Beslut för vuxenutbildning

Transkript

1 Marks kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Marks kommun

2 2(20) Tillsyn i Marks kommun har genomfört tillsyn av Marks kommun under våren Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen vuxenutbildning. Måluppfyllelse och resultat Enligt Skolverkets statistik för år 2014 var det i Marks kommun 2,7 procent av den vuxna befolkningen som deltog i kommunal vuxenutbildning. Detta var lägre än genomsnittet för riket som samma år var 3,7 procent. År 2014 var det i kommunen 3,2 procent av den vuxna befolkningen med kort utbildningsbakgrund som deltog i kommunal vuxenutbildning. Även detta var lägre än genomsnittet för riket som samma år var 5,6 procent. I kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå var det år 2014 enligt Skolverkets statistik 54 procent av kursdeltagarna som slutförde sina kurser. Genomsnittet för riket var samma år högre, nämligen 62 procent. År 2014 var det 31 procent av kursdeltagarna som gjorde avbrott i sina kurser. Genomsnittet för riket var samma år 21 procent. Måluppfyllelsen inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, mätt i andel kursdeltagare som slutfört sina kurser, har stigit sedan år 2013 men sjunkit jämfört med år 2012, då 63 procent av kursdeltagarna slutförde sina kurser. I kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå var det år 2014 enligt Skolverkets statistik 42 procent av kursdeltagarna som slutförde sina kurser. Genomsnittet för riket var samma år högre, nämligen 70 procent. År 2014 var det 29 procent av kursdeltagarna som gjorde avbrott i sina kurser. Genomsnittet för riket var samma år betydligt lägre, nämligen 18 procent. Måluppfyllelsen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, mätt i andel kursdeltagare som slutfört sina kurser, har sjunkit både jämfört med föregående år och åren före dess. År 2013 slutförde 69 procent av kursdeltagarna sina kurser. För särskild utbildning för vuxna finns ingen samlad nationell statistik över kunskapsresultaten. Marks kommun har inte heller lämnat någon sådan sammanställning. I särskild utbildning för vuxna var det år 2014 enligt Skolverkets statistik 4 elever som deltog i utbildning inom skolformen. Samtliga elever läste inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Den genomsnittliga undervisningstiden per elev och vecka var 20 timmar, vilket var högre än genomsnittet för riket som samma år var 3,5 timmar.

3 3 (20) Inom utbildning i svenska för invandrare var enligt Skolverkets statistik det genomsnittliga antalet veckor och timmar som behövdes för att en elev skulle bli minst godkänd i en kurs år 2014 lägre i Marks kommun jämfört med riket i både kurs C inom studieväg 2 och 3 samt kurs D inom studieväg 3.1 kurs B inom studieväg 2 var dock antalet veckor och timmar högre än genomsnittet i riket. Resultaten på kurs B inom studieväg 2 har försämrats jämfört med resultaten år Av Skolverkets statistik för år 2014 framgår att 64 procent av eleverna som var nybörjare i utbildning i svenska för invandrare år 2012 fått minst godkänt i någon kurs under åren Detta var ungefär likvärdigt med genomsnittet för riket som var 63 procent samma år.

4 Översikt över konstaterade brister i verksamheterna eslut 4(20) s ingripanden Område 1. Förutsättningar för vuxenutbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av vuxenutbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Vuxenutbildningen har ett brett samhällsuppdrag som är inskrivet i författningarna. Utbildningen ska ge vuxna möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt främja sin personliga utveckling. Tillsynen visar att vuxenutbildningen i Marks kommun har flera brister som riskerar att begränsa de möjligheterna. bedömer att Marks kommun inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå där hela vuxenutbildningen planeras, följs upp och utvecklas. Det systematiska kvalitetsarbetet ska omfatta alla skolformer och nivåer. Kommunen följer inte upp kunskapsresultaten i alla skolformer inom vuxenutbildningen. I de delar som kommunen följer upp finns inte den analys som krävs för att identifiera och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Bristerna i det systematiska kvalitetsarbetet innebär att Marks kommun saknar nödvändiga underlag för att kunna fatta strategiskt viktiga beslut som långsiktigt ger möjlighet att utveckla kvaliteten inom vuxenutbildningen. Utredningen visar också att det finns brister i arbetet med att nå vuxenutbildningens målgrupper och motivera dem att delta i utbildningen. Inom både kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå saknas flera kurser som kommunen är skyldig att erbjuda. Kommunen uppfyller inte heller kravet att vuxenutbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela året.

