SAMHÄLLSEKONOMISKT VÄRDE AV BIOGAS. En studie av nyttan med biogas i Östergötland

Transkript

1 SAMHÄLLSEKONOMISKT VÄRDE AV BIOGAS En studie av nyttan med biogas i Östergötland

2 1 Denna rapport har skrivits av Sara Anderson och Nils Westling på 2050 Consulting. Den har kvalitetsgranskats av Erik Wallentin på Anthesis Enveco

3 2 Sammanfattning Att producera biogas har många fördelar. Det är ett sätt att hantera biologiskt avfall som både möjliggör att näringsämnen skickas tillbaka till jordbruket och leder till att fossilfritt bränsle tillgängliggörs i transportsektorn. Dessutom är det ett av få fordonsbränslen som produceras inom Sveriges gränser och av svenska råvaror. Samhällsnyttorna med biogasproduktion är uppenbara men vad är de värda? I denna studie genomförs en monetär värdering av ett antal samhällsekonomiska nyttor som uppstår i produktionen och användningen av biogas. Dessa är: Värdet av minskade utsläpp av växthusgaser. Värdet av minskade utsläpp av luftföroreningar. Värdet av den rötrest som används som gödning i jordbruket. Värdet av ökad energitrygghet. Värdet av ökad sysselsättning och produktion (BRP). Värdet av ökad resurshushållning med matavfall. Värdet av ökade exportmöjligheter. För samtliga utom värdet av ökade exportmöjligheter har den samhällsekonomiska nyttan värderats kvantitativt för den biogas som producerades och användes i Östergötlands län under De nyttor för vilka värdet kan adderas ihop är minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, värdet av rötresten som gödning samt värdet av energitrygghet. Enligt resultaten i denna studie torde dessa värden uppgå till mellan 71,8 och 127,1 miljoner kronor per år. Skillnaden mellan det högre och det lägre värdet beror på vilket kalkylvärde som används för att värdera klimatutsläpp samt om rötresten värderas i enlighet med priset på konventionell eller ekologisk växtnäring. Detta är inte en exakt vetenskap, men värdet torde ligga någonstans inom det angivna spannet. Till dessa värden tillkommer nyttan av att mellan 168 och 245 heltidssysselsättningar kan hänföras till den nuvarande produktionen av biogas och att omkring 300 miljoner kronor av Östergötlands bruttoregionalprodukt kan kopplas till biogasproduktion. Även om beräkningarna i denna rapport har baserats på 2015 års produktion av biogas (150,9 GWh), är samhällsnyttorna som analyseras i rapporten inte beroende av att den nivån uppnås. Eftersom samhällsnyttan antas utvecklas linjärt i förhållande till mängden producerad biogas kan de belopp som anges i rapporten enkelt räknas om till olika produktionsnivåer. Skulle istället produktionen uppgå till 350 GWh, vilket är i enlighet med regionens målsättning till 2020, bedöms de samhällsekonomiska nyttorna uppgå till mellan 166,5 och 294,8 miljoner kronor årligen och antalet heltidssysselsatta öka till mellan 389 och 568.

4 3 Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 4 Syfte och mål 4 Bakgrund 4 Kort introduktion till biogas och dess nyttor 4 Biogasen i den cirkulära ekonomin 5 Lokala förutsättningar i Östergötlands län 6 Substratfördelning 6 Samhällsekonomisk analys metodval 7 Kvantifiering av nyttor 9 Biogasens klimateffekter 9 Biogasens effekt på luftkvalitet 10 Rötresten ersätter konstgödsel 12 Ökad energitrygghet 13 Ökad sysselsättning 14 Ökad resurshushållning med matavfall 16 Ökade exportmöjligheter 17 Känslighetsanalys 19 Sammanvägning av nyttor 20 Slutsatser 21 Litteraturförteckning 23

5 Inledning I det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland lyfts betydelsen av en ekologiskt hållbar utveckling särskilt fram. Regionens mål kring hållbar utveckling omfattar energieffektivitet, minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser, minskad miljöpåverkan och ett hållbart utnyttjande av naturresurser. De regionala miljömålen för Östergötland sträcker sig fram till 2020 och ett av dessa omfattar ökad produktion av biodrivmedel. Målet är att år 2020 ska den årliga produktionen av biodrivmedel uppgå till minst GWh, varav biogas utgör minst 350 GWh [1]. I beskrivningen av målet framhävs speciellt att Östergötland är välkänt för sin produktion av förnybara fordonsbränslen. Under nuvarande förutsättningar kan biogas svårligen konkurrera på den prispressade marknaden för fordonsbränslen. När varje aktör gör sin egen privat- eller företagsekonomiska kalkyl är biogasen helt enkelt för dyr. Men gasen ger upphov till väsentliga samhällsekonomiska nyttor i såväl produktion som användning och det skulle därför kunna vara ekonomiskt rationellt att bevara och stärka biogasens position på marknaden. För att kunna göra en mer precis bedömning behövs en uppskattning av det monetära värdet av biogasens samhällsekonomiska nyttor. Föreliggande rapport, som tagits fram av 2050 på uppdrag av Energikontoret Östra Götaland, avser att göra en sådan uppskattning. Syfte och mål Region Östergötland ser nu över miljömålen för regionen. Inom ramen för det arbetet vill regionen skaffa sig mer underlag kring olika åtgärders nyttor. Syftet med denna rapport är att beskriva nyttorna som uppstår vid produktion och användning av biogas och värdera dessa i ekonomiska termer. Målet är att den samhällsekonomiska analysen ska kunna användas som ett faktabaserat underlag för beslut om nuvarande och framtida miljömål för regionen. Bakgrund Biogas är ett bränsle med stora miljönyttor, både i produktionen då avfall behandlas och en rötrest uppstår, en s.k. biogödsel, och i användningen då det kan ersätta fossila bränslen och därigenom leda till minskade utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar. Men vad är olika miljönyttor värda och hur kan de vägas mot andra nyttor i samhället? En samhällsekonomisk värdering är ett sätt att förbättra förståelsen för vad en åtgärd innebär och kan hjälpa beslutsfattare att prioritera. Kort introduktion till biogas och dess nyttor Biogas är ett förnybart bränsle som är kemiskt identiskt med det fossila bränslet naturgas. Båda produkterna består nästan uteslutande av metan. Begreppen biogas och naturgas betecknar alltså egentligen hur produktionen av gas gått till det förstnämnda är av förnybart ursprung medan det sistnämnda har utvunnits ur jordskorpan. I Sverige används en stor del av biogasen som fordonsbränsle och kallas då fordonsgas. Fordonsgasen som såldes i Sverige under 2015 hade mer än 70 procent inblandning av biogas 1 och en än högre andel i Östergötland. I takt med att klimatfrågan har fått större betydelse har biogas blivit ett attraktivt alternativ till fossila bränslen, främst inom transportsektorn. Produktionen av biogas, som till skillnad från naturgas är baserad på förnybara resurser, har ökat successivt under många år med omkring 50 procent mellan 2005 och 2015 [2]

6 Den övervägande delen, upp till 90 procent, av råvaran för produktionen av biogas i Sverige består av avfall och restprodukter, exempelvis avloppsslam, matavfall och avfall från industri som mejeri- och slakteriavfall. Produktionen av biogas bidrar därför även till den cirkulära ekonomin genom att lösa ett avfallsproblem och att sluta det lokala kretsloppet då näringsämnen ur avfallet tas tillvara och genom rötresten återförs till jordbruksmark. Vid biogasproduktion kan alltså såväl energi som näringsämnen tas till vara ur avfallet. Det ekonomiska värdet av att ta tillvara på näringsämnen är uppenbart, eftersom det direkt ersätter inköpt handelsgödsel. Vid användning av gas som fordonsbränsle bildas dessutom mindre hälsofarliga partiklar och sot eftersom förbränningen av gas är avsevärt renare än den av oljebaserade bränslen, framför allt diesel. Detta är en stor fördel särskilt inom stadsbebyggelse där luftkvalitet är en växande utmaning. Biogasen har därför också kommit att bli ett viktigt inslag inom svensk stadstrafik, eftersom flera kollektivtrafikbolag valt att köra gasbussar i städerna. Detta gäller inte minst inom Östgötatrafiken, som kör samtliga bussar i Linköping, Norrköping och Motala på gas. En del av den biogas som produceras i Sverige används även till el och/eller värme, men eftersom det är inom transportsektorn som biogasen har sin främsta användning och ger störst samhällsnytta är det användningen som fordonsbränsle som ligger till grund för merparten av värderingarna i denna rapport. Vi studerar inte de samhällsekonomiska nyttor som uppstår till följd av produktion av el och värme från biogas, även om det är troligt att sådana nyttor existerar. Eftersom biogas produceras i Sverige av svenska råvaror är det ett bränsle som är robust för störningar i leveranskedjor eller i internationell handel. Gasen produceras dessutom av en bred palett av råvaror, vilket innebär ytterligare försörjningstrygghet om en råvara skulle tryta så finns det andra att tillgå. Biogasen kan därför anses ha ett ytterligare värde för dess bidrag till svensk energitrygghet, inte minst i tider då flera av de oljeproducerande länderna går i en auktoritär riktning och får internationellt handlingsutrymme av omvärldens oljeberoende. Sverige har genom den inhemska produktionen av biogas byggt upp stor kompetens kring produktion av biogas och uppgradering av gasen till fordonsgas. Denna kompetens är efterfrågad i andra länder, vilket skapar exportmöjligheter för Sverige. Att producera fordonsbränsle inom landet istället för att importera innebär också att människor behöver anställas för att arbeta i produktionen. Om efterfrågan på arbetskraft ökar i och med biogasproduktionen är detta till nytta för såväl de enskilda individer som tar dessa jobb som för samhället och ekonomin i stort. Biogasen i den cirkulära ekonomin Begreppet cirkulär ekonomi förstås bäst i relation till att det ekonomiska systemet i modern tid främst varit linjärt: jungfruliga resurser har brutits ur naturen, produkter har framställts och sålts och när konsumenten är klar har produkten slängts på deponi och materialet har betraktats som förbrukat för all framtid. Så har det fortsatt med ett ständigt tillflöde av jungfruliga resurser och växande berg av deponerat avfall. I detta system har producenten ett incitament att minimera kundens användningstid ju snabbare produkten hamnar på soptippen desto snarare kommer 5

7 6 kunden behöva köpa en ny. Och det är endast inköpet som skapar värde i företaget. Förebygg Cirkulär ekonomi är en modell som bygger på att material som brutits ska fortsätta att användas så länge det går. För att uppnå det är den så kallade avfallstrappan ett viktigt verktyg. Den visar hur prioriteringar ska göras med avfall för att förlänga livslängden för material och innebär att avfall helst ska förebyggas, i andra hand återanvändas, i tredje hand materialåtervinnas, i fjärde hand återvinnas som energi och i allra sista fall bortskaffas och deponeras. Sverige har en mycket hög andel energiåtervinning från avfall, eftersom det i många kommuner bränns och blir värme. Omställningen av Sveriges kraft- och värmeproduktion till att baseras på förnybara råvaror har kommit långt och många Återanvänd Figur 1: Avfallstrappan. alternativ finns tillgängliga. Omställningen av transportsektorn och utfasningen av bensin och diesel har inte kommit lika långt. Biogas utgör därför ett högvärdigt bränsle som kan ersätta bensin och diesel i transportsektorn. Dessutom tillvaratas rötresten, som är ett värdefullt gödselmedel. I en cirkulär ekonomi ingår avfallet i ett kretslopp där energi och näringsämnen tas till vara. Ett av etappmålen inom det svenska miljömålssystemet är att minst 50 procent av matavfallet ska samlas in och tillvaratas senast år 2018 (2014 var siffran 38 % 2 ). Biogas är ett tänkbart sätt att ta hand om exempelvis matavfallet och slam från reningsverk som både omhändertar energin och möjliggör ett återförande av näringsämnena till jordbruket. På så vis ingår biogasproduktionen som en del av en cirkulär ekonomi, där resurser och material används i cykler och återförs till ytterligare användningsområden. Lokala förutsättningar i Östergötlands län Under 2015 producerades drygt 150 GWh biogas i Östergötlands län, på 13 olika anläggningar. I länet såldes totalt ca 115 GWh fordonsgas, varav omkring 5 GWh var fossil naturgas. En viss mängd användes alltså till andra ändamål än fordonsdrivmedel och en viss mängd kan också ha sålts utanför länet. Efter Stockholm, Västra Götaland och Skåne är Östergötland det län som producerar mest biogas i Sverige. I Östergötland finns också den fjärde största produktionen relativt invånarantalet. Östgötatrafiken använde drygt 75 GWh gas för att driva bussar och de använde 100 procent biogas Gasbussarna användes i första hand i tätorterna Linköping, Norrköping och Motala. Substratfördelning En avgörande faktor för att beräkna samhällsnyttan med biogas är vilka råvaror (substrat) som används vid produktionen, samt fördelningen mellan dessa. Detta beror inte minst på att klimatnyttan skiljer sig åt mellan olika substrat, särskilt när ett livscykelperspektiv används. Den substratfördelning som ligger till grund för beräkningarna i denna studie bygger på värden från ett Materialåtervinning Energiåtervinning Bortskaffande 2

8 7 urval av länets biogasanläggningar. Tekniska Verken i Linköping har den överlägset största produktionen och därför utgör deras substratfördelning en stor andel av substratfördelningen för hela biogasproduktionen i Östergötland. Den fördelning som ligger till grund för beräkningarna i denna studie anges i Tabell 1. Substratfördelningen är endast beräknad på de anläggningar som producerar gas som uppgraderas till fordonsbränsle och bygger till viss del på uppgifter från producenter och till viss del på antaganden. Det kan noteras att andelen matavfall är relativt hög. När Biogas Öst gjorde en utredning om substrattillgången för biogasproduktion år 2011 kom de fram till att om 100 procent av allt matavfall i Östergötland skulle samlas in och rötas så skulle det leda till en produktion av 58 GWh biogas per år. Enligt vår kartläggning produceras redan idag mellan 45 och 50 GWh biogas från matavfall. Detta beror till viss del på att Tekniska Verken i Linköping, som använder modern teknik för optisk utsortering av matavfall, importerar matavfall även från kommuner utanför länet. Tabell 1: Antagen substratfördelning för produktion av biogas. Råvarutyp: Matavfall Avloppsslam Industriavfall (inkl slakteri) Andel av producerad gas 33,1 % 24,8 % 42,1 % Störst klimatnytta uppstår när biogas produceras från gödsel, eftersom detta har den positiva bieffekten att den metan som vanligtvis avgår från gödsel till atmosfären vid konventionell hantering kan fångas in vid biogasproduktion. Enligt en bedömning från år 2008 har Östergötlands län potential för produktion av 295 GWh biogas från gödsel per år och 614 GWh från växtodlingsrester. Den totala produktionen enbart från jordbrukssubstrat i Östergötland skulle alltså rent teoretiskt kunna uppgå till mer än 900 GWh, enligt denna bedömning [3]. 3 Gödsel är dock inte ett vanligt substrat för produktion av biogas i Östergötlands län i dagsläget och det förekommer inte i de beräkningar som ligger till grund för den samhällsekonomiska bedömningen i denna rapport. Samhällsekonomisk analys metodval Då syftet med denna rapport är att avgöra vilken effekt ett projekt kommer ha på den lokala, regionala eller nationella ekonomin finns flera tillvägagångssätt. Nedan redogörs kort för ett urval av relevanta angreppssätt och de metodval som gjorts motiveras. En kostnads-nyttoanalys (Cost Benefit Analysis, CBA) tar sin utgångpunkt i välfärd, så som den definieras inom ekonomisk teori. Den grundläggande frågan i en sådan analys är därför huruvida ett projekt (ordet projekt syftar här även på exempelvis åtgärder och lagförslag) ökar välbefinnandet i samhället. Monetära mått som producentöverskott (PÖ) och konsumentöverskott (KÖ) används främst som mått på välbefinnande men poängen med en CBA är alltså inte att beräkna vinster i kronor och ören, utan att se hur välbefinnandet förändras. Producent- och konsumentöverskott är nationalekonomiska begrepp som förstås utifrån utbud och efterfrågan på marknaden. Något förenklat kan man säga att KÖ uppstår varje gång en konsument kan köpa något till ett lägre pris än hon eller han är villig att betala (vilket man kan anta är fallet vid i princip varje transaktion, eftersom 3 Biomil (2008), även refererat i Biogas Öst (2011). Kartläggning av substrat för ökad biogasproduktion.

9 ingen rationell konsument skulle köpa något som kostade mer än hon eller han var villig att betala). PÖ uppstår varje gång en producent kan sälja något till ett pris som är högre än det lägsta pris som producenten kan tolerera (vilket också torde vara vid i stort sett varje transaktion, enligt samma logik som vid KÖ). Till skillnad från en finansiell analys står pengaflöden inte i fokus i en CBA. Detta utgör också grunden för det faktum att en CBA besvarar frågor om samhällsekonomisk lönsamhet, inte privatekonomisk. Den senare är inte heller ett nödvändigt kriterium för den förra: enskilda individer och företag kan tjäna pengar på något som är samhällsekonomiskt olönsamt och omvänt förlora pengar på något som är samhällsekonomiskt lönsamt. För en politiker på regional eller kommunal nivå kan det dock ofta finnas ett intresse av att se förändringar i pengaflöden mellan olika intressenter i samhället. Ett samlingsnamn för den typen av studier är analyser av ekonomisk aktivitet. Fokus i sådana analyser ligger på ekonomiska indikatorer som omsättning, sysselsättning och skatteintäkter. Detta är variabler som ofta inte fångas upp på önskat sätt i en CBA eftersom sysselsättning där betraktas som en input, det vill säga en kostnad, och skatteintäkter endast som en omfördelning av existerande medel. För att göra en CBA mer fullödig kan den kompletteras med en så kallad samhällsekonomisk konsekvensanalys. I en sådan analys studeras hur de kostnader och nyttor som uppstår fördelar sig på olika aktörer i samhället. CBA kan antas vara den bästa utgångspunkten för en analys av värdet av de minskade miljöskadekostnader som produktion och konsumtion av biogas kan medföra. Det handlar här exempelvis om klimatpåverkan, övergödning och försurning, men även om den påverkan som partiklar och buller har på människors hälsa. En analys av ekonomisk aktivitet är dock relevant om man ser den sysselsättning som kan skapas genom biogassatsningar som något gott i sig. Jobbskapande kan alltså vara av stor social betydelse, men betraktas i ett strikt CBA-perspektiv som en input alltså en kostnad. Vid en fullskalig CBA beräknas samtliga kvantifierbara kostnader och nyttor för att sedan jämföras med varandra. Denna rapport gör inte en sådan analys i sin helhet utan värderar endast ett antal nyttor, varav vissa på ett sätt som skulle kunna användas i en fullskalig CBA. I denna rapport har vi valt följande metoder för värdering av miljönyttan, se tabell nedan. 8 Samhällsnytta Klimateffekter Luftkvalitet Ersättning av konstgödsel Ökad energitrygghet Ökad sysselsättning Resurshushållning Exportmöjligheter Metod CBA CBA CBA CBA Analys av ekonomisk aktivitet CBA (genom livscykelanalys) Kvalitativt resonemang I vår värdering av biogasens sysselsättningseffekter uppskattar vi också vad effekterna kan bli på bruttoregionalprodukten (BRP). Detta är, likt det mer uppmärksammade begreppet BNP, värdet av

