Kompetenspolitiska insatser inom vuxenutbildningsområdet - En jämförande nordisk studie Gun-Britt Wärvik
En studie på uppdrag av Nordiska Ministerrådet Genomförd av Nationalt Center for Kompetenceudvikling (NCK), Århus universitet, i samarbete med Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Medverkande forskare: Sören Ehlers, Gun- Britt Wärvik, Anne Larsen och Per-Olof Thång
Uppdraget Att ge en överblick över nordiska strategier för att främja livslångt lärande för vuxna särskilt avseende kortutbildade utgångspunkt: intentioner på nationell nivå
Tre huvudområden för studien Samarbete mellan myndigheter och arbetsmarknadens parter Samspelet mellan utbildningsanordnare och verksamheter i fråga om vägledning i kompetensutvecklingsfrågor Insatser för att stärka vuxnas nyckelkompetenser, i förhållande till deltagande i samhälle och arbetsliv
Genomförande (våren 2010) Intervjuer med personer som arbetar på utbildningsdepartement samt i andra nationella nyckelpositioner (identifierade av länderna själva) Forskningsgenomgång Dokumentanalyser (utvalda av länderna själva som centrala dokument)
Utgångspunkter En stor andel av befolkningen deltar i vuxenutbildning i jämförelse med OECD-länderna i övrigt Livslånglärande centralt område inom Nordiska Ministerrådet (tankesmedja: Guldtavlorna i gräset, 1995) EU:s Education and Training 2010.
En övergripande slutsats Samarbetet mellan myndigheter och arbetsmarknadens parter intensifieras. Arbetsmarknadens parter tar i ökande grad ansvar för implementering. Utvärderingar av insatsernas effekter spelar dock en begränsad roll i själva utformandet
Nyckelkompetenser Vad länderna själva anger vara central strategier (nationella nivån)
Frågan om nyckelkompetenser OECD och EU Vad som krävs för att leva i dagens samhälle och klara ett arbete Vill påverka ländernas utbildningspolitik genom mjuk normgivning Arbetar dock med lite olika utgångspunkter
OECD expertorganisation som producerar vetande Legitimeringsgrund: expertkunskap: Analyser och jämförande studier
OECD:s nyckelkompetenser 1997, Definition and selection of competencies: theoretical and conceptual foundations (DeSeCo) Människors lika möjligheter, respekt för mänskliga rättigheter, fred Utbildning som en samhällsförändrande kraft, men inkluderande deltagande i arbets- och samhällsliv
OECD: tre kategorier Use tools Interactively e.g. language, technology Interact in heterogeneous groups Act autonomously
Svårfångade förmågor som man försöker operationalisera och göra mätbara Internationella jämförelser T ex International Adult Litteracy Survey (1994, 1998), PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competences pågående)
EU politisk union som skapar politiska handlingsprogram Legitimeringsgrund: gemensamma politiska mål och värden Rekommendationer om nyckelkompetenser inom området livslångt lärande
Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och entreprenörskap Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
Danmark Läroplaner: ja Annan utbildningsverksamhet: Läsa/skriva/räkna i kombination med yrkesutbildningar Arbetslivets behov är utgångspunkten Samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsplatser Extramedel från staten, undervisningsministeriet ytterst ansvarigt
Danmark, forts Specifika projekt: 15 kompetenscentra för yrkesutbildning (2006-2007) Läsa/skriva/räkna i kombination med yrkeskurser, arbetslivets behov
Finland Läroplaner: Ja. Entreprenörskap betonas särskilt, liksom studier i allmänna ämnen som hör till kraven på yrkeskompetenser Annan utbildningsverksamhet: Utbildningsinstitut för fritt bildningsarbete. Självständiga att välja innehåll men särskilt betonas språk, IT, medborgarskap Rådet för livslångt lärande samverkan mellan utbildning och arbetsliv (nyckelkompetenser anges vara centrala)
Finland, forts Specifika projekt: NOSTE 2003-2009, vuxna mellan 30-59 år erbjöds yrkesinriktade kurser och datakörkort, 25 700 personer deltog Finansierades av staten, 124, 5 miljoner Euro. Samverkan mellan många Utvärderingen kritisk det finns många fallgropar i stora samverkansprojekt
Island Läroplaner: Revidering pågick Annan utbildningsverksamhet: Fonder har skapats för utbildning av anställda (arbetsmarknadens parter). 35 % av befolkningen bedömdes sakna utbildning över grundläggande nivå
Norge Läroplaner: Ja. Särskilt har frågan om baskompetenser uppmärksammats. Annan utbildningsverksamhet: OECDs undersökning ALL (Adult Literacy and Life Skills): 430 000 norrmän saknade grundläggande kunskaper när det gällde språket riskerade att få problem i framtidens arbetsliv VOX har ett särskilt uppdrag
Norge, forts Specifika projekt: Program for basiskompetanse i arbeidslivet (BKA), 2006. Knutet till Vox. Utlyser medel för projekt: läsa/räkna/skriva/datakunskap Grundläggande idé: att ge ekonomisk stöd till arbetsgivare som vill utveckla anställda. Utvärdering: alla inte lika bra på att skriva ansökningar, målgruppen är inte enhetlig, risk att missa målet
Sverige Läroplaner: Ja (=Lpf 94) Lyfter även fram folkbildningens betydelse Framhåller särskilt att utgångspunkten är individens behov av utbildning, inte arbetslivets. Utbildningsmässigt svaga ska prioriteras vid antagning Ambition att bereda för samverkan över politikområden och myndighetsgränser, samt på regional och lokal nivå
Sammantaget om nyckelkompetenser Läroplanerna är statens styrdokument berör frågan om vad som krävs för att fungera väl som människa, medborgare och arbetskraft. EU:s rekommendationer har haft begränsat inflytande, i de flesta fallen fanns läroplanerna redan när rekommendationerna kom. I sina rapporter till EU värderar dock länderna själva att de lever upp till rekommendationerna
I ländernas rapporter Grundläggande färdigheter är centralt: läsa, skriva, räkna och kommunikativa färdigheter (ofta inom ramen för konkreta projekt). Arbetsmarknadens parter och arbetsgivare får ofta ett stort inflytande
Intervjuerna i de olika länderna: Nyckelkompetenser vet vi inte så mycket om Inte en stor fråga på ländernas dagordning
Värt att notera: Den stora vikt som läggs vid grundläggande färdigheter som att kunna läsa, skriva och räkna, samt kommunikativa färdigheter. Nära kopplat till möjligheten att få och behålla ett arbete. Vuxna i utsatt position i arbetsliv och samhälle och att staten lämnas över ansvaret till aktörer som kan ha olika intressen att bevaka i frågan. Jmf utvecklingen inom dagens svenska vuxenutbildning
Rapport: Tinne Geiger (red), Sören Ehlers, Gun-Britt Wärvik, Anne Larson & Per-Olof Thång (2011). Effektive strategier for livslang laering i de nordiske lande. TemaNord 2011:561. http://www.norden.org/sv/publikationer/p ublikationer/2011-561