Stockholms universitet Sektionen för uppdragssamordning Gunilla Oredsson Blomberg, projektledare Andreas Åström, projektadministratör Slutrapport

Stockholms universitet Sektionen för uppdragssamordning Gunilla Oredsson Blomberg, projektledare Andreas Åström, projektadministratör Slutrapport dnr Särskilda främjande- och utvecklingsinsatser i syfte att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden inom ramen för snabbspår för nyanlända lärare och förskollärare Ort och datum Anders Barane, Sveriges Kommuner och Landsting Beställare/styrgruppens ordförande Ort och datum Gunilla Oredsson Blomberg Projektledare, Stockholms universitet

2 Innehållsförteckning Varför snabbspår? 3 Bakgrund till projektet 2017 3 Mål och syfte med projektet 3 Syfte 3 Effektmål 4 Projektmål 4 Projektorganisation 4 Styrgrupp 4 Projektgrupp 4 Milstolpar 4 Tillvägagångssätt 4 Sammanfattning 5 Resultat 6 Verktygen för APL 6 Avtal mellan lärosäte och kommun 6 APL-handbok 6 Mellanrummet 7 Deltagarens resa 7 Förutsättningar möjligheter och hinder för samverkan 8 Delegationen för unga och nyanlända i arbete (DUA) 9 DUA-modellen 9 DUA-modellen blir ett lärarspår 10 Modul 1 11 Modul 2 11 Modul 3 12 Konsekvensanalys 13 Sammanfattande reflektioner 15 Fortsatta studier 15 Referenser 16

3 Varför snabbspår? En avgörande faktor för en lyckad integration av nyanlända till Sverige, är en snabb etablering på arbetsmarknaden där personens kompetens och kunnande kan komma till sin rätt. Idag finns nyanlända som saknar fäste på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt visar flera yrkeskategorier ett underskott på arbetstagare och det finns ett stort behov av att hitta lämplig kompetens. Sådana yrken är lärare och förskollärare som under flera år bedömts vara bristyrken och i dagsläget är situationen mer akut än någonsin. Mot bakgrund av rådande situation såg regeringen ett stort behov av att införa ett snabbspår för nyanlända lärare och förskollärare. Syftet var att ta tillvara nyanlända lärares och förskollärares kompetens, matcha deras kompetens mot arbetsgivare som är i behov av personal och hitta vägar så att de nyanlända lärarna och förskollärarna på sikt ska bli behöriga och legitimerade lärare. Snabbspåret startade våren 2016. Inom ramen för snabbspåret för nyanlända lärare och förskollärare har sex lärosäten (Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet och Örebro universitet) fått i uppdrag av Arbetsförmedlingen att anordna en introduktion kring det svenska skolsystemet. Denna introduktion, om 26 veckor, innehåller föreläsningar och seminarier på arabiska och svenska som varvas med matchat arbetsplatsförlagt lärande (APL) på skola eller förskola samt med studier i yrkessvenska. Under utbildningen görs också en kartläggning av varje deltagares utbildning och yrkeslivserfarenhet. Kartläggningen ligger till grund för hur en individuell studiekomplettering kan se ut efter avslutad arbetsmarknadsutbildning. De nyanlända lärarna och förskollärarna omnämns som deltagare i texten som följer. Bakgrund till projektet 2017 Hösten 2016 genomfördes ett nationellt projekt som finansierades genom Främjandemedel från Arbetsförmedlingen. Syfte var att studera möjligheter och hinder för ett likvärdigt och kvalitativt APL i den arbetsmarknadsutbildning som ligger inom ramen för snabbspåret. Syftet var också att ge stöd till huvudmän, verksamhetschefer och APL-handledare kring APL. Under processen med projektet utkristalliserades ytterligare områden särskilt angelägna att arbeta vidare med och dessa områden var bättre anpassad svenskundervisning, likvärdig uppföljning och utvärdering av arbetsmarknadsutbildningen samt mellanrummet. Med mellanrummet avses den period som väntar deltagaren efter avslutad arbetsmarknadsutbildning och innan kompletterande studier kan påbörjas. Arbetsmarknadens parter har sökt och beviljats främjandemedel från Arbetsförmedlingen för att under 2017 nationellt följa upp de verktyg som togs fram i projektet 2016. I projektet för 2017 ingår även att identifiera behov och ge förslag på arbetssätt och strukturer för samverkan med berörda aktörer med särskilt fokus på den period i snabbspåret som tar vid efter arbetsmarknadsutbildningens 26 veckor. Mål och syfte med projektet Syfte Följa upp och utvärdera hur de verktyg, som APL-samordnarna har tagit fram under 2016, har använts och bidragit till likvärdighet Identifiera behov och ge förslag på arbetssätt och strukturer för samverkan med berörda aktörer med särskilt fokus på den period i snabbspåret som tar vid efter arbetsmarknadsutbildningens 26 veckor