10 alla produkter och tjänster som produceras under ett år i fallet med BRP gäller detta värde inom en region, medan det för BNP gäller en nation. Beräkningen av BRP görs av Statistiska Centralbyrån (SCB) och bygger på insamlade data om produktion runt om i landet. Miljömässiga värden, som exempelvis minskade utsläpp av växthusgaser eller luftföroreningar ingår i beräkningen av BRP eller BNP, vilket är en vanlig kritik mot dessa typer av välfärdsmått. De används ändå ofta, eftersom de säger relativt mycket om hur det materiella välståndet utvecklas. Kvantifiering av nyttor I detta kapitel följer en genomgång av de samhällsnyttor som uppstår vid biogasproduktion och användning. Underlag i form av insamlade data redovisas översiktligt i rapporten och i övrigt hänvisas till bilaga/appendix. Biogasens klimateffekter Biogasens klimatnytta beror på hur den används och av vilken råvara den produceras. År 2015 uppgraderades 63 procent av all producerad biogas i Sverige till fordonsgaskvalitet [2] och det är i första hand klimatnyttan när biogas ersätter fossila fordonsbränslen som kommer att analyseras nedan. I Östergötlands län producerades 150,9 GWh biogas under 2015 och det såldes omkring 115 GWh fordonsgas, varav drygt 5 GWh var fossil naturgas och resterande 110 GWh biogas. Klimatnyttan i detta stycke är beräknad på minskade utsläpp från de fordon som använde de ca 110 GWh biogas som användes i länet under 2015 samt den utsläppsminskning som uppstod då lantbrukare använde rötrest istället för handelsgödsel som växtnäring. För den biogas som producerades i Östergötlands län men ej såldes som fordonsgas där har vi inte gjort någon värdering avseende klimatnytta eller minskade utsläpp av luftföroreningar. Detta eftersom vi inte har uppgift om hur denna gas användes. Det innebär att värderingen av dessa nyttor är konservativt beräknad. För att beräkna utsläppet av växthusgaser från olika bränslen används ofta ett livscykelperspektiv, i detta fall ofta kallat well-to-wheel. Det innebär att utsläppsminskningen av biogasanvändning kan vara mer än 100 procent, eftersom utsläppsminskningar kan uppstå både i produktionsfasen och i användningsfasen, dels då biogas används som drivmedel och dels när biogödsel ersätter konstgödsel. Vad är denna klimatnytta värd i ekonomiska termer? Det har gjorts många uppskattningar av klimatförändringens kostnader, och i någon mening är värdet av minskade utsläpp spegelbilden av kostnaden för ökade utsläpp. I ASEK 6.0, som Trafikverket utvecklat för att beräkna kostnaden(/nyttan) med koldioxidutsläpp(/minskningar), är det värt 1,14 kr/kg CO 2. Andra studier har kommit fram till helt andra siffror, ibland så låga kostnader som 0,20 kr/kg CO 2 [4]. I EU finns idag dessutom ett marknadspris på koldioxidutsläpp, i och med att vissa företag deltar i utsläppshandelssystemet EU-ETS. Marknadspriset på utsläppsrätter i systemet har pendlat mellan ca 3 8 per ton koldioxid och låg i december 2016 strax under 5 euro per ton, vilket motsvarar ungefär 0,05 kr/kg CO 2. 4 EU-ETS har fått mycket kritik och politikerna bakom systemet har bland annat beskyllts för att ha tilldelat allt för många utsläppsrätter och på så sätt dumpat priserna på marknaden. Priserna kan alltså inte ses som ett särskilt bra mått på koldioxidens skadekostnad. Med den biogas som producerades och såldes som fordonsbränsle i Östergötland under 2015 och 9 4

11 med den antagna substratfördelningen som presenteras i Tabell 1 bör de totala utsläppen av växthusgaser ha varit omkring ton CO 2e. Hade samma energimängd ersatts med bensin och diesel hade utsläppen varit strax under ton CO 2e. 5 De minskade utsläppen är således omkring ton CO 2e. Med Trafikverkets kalkylvärde för kostnaden av växthusgasutsläpp, som är 1,14 kr/kg CO 2e, innebär detta att fordonstrafikens biogasanvändning innebär en samhällsekonomisk besparing värd strax över 35 miljoner kronor per år. Med den lägre samhällsekonomiska värderingen som anges ovan, 0,20 kr/kg CO 2, innebär samma utsläppsminskning ett samhällsekonomiskt värde av drygt 6,1 miljoner kronor. Utöver de fordonsrelaterade utsläppsminskningarna leder användningen av biogödsel även till minskade utsläpp av växthusgaser, framför allt eftersom produktionen av handelsgödsel är relativt utsläppsintensiv. Enligt uträkningar som företaget Biototal gjort ledde användningen av biogödsel från Tekniska Verkens biogasproduktion till minskade utsläpp av koldioxid motsvarande ton. Vid ett antagande om att mängden biogödsel per enhet producerad biogas vad densamma vid länets övriga anläggningar som vid Tekniska Verken så var koldioxidminskningen från biogödselanvändningen omkring ton under 2015, till ett samhällsekonomiskt värde av drygt 3,8 miljoner kronor eller kronor med den lägre värderingen. En annan stor nytta med att återföra näringsämnen till jordbruket istället för att använda handelsgödsel är att det senare innehåller fosfor som bryts i gruvor. Detta är en ändlig resurs och omkring tre fjärdedelar av världens kända fosfortillgångar finns i Marocko och det av Marocko ockuperade Västsahara. Eftersom klimatförändringen är ett globalt problem är det samhällsekonomiska värdet av minskade utsläpp också globalt. Detta är en av anledningarna till att problemet är så svårlöst. Eftersom utsläppen sprids ut över hela planeten så är även de privata incitamenten att minska utsläppen utspädda. Det går inte att lindra klimatets förändring i Östergötland genom att minska utsläppen av växthusgaser just där, utan det är ett litet bidrag till den globala ambitionen att undvika katastrofal uppvärmning. Det har fortfarande ett stort värde, vilket visats ovan, men även det ekonomiska värdet delas med resten av världen. Biogasens effekt på luftkvalitet Till skillnad från klimatförändringen, som är ett världsomspännande problem som endast kan lösas globalt, tenderar förorenad luft att vara ett lokalt problem som påverkar hälsan för de som vistas i ett visst område. Ofta kan föroreningarna vara centrerade till enskilda gator. Detta innebär att problemet kan lindras genom lokala åtgärder. Gasfordon ger upphov till lägre utsläpp av såväl partiklar som kväveoxider inte minst i jämförelse med dieselbilar, vilket blivit allt vanligare på svenska vägar. Eftersom Östgötatrafiken har en ambitiös agenda vad gäller gasdrift i busstrafiken gör vi beräkningen av samhällsnyttan dels för den andel av biogasen som går till kollektivtrafiken (där vi antar att den ersätter en genomsnittlig buss i Östgötatrafiken) och antar att resten av den sålda biogasen användes i personbilar som ersatte en genomsnittlig personbil. Vi gör också separata beräkningar för partikelutsläpp och för utsläpp av kväveoxider Detta är beräknat på att 60 procent av biogasen gick till att driva bussar (baserat på inköpt mängd av Östgötatrafiken 2015) och av bilarna, som använde resten av gasen, var 70 procent bensindrivna och resten diesel (baserat på SCB:s fordonsstatistik för Östergötlands län).

12 11 Totalt såldes omkring 115 GWh fordonsgas i Östergötlands län under 2015, varav ca 95 procent var uppgraderad biogas. Alla bussar i Linköpings, Norrköpings och Motalas tätortstrafik körs på biogas och dessa bussar konsumerade strax under två tredjedelar av biogasen i länet. Gasbussarna körde även på vissa landsbygdslinjer i närområdena till dessa orter. 6 Totalt finns det strax under gasbilar i länet, 180 gasbussar och strax under 300 gasdrivna lastbilar. 115 GWh fordonsgas motsvarar ungefär 11 miljoner normalkubikmeter (Nm 3 ). För att köra lika långt på bensin krävs ungefär 13,2 miljoner liter. En av de viktigaste faktorerna för att beräkna det samhällsekonomiska värdet av luftföroreningar är folkmängden i det område där utsläppen sker. Det beror på att en viss förorening drabbar fler personer om den sker i ett mer tätbefolkat område och på så sätt orsakar större samhällsekonomisk skada. Vi har i de följande beräkningarna använt Trafikverkets metod för att beräkna utsläppens samhällsekonomiska kostnad, vilken tar hänsyn till bland annat tätortens folkmängd. Enligt våra beräkningar är de minskade utsläppen av partiklar, PM2.5 7, och kväveoxider värt mer än 55 miljoner kronor årligen. Lejonparten av värdet uppstår till följd av minskade utsläpp av kväveoxider (NO X) från busstrafik i tätorter. Uträkningarna är baserade på fördelningen av olika motortyper som används i Östgötatrafikens nuvarande dieselbussar. Detta innebär att vi räknar på vilka utsläpp som skulle uppstå om gasbussarna i de tre städerna byttes ut mot en bussflotta identisk med den som Östgötatrafiken kör med utanför tätorterna. Beräkningarna är gjorda med uppskattade kostnader för utsläpp från ASEK 6, som utvecklats av Trafikverket. Uppskattningarna av busstrafikens NO X-utsläpp baseras på den faktiska fördelningen av olika motortyper bland Östgötatrafikens dieselbussar. 8 Eftersom det saknas etablerade kalkylvärden för gasbussars utsläpp av partiklar och kväveoxider har vi gjort ett antagande om att utsläppen från dieselbussar halveras med gasbussar. Detta torde vara konservativt räknat, givet att ASEK 6 anger att gasdrivna personbilar har en fjärdedel av NO X-utsläppen och en 1/17 av partikelutsläppen av en dieselbil. Det uppskattade samhällsekonomiska värdet av de minskade luftföroreningarna presenteras närmare i Tabell 2. Tabell 2: Samhällsekonomiskt värde av minskade luftföroreningar, uppdelat på fordonsslag samt förorening. Beräknat på schablonsiffror från ASEK 6. Bussar Bilar Partiklar 3,3 MSEK 1,8 MSEK NO x 48 MSEK 2 MSEK Totalt 51,3 MSEK 3,8 MSEK När beslutet om att skaffa gasbussar i Östgötatrafiken togs i slutet av 1990-talet var det samhällsekonomiska värdet av minskade utsläpp troligtvis väsentligt högre, eftersom emissionerna från de dieselfordon som då byttes ut (motorer av typen EURO III eller äldre) var betydligt högre än utsläppen från dagens moderna motorer. Sedan biogasen började användas har stora årliga värden skapats genom bättre luftkvalitet PM2.5 anger att partikelns storlek är 2.5 μm (mikrometer = en tusendels millimeter) eller mindre. 8

13 Rötresten ersätter konstgödsel Vid rötningen blir en restprodukt kvar denna kallas rötrest eller ibland biogödsel och är mycket näringsrik och används därför med fördel i jordbruket som substitut för annan växtnäring. Värdet av den rötrest som levereras till lantbrukare är i någon mening privatekonomisk, eftersom det är fråga om en fysisk produkt som lantbrukarna har nytta av och kan vara villiga att betala för (till skillnad från minskade utsläpp som är en s.k. kollektiv nyttighet, eller public good 9 på engelska). Eftersom den inte handlas på en klassisk marknad det är i stort sett endast ett företag i Östergötland som förser lantbrukare med rötrest så det finns inget marknadspris som vi kan studera. Vi får istället uppskatta värdet genom att titta på värdet av tillgängliga substitut. Dessa är i första hand konventionellt handelsgödsel och ekologisk växtnäring. Eftersom rötrest är godkänt för ekologisk odling så kan det vara lämpligt att jämföra med det senare, även om det inte nödvändigtvis betyder att alla lantbrukare som använder biogödsel hade varit villiga att betala för ekologisk växtnäring. En av de avgörande faktorerna för lantbrukaren är mängden växttillgängligt kväve i det gödningsmedel som används. Därför gör vi jämförelsen baserat på mängden växttillgängligt kväve som rötresten kan ersätta. Under 2012/2013, vilket är det senaste år för vilket SCB har siffror över gödselanvändningen, användes ton kväve på jordbruksmark i Östergötlands län, eller 109 kg per hektar. Under 2016 levererades biogödsel motsvarande drygt 567 ton kväve och nära 60 ton fosfor vilket innebär att 3,4 procent av kväveanvändningen och 2,6 procent av fosforanvändningen utgjordes av biogödsel från Tekniska Verken (givet att den totala kväveanvändningen höll sig någorlunda stabil mellan 2012/2013 och 2016). Vi gör här antagandet att mängden rötrest per producerad mängd biogas är densamma hos Östergötlands övriga biogasproducenter som den är på Tekniska Verken. Om det stämmer bör den totala mängden kväve och fosfor från rötrest ha varit 774 respektive 81 ton under 2015 (vi använder här 2016 års data över rötrest från Tekniska Verken men 2015 års data för biogasproduktion i Östergötland, eftersom ingen data för biogasproduktionen i Östergötland under 2016 finns att tillgå än). Marknadsvärdet på konventionellt kväve är uppskattat till 8 kr/kg och fosfor till 18 kr/kg. [5] Detta ger en undre gräns för rötrestens värde på strax under 6,2 miljoner kronor för kvävet och nära 1,5 miljoner kronor för fosforn, det vill säga ett totalt värde på mer än 7,6 miljoner kronor. Anledningen att vi kallar detta för en undre gräns är att de priser vi använt här är för konventionella gödningsmedel och biogödsel kan användas i ekologisk odling. Ekologiska odlare har därför inte alternativet att använda de gödningsmedel som vi jämfört mot här utan användningen av biogödsel kan endast ställas mot användning av ekologisk gödning. Kostnaden för att ersätta rötresten med ekologisk växtnäring kan uppskattas genom att studera de priser som anges för ett antal olika växtnäringsämnen i Jordbruksverkets skrift Gödselmedel för ekologisk odling 2016 (Jordbruksverket, 2016). Att ersätta rötrestens kvävemängd med exempelvis produkten Biofer skulle kosta drygt 29,7 miljoner kronor. Samma mängd av en annan produkt, Hönsgödsel Biopower, skulle kosta drygt 33,1 miljoner kronor. Jämförelsen blir inte perfekt eftersom 12 9 En kollektiv nyttighet kännetecknas av att det inte förekommer rivalitet om den person A kan åtnjuta nyttigheten utan att person B får mindre av den och att det inte går att exkludera någon från att åtnjuta den. Exempelvis uppfyller ren luft och ett stabilt klimat dessa kriterier.

14 de ekologiska gödningsmedel som säljs på marknaden har högre andel fosfor i proportion till kväve än vad som varit fallet i den biogödsel som levererats från Tekniska Verken. Att ersätta rötresten med de ekologiska gödningsmedel som vi nämner här skulle alltså ge ett visst överskott av fosfor. Jämförelsen blir alltså mindre exakt än den för konventionell gödsel, men vi konstaterar att priset för att ersätta den producerade mängden biogödsel med ekologisk gödning ligger i storleksordningen 30 miljoner kronor. Värdet av rötresten som produceras kan därför anses ligga någonstans mellan 7,6 och 30 miljoner kronor. Att ekologisk växtnäring tillgängliggörs har ett ytterligare värde om det innebär att lantbrukare kan KRAV-certifiera sina produkter och därigenom ta ut en högre marginal. Det går inte att inom ramen för denna studie analysera de ekonomiska vinsterna av ekologisk odling, men det är uppenbart att eko-produkter efterfrågas i allt högre grad. Marknaden för KRAV-märkt ökade med 39 procent under 2015 motsvarade ett försäljningsvärde på cirka 23 miljarder kronor. En matkasse med ekologiska varor kostar i genomsnitt mellan 36 och 56 procent mer än en motsvarande kasse med konventionella varor. 10 För att beräkna samhällsvinsterna av ökad ekoproduktion behövs en bättre förståelse för vilka ytterligare kostnader en ekologisk odlare måste bära. Det krävs också vetskap om hur många konventionella lantbrukare som skulle vara beredda att gå över till ekologisk odling samt vilka barriärer de anser hindrar en övergång idag. Rötrest har ytterligare fördelar om den kommer från biogasproduktion baserad på gödsel som substrat. Rötningen kan nämligen höja mängden växttillgängligt kväve 11 och har även visats ge mindre lukt än exempelvis flytgödsel 12. En ytterligare värdefull samhällsnytta uppstår om rötresten ersätter konventionellt handelsgödsel eftersom produktionen av handelsgödsel ger upphov till relativt stora utsläpp av växthusgaser. Denna miljö- och samhällsnytta värderas i avsnittet Biogasens klimateffekter ovan. Ökad energitrygghet Biogas är i princip unikt i att vara ett lokalt producerat fordonsbränsle i Sverige. Bensin och diesel består undantagslöst av importerad olja och även de vanligaste biodrivmedlen, hydrerad vegetabilisk olja (HVO) och etanol, produceras i hög utsträckning av importerad råvara. Biogas består däremot till omkring 90 procent av olika typer av inhemska restprodukter och avfall [2]. Det enda lokalt producerade alternativet är förmodligen el, vars utveckling som fordonsbränsle går snabbt men fortfarande ligger på en mycket låg nivå. I sitt Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi från 2010 slog energimyndigheten fast att biogasen har ett samhällsekonomiskt värde för sitt bidrag till försörjningstryggheten, eftersom den tränger undan import av ett bränsle som skulle kunna utsättas för samhällsskadliga störningar, nämligen olja. Eftersom samhällets oljeberoende är stort kräver lagen att importörer, säljare och förbrukare av olja håller beredskapslager för att trygga tillgången under svåra försörjningskriser. Hur stora beredskapslager som krävs räknas fram av Energimyndigheten varje år baserat på hur mycket samt

