Dnr 43-2016:10385 Eskilstuna kommun info@eskilstuna.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Eskilstuna kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33
2(11) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Eskilstuna kommun att senast den 30 mars 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen i vuxenutbildningen Skolinspektionen konstaterar att Eskilstuna kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Hemkommunen tar ansvar för att det för varje elev inom kommunal vuxenutbildning upprättas en individuell studieplan, att planen innehåller uppgifter i enlighet med författningarnas krav och att de informeras när planen revideras. (20 kap. 8 skollagen; 2 kap 16 förordning om vuxenutbildning) Hemkommunen tar ansvar för att det för varje elev inom särskild utbildning för vuxna upprättas en individuell studieplan, att planen innehåller uppgifter i enlighet med författningarnas krav och att de informeras när planen revideras. (21 kap. 8 skollagen; 2 kap 16 förordning om vuxenutbildning) Huvudmannen tillhandahåller kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå och ser till att den bedrivs i form av kurser. (20 kap. 3 skollagen; 2 kap. 18-19 förordning om vuxenutbildning) Huvudmannen ser till att en elev kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade i enlighet med författningarnas krav. (20 kap. 42-45 skollagen; 4 kap. 24 förordning om vuxenutbildning) Huvudmannen tillhandahåller särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå och ser till att den bedrivs på det sätt som författningarna kräver. (21 kap. 3 skollagen; 2 kap. 21-23 förordning om vuxenutbildning) Huvudmannen ser till att en elev kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade. (21 kap. 21-24 skollagen) Åtgärder - Hemkommunen ska se till att det för varje elev inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna upprättas en individuell studieplan som uppfyller författningarnas krav. - Huvudmannen ska informera om alla kurser som ska erbjudas inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Huvudmannen ska erbjuda alla kurser som författningarna kräver inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. - Huvudmannen ska se till att elever inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna kan få sina kunskaper och sin kompetens
Dnr 43-2016:10385 3(11) validerade. Huvudmannen ska också se till att det finns tydliga rutiner avseende ansvarsfördelningen för arbetet med validering. Utveckling av utbildningen i vuxenutbildningen Skolinspektionen konstaterar att Eskilstuna kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om och genomför nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar dessa. (4 kap. 3 och 6 skollagen; Lvux 12, 1 Utbildningens uppdrag och värdegrund, Utveckling av vuxenutbildningens verksamheter) Huvudmannen ser till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det firms brister i verksamheten. (4 kap. 7 skollagen) Kommunen fördelar resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (2 kap. 8 a skollagen) Huvudmannen ser till att det i verksamheterna bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap. 6-8 skollagen; Lvux 12, 1 Utbildningens uppdrag och värdegrund, Grundläggande värden) Huvudmannen tar emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (6 kap. 10 skollagen) Åtgärder - Huvudmannen ska följa upp resultaten inom kommunal vuxenutbildning svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. - Kommunen ska ta fram och implementera ett resursfördelningssystem där resurser viktas utifrån hur det ser ut inom verksamheterna. Utgångspunkten för hur resurserna ska fördelas är elevernas olika förutsättningar och behov. Kommunen måste därför även se till att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete som ger tillräckligt underlag för samtliga verksamheter inom vuxenutbildningen innan resursfördelningen görs. Huvudmannen ska se till att det i vuxenutbildningen bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling - Huvudmannen ska se till att samtliga fall av kränkande behandling anmäls till rektorn och vidare till huvudmannen.
4(11) Bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för vuxenutbildningen inte lever upp till de krav som författningarna kräver. För att huvudmannen ska kunna följa upp att verksamheten inom vuxenutbildningen når de nationella målen för utbildningen behöver huvudmannen efterfråga och analysera resultat från vuxenutbildningen i ökad omfattning. Detta för att få en bredare uppföljning och en djupare analys och för att vid behov kunna vidta åtgärder för att förbättra verksamheten så att målen uppnås. I och med att huvudmannen inte följer upp och analyserar arbetet inom vuxenutbildningen i tillräcklig omfattning saknar huvudmannen också ett viktigt verktyg för att fördela resurser till utbildningen efter elevernas förutsättningar och behov. Tillsynen visar vidare att en av målsättningarna i huvudmannens kvalitetsarbete inte är att samtliga elever ska nå godkända betyg i alla ämnen. är att när de nationella målen relativiseras riskerar det att påverka hela kvalitetsarbetet. Det kan påverka arbetet med att identifiera utvecklingsområden och riskerar även att signalera lägre förväntningar på personalen i verksamheten. Kommunen måste också säkerställa att alla elever inom vuxenutbildningen har en individuell studieplan och att kommunen tydligt informerar om hela det kursutbud som författningarna anger inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Vidare behöver kommunen erbjuda undervisning i alla de grundläggande ämnen som författningarna kräver inom särskild utbildning för vuxna. Huvudmannen ska även se till att elever kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade inom kommunal vuxenutbildning. Avslutningsvis behöver huvudmannen se till att det bedrivs ett målinriktat arbete mot kränkande behandling och säkerställa att samtliga fall av kränkande behandling anmäls till rektorer och vidare till huvudmannen. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen i vuxenutbildningen Individuella studieplaner Skolinspektionen konstaterar att Eskilstuna kommun inte säkerhetsställer att elever inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna har en individuell studieplan. Utredningen visar att det inte finns någon enhetlig rutin för hur individuella studieplaner upprättas. Vidare visar utredningen att huvudmannen inte säkerhetsställt att det upprättas en individuell studieplan för alla elever inom vuxenutbildningen. Bristen får till följd att eleverna inte har rätt verktyg för vägledning genom sin utbildning.
5(11) Enligt skollagen ansvarar hemkommunen för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev. Planen ska innehålla uppgifter om elevens utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Enligt förordning om vuxenutbildning framgår att omfattningen av studierna ska anges i verksamhetspoäng när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna. Av förordningen framgår vidare att den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras. Rektorn ansvarar för att planen revideras och att hemkommunen informeras om revideringen. Eleverna uppger under intervju att de inte känner till om de har en individuell studieplan. Av intervju med förvaltningen framkommer att kommunen inte säkerhetsställer att alla elever har en individuell studieplan inom vuxenutbildningen. Ett arbete pågår med att ta fram en individuell studieplan som ska följa eleverna genom sin utbildning. Enligt förvaltningen gör lärarna egna studieplaner utifrån sina kurser men att det inte finns någon individuell studieplan där alla kurser som eleverna läser finns dokumenterade. Lärarna bekräftar att de upprättar en studieplan i varje kurs. Av planen framgår när kursen börjar och slutar. Inom kommunal vuxenutbildning inom svenska för invandrare upprättas en individuell studieplan där det framgår vilken kurs eleven läser och planen följer eleven genom hela utbildningen. Av intervju med studie- och yrkesvägledare framgår att det inte finns någon rutin för att säkerhetsställa att individuella studieplaner upprättas för de elever som läser hos externa anordnare. Vidare berättar studie- och yrkesvägledarna att det är ett utvecklingsområde då de inte kan se vilka kurser som eleverna söker eller läser hos de externa anordnarna. Tillhandahålla kurser inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Skolinspektionen bedömer att Eskilstuna kommun inte informerar om hela det kursutbud som ska erbjudas inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Utredningen visar att kommunen inte informerar om att elever kan läsa ämnena religionskunskap, geografi, fysik, biologi och kemi. Kommunen erbjuder inte heller hem- och konsumentkunskap. Detta medför att det finns en risk att presumtiva elever går miste om utbildning som de har rätt till.
