Bilaga: Beräkningsunderlag

Relevanta dokument
SAMHÄLLSEKONOMISKT VÄRDE AV BIOGAS

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Innehållsförteckning. Suzuki CNG. Fördelarna med att köra gasbil är många: CNG

Miljözoner för personbilar i Stockholm

Marknadsanalys av substrat till biogas

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Vass till biogas är det lönsamt?

VÄRDET AV DEN SKÅNSKA BIOGASEN En samhällsekonomisk analys av biogasens nyttor

Biogas och miljön fokus på transporter

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar

Biogaskunskaper på stan

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen Anders Mathiasson Energigas Sverige

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

BILAGA 1 Beräkningar och underlag

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

SAMHÄLLSEKONOMISKT VÄRDE AV BIOGAS. En studie av nyttan med biogas i Östergötland

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

FÖRSLAG TILL NATIONELL BIOGASSTRATEGI 2.0 APRIL 2018 KORTVERSION

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Workshop fossilfri fordonssektor

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Växjö Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

Jordbruk, biogas och klimat

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr!

Accelerera. för klimatet

Bonus-Malus ritar om kartan för nybilsmarknaden

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Heini-Marja Suvilehto

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Växjö Tabell 1

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Användarhandledning till Beräkningsmodell för effekter av transportplanering vid evenemang

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Avfallsplanering Dalarna. Uppföljning 2019

Lennart Östblom.

Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

PM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

Klimatinvesteringsprogrammet i Stockholms stad Stefan Johansson, Industriell Ekologi sjindeco@kth.se

VOLVO BI-FUEL EN UNIK LÖSNING FÖR GASDRIFT

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

TOTALT BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad

Alternativa bränslen i emissionslagstiftningen för fordon

Framtidens kretsloppsanläggning

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

Bonus-Malus ritar om kartan för nybilsmarknaden. Miljöbil, fossiloberoende, fossilfritt, klimatbonusbil vad betyder alla begrepp?

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

BIOGASSYS Detaljerad plan för utveckling av informationsmaterial. biogascentrat

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Fordon

BIL Sweden. Jessica Alenius

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

Transkript:

Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel... 3 Luftföroreningar... 3 Utsläpp från bussar... 3 Utsläpp från personbilar... 5 Utsläpp från lastbilar... 6 Resurshållning... 7 Rötrest... 7 Klimateffekter Klimateffekt fordonsgas Beräkningarna av klimatnytta bygger på följande utsläpp/utsläppsminskningar för bensin, diesel, naturgas samt biogas från i sammanhanget relevanta substrat. Tabell 1 : CO2-utsläpp från olika bränslen samt biogas med olika substrat. Källor: Energimyndigheten (2016) samt Börjesson et al (2013). Drivmedel och substrat g CO2-ekv/MJ Bensin 91,50 Diesel 83,80 Biogas från vall 4,80 Biogas från avloppsslam (-82%) 13,00 Biogas från hushållsavfall (-106%) -2,30 Biogas från gödsel (-122%) -20,00 Biogas från industriavfall ** -2,30 Biogas från slakteriavfall -15,80 Biogas från energigrödor och odlingsrester* 21,00 Övrigt 4,80

Den samhällsekonomiska besparingen - fordonsrelaterad Stern (0,6 ASEK 6 (1,14 ASEK 6 högre (3,5 SEK/kg CO 2e) SEK/kg CO 2e) SEK/kg CO 2e) Vi går från kostnad (med t) 84 626 593 160 790 527 493 655 125 Till kostnad (med gas) 15 800 478 30 020 908 92 169 454 Samhällsekonomisk besparing 68 826 115 130 769 619 401 485 672 Klimateffekt Industriell användning Emissionsfaktorer EmissionsFaktor (CO2) kg per MWh Gasol 234,36 Olja (medelvärde av eldningsolja 1 + 2-5) 270,828 Naturgas 205,272 Biogas (viktat medelvärde, substrat för Skåne) -7,5492 Samhällsekonomiskt värde Byter ut CO2- besparing (ton) (Stern 0,60 kr/kg CO2) (ASEK 6 1,14 kr/kg CO2) (ASEK 6 3,5 kr/kg CO2) Gasol -18 896-11 337 897 kr -21 542 005 kr -66 137 733 kr Olja -21 745-13 047 094 kr -24 789 479 kr -76 108 048 kr Naturgas -16 624-9 974 589 kr -18 951 719 kr -58 185 103 kr

Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel Mängd handelsgödsel (NPK 15/15/15) som skulle ersätta 13 460 kvävemängden från biogödsel (ton) Emissionsfaktor at plant gate, produktionsutsläpp (kg CO 2e/kg prod) 0,76 Utsläpp från NPK (ton CO2e) 10 229 Utsläppsminskning ersatt handelsgödsel (ton CO2e) (Stern 0,60 kr/kg CO2) (ASEK 6 1,14 kr/kg CO2) 6 137 578 11 661 397 35 802 536 (ASEK 6 3,5 kr/kg CO2) Luftföroreningar Värdet av minskade luftföroreningar är uträknat för partiklar (PM 2.5) samt kväveoxider (NO x) och dessutom uppdelat per bussar, personbilar och lastbilar. Värdet per utsläpp av partiklar (PM 2.5) bör, enligt ASEK 6, beräknas genom att multiplicera värdet per kg utsläpp med människors exponering. Det sistnämnda beräknas per tätort enligt följande formel: Exponering = 0,029 F v B 0,5 där F v är en s.k. ventilationsfaktor och B är tätortens befolkning. Ventilationsfaktorn är en siffra mellan 1 och 1,6 och beror på var i landet en ort befinner sig. Utsläpp från bussar Partikelutsläpp (PM) från bussar Befolkning i tätorten Ventilationsfaktor Exponering Värde (kr/kg) regional effekt Värde (kr/exponeringsenhet) lokal effekt Kr/kg PM Malmö 312 012 1 16,19882996 0 642,8813766 10 413,93 Helsingborg 108 334 1 9,545097904 0 642,8813766 6 136,37 Lund 91 086 1 8,752332603 0 642,8813766 5 626,71 Referenstätort 4 000 1 1,834121043 0 642,8813766 1 179,12 Utsläpp från konventionella bussar (PM partikelutsläpp) EURO III EURO IV EURO V Euro VI PM om dieselbussarna uppfyller viss 0,1 0,02 0,02 0,01 EURO-klass (g/kwh) NOx om dieselbussarna uppfyller viss 5 3,5 2 0,4 EURO-klass (g/kwh) Genomsnitt stadsbuss diesel (Biogas 4,2 4,2 4,2 4,2 Väst) (kwh/km) PM (g/km) 0,42 0,084 0,084 0,042 NOx (g/km) 21 14,7 8,4 1,68 Fördelning EURO-klasser i riket 2016 5,9% 69,5% 23,4% Fördelning EURO-klasser i Skåne 2016 0,9% 9,7% 61,9% 27,2% Källa: Fridaportalen samt Skånetrafikens hållbarhetsredovisning 2016

Samhällsekonomisk värdering av partikelutsläpp (PM) från bussar PMutsläpp gas bilar Malmö 23,2% 14 858 823 1 120 560 11 659 250 5 829 625 5 829 625 Helsingborg 8,1% 5 159 147 389 194 2 385 398 1 192 699 1 192 699 Lund 6,8% 4 337 752 327 163 1 839 040 919 520 919 520 Referenstätort 42,0% 26 874 348 2 025 1 012 6 500 020 3 250 010 3 250 010 Landsbygd 20,0% 12 807 518 965 483 0 0 0 NOx-utsläpp från bussar Samhällsekonomisk värdering NOx-utsläpp från bussar Befolkning i Ventila Exponering Värde (kr/kg) Värde (kr/exp.) Kr/kg NOx tätorten tion regional effekt lokal effekt Malmö 312 012 1 16,19882 94,36388187 2,194508881 129,91 996 Helsingborg 108 334 1 9,545097 94,36388187 2,194508881 115,31 904 Lund 91 086 1 8,752332 94,36388187 2,194508881 113,57 603 Referenstätort 4000 1 1,834121 94,36388187 2,194508881 98,39 043 Landsbygd 1 94,36388187 gas bilar Malmö 23,2% 14 858 823 108 045 54 023 14 036 425 7 018 212 7 018 212 Helsingborg 8,1% 5 159 147 37 515 18 757 4 325 826 2 162 913 2 162 913 Lund 6,8% 4 337 752 31 542 15 771 3 582 231 1 791 116 1 791 116 Referenstätort 42,0% 26 874 348 195 416 97 708 18 947 272 9 473 636 9 473 636 Landsbygd 20,0% 12 807 518 93 129 46 565 8 009 124 4 004 562 4 004 562

