs lönesummans utveckling, och därmed skatteintäkterna, bli betydligt högre än vad den nu antas bli. 4.2 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna 7000 Avräkningar i anslutning till skattesystemet och 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. et för uppgick till totalt 3 753 miljoner kronor och var därmed 46 826 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2008. Skillnaden förklaras främst av att Inkomster av försåld egendom blev 49 898 miljoner kronor lägre än beräknat. 23
STATSBUDGETENS INKOMSTER Tabell 13 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor SB -SB 2008 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 101 48 115 1 014 52 964 3000 Inkomster av försåld egendom 500 102-49 898 76 519 4000 Återbetalning av lån 1 775 1 736-39 1 881 5000 Kalkylmässiga inkomster 8 608 8 912 304 8 700 6000 Bidrag m.m. från EU 11 128 11 682 555 11 036 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -67 933-66 808 1 125-56 163 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på -100 13 113-2 393 skattekonto Övriga inkomster 50 579 3 753-46 826 92 545 2000 Inkomster av statens verksamhet Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under denna inkomsttyp uppgick till 48 115 miljoner kronor för och var därmed 1 014 miljoner kronor (2,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. För blev Inkomster av statens verksamhet 4 894 miljoner kronor (9,2 procent) lägre än 2008. De lägre inkomsterna hänför sig till Aktieutdelning, som minskade med 5 541 miljoner kronor (22,5 procent) mellan åren. Övriga inkomster av statens verksamhet minskade med 1 663 miljoner kronor (64,4 procent) och Offentligrättsliga avgifter minskade med 1 372 miljoner kronor (11,3 procent). Tabell 14 Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor SB -SB 2008 2100 Rörelseöverskott 4 366 7 143 2 777 4 170 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 304 935 631 329 2300 Ränteinkomster 8 392 7 728-664 7 711 2400 Aktieutdelning 22 000 19 140-2 860 24 681 2500 Offentligrättsliga avgifter 10 318 10 762 445 12 134 2600 Försäljningsinkomster 155 84-71 157 2700 Böter m.m. 1 116 1 404 288 1 202 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet 450 917 467 2 580 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 101 48 115 1 014 52 964 24
Statsbudgetens inkomster 2100 Rörelseöverskott Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 7 143 miljoner kronor och var därmed 2 777 miljoner kronor (63,6 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 5 900 miljoner kronor, vilket är 2 300 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Under blev inkomsterna av Rörelseöverskott 2 973 miljoner kronor (71,3 procent) högre än 2008. Tabell 15 Rörelseöverskott Miljoner kronor SB -SB 2008 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 100 30-70 2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade 649 1 172 523 476 utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 17 17-1 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 25 25 94 2131 Riksbankens inlevererade överskott 3 600 5 900 2 300 3 600 Rörelseöverskott 4 366 7 143 2 777 4 170 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning Inkomsterna av Överskott av statens fastighetsförvaltning blev 935 miljoner kronor och var därmed 631 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Överskottet från Statens fastighetsverk uppgick till 806 miljoner kronor och består av inkomster från försäljningen av Vasakronan. Överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 129 miljoner kronor. Under blev Överskott av statens fastighetsförvaltning 606 miljoner kronor högre än 2008. 2300 Ränteinkomster et för inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster uppgick till 7 729 miljoner kronor för och var därmed 663 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 2 528 miljoner kronor, vilket är en minskning med 190 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till 4 991 miljoner kronor, vilket är 571 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. 25
STATSBUDGETENS INKOMSTER Ränteinkomster blev 18 miljoner kronor högre än 2008. Räntor på skattekonton m.m., netto minskade med 96 miljoner kronor och Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 blev 88 miljoner kronor högre. Tabell 16 Ränteinkomster Miljoner kronor SB -SB 2008 2320 Räntor på näringslån 2 0-2 0 2340 Räntor på studielån 5 632 5 052-580 4 971 2390 Övriga ränteinkomster 2 758 2 677-81 2 740 2300 Ränteinkomster 8 392 7 729-663 7 711 2400 Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till 19 140 miljoner kronor, vilket är 2 860 miljoner kronor (13 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bolagen betalade ut under, hänför sig till räkenskapsåret 2008. Utbetalda utdelningar under 2008 och redovisas i tabell 17. Från Posten AB utgick 1 400 miljoner kronor som extra utdelning enligt avtalet med danska posten efter samgåendet. En aktieförsäljning av aktieinnehav i det amerikanska spritföretaget BEAM Global Spirits har redovisats av Preaktio AB som en utdelning avseende 2 901 miljoner kronor. Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 3 014 miljoner kronor, vilket är en minskning med 3 683 miljoner kronor jämfört med 2008. Anledningen är att det gjordes en extra utdelning under 2008, men ej under. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 6 900 miljoner kronor. Efter avdrag för kompensation för stängningen av Barsebäck 2 (1 051 miljoner kronor) redovisades 5 849 miljoner kronor på denna inkomsttitel. Totalt minskade aktieutdelningarna med 5 541 miljoner kronor (22,5 procent) mellan 2008 och. 26
Statsbudgetens inkomster Tabell 17 Aktieutdelning 2008 och Miljoner kronor 2008 Skillnad Akademiska Hus 978 1 034-56 Apoteket omstrukturering AB 237 145 92 Bostadsgaranti AB 4-4 Civitas Holding (Vasakronan) 791-791 Green Cargo 85-85 Kasernen 4 4 0 Lernia AB 25-25 LKAB 2 800 2 000 800 Nordea 1 120 2 423-1 303 Nordiska investeringsbanken 89-89 OMX Posten AB 1 400 625 775 Preaktio AB 2 901 2 901 Rymdbolaget 6-6 SBAB 0 SJ 181 169 12 SKD-företagen AB 0 SOS Alarm 4 4 0 Specialfastigheter AB 310 350-40 Statens väg och baninvest AB Stattum 570-570 Sveaskog Holding AB 89 810-721 Svensk Bilprovning AB 3 3 0 Svenska Geologiska AB 0 Swedcarrier 100 400-300 Swedish Space Corp 0 TeliaSonera 3 014 6 697-3 683 Teracom 150 400-250 Vasallen Vattenfall AB 5 849 6 922-1 073 Venantius AB 300-300 Vin & Sprit AB 825-825 Summa 19 140 24 681-5 541 2500 Offentligrättsliga avgifter Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Offentligrättsliga avgifter uppgick till 10 762 miljoner kronor och var därmed 445 miljoner kronor (4,3 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Den största avvikelsen avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. et blev 7 381 miljoner kronor, vilket är 253 miljoner kronor högre än i statsbudgeten. Offentligrättsliga avgifter blev 1 372 miljoner kronor (11,3 procent) lägre än 2008. Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor har minskat med 1 560 miljoner kronor. Antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna har minskat med cirka 5000 sedan 27
STATSBUDGETENS INKOMSTER avgiften höjdes den 1 januari 2007. Avgifterna vid Kronofogdemyndigheterna ökade med 140 miljoner kronor. 2600 Försäljningsinkomster Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 84 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (45,7 procent) lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. För inkomsttiteln Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev utfallet 31 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda köper och lagrar Statens jordbruksverk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på en minskad försäljning av varor som lagrats. Under blev Försäljningsinkomster 73 miljoner kronor lägre än 2008. et för Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 71 miljoner kronor lägre. 2700 Böter m.m. et för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 404 miljoner kronor och var därmed 289 miljoner kronor (25,9 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. et för inkomsttiteln Bötes blev 978 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor högre än beräknat. I statsbudgeten beräknades Sanktionsavgifter m.m. uppgå till 50 miljoner kronor, medan utfallet uppgick 311 miljoner kronor. Inkomsterna av Böter m.m. blev 202 miljoner kronor (16,9 procent) högre än 2008. 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 917 miljoner kronor under och blev därmed 467 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statsbudgeten. Övriga inkomster minskade med 1 663 miljoner kronor jämfört med 2008. Anledningen är att Post- och telestyrelsen inlevererade en auktionslikvid på 2 099 miljoner kronor från försäljning av 4-G tillstånd. 3000 Inkomster av försåld egendom Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I statsbudgeten togs Inkomster av försåld egendom beräkningstekniskt upp med 500 miljoner kronor, medan utfallet uppgick till 102 miljoner kronor. 28
Statsbudgetens inkomster Inkomster av försåld egendom blev 76 417 miljoner kronor lägre än föregående. Under 2008 uppgick inkomsterna till 76 519 miljoner kronor, varav 49 784 miljoner kronor avsåg försäljningen av Vin & Sprit AB och 24 608 miljoner kronor avsåg försäljningen av statens aktier i Vasakronan AB. Tabell 18 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor SB -SB 2008 3000 Inkomster av försåld egendom 500 102-49 898 76 519 4000 Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick under året till 1 736 miljoner kronor och var därmed 39 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Återbetalning av övriga lån blev 6 miljoner kronor högre, medan Återbetalning av studie och Återbetalning av näringslån blev 38 miljoner kronor respektive 7 miljoner kronor lägre. Återbetalning av lån blev 145 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än 2008. Återbetalning av studie minskade med 100 miljoner kronor. Tabell 19 Återbetalning av lån Miljoner kronor SB -SB 2008 4100 Återbetalning av näringslån 15 8-7 14 4300 Återbetalning av studielån 1 713 1 674-38 1 774 4500 Återbetalning av övriga lån 47 54 6 93 4000 Återbetalning av lån 1 775 1 736-39 1 881 5000 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, vilka utgör merparten av inkomsterna. Inkomsterna uppgick till 8 912 miljoner kronor, vilket är 304 miljoner kronor (3,5 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. et för Statliga pensionsavgifter blev 8 375 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. et för inkomsttiteln Amorteringar på statskapital blev 537 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Kalkylmässiga inkomster blev 212 miljoner kronor (2,4 procent) högre än 2008. Statliga pensionsavgifter ökade med 187 miljoner kronor. 29
STATSBUDGETENS INKOMSTER Tabell 20 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor SB -SB 2008 5100 Avskrivningar och amorteringar 489 537 48 512 5120 Avskrivningar på fastigheter 485 537 52 512 5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 4-4 5200 Statliga pensionsavgifter 8 119 8 375 256 8 188 5000 Kalkylmässiga inkomster 8 608 8 912 304 8 700 5211 Statliga pensionsavgifter Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 8 375 miljoner kronor under. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 566 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 180 miljoner kronor under. Tabell 21 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor SB -SB 2008 Statlig tjänstepensionering 6 819 6 647 Särskild löneskatt på pensionskostnader 1 566 1 533 Statlig grupplivförsäkring 77 79 Premieskatt, gruppliv 60 60 Statlig personskadeförsäkring 42 55 Avdrag för administrationskostnader -180-177 Administration, personskadeförsäkring -9-9 Statliga pensionsavgifter 8 119 8 375 256 8 188 6000 Bidrag m.m. från EU Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG. Inkomsterna uppgick till 11 682 miljoner kronor och var därmed 555 miljoner kronor (5,0 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 9 191 miljoner kronor, vilket var 109 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. 6119 Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder blev 717 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det högre utfallet beror främst på positiva kursdifferenser till följd av kronans försvagning gentemot euron. Ersättningar för bidrag som Statens jordbruksverk betalat ut i förskott i kronor till bönderna, både rekvireras och betalas ut i euro från EU:s jordbruksfonder med viss eftersläpning. Skillnaden mellan vad 30