6(11) I förordning om vuxenutbildning, 2 kap. 18, anges att kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska bedrivas i form av kurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi samt hem- och konsumentkunskap. Av intervju med förvaltningen framgår att alla ämnen inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå inte erbjuds men att de borde göra det. Av intervju med studie- och yrkesvägledarna framgår att endast de ämnen som erbjuds i kommunens regi erbjuds via kommunens ansökningssida. Av inskickat material i samband med tillsyn framgår att religionskunskap, geografi, fysik, biologi och kemi kan läsas på distans men att de inte ingår i det ordinarie utbudet. Studie- och yrkesvägledare uppger också att inte hem- och konsumentkunskap erbjuds. Tillhandahålla kurser inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå Skolinspektionen bedömer att Eskilstuna kommun inte erbjuder alla de kurser som ska finnas inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Utredningen visar att hem- och konsumentkunskap, kemi och religionskunskap inte erbjuds av kommunen trots att elever haft önskemål om att läsa ämnena. Bristen leder till att presumtiva elever kan gå miste om utbildning som de har rätt till. I förordning om vuxenutbildning, 2 kap. 21, anges att särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan utom träningsskolan bedrivs i form av kurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi, hem- och konsumentkunskap samt teknik. Av intervjuer med lärare och förvaltning framgår att elever inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå inte kan läsa ämnet hem- och konsumentkunskap. Anledningen till det är att det saknas lokaler. Lärarna berättar vidare att inte heller kemi eller religionskunskap har erbjudits under ett par år trots att det förekommit att elever önskat läsa ämnena. Validering av kunskaper och kompetens Skolinspektionen bedömer att Eskilstuna kommun brister i sitt arbete med att validera elevers kunskaper och kompetens. Utredningen visar att det finns ett system för validering men att det endast används inom yrkesutbildningen vård och omsorg och inte inom övriga vuxenutbildningen. Bristen kan leda till att elever går miste om sina rättigheter till en effektiv och flexibel utbildning.
7(11) Enligt skollagen kan en elev i kommunal vuxenutbildning få sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kompetens som en person har oberoende av hur kompetensen förvärvats. Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra författningar. Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade skriftligt. Enligt förordningen om vuxenutbildning 4 kap. 24-25 sker betygssättning efter en validering genom prövning. Den som har genomgått en validering ska också kunna få sina kunskaper och sin kompetens dokumenterade i ett intyg. Enligt Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen (SKOLFS 2013:187) bör rektorn organisera och stödja arbetet med validering, se till att arbetet med validering samordnas mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och andra berörda, samt se till att det finns rutiner för arbetet med validering och prövning. Av intervju med förvaltningen framgår att arbetet med validering är eftersatt. Enligt förvaltningen finns ett system för validering inom vuxenutbildningen men det används inte. Det pågår inte heller något arbete med insatser kring validering. Nämnden och studie- och yrkesvägledarna uppger också under intervjuer att validering inte fungerar inom vuxenutbildningen. Studie- och yrkesvägledarna uppger att det råder en förvirring kring vad validering innebär och hur det ska användas inom vuxenutbildningen. Om det funnits ett fungerande system för validering menar studieoch yrkesvägledare att elever kunnat bli färdiga fortare. Motivering till föreläggande som ingripande Då Eskilstuna kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga huvudmannen att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen i vuxenutbildningen Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen bedömer att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Utredningen visar att det för kommunal vuxenutbildning svenska för invandrare och för särskild utbildning för vuxna inte sker någon uppföljning eller analys av resultaten i förhållande till de nationella målen på huvudmannanivå. Vidare bedömer Skolinspektionen att det saknas uppföljning, analys och planerade insatser utifrån trygghet för vuxenutbildningen som helhet. Huvudmannen använder inte heller uppföljningar och analyser av resultat från särskild utbildning för vuxna och från