4 Effektmål Synliggöra om och hur verktygen har bidragit till förutsättningar för en likvärdig APL Rekommendera strukturer för samverkan som gynnar deltagarnas möjlighet att nå lärarlegitimation eller annan adekvat sysselsättning inom skolväsendet Projektmål Utvärdera och följa upp verktygen och resultaten från främjandemedelprojektet hösten 2016 Identifiera och se över möjligheter och hinder inom befintliga strukturer som tar vid efter arbetsmarknadsutbildningen för att förkorta vägen för deltagarna att nå lärarlegitimation Projektorganisation I projektet ingår en styrgrupp och en projektgrupp. Det beslutades att sammansättningen av styrgruppen skulle vara densamma som i projektet hösten 2016. Styrgrupp Styrgruppen är en sammansättning av projektledare, projektadministratör samt företrädare för Sveriges kommuner och landsting (SKL), Almega tjänsteföretagen och de två lärarförbunden Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Styrgruppen har inte haft några sammanträden, utan kontakten mellan projektledning och styrgrupp har skett genom enstaka kontakter med styrgruppens ordförande, representanten från SKL. Projektgrupp Projektgruppen består av projektledare och projektadministratör från Stockholms universitet, företrädare från de övriga fem lärosätena samt företrädare från några kommuner, Arbetsförmedlingen och styrgruppen. Projektgruppen har haft ett operativt ansvar i projektet, genom arbete med enkäter, fallstudier och under projektmöten. Milstolpar Projektgruppsmöte 31/8 Projektgruppsmöte 2/10 Projektgruppsmöte 20/11 Nationell konferens 7/12 21/12 Projektplan klar Presentation av enkätstudie samt planering av fallstudie Rapport från fallstudier från respektiva lärosäte och sammanfattande diskussion Slutpresenation av projekt och resultatdiskussion Slutrapport Tillvägagångssätt Projektet har genomförts utifrån ett fritt sätt att se på hur ett projekt genomförs. Rubriker och undersökningsverktyg har valts av projektledningen utifrån uppkomna behov. Flera analys- och datainsamlingsmetoder har använts för att identifiera behov och kvalitetsaspekter, särskilt fokus har varit på enkäter och fallstudier. En enkät med frågor om handboken har skickats till ca 200 APL-handledare och 43 respondenter besvarade enkäten. I dialog med lärosätena framkom att avtalet mellan lärosäten och skolhuvudmän endast använts vid ett lärosäte därav inga vidare studier kring avtalet. Inför projektets andra del som avser mellanrummet skickades en enkät till deltagare som avslutat arbetsmarknadsutbildningen under 2016 och 2017 med frågor om tiden innan och efter

5 arbetsmarknadsutbildningen. Enkäten skickades till ungefär 350 deltagare och besvarades av 197 deltagare. Det genomfördes även fallstudier vid respektive lärosäte med utgångspunkt i svaren på enkäten och lärosätets arbete med arbetsmarknadsutbildningen. Metoden fallstudie är en forskningsstrategi som öppnar upp för olika datainsamlingsmetoder och fördjupad kunskap. Sammanfattning Projektet har utvärderat och följt upp handboken genom en enkät som skickats till APL-handledare som handlett deltagare antagna under 2017 och som arbetat med handboken. Syftet var att få syn på hur handboken används och fånga upp vad som var positivt och vad som behöver utvecklas för att handboken ska vara ett verktyg för att kvalitetssäkra innehållet i APL. En översyn av skolhuvudmännens och lärosätenas arbete med det framtagna avtalet har också genomförts. Projektet har även identifierat behov och tagit fram förslag på arbetssätt och strukturer för samverkan före och efter arbetsmarknadsutbildningens 26 veckor. Projektet har tagit fram förslag på långsiktigt och hållbart arbetssätt för kvalité i APL genom idéer på fortsatt arbete med handboken. Inom projektet har det också tagits fram en modell för samverkan kring tiden före och efter arbetsmarknadsutbildningen för deltagarna. Utgångspunkten för modellen har varit Delegationen för unga och nyanländas (DUA) arbetsmodell för unga och nyanländas inträde på arbetsmarknaden och lärosätenas fallstudier. Modellen har bidragit till insikten om betydelsen av samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommuner, lärosäten och andra involverade aktörer. Modellen har också medverkat till ökad förståelse för vikten av en långsiktig planering för deltagarnas väg till lärarlegitimation.

6 Resultat I detta avsnitt görs en genomgång av de aspekter och resultat som framkommit i datainsamlingen som gjorts under projektets gång. Verktygen för APL Ett av syftena med detta projekt var att följa upp de verktyg som togs fram under projektet hösten 2016, vilka var ett avtal mellan lärosäte och skolhuvudmän och en handbok som riktar sig till APLhandledare 1. Avtal mellan lärosäte och kommun Avtalet har endast använts vid ett lärosäte och under två utbildningsomgångar. 15 kommuner och 12 skolor (kommunala/enskilt drivna) har skrivit på avtalet under vår och höst 2017. Den korta tidsperioden avtalet använts gör att det inte finns tillräckligt underlag för uppföljning och utvärdering. APL-handbok Uppföljningen gjordes genom en enkät som skickades APL-handledare vilka samverkar med de sex involverade lärosätena. De frågor som ställdes var: På vilka sätt har handboken hjälpt dig att förstå ditt uppdrag som handledare? På vilka sätt har du haft användning av handboken för att genomföra ditt uppdrag som handledare? Finns det något du saknat i handboken som du hade behövt veta för att förstå och underlätta ditt uppdrag som handledare? Övrigt APL-handledare menade att handboken varit ett bra stöd i mottagandet av deltagare, i hur man kan tänka kring att göra en handlingsplan, ökad förståelse och insikt i vad snabbspåret är och dess innehåll. Förståelsen för syftet med snabbspåret har ökat och APL-handledare menar att uppfattningen om snabbare var att deltagarna var närmare arbetslivet än vad som var fallet. Handboken har också varit bra för att ge riktlinjer om bland annat hur lång tid som förväntas att APL-handledare lägger ner på reflektionssamtal. Aspekter som att handboken var en nyckel för genomförandet framkom och den fungerade som ett komplement om det var svårt att delta i någon av handledarträffarna som erbjöds på lärosätet. Handboken uppfattas som ett bra verktyg för handledare i genomförandet av uppdraget, och möjliggör en likvärdig syn på rollen som APL-handledare. Möjliga utvecklingsområden är att komplettera handboken med bilagor där frågeställningar om uppdraget, utvärdering och bedömning ges utrymme för att handboken ska vara ett samlat dokument för uppdraget att handleda deltagare från arbetsmarknadsutbildningen. Resultatet visar sammanfattningsvis att handboken som verktyg har haft en positiv betydelse för uppdraget som APL-handledare, och möjliggjort en likvärdig syn då alla lärosäten använder en handbok. Projektet rekommenderar att handboken hålls uppdaterad och används inför kommande utbildningsstarter. 1 Stockholms universitet, Handbok för APL-handledare inom arbetsplatsförlagt lärande (APL), 2017, http://www.su.se/polopoly_fs/1.321560.1505892554!/menu/standard/file/handbok%20fo%cc%88r% 20APL-handledare.pdf

7 Mellanrummet I projektet som genomfördes hösten 2016, framkom behovet av att arbeta vidare med den period som tar vid efter arbetsmarknadsutbildningens slut, det projektet valt att kalla mellanrummet som är perioden innan kompletterande studier kan påbörjas. I samtal med skolhuvudmän och deltagare uppdagades att det fanns oklarhet och osäkerhet gällande ansvarsfrågan under perioden mellanrummet och vilka möjliga lösningar för arbete och studier i svenska som fanns för deltagarna. Deltagarens resa Ur ett deltagarperspektiv är förståelsen för mellanrummet en central utgångspunkt. För att illustrera deltagarens resa tog projektgruppen fram en enkät med frågor om första kontakten med Arbetsförmedlingen, deltagarnas sysselsättning idag och hur deras plan ser ut framöver. Svaren på enkäten visar att vägen till arbetsmarknadsutbildningen ser olika ut. De flesta deltagare hänvisas direkt från Arbetsförmedlingen, men en betydande andel (ca 25 procent) hittar arbetsmarknadsutbildningen genom andra vägar, såsom via media, webbsidor eller personliga kontakter. Det visar på att arbetsmarknadsutbildningen inte är en tydlig del av deltagarnas långsiktiga plan, och att vägen in i utbildningen kantas av osäkerhet och i viss mån ad hoc-lösningar. Situationen gestaltas i bilden på nästa sida. De gröna rutorna i bilden symboliserar olika aktörer som deltagaren möter under resan och de svarta rutorna är den sysselsättning deltagaren kan ha. Gröna rutan andra myndigheter innehåller främst myndigheter som Skolverket och Universitets- och högskolerådet (UHR), när kontakt med dessa myndigheter sker varierar och vilka myndigheter deltagaren i praktiken är i kontakt med skiljer sig åt.

8 Bilden är uppbyggd som en tidsaxel, genom deltagarens kontakt med Arbetsförmedlingen påbörjas etableringen och Sfi planeras in via kontakt med kommunen. Arbetsförmedlingen hänvisar deltagarna till en etableringsinsats vilket kan vara arbete i en skola, arbetsmarknadsutbildning eller helt annan sysselsättning. I vissa kommuner finns det lokala alternativ till arbetsmarknadsutbildning såsom jobbspår för barnskötare eller lärarassistentutbildning. Efter arbetsmarknadsutbildningen hamnar deltagaren i det så kallade mellanrummet, perioden innan kompletterande utbildning påbörjas. Deltagaren hamnar i ett mellanrum därför att Svenska som andraspråk 3 är ett krav för att komma in på kompletterande utbildning, få deltagare är klara med svenskan efter avslutad arbetsmarknadsutbildning. Under mellanrummet har deltagarna olika sysselsättning vilka är indelade i olika kategorier. Jobb eller praktik på skola innebär att deltagaren är kvar i skolkontexten. Arbete utanför skola eller förskola kan uppfattas som icke adekvata insatser för en deltagare som strävar mot lärarlegitimation. Därtill finns det några som är arbetslösa och bara läser svenska eller de som helt saknar sysselsättning. Bland de som besvarade enkäten såg fördelningen av sysselsättning efter arbetsmarknadsutbildningen ut på följande sätt: 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% svenska jobbar i skola Jobbar i skola och läser svenska söker jobb ulv Övriga De allra flesta deltagare som går arbetsmarknadsutbildning har som mål att bli lärare eller förskollärare i svensk skola eller förskola. Diagrammet visar att sysselsättningen efter arbetsmarknadsutbildningen inte är i paritet med en långsiktig plan utifrån deltagarnas mål att bli lärare eller förskollärare. En tredjedel av de som slutfört arbetsmarknadsutbildningen läser svenska på heltid vilket innebär att de är utanför arbetsmarknaden och utanför förskolan eller skolan som pedagogisk miljö. Deltagare som arbetar i skolan eller förskolan men inte studerar svenska förlorar tid i relation till studierna i svenska för behörighetsgivande betyg, här kan vi se att det är ca 30 procent. Ett antal söker arbete eller har annan sysselsättning utanför skolan vilket inte heller stödjer deltagarnas långsiktiga plan till lärarlegitimation. Det är endast tolv procent av deltagarna som studerar svenska och samtidigt har en tjänst inom förskola eller skola, vilket indikerar en tydlig och målinriktad plan för att sträva mot lärarlegitimation. Förutsättningar möjligheter och hinder för samverkan Organisation och struktur inom kommuner och Arbetsförmedling påverkar möjligheter för samverkan. Deltagarna kan vara folkbokförda i en kommun, bo i en annan och få en APL-placering under arbetsmarknadsutbildningen i en tredje kommun, vilket väcker frågor om ansvar och incitament att hitta lösningar för deltagarna från kommunernas sida 2. Kommuner är organiserade på olika sätt och för 2 Ds 2015:33; Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända, http://data.riksdagen.se/fil/7b86aa26-a1f8-4214-8fe7-e56485217dc6

9 en deltagare är det problematiskt att hitta rätt i en kommun. Arbetsmarknads-, integrations- och utbildningsfrågor kan finnas synliga eller skymda på olika enheter eller avdelningar inom kommunerna. Vilka frågor som hanteras var blir otydligt och det är svårt att navigera och hitta rätt. Det försvårar för deltagarna att ta eget ansvar. Det är svårt att upprätthålla strukturer kring samarbete mellan kommuner och andra aktörer eller myndigheter som bygger på eldsjälar och personligt engagemang. Kompetensförsörjningsbehovet inom kommunerna är inte alltid analyserat och det finns därför deltagare som anvisats en aktivitet som inte utgår från deltagarens kompetens, i väntan på relevant insats och sysselsättning. Samarbetet mellan kommuner och Arbetsförmedlingen är en central del i arbetet med deltagarnas möjligheter till adekvat etableringsplan. Många skolhuvudmän har visat intresse av ta emot deltagare för APL, vilket kan resultera i att deltagare får erbjudande om arbete under APL. Det innebär då avbrott i utbildningen och sannolikt förlängd väg till lärarlegitimation. Det är tydligt att deltagarnas sysselsättning innan arbetsmarknadsutbildningen påverkar deras intresse och förståelse för värdet av att delta i utbildningen. Finns det ett mål för deltagarens resa i etableringsplanen där utbildningen är en del av planen, ökar meningsfullheten. De fasta antagningsperioderna för arbetsmarknadsutbildningen kan vara en möjlighet för planeringen av snabbspåret men kan också vara ett hinder då utbildningen kommer för sent eller för tidigt i processen för den enskilde personen. En plan för deltagarnas sysselsättning efter arbetsmarknadsutbildningen är huvudfrågan för projektet. Enligt resultatet från enkäten finns det många deltagare som lever i okunskap om hur deras framtidsplan ser ut. Vad som också framkommit under arbetet med projektet är myndigheters olika uppfattningar om ansvar och information vid mottagandet av nyanlända. Många utredningar om nyanlända är tillsatta, rapporter är publicerade och överenskommelser är skrivna men det saknas en sammanställning som knyter ihop erfarenheter och kunskap om frågor och insatser för målgruppen. Delegationen för unga och nyanlända i arbete (DUA) DUA har sedan 2014 i uppdrag att främja samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen med fokus på unga och arbetslösa. 2017 fick DUA ett utökat uppdrag med syftet att gynna samverkan som ökar möjligheterna för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. I samråd med Arbetsförmedlingen, några kommuner och SKL har DUA tagit fram en modell kring samverkan om nyanländas väg in på arbetsmarknaden. Gemensamma arbetsprocesser och lokala spår är grund för modellen som fokuserar på arbetsgivarnas kompetensförsörjningsbehov 3. DUA-modellen Modellen bygger på att ett gemensamt kartläggnings- och analysarbete görs av parterna, där kompetensförsörjningsbehovet inom olika branscher identifieras. Gemensamt ska utformade spår tas fram, som tydliggör nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Modellen ska innehålla de insatser, verktyg och metoder som ska användas och hur man ska organisera och genomföra arbetet. Redan utbyggda och positiva samverkansmodeller mellan olika parter bör ligga till grund för arbetet med att ta fram relevanta spår för olika yrkesgrupper. En lokal överenskommelse skrivs mellan Arbetsförmedlingen och en eller flera kommuner och andra aktörer som kan vara part i överenskommelsen. Modulerna i modellen kan ha olika längd beroende på deltagarnas tidigare erfarenheter och vilka behov som uppstår under tiden som spåret formuleras. Olika moduler kan också planeras in parallellt med varandra och därför genomföras samtidigt. 3 Delegationen för unga & nyanlända till arbete; Fördjupad samverkan om nyanländas etablering på Arbetsmarknaden, 2017, https://www.dua.se/sites/default/files/manual_nyanlanda_v6.pdf

10 DUA-modellen blir ett lärarspår Utgångspunkterna för projektets förslag till modell för samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och andra aktörer är dels lärosätenas fallstudier, dels DUA-modellens pågående förankring bland Sveriges kommuner. Under arbetet med projektet uppmärksammades att olika lösningar för nyanlända lärare och förskollärare pågår i kommunerna där syfte och mål kan uppfattas som oklara i relation till deltagarnas resa mot lärarlegitimation. Målet med lärarspåret är att säkerställa resan till lärarlegitimation och därmed möjligheten till en fast anställning som lärare eller förskollärare. Stöd för tanken med lärarspår på vägen till lärarlegitimation ges genom Anki Bengtsson och Larissa Mickwitz, forskare vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet, som genom medel från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) följer gruppen deltagare som antogs vid Stockholms universitet december 2016 4. Forskarna menar att deras resultat indikerar att deltagarnas motivation att arbeta som lärare eller förskollärare i Sverige ökat efter arbetsmarknadsutbildningen. Vidare pekar forskarna på deltagarnas positiva upplevelser av den kunskap de erövrat och vilken chans utbildningen bidrar med för deras kommande yrkesliv. Resultatet av studien presenteras i en rapport under 2019. 4 Stockholms universitet, Att bli svensk lärare - en studie av Snabbspåret för nyanlända med lärarutbildning, 2017, http://www.edu.su.se/om-oss/nyheter/att-bli-svensk-l%c3%a4rare-en-studieav-snabbsp%c3%a5ret-f%c3%b6r-nyanl%c3%a4nda-med-l%c3%a4rarutbildning-1.315225

11 Modul 1 När deltagaren får en kommunplacering inleds etableringsfasen. Arbetsförmedlingens handläggare i en kommun har då i uppdrag att kalla deltagaren till ett etableringssamtal. Handläggaren behöver, inför samtalet, ha information om hur en lärare och förskollärare ska vägledas till lärarlegitimation. Deltagaren och handläggaren kommer överens om en gemensam och långsiktig plan. Inom modul ett behöver handläggaren också ha kontakt med kommunen, då det efter denna period bör förberedas för en plats på en skola eller förskola och möjlighet till grundläggande studier i svenska för nyanlända akademiker i kommunen. Alla dokument, utbildningsdokument och tjänstgöringsintyg, skickas till översättning och till Universitets- och högskolrådet (UHR) för bedömning. Det kan också vara av betydelse, beroende på deltagarens bakgrund, att ansöka om lärarlegitimation hos Skolverket för att få en eventuell anvisning om kompletterande studier. Det behövs kunskap för att kunna urskilja denna grupp. Tider för kommande utbildningsstarter för arbetsmarknadsutbildningen bör deltagaren informeras om och lämplig start skrivas in i planen så utbildningen blir en del av deltagarens resa. Modul 2 Den arbetsmarknadsnära insatsen bör innefatta praktik på en skola eller förskola så att deltagaren kan lära känna miljön och få en inblick i skolans och förskolans uppdrag. En kontakt mellan deltagare och arbetsgivare inleds i modul två, och arbetsgivaren får möjlighet att ta del av den långsiktiga planen som upprättats med handläggare på Arbetsförmedlingen. I denna fas kan det finnas behov av kommunikation mellan handläggare från Arbetsförmedlingen och studievägledning vid ett lärosäte för att gå igenom de översatta dokumenten och utlåtande från UHR och eventuellt också från Skolverket 5. Det får betydelse för deltagaren att rätt anvisning sker, arbetsmarknadsutbildning på lärosäte eller annan insats, t.ex. lärarassistentutbildning eller tjänst på en annan relevant arbetsplats om deltagaren gör ett annat yrkesval. 5 Skolverket, Lärarlegitimation för dig med utländsk examen, 2017, https://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/lararlegitimation/sa-ansoker-du/utlandskexamen-1.237114

12 Modul 3 Lärarspåret är modulen som kommunen alternativt kommunerna tillsammans med Arbetsförmedlingen, och vid behov även andra aktörer, tar fram genom en lokal överenskommelse (LÖK). Den består av tre delar som löper parallellt med Sfi. I alla tre delar inom lärarspåret ingår praktik (alternativt APL) alternativt en tjänst i skola eller förskola. Syftet med praktiken/tjänsten är att deltagaren befinner sig i en skolkontext under hela spåret så att intresset för att studera vidare kan förankras och bibehållas. Sannolikt kommer ett antal deltagare göra andra val under dessa perioder, byta inriktning (välja en annan skolform än den utbildningen är riktad mot alternativt välja en annan yrkesroll inom skola eller förskola) eller välja att inte fortsätta yrkeskarriären inom skolväsendet. Planeringen av en praktik alternativt en tjänst utgår från deltagarnas intresse och situation samt lokala möjligheter och lösningar. Lärarspåret inleds med förpraktik på en skola eller förskola där syftet är att deltagaren ska uppleva skolans eller förskolans miljö och få en inblick i uppdraget och på så sätt vara bättre rustad inför arbetsmarknadsutbildningen som kommer efter. Praktikplatsen kan dessutom vara en fortsättning på den arbetsmarknadsnära insats som görs i modul två. Det är viktigt att denna tidiga insats, förpraktik, är flexibel och kan kombineras med studier i svenska för att på så sätt skynda på vägen till lärarlegitimation.