15 olja som importeras till Sverige. 13 Det innebär att varje enhet oljeimport som undviks innebär att lagringskravet blir mindre och det är därför, enligt Energimyndigheten, rimligt att den inhemskt producerade biogasen anses ha ett värde motsvarande vad det skulle kosta att lagerhålla ytterligare olja om biogasen inte fanns. Myndigheten värderade år 2010 detta samhällsvärde till 1,5 öre/kwh biogas, vilket ansågs motsvara kapitalkostnader för lager samt hyreskostnader för de cisterner som användes för lagring. Vi har ingen anledning att ifrågasätta denna värdering idag utan antar att värderingen är representativ för situationen idag. Med Region Östergötlands biogasproduktion, som uppgick till 150,9 GWh under 2015, är det samhällsekonomiska värdet för minskad lagerhållning av olja drygt 2,2 miljoner kronor. 14 Figur 2: Bilderna visar hur andelen inhemskt producerade bränslen legat relativt konstant (högra bilden) trots en stor ökning av mängden biodrivmedel (högra bilden). Biogas står för en stor del av de inhemskt producerade bränslena. Anledningen till att kostnaderna för lagerhållning är en godtagbar grund för att värdera den samhällsekonomiska nyttan av energitryggheten är att den beror på ett lagkrav. Hade lagerhållning av den aktuella mängden olja varit kommersiellt motiverad vore det en annan sak, men lagkravet visar att samhällets bedömning av det samhällsekonomiska värdet av energitrygghet är åtminstone så högt som kostnaden för att upprätthålla de lagstiftade lagren. Givet att omkring 40 procent av den olja som konsumeras i Sverige är av ryskt ursprung 14, och att Ryssland tidigare använt sin dominans på energimarknaden till påtryckningar 15 finns det även geopolitiska skäl att upprätthålla en inhemsk produktion av bränsle. Detta återspeglas förmodligen bara delvis av den kostnad som kravet på lagerhållning av olja innebär. Det egentliga värdet är en fråga om hur svensk allmänhet och svenska politiker bedömer riskerna för leveransstörningar och hur benägna de är att ta risker. Ökad sysselsättning Att byta ut bensin eller diesel mot biogas innebär att byta ut en vara som i stort sett helt produceras utomlands mot en lokalt producerad vara. Det är därför intuitivt begripligt att den lokala Se Larsson (2006) [7], sida 45 för en genomgång av rysk gas som påtryckningsmedel mot Ukraina.

16 sysselsättningen borde öka vid ökad biogasproduktion. Att däremot förstå exakt hur den påverkas är komplext. Om arbetsmarknaden befinner sig i ett högt kapacitetsutnyttjande 16 kan det vara så att nya jobb endast tillkommer på bekostnad av gamla. Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) för tredje kvartalet 2016, låg arbetslösheten på 7,1 procent i Östergötland, vilket var något över rikssnittet på 6,3 procent. Detta skulle kunna antyda att det finns ledig kapacitet och risken att nya jobb skapas på bekostnad av andra jobb i andra sektorer är mindre än vid ovanligt låg arbetslöshet. Tre tidigare studier kring biogasens sysselsättningseffekter ligger till grund för beräkningen av effekterna i Östergötlands län. Dessa är: Biogas Öst, 2011: Biogas, tillväxt & sysselsättning [6]. Region Skåne, 2012: Skånes färdplan för biogas: Biogas, tillväxt och sysselsättning [7]. Biogas Väst, 2012: Sysselsättning inom biogasomra det i Västra Götaland nuläge och prognos för år 2020 [8]. Alla tre har angett antalet sysselsatta som arbetar direkt respektive indirekt med biogas, samt satt detta i relation till den totala mängden biogas som producerats i regionen. Tabell 2: Sammanfattning av resultat från studierna i Region Skåne, samt Biogas Väst och Biogas Öst. Direkt sysselsatta Indirekt sysselsatta Sysselsatta totalt Sysselsatta/ producerad GWh Biogas Öst ,08 Biogas Väst ,7 3,9 Region Skåne ,41 15 Biogas Väst konstaterar i sin rapport att siffran 3,7 3,9 sysselsatta per GWh biogas troligtvis ligger lite för högt och snarare bör ha en långsiktig nivå närmare de som beräknats av Region Skåne och Biogas Öst. Därför låter vi endast siffrorna från Biogas Öst samt Region Skåne ligga till grund för beräkningarna av uppskattad sysselsättning. Baserat på genomsnittet av dessa tidigare studier bör produktionen av 150,9 GWh i Östergötlands län sysselsätta 147 personer direkt och 98 personer indirekt. Direkta effekter är exempelvis arbetstillfällen som uppstår i en rötningsanläggning medan indirekta effekter exempelvis kan vara arbeten som uppstår inom logistik till följd av ökad biogasproduktion. Den totala sysselsättningen som kan kopplas till biogas bör därför ligga omkring 245 heltidstjänster. Detta är naturligtvis en mycket grov uppskattning och antalet sysselsatta beror på betydligt fler faktorer än antalet GWh som produceras. Något som också bör tas hänsyn till är regionens totala arbetsmarknad. Det är alltså inte bara hur mycket biogas som produceras som avgör hur många som kan arbeta med biogasproduktionen, utan även hur stor den arbetsföra befolkningen är. Vi kontrollerar därför hur stor andel av den totala befolkningen och av den sysselsatta befolkningen i Skåne som arbetar i biogassektorn enligt Region Skånes studie och överför dessa siffror till befolkningssiffror för Östergötlands län. Med denna metod finner vi att omkring 100 heltidssysselsatta skulle vara direkt engagerade i biogasproduktionen och 16 Högt kapacitetsutnyttjande är ett begrepp med diffus innebörd. Att gå mot noll procents arbetslös är inte realistiskt, och ej heller nödvändigtvis önskvärt. Ibland talas det om full sysselsättning som ett mål för samhället, men i nationalekonomisk teori är den s.k. jämviktsarbetslösheten ett vanligare begrepp. Det är den arbetslöshet vid vilken inflationen kan hållas konstant och lägre arbetslöshet än så är i någon mening ohållbart.

17 16 ytterligare omkring 68 indirekt sysselsatta. På samma sätt som vi beräknat antalet sysselsatta kan vi utnyttja de tidigare studierna som nämnts ovan till att beräkna vad biogasproduktionen borde ha för effekt på bruttoregionalprodukten (BRP) 17 i Östergötlands län. I Region Skånes fall beräknades en BRP-effekt på strax över två miljoner SEK per producerad GWh, i Biogas Östs fall ligger samma siffra strax under två miljoner. Region Skånes beräkning gjordes med hjälp en modell som heter Regionalt analys- och prognossystem (Raps), som tillhandahålls av Tillväxtverket och bygger på data och prognoser från SCB. 18 I denna studie har vi inte gjort några egna analyser, utan extrapolerat utifrån de slutsatser som framkom i Region Skånes och Biogas Östs studier. Baserat på genomsnittet av de två studierna gör vi antagandet att BRP-effekten torde ligga på 1,99 MSEK/GWh, vilket skulle innebära att biogasens tillskott till BRP i Östergötlands län var omkring 300 miljoner SEK under Den totala bruttoregionalprodukten i Östergötlands län var strax under 156 miljarder kronor under Ökad resurshushållning med matavfall Matavfall uppstår ofrånkomligen i alla delar livsmedelskedjan och inte minst i hushållen. Det finns stora miljövinster att göra om detta avfall kan undvikas eller minimeras men givet att avfallet uppstår så kan det vara en värdefull resurs. Såväl mängden matavfall som dess värde tenderar att öka ju närmre konsumentledet man kommer, vilket gör matavfallsinsamling från hushåll till en god idé. Totalt uppkom omkring ton matavfall i konsumentledet under 2014, varav ton hos hushållen. Snittet i riket är omkring 95 kg matavfall per person och år, vilket bör innebära omkring ton i Östergötlands län. 20 Enligt beräkningar från Sydskånes avfallsbolag (SYSAV) ger rötning av ett kilo matavfall omkring 0,76 kwh biogas, dvs totalt omkring 32 GWh. Om detta avfall istället bränts upp för energiändamål hade det gett ungefär motsvarande mängd energi, men i stort sett bara i form av värme. Biogasproduktion är därför bättre ur klimatsynpunkt, eftersom gasen kan ersätta exempelvis bensin och diesel i transportsektorn, medan värmetillförsel i Sverige har relativt god klimatprestanda oavsett om matavfall är del av bränslet eller ej. Dessutom innebär biogasproduktion att matavfallets näringsämnen tas om hand och kan återföras till jordbruket, istället för att eldas upp. I en vetenskaplig studie från 2011 [9] studeras en situation där miljöeffekten av förbränning av matavfall ställs mot biogasframställning genom livscykelanalys. I en livscykelanalys studeras effekter i hela kedjan, från att avfallet uppkommer till ersättning av genomsnittlig elproduktion eller fordonsbränsle. Även effekten av att rötrest används som gödsel är inberäknat. Studien är genomförd i Skåne, med nettoeffekter av att svensk genomsnittlig uppvärmning och fordonsbränsle 17 Bruttoregionalprodukt är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukt, dvs värdet av alla varor och tjänster som produceras i en viss region under en viss tid Uppgifter avseende år 2015 var ännu preliminära vid skrivandet av denna rapport, februari Matavfallssiffror från Naturvårdsverket 2015 [8] och befolkningssiffror från december-2014/

18 ersätts, och det bör därför gå att överföra resultaten till Östergötlands län. Flera alternativ studeras men det som är av intresse för denna studie är ett där matavfall sorteras, rötas och används som fordonsbränsle medan rötresten blir till gödsel i jordbruket. Författarna beräknar effekter på övergödning, försurning och klimat av att matavfallet rötas. Vi använder här de nyckeltal för miljöbelastning som beräknas per hushåll och multiplicerar dessa med en monetär värdering av utsläppen av växthusgaser samt försurande och övergödande ämnen samt antalet hushåll i Östergötlands län. Vi använder de schabloner som ges av Ecovalue, eftersom dessa använts tidigare i matsvinnssammanhang och är utformade specifikt för att reflektera skadekostnad. De flesta andra miljöskadekostnader som värderas i denna rapport bygger på schabloner från ASEK 6, vilket är etablerat inom transportsektorn och används av bland annat Trafikverket. Den totala undvikna miljöskadekostnaden blir med denna beräkning i Östergötlands län 2,9 miljoner kronor årligen, varav den största delen består av undvikna klimatutsläpp som värderats med schablonen Ecovalue (2,85 kr/kg CO 2). Enligt denna studie leder biogasproduktionen till en något ökad övergödning jämfört med avfallsförbränning, vilket blir en ökad miljöskadekostnad. Detta beror troligen på att mer gödsel i form av rötrest tillförs i det scenariot. Effekten är dock relativt liten. Enligt studien leder biogasproduktionen även till en viss minskning av försurningen, men även denna effekt är liten. I denna analys är den positiva effekten av att lantbrukare behöver köpa mindre handelsgödsel inräknad, se vidare diskussion om storleken på denna nytta nedan. Beräkningarna är utförda baserat på den mängd matavfall som skulle kunna samlas in i Jönköpings län. Detta är i sin tur baserat på skattningar från Naturvårdsverket samt aktuell befolkning i länet. Det är viktigt att poängtera att detta alltså inte är den mängd matavfall som samlas in idag och uppgraderas till biogas. Då beräkningarna bygger på nyckeltal från en livscykelanalys så innefattar dessa nyttor och kostnader hela kedjan från primärproduktion till slutlig användning och miljöpåverkan, exempelvis i form av användandet av biogas som drivmedel. Detta innebär att denna nytta inte kan adderas till övriga nyttor i denna rapport då det skulle innebära att flera nyttor dubbelräknades. Ökade exportmöjligheter Biogas är ett miljöteknikområde som har väckt stort internationellt intresse. Sverige ligger i täten när det gäller biogasteknik och är bland annat världsledande på uppgraderings- och förgasningsteknik. Sverige och Östergötland tar varje år emot flera besök från andra länder som vill komma hit och titta på anläggningar för biogasproduktion, tankstationer eller biogasfordon. Genom att öka det ekonomiska stödet och förbättra hemmamarknaden för svenska biogasföretag ges de möjlighet att utvecklas till framgångsrika exportföretag. [10] Tekniska verken i Linköping var tidigt ute att satsa på biogas och har under årens lopp byggt upp en stor produktion och ett stort kunnande kring biogas. Samarbetet med Linköpings universitet har också bidragit till att Östergötland idag är ett kunskapscenter för biogas, bl.a. med Biogas Research Center som är ett forskningscenter med syfte att bygga upp en stark nationell kunskapsbas kring biogas. I början av 2000-talet bildades två biogasbolag som båda har sina rötter från Tekniska Verken i Linköping, Swedish Biogas International och Scandinavian Biogas and Fuels. Båda dessa bolag har jobbat med olika exportmarknader och Scandinavian Biogas driver idag en biogasanläggning i Korea. 17