8(11) kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare för att analysera hur de förutsättningar som nämnden ger, påverkar utbildningens måluppfyllelse och för att vid behov vidta nödvändiga åtgärder. Bristen får till följd att kommunen saknar verktyg för att säkerställa att verksamheten bedrivs utifrån kraven i skollagen och andra författningar. Därmed finns en risk att de nationella målen inte uppfylls och att elevernas kunskapsutveckling äventyras. Skollagen anger att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt förarbetena till lagen (prop. 2009/10:165, s. 306) har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) är utgångspunkten att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Av intervju med nämnden framgår att uppföljning av kunskapsresultat saknas för elever inom särskild utbildning för vuxna och för kommunal vuxenutbildning svenska för invandrare i det dokumenterade kvalitetsarbetet. Nämnden följer upp de mål som framgår av delårsredovisningen. De kunskapsresultat som följs upp är att 85 procent av eleverna ska nå godkända betyg varav minst 25 procent ska ha uppnått betyget C. Att målsättningen inte är att 100 procent ska bli godkända har enligt nämnden diskuterats varje år men de har kommit fram till att 85 procent ska bli godkända. I det dokumenterade kvalitetsarbetet skrivs andelen elever som slutfört kurser fram för kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Kunskapsresultat för kommunal vuxenutbildning inom svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna saknas i det dokumenterade kvalitetsarbetet. Enligt nämnden följs elevernas upplevelse av trygghet upp genom nöjdhetsindex som visar hur nöjda eleverna är inom kommunal vuxenutbildning. Av nöjdhetsindex är flera parametrar sammanvägda vilket gör att det inte framgår hur exempelvis elevernas upplevelse av trygghet är. I det dokumenterade kvalitetsarbetet går det vidare inte att särskilja resultat för nöjdhetsindex per enhet eller från externa anordnare. I huvudmannens kvalitetsarbete, delårsrapporten, framgår inte heller någon redovisning över resultat kring nöjdhetsindex. Förvaltningen uppger under intervju att det inte går att fatta beslut utifrån den information med sammanslaget värde av nöjdhetsindex som framgår av det dokumenterade kvalitetsarbetet. Den slutsats som dragits är att fler elever är nöjda med intern utbildning än hos de externa anordnarna. Förvaltning och nämnd uppger under intervjuer att det sker muntliga dragningar av exempelvis specifika kursresultat för vuxenutbildningen men att det saknas en
9(11) dokumenterad uppföljning. Vidare berättar förvaltningen att det för kommunal vuxenutbildning svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna inte framgår resultat i det dokumenterade kvalitetsarbetet. Resultat för dessa verksamheter följs upp på områdesnivå. Förvaltningen uppger att nämnden månadsvis får muntlig uppföljning kring det som framkommer på områdesnivå men att det inte finns dokumenterat i kvalitetsarbetet. Resursfördelning Skolinspektionen bedömer att kommunen inte har ett resursfördelningssystem som utgår från elevernas förutsättningar och behov inom vuxenutbildningen. Utredningen visar att kommunen saknar ett resursfördelningssystem som visar hur förhållanden i verksamheterna påverkar resursfördelningen och hur kommunen på ett objektivt sätt vägt in elevers olika förutsättningar och behov. Konsekvensen av att huvudmannen inte har ett resursfördelningssystem som utgår från elevers behov och förutsättningar innebär att eleverna riskerar att inte få en likvärdig utbildning och att de kan få svårare att nå utbildningsmålen. Av skollagen framgår att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov. Av förarbetena till lagen (prop. 2013/14:148, s. 21) framgår att varje kommun måste ha ett resursfördelningssystem där resurser viktas utifrån hur det ser ut i kommunen. Kommunen måste också kunna redogöra för på vilket sätt detta förväntas bidra till att eleverna når utbildningens mål. Det måste framgå hur förhållandena på skolor påverkat resursfördelningen och hur kommunen vägt in elevernas förutsättningar och behov. Av intervjuer med nämnd, förvaltning och rektorer framgår att resurser till vuxenutbildningens olika verksamheter tilldelas genom anslag i kombination med stadsbidrag. Det framgår vidare att det inte finns något system med elevpeng. Om behov uppstår i verksamheterna kan omfördelning ske mellan rektorsområdena och nämnden kan även äska resurser från kommunfullmäktige. Målinriktat arbete mot kränkande behandling Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte ser till att det i vuxenutbildningen bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Utredningen visar att det saknas åtgärder för att motverka kränkande behandling som bygger på en aktuell kartläggning av elevernas trygghet. En väl utformad plan kan bidra till att skolans personal enklare kan uppmärksamma kränkningar och ge personalen ett verktyg för att förhindra fortsatta kränkningar.
10(11) Skollagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Av intervjuer med lärarna och rektorerna framgår att det inte finns någon reviderad plan mot kränkande behandling sedan 2015 inom kommunal vuxenutbildning. Lärarna berättar vidare att det finns en förkortad plan inom särskild utbildning för vuxna men att inte heller den är reviderad. Av intervjuer med förvaltningen och rektorer framgår att det inte finns ett förebyggande arbete mot kränkande behandling som avser vuxenutbildningens samtliga verksamheter. Förvaltningen berättar vidare att alla elever inom vuxenutbildning får besvara en enkät som mäter nöjdhetsindex som omfattar fler parametrar. Några insatser för att motverka kränkande behandling utifrån dessa resultat har inte genomförts enligt rektorerna. Anmälan av kränkande behandling Skolinspektionen bedömer att det finns brister i vuxenutbildningens rutin för att anmäla fall av kränkande behandling till rektorn och vidare till huvudmannen. Utredningen visar att lärarna inte känner till hur de ska göra vid anmälan av kränkande behandling. Bristen leder till att huvudmannen inte kan säkerhetsställa att samtliga fall av elevers upplevda kränkningar skyndsamt utreds och att åtgärder vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Av skollagen framgår att en rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Av intervju med förvaltning och rektorer framgår att rektorer anmäler fall av kränkningar till huvudmannen. Rektorer har på delegation att utreda alla fall av kränkningar och att sedan återrapportera till förvaltningen. Nämnden informeras vid allvarliga fall men får inte per systematik vetskap om alla kränkningar som sker i
201 7-1 2-14 11(11) vuxenutbildningens verksamheter. Av intervju med rektorer framgår även att de inte får någon återkoppling från huvudmannen på de kränkningsanmälningar de har skickat in. Av intervju med lärarna framgår att det inom vuxenutbildningens verksamheter finns rutiner för hur anmälan av kränkande behandling ska gå till. Lärarna berättar dock att de inte känner till hur de ska göra om en elev upplever sig vara kränkt och att de inte gått igenom rutinen under det senast året. Motivering till föreläggande som ingripande Då Eskilstuna kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga huvudmannen att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På Skolinspektionens vägnar Carin Hol Enhetschef Alexander Aleryd Föredragande Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på www.skolinspektionen.se Bilagor Bilaga 1: Fakta om Eskilstuna kommun
Bilaga 1 Dnr 43-2016:10385 1(1) Fakta om Eskilstuna kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Eskilstuna kommun under hösten 2017. Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformerna kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Inom Eskilstuna kommun ligger det politiska ansvaret för vuxenutbildningen på Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Till nämndens stöd finns en förvaltning som leds av en förvaltningschef. Kommunen bedriver egen verksamhet inom samtlig kommunal vuxenutbildning och inom särskild utbildning för vuxna. Vuxenutbildningen är uppdelad på fem rektorsområden. Kommunal vuxenutbildning erbjuds av kommunen även via entreprenad. Antalet elever inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå var vid tidpunkten för tillsynen 3152 varav 2383 i extern regi. Inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare uppgick antal elever till 897 varav 333 i extern regi. I särskild utbildning för vuxna uppgick antalet elever till 90 vid tidpunkten för tillsyn. Måluppfyllelse Kommunal vuxenutbildning grundläggande nivå Av nationell statistik för år 2016 framgår att 68 procent av kursdeltagarna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå nått lägst betyget i E i engelska vilket är lägre än rikets 84 procent. Även i matematik på grundläggande nivå har något lägre andel nått minst betyget E med 85 procent i jämförelse med rikets 86 procent. I svenska som andraspråk på grundläggande nivå har 93 procent nått minst betyget E vilket är högre än rikets 91 procent. Kommunal vuxenutbildning gymnasial nivå För de gymnasiala kurserna inom kommunal vuxenutbildning visar nationell statistik att andelen kursdeltagare som nått lägst betyget E är lägst i kurserna Svenska 1 och i Matematik 2b. I dessa kurser har 60 procent nått lägst betyget E. Motsvarande värden för riket är 78 i Svenska 1 och 64 procent i Matematik 2b. I kurserna engelska 5 och i Svenska som andraspråk 1 på gymnasial nivå har en något högre andel uppnått lägst betyget E. I engelska 5 har 78 procent nått lägst betyget E jämfört med rikets 77. För svenska som andraspråk 1 har 84 uppnått lägst betyget E jämfört med rikets 80. Kommunal vuxenutbildning svenska för invandrare Nationell statistik avseende måluppfyllelse saknas för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Särskild utbildning för vuxna För särskild utbildning för vuxna saknas nationell statistik.