13 Den andra delen i jobbspåret är arbetsmarknadsutbildningen, vilken genomförs via ett lärosäte. Arbetsmarknadsutbildningen är en introduktion till svensk skola och förskola 6. Under arbetsmarknadsutbildningen behöver lärosätet och Arbetsförmedlingen samverka kring informationstillfällen för deltagarna, som innehåller information om arbetsmarknaden, vägen till lärarlegitimation och om de kompletterande utbildningar som finns. Arbetsförmedlingen bör ha ett särskilt ansvar att följa upp deltagarnas insatser under APL och samråda med arbetsgivare om möjligheten för deltagarna att kunna vara kvar på APL-platsen efter avslutad utbildning i form av praktik eller tjänst. Om deltagaren redan under förpraktiken bestämmer sig för att inte fortsätta resan till lärarlegitimation kan denna del av lärarspåret ersättas av annan arbetsmarknadsutbildning såsom barnskötarspår 7 eller lärarassistentutbildning. Lösningen bygger på lokala förutsättningar och möjligheter. Efter arbetsmarknadsutbildningen är det av betydelse att deltagaren fortsätter studera svenska i kombination med sysselsättning i skolan, benämns förlängd APL inom lärarspåret. Kombinationen med studier i svenska och sysselsättning på en skola eller förskola har i flera exempel visat sig vara särskilt framgångsrikt för en bra språkutveckling. Ett projekt som kan uppfattas som ett lyckat exempel på denna lösning är Gävleborgsmodellen 8. Konsekvensanalys För att konkretisera och förtydliga möjligheter och hinder i arbetet med modellen för lärarspår har en konsekvensanalys genomförts. Analysen kan ses som ett stöd för flödet i processen med lärarspåret och vilka faktorer som är särskilt angelägna att fokusera på. Ansvarsfördelningen kan variera beroende på hur lokala förutsättningar och samarbetet ser ut mellan olika aktörer då planeringen påbörjas. Arbetsförmedlingen förkortas med AF i modellen nedan. 6 Stockholms universitet, Handbok för APL-handledare inom arbetsplatsförlagt läraren (APL), 2017, http://www.su.se/polopoly_fs/1.321560.1505892554!/menu/standard/file/handbok%20fo%cc%88r% 20APL-handledare.pdf 7 Delegationen för unga och nyanlända i arbete, Exempelspår barnskötare, 2017, https://www.dua.se/din-kommun/lokala-exempel-pa-verksamhet-i-samverkan/exempelsparbarnskotare 8 Länsstyrelsen Gävleborg, Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Gävleborgsmodellen, http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/sv/manniska-ochsamhalle/integration/projekt/arbetsmarknadsutbildning-med-sfi/pages/default.aspx

14 Riskfaktor Konsekvens Lösning Ansvarig Deltagarens kommer sent in i Deltagaren hamnar i annan Etableringsprocessen behöver AF etableringen sysselsättning utanför skolväsendet påbörjas tidigt Deltagarens motivation att nå lärarlegitimation minskar Deltagarens studier i Sfi försenas Motiverande samtal för att förverkliga vägen till lärarlegitimation Deltagarens väg till lärarlegitimation förlängs Bristfällig kunskap om vilka möjligheter som finns för Deltagaren kan få en vilseledande etableringsplan som inte leder till Informationsinsatser i enlighet med modellen AF Lärosätet deltagaren lärarlegitimation Kompetens i kartläggning och SKL Deltagaren missar lämplig start för studievägledning arbetsmarknadsutbildning Motivationen hos deltagare blir begränsad Bristfällig hantering av Etableringsplanen försenas då Kunskap om dokumentens AF deltagarens dokument dokumenten är grunden för betydelse för etableringsplanen planeringen Kunskap om olika myndigheters roll i valideringen av dokument samt myndigheternas handläggningstider Ingen söker lärarlegitimation i Inga deltagare får Kunskap om vilka som gynnas Skolverket tidigt skede kompensationsåtgärd från Skolverket av att söka lärarlegitimation i tidigt skede Lärosätet AF Kompensationsåtgärder från Skolverket för vissa grupper påverkar vägen till lärarlegitimation Otillräckliga kontaktytor mellan kommuner och AF Praktikplats/tjänst vid skola försenas Uppbyggda strukturer för samarbete mellan kommuner och Kommuner AF AF Deltagarna fastnar i kortsiktiga tjänster istället för att nå Täcker endast kommunernas kortsiktiga behov av stödpersonal på Kunskap om deltagarnas plan för att nå lärarlegitimation. Kommuner lärarlegitimation skolor Anpassa preliminär tjänst utifrån Leder inte till kompetensförsörjning av lärare och förskollärare deltagarens plan för möjlighet till kombination med studier i Deltagarna får en otrygg svenska arbetssituation Möjliggöra tjänst i kombination med kompletterande studier Lokala lösningar kan förlänga vägen till lärarlegitimation Målet med lokala lösningar är vanligtvis inte akademiska studier Lokala lösningar bör planeras i samverkan med lärosäten Kommuner Deltagarens väg till lärarlegitimation förlängs

15 Sammanfattande reflektioner Långsiktighet och tydliga mål är centralt för deltagarnas väg till lärarlegitimation. Samverkan mellan myndigheter och kommuner behöver struktureras och synliggöras så olika aktörers ansvarsområden blir transparanta och möjliga att förstå. Syftet med snabbspåret är tudelat, dels är det viktigt att nyanlända kommer in på arbetsmarknaden, dels pekar parterna på behovet av legitimerade lärare och förskollärare. I Arbetsförmedlingens nulägesbedömning av snabbspåren som publicerades i december 2017 9 kan man läsa om identifierade utvecklingsområden som stödjer projektets tanke om ett lärarspår. Den löpande dialogen, som man menar förs mellan parterna och Arbetsförmedlingen, är central för samverkan kring ett lärarspår för att förstå skolväsendets behov och Arbetsförmedlingens uppdrag. I nulägesbedömningen trycker man på vikten av parternas förståelse för vilka kompetenser som nyanlända har och vilka utmaningar det kan finnas i att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Nulägesbedömningen lyfter också att arbetsgivare och parter har saknat tydliga kommunikationsvägar in till Arbetsförmedlingen. Kunskapen om snabbspåret och deltagarnas utbildning och tjänstgöringsbakgrund varierar inom myndigheten, vilket har synliggjorts inom projektet. Mot denna bakgrund ska Arbetsförmedlingen förtydliga ansvaret för de olika snabbspåren för att förbättra kartläggning och matchning av deltagarens kompetenser och för att kunna ha motiverande samtal och vägleda deltagaren till en adekvat etableringsplan. Resultatet inom projektet pekar på liknande utvecklingsbehov, dvs. att kunskap om kartläggning, vägledning och motiverande samtal är grund för en relevant och långsiktig etableringsplan. I modul ett och två inom lärarspåret blir denna kompetens särskilt tydlig. I första modulen när deltagaren möter handläggare på Arbetsförmedlingen för ett inledande samtal, är det väsentligt att förstå vad deltagarens utbildning och tjänstgöring kan leda till inom det svenska skolsystemet. I den andra modulen etableras kontakt mellan handläggare och lärosäte för att säkerställa hur deltagarens utbildning kan bedömas och även i den processen är kompetensen av betydelse. Avslutningsvis kan sägas att modellen lärarspåret har tagits fram i syfte att så många deltagare som möjligt ska sikta mot lärarlegitimation. Projektets resultat pekar på att lärarjobb efter lärarlegitimation ger den bästa förankringen på arbetsmarknaden för nyanlända lärare och förskollärare. Fortsatta studier Utöver de utvecklingsaspekter som framkommit inom ramen för projektet, finns ytterligare områden att arbeta vidare med: Sammanställa rapporter, utredningar och överenskommelser om nyanlända och etableringsinsatser där slutsatser, lärdomar, synergieffekter synliggörs Förmedla kunskap om lärarspåret för att göra modellen konkret och användbar, med stöd av konsekvensanalysen Initiera och följa lokala lösningar och initiativ utifrån modellen Identifiera och ta fram ett förslag för informationsinsatser i enlighet med modellen 9 Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens nulägesbedömning av arbetet med snabbspår, 2017. https://mb.cision.com/public/1326/2409931/bec3391dd1b8dc6a.pdf

16 Referenser Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens nulägesbedömning av arbetet med snabbspår, 2017. https://mb.cision.com/public/1326/2409931/bec3391dd1b8dc6a.pdf Delegationen för unga & nyanlända i arbete, Exempelspår barnskötare, 2017, https://www.dua.se/dinkommun/lokala-exempel-pa-verksamhet-i-samverkan/exempelspar-barnskotare Delegationen för unga & nyanlända till arbete; Fördjupad samverkan om nyanländas etablering på Arbetsmarknaden, 2017, https://www.dua.se/sites/default/files/manual_nyanlanda_v6.pdf Ds 2015:33; Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända, http://data.riksdagen.se/fil/7b86aa26-a1f8-4214-8fe7-e56485217dc6 Länsstyrelsen Gävleborg, Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Gävleborgsmodellen, http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/sv/manniska-ochsamhalle/integration/projekt/arbetsmarknadsutbildning-med-sfi/pages/default.aspx Skolverket, Lärarlegitimation för dig med utländsk examen, 2017, https://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/lararlegitimation/sa-ansoker-du/utlandskexamen-1.237114 Stockholms universitet, Att bli svensk lärare - en studie av Snabbspåret för nyanlända med lärarutbildning, 2017, http://www.edu.su.se/om-oss/nyheter/att-bli-svensk-l%c3%a4rare-en-studieav-snabbsp%c3%a5ret-f%c3%b6r-nyanl%c3%a4nda-med-l%c3%a4rarutbildning-1.315225 Stockholms universitet, Handbok för APL-handledare inom arbetsplatsförlagt läraren (APL), 2017, http://www.su.se/polopoly_fs/1.321560.1505892554!/menu/standard/file/handbok%20fo%cc%88r% 20APL-handledare.pdf Muntlig källa, 171205, Anki Bengtsson och Larissa Mickwitz, forskare vid IPD på Stockholms universitet