Utsläpp från personbilar NOx-utsläpp från bilar Biltyp NOx stadstrafik NOx landsbygd Källa Emissionsfaktor bensinbil (g/km) 0,44 0,22 Källa: ASEK 6 Emissionsfaktor NOx dieselbil (handbok) 0,43 0,42 Källa: ASEK 6 (g/km) Emissionsfaktor fördelning bensin/diesel 0,44 0,29 Framräknat Emissionsfaktor NOx gasbil (g/km) 0,11 0,05 Källa: ASEK 6 Samhällsekonomisk beräkning av NOx-utsläpp från bilar gas bilar Malmö 23,2% 27 807 246 12 139 3 059 1 576 993 397 376 1 179 617 Helsingborg 8,1% 9 654 982 4 215 1 062 486 007 122 465 363 541 Lund 6,8% 8 117 799 3 544 893 402 464 101 414 301 050 Referenstätort 42,0% 50 293 459 21 955 5 532 2 128 727 536 403 1 592 323 Landsbygd 20,0% 23 968 371 6 933 1 198 596 238 103 064 493 174 Partikelutsläpp (PM 2.5) från bilar Biltyp PM stadstrafik PM landsbygd Källa Emissionsfaktor bensinbil (g/km) 0,0017 0,0028 Källa: ASEK 6 Emissionsfaktor NOx dieselbil (handbok) 0,0017 0,0028 Källa: ASEK 6 (g/km) Emissionsfaktor fördelning bensin/diesel 0,0017 0,0028 Framräknat Emissionsfaktor NOx gasbil (g/km) 0,0017 0,0028 Källa: ASEK 6 Samhällsekonomisk värdering av partikelutsläpp (PM) från bilar PMutsläpp gas bilar Malmö 23,2% 27 807 246 324 47 3 370 246 492 290 2 877 955 Helsingborg 8,1% 9 654 982 112 16 689 528 100 719 588 809 Lund 6,8% 8 117 799 94 14 531 596 77 650 453 946 Referenstätort 42,0% 50 293 459 585 85 1 878 909 274 45 1 604 457 Landsbygd 20,0% 23 968 371 202 67 0 0 0

Utsläpp från lastbilar Samhällsekonomisk beräkning av NOx-utsläpp från lastbil gas bilar gas Malmö 23,2% 7 884 752 45 968 22 984 5 971 825 2 985 912 2 985 912 Helsingborg 8,1% 2 737 673 15 961 7 980 1 840 431 920 216 920 216 Lund 6,8% 2 301 804 13 420 6 710 1 524 067 762 034 762 034 Referenstätort 42,0% 14 260 723 83 140 41 570 8 180 053 4 090 026 4 090 026 Landsbygd 20,0% 6 796 238 27 321 13 660 0 0 0 Samhällsekonomisk värdering av partikelutsläpp (PM) från lastbilar PMutsläpp gas bilar Malmö 23,2% 7 884 752 893 446 9 294 990 4 647 495 4 647 495 Helsingborg 8,1% 2 737 673 310 155 1 901 688 950 844 950 844 Lund 6,8% 2 301 804 261 130 1 466 120 733 060 733 060 Referenstätort 42,0% 14 260 723 1 614 807 1 903 473 951 737 951 737 Landsbygd 20,0% 6 796 238 517 258 0 0 0

Resurshållning Ökad resurshushållning med matavfall Tabell 2: Ökad resurshushållning med matavfall, beräknat på antal hushåll. Skattad effekt (Bernstad & La Cour Jansen (2011)) per hushåll Miljöeffekt Effekt per hushåll Total effekt i Skåne Total monetär nytta Övergödning 22,8 0,013979154 8429,429798 1 837 616 Försurning -82,6-0,050643777-30538,19742-952 792 Klimateffekt -9199,2-5,640220723-3401053,096-9 693 001 Summa -8 808 177 Effekt per kg matavfall Tabell 3: Ökad resurshushållning med matavfall, beräknat på mängd avfall i Skåne. Skattad effekt (Bernstad & La Cour Jansen (2011)) per hushåll Effekt per kg avfall Total effekt (miljöeffekt) Total monetär nytta Övergödning 22,8 0,000374275 26357,16132 5 745 861 Försurning -82,6-0,001355924-95486,90901-2 979 192 Klimateffekt (kr/kg CO2e) -9199,2-0,151009926-10634420,98-30 308 100 Summa -27 541 430 Rötrest Levererade näringsämnen 2016 Näringsämne Mängd VA (ton) Mängd SPCR Totalt mängd Värde min Värde max 120 (ton) (ton) Ren kväve 646 1373 2019 20 189 400 44 970 567 Fosfor 387,828 235 623 13 074 768 14 731 072 Summa 33 264 168 59 701 638