5 5 (20) bedömer att Marks kommun inte har fungerade rutiner för att ta emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, skyndsamt utreda omständigheterna kring de angivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Huvudmannen ser inte heller till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever inom vuxenutbildningens skolformer.

6 6(20) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Marks kommun att senast den 11 november 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för vuxenutbildningen vid skolenheterna Hemkommunen ska bland annat informera, nå ut till och motivera de elever som har rätt till kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare, och sedan erbjuda denna utbildning till dem som önskar delta i den. Utan att dessa förutsättningar är uppfyllda kan inte de elever som är i behov av vuxenutbildning ges sådan utbildning. Andra förutsättningar för vuxenutbildningen är att den huvudman som bedriver utbildningen ser till att vissa grundläggande krav på till exempel utbud och omfattning uppfylls. Vidare ska huvudmannen se till att det finns sådan utbildning och kompetens hos rektorn och övrig skolpersonal, så att de kan leda och bedriva utbildningen på ett professionellt sätt. Huvudmannen ska också ha ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Marks kornmun inte uppfyller författningskraven avseende att: Hemkommunen verkar aktivt för att nå ut till dem i kommunen som har rätt till kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå, och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. (20 kap. 10 och 21 kap. 10 skollagen) Hemkommunen verkar aktivt för att nå ut till dem i kommunen som har rätt till utbildning i svenska för invandrare, och för att motivera dem att delta i denna utbildning. (22 kap. 12 skollagen) Hemkommunen informerar om möjligheterna till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, och verkar aktivt för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning. (20 kap. 17 och 21 kap. 14 skollagen) Huvudmannen ser till att kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå bedrivs med det utbud som författningarna kräver. (2 kap. 18 och förordningen om vuxenutbildning) Huvudmannen ser till att kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare bedrivs kontinuerligt under hela året. (2 kap. 25 förordningen om vuxenutbildning)

7 7(20) Huvudmannen tar emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (6 kap. 10 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Marks kommun ska verka aktivt för att nå ut till dem i kommunen som har rätt till kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå, och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. - Marks kommun ska verka aktivt för att nå ut till dem i kommunen som har rätt till utbildning i svenska för invandrare, och för att motivera dem att delta i denna utbildning. - Marks kommun ska verka aktivt för att vuxna i kommunen deltar i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Huvudmannen ska se till att kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå bedrivs med det utbud som författningarna kräver. - Huvudmannen ska se till att kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna bedrivs kontinuerligt under hela året. - Huvudmannen ska ta emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, skyndsamt utreda omständigheterna kring de angivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Motivering till bedömning av brist Marks kommun verkar inte aktivt för att motivera vuxna att delta i vuxenutbildningen bedömer att Marks kommun inte verkar aktivt för att motivera dem i kommunen som har rätt till kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå samt utbildning i svenska för invandrare, att delta i sådan utbildning. Kommunen verkar inte heller aktivt för att de vuxna som är behöriga till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå deltar i sådan utbildning.

8 8 (20) Kommunen bedriver ingen uppsökande verksamhet gällande varken särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare. Kommunen verkar därmed inte aktivt för att vuxna i kommunen deltar i utbildningen. Enligt skollagen ska varje kommun aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare. Kommunen ska också aktivt verka för att motivera dem att delta i denna utbildning. Av förarbetena till skollagen framgår att samhället har ett speciellt ansvar för att stödja de personer som inte tar egna initiativ för att möta de ökande kraven på kunskaper. För vuxna, med begränsade och ibland negativa erfarenheter av studier, kan steget in i vuxenstudier vara svårt att ta. Information om och marknadsföring av olika utbildningsvägar måste då kompletteras med andra åtgärder. En sådan åtgärd är uppsökande verksamhet för att i det personliga mötet informera om olika möjligheter till utbildning och skapa motivation till studier. Det är av vikt att kommunen tar tillvara alla samverkansmöjligheter till uppsökande och motivationsskapande verksamhet. Det kan t.ex. handla om förebilder från arbetsplatsen, föreningslivet, fackliga organisationer och handikapporganisationer (prop. 2000/01:72 sid ). Enligt skollagen ska varje kommun informera om möjligheterna till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, och aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning Av förarbetena till skollagen framgår att ordet "aktivt" har lagts till för att betona kommunernas ansvar för att de som tillhör målgruppen för utbildningen också tar del av denna (prop. 2009/19:165 sid. 845 och 859). Enligt den beskrivning av verksamheten som kommunen har lämnat till inför tillsynen finns det ingen uppsökande verksamhet avseende särskild utbildning för vuxna. Beskrivningen nämner vidare ingenting specifikt om uppsökande verksamhet avseende utbildning i svenska för invandrare. Enligt beskrivningen sprider kommunen information om vuxenutbildningen genom hemsidan, facebook och annonser i den lokala tidningen i samband med ansökningstider. Det finns också möjlighet att besöka studie- och yrkesvägledaren (SYV) inom vuxenutbildningen. Utöver detta finns en samverkan med socialförvaltningens praktikfunktion där SYV från vuxenutbildningen ger information om utbildningar till nya deltagare. Lärarna inom kommunal vuxenutbildning vet inte om det pågår något aktivt arbete för att nå potentiella elever på grundläggande nivå. De känner inte till någon uppsökande verksamhet utöver det som huvudmannen har redovisat för.

9 9 (20) Lärarna inom utbildning i svenska för invandrare berättar att Etableringscentrum i Borås informerar Marks kommun om nyanlända så att de som kommer till kommunen får tillgång till utbildning i svenska för invandrare. Lärarna känner inte till att det sker någon uppsökande verksamhet. Studie- och yrkesvägledaren inom vuxenutbildningen berättar att det inte finns någon uppsökande verksamhet för att nå ut till potentiella elever inom särskild utbildning för vuxna och motivera dem att delta i utbildning. SYV berättar vidare att den uppsökande verksamheten brister även i vuxenutbildningens övriga skolformer och att de elever som kommer till vuxenutbildningen gör det på eget initiativ. Enligt SYV lever kommunen inte upp till kravet på att nå ut till de personer som har behov av vuxenutbildning. Även rektorerna för vuxenutbildningen berättar att kommunen behöver utveckla arbetet med att nå ut till och motivera potentiella elever. Enligt rektorerna finns det ingen uppsökande verksamhet riktad till målgruppen för särskild utbildning för vuxna eller de elever som har rätt till utbildning i svenska för invandrare. Förvaltningsledningen (förvaltningschef och verksamhetschef) bekräftar att kommunen behöver utöka insatserna och skapa fler kanaler för att nå ut till målgrupperna för vuxenutbildningen. Ansvariga politiker (ordförande och vice ordförande i Barn- och utbildningsnämnden) berättar att de inte har följt upp hur kommunen arbetar med att nå och motivera vuxenutbildningens målgrupper. Utbildningen bedrivs inte med det kursutbud som författningarna kräver bedömer att Marks kommun inte erbjuder utbildning i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå i enlighet med det utbud som författningarna föreskriver. Inom båda utbildningsformerna saknas flera kurser som kommunen är skyldig att erbjuda. Enligt förordningen om vuxenutbildningen ska kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå bedrivas i form av kurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi samt hem- och konsumentkunskap. Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan utom träningsskolan ska bedrivas i form av kurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi, hem- och konsumentkunskap samt teknik. Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom

10 10 (20) träningsskolan inom grundsärskolan ska bedrivas i form av kurser i språk och kommunikation, natur och miljö samt individ och samhälle. Enligt den information om verksamheten som kommunen har lämnat till inför tillsynen erbjuder huvudmannen kurser i matematik, svenska och svenska som andraspråk inom den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Utbudet i särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå består av kurser i engelska, matematik, samhällskunskap och svenska. Lärare inom kommunal vuxenutbildning berättar att kommunen inte erbjuder andra kurser på grundläggande nivå än svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. SYV berättar att kommunen inte informerar om möjligheten att läsa andra kurser på grundläggande nivå, men att om kurser efterfrågas så går det att ordna på annan ort genom samverkan med kringliggande kommuner. Rektor för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna bekräftar att de kurser som erbjuds på grundläggande nivå är svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Förvaltningsledningen var vid tiden för tillsynen inte medveten om att det inte går ut information om alla kurser som kommunen ska bedriva enligt förordningen om vuxenutbildning, men är av uppfattningen att alla elever som önskar sådan utbildning också får det. Ansvariga politiker berättar att de inte har följt upp om kommunen bedriver alla de kurser som krävs enligt förordningen om vuxenutbildning. Utbildningen bedrivs inte kontinuerligt under året s utredning visar att vuxenutbildningen i Marks kommun inte bedrivs kontinuerligt under hela året. Verksamheten i kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna följer kommunens läsårstider för andra skolformer vilket innebär att eleverna måste göra uppehåll i sina studier under sommaren. Enligt förordningen om vuxenutbildning ska utbildningen inom vuxenutbildningen bedrivas kontinuerligt under hela året. Lärare inom kommunal vuxenutbildning berättar att undervisningen erbjuds under gymnasieskolans terminer, och att vuxenutbildningen är stängd under sommaren. SYV bekräftar att den undervisning som bedrivs av kommunen sker under terminerna, men att det går att ordna undervisning på andra tider med hjälp av andra kommuner. Även rektor för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna bekräftar att kommunen inte erbjuder någon undervisning under sommaren.

11 11(20) Förvaltningsledningen bekräftar att kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna följer kommunens läsårstider för andra skolformer och att utbildningen i svenska för invandrare är stängd under fyra veckor på sommaren. Ärenden som gäller angivna kränkningar mot elever bedömer att Marks kommun inte har fungerade rutiner för att ta emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, skyndsamt utreda omständigheterna kring de angivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Det förekommer att fall av uppgivna kränkningar inte rapporteras till huvudmannen. Huvudmannen följer inte heller upp resultat av utredningar och eventuella åtgärder om den rektor som har hand om ärendet brister i sin skyldighet att rapportera detta till huvudmannen. En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är, enligt skollagen, skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Enligt den redogörelse för verksamheten som kommunen har lämnat inför tillsynen finns en rutin som kräver att en rektor som får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling omgående ska göra en anmälan till huvudmannen. Barn- och utbildningsnämnden har delegerat till rektorerna att utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar, vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden och följa upp beslutade åtgärder. Utredningar och uppföljningar ska rapporteras till förvaltningen. Inkomna anmälningar och utredningar ska redovisas för barnoch utbildningsnämnden. Lärare inom kommunal vuxenutbildning berättar att det finns en rutin som innebär att lärare ska göra en anmälan till rektor vid händelser där det kan vara fråga om kränkande behandling av elever. Lärare inom utbildning i svenska för invandrare bekräftar att det finns en sådan rutin och berättar att anmälningar ska göras skriftligt. Vuxenutbildningens rektorer berättar att de anmälningar som kommer från lärare skickas vidare till förvaltningen och att det sedan går ytterligare en

12 12 (20) rapport till förvaltningen när det finns en färdig utredning i ärendet. Vid tiden för s besök, den 3 mars 2016, fanns det enligt rektorerna två ärenden från början av 2016 som ännu inte anmälts till förvaltningen. Förvaltningsledningen berättar att synen på när en anmälan ska ske till huvudmannen skiljer sig mellan kommunens skolenheter och att inte alla ärenden rapporteras. Det förekommer att rektorer glömmer att avsluta ärenden och i samband med det rapportera uppföljningar av åtgärder. Enligt förvaltningsledningen finns ingen rutin från huvudmannens sida för att kontrollera vad som händer i ärenden där rektorer inte rapporterar utredning och uppföljning. Ansvariga politiker berättar att rapporteringen till huvudmannen av kränkande behandling inte fungerar som den ska och att implementeringen av den rutin som gäller inte har fungerat. Det innebär, enligt de ansvariga politikerna, att inte alla fall av uppgivna kränkningar rapporteras. Politikerna berättar också att huvudmannen inte följer upp vad som händer i de ärenden där rektorer inte rapporterar sin uppföljning. Motivering till föreläggande som ingripande Vuxenutbildningen i Marks kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Marks kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av vuxenutbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra vuxenutbildningen vid skolenheterna, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget inom väsentliga områden vid skolenheterna. Nuläges bilden bör beskrivas utifrån det syfte och uppdrag som kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare har: att ge eleverna sådana kunskaper de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet, att möjliggöra fortsatta studier och att stödja och stimulera eleverna i deras lärande. I utvecklingsarbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenheterna.

13 13(20) I arbetet med att utveckla utbildningen, så att den blir likvärdig och av god kvalitet, ingår även ett målinriktat arbete mot kränkande behandling och en behovsstyrd resursfördelning. Huvudmannen ska arbeta för att rektorn och skolpersonalen vid skolenheterna arbetar förebyggande och åtgärdande när det gäller kränkande behandling av elever. Fördelningen av ekonomiska och personalmässiga resurser ska utgå från elevernas skiftande behov och förutsättningar, samt följas upp och utvärderas. Bedömning av brist konstaterar att Marks kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Huvudmannen ser till att det i verksamheterna bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap. 6-9 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska följa upp utbildningens resultat. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen ska huvudmannen besluta om nödvändiga åtgärder för att utveckla utbildningen. Huvudmannen ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärderna och genomföra dessa. Uppföljningen, beslutade åtgärder samt planeringen för genomförandet av utvecklingsåtgärder ska dokumenteras. Huvudmannen ska se till att det i verksamheterna bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Motivering till bedömning av brist Systematiskt kvalitetsarbete bedömer att Marks kommun inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå där hela vuxenutbildningen planeras, följs

14 14 (20) upp, utvärderas och utvecklas. Det systematiska kvalitetsarbetet ska omfatta alla skolformer och nivåer inom vuxenutbildningen. Utredningen visar att huvudmannen inte följer upp kunskapsresultaten varken inom utbildning i svenska för invandrare eller inom särskild utbildning för vuxna. Kommunen saknar därmed kunskap om hur det går för alla elever inom vuxenutbildningen. Eftersom resultaten inte sammanställs genomförs inte heller någon analys av resultat där huvudmannen kan identifiera och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder avseende dessa skolformer. Huvudmannen planerar därmed inte heller för utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Bristerna i arbetet med analys och utvecklingsåtgärder gäller även den kommunala vuxenutbildningen. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Enligt den beskrivning av verksamheten som kommunen har lämnat till inför tillsynen följer huvudmannen upp resultat i olika verksamheter genom årliga resultatrapporter på enhetsnivå. Utifrån enheternas rapporter redovisar förvaltningen en helhetsuppfattning i delårsrapport och årsrapport. Arbetet med "normer och värden" ingår i uppföljningen vart fjärde år. Uppföljning av kunskapsresultaten i vuxenutbildningen nämns som ett utvecklingsområde. På en skriftlig fråga om särskilda satsningar eller beslut med syfte att förbättra måluppfyllelsen inom vuxenutbildningen svarar kommunen inget annat än att det finns en "pågående utveckling av uppföljning av utbildningarna". har tagit del av huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete i form av "Delårsrapport augusti 2015", "Årsrapport 2015" och "Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden 2015". Rapporterna innehåller uppföljning av vissa kunskapsresultat inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Det finns ingen uppföljning av kunskapsresultat inom särskild utbildning för vuxna eller inom utbildning i svenska för invandrare. Dokumentationen innehåller ingen analys av kunskapsresultaten i vuxenutbildningen. Det finns inte heller någon beskrivning av utvecklingsåtgärder med specifikt syfte att höja kvaliteten i vuxenutbildningen.

15 15 (20) Under rubriken "Systematiskt kvalitetsarbete" i årsrapporten anges att "vuxenutbildningen har varit eftersatt när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet". Vidare framgår att det pågår "ett arbete kring rutiner för sammanställningar så att vuxenutbildningen skall kunna få ett bättre statistiskt underlag att utgå ifrån i analys och utvecklingsarbete". Lärare inom kommunal vuxenutbildning berättar att de på uppdrag från rektorn sammanfattar statistik och analyserar orsaker till kunskapsresultaten under en studiedag i juni. Lärarna vet inte vad som händer med resultaten av det arbetet och kan inte ge exempel på någon pågående utvecklingsåtgärd förutom att poängtera för eleverna att närvaron är viktig för studieresultaten. Lärarna inom kommunal vuxenutbildning säger att de inte har fört några diskussioner om hur kunskapsresultaten förhåller sig till motsvarande resultat i riket som helhet. Lärarna inom utbildning i svenska för invandrare berättar att de ansvariga politikerna inte följer upp resultaten i vuxenutbildningen, men att de sätter upp mål för verksamheten. Lärarna berättar att de inte har pratat med rektorn om uppföljning av kunskapsresultaten. De har haft diskussioner om hur lång tid eleverna ska få på varje kurs och känner till att antalet veckor för att nå godkänt resultat har ökat inom vissa kurser. Enligt lärarna finns det inget gemensamt forum för att diskutera behov av utveckling inom utbildningen i svenska för invandrare. Rektorerna för vuxenutbildningen berättar att förvaltningen förser dem med statistik gällande resultaten i utbildningen och att de har i uppdrag att göra analyser av kunskapsresultaten. Enligt rektorerna finns ett kvalitetsarbete med uppföljning en gång om året, där diskussioner med SYV och lärare ligger till grund för beslut om utvecklingsåtgärder. Rektorerna berättar vidare att kvalitetsarbetet dokumenteras i en resultatrapport som sammanställs av verksamhetschefen. Förvaltningsledningen berättar att kommunens kvalitetsarbete är under utveckling samt att det finns brister i analysarbete och arbete med att ta fram åtgärder. Detta gäller, enligt förvaltningsledningen, alla verksamhetsformer på både enhets- och huvudmannanivå. Enligt de ansvariga politikerna försöker de trycka på frågan om varför resultaten ser ut som de gör. Att detta är svårt att analysera leder, enligt politikerna, till att det brister i sambandet mellan resultat och åtgärder. Målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever Av s utredning framgår att det inte bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever inom

16 16 (20) vuxenutbildningens skolformer. Det saknas kartläggningar av elevernas studiemiljö i respektive skolform inom vuxenutbildningen, vilket medför att ansvariga för vuxenutbildningen inte känner till vilka behov som finns. Arbetet med planen mot kränkande behandling tar ingen särskild hänsyn till vuxenutbildningens behov. Skollagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Vidare ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lärare inom kommunal vuxenutbildning berättar att det finns en plan för arbetet mot kränkande behandling men att vuxenutbildningen inte gör någon särskild kartläggning för att ta reda på hur eleverna upplever studiemiljön. Det finns, enligt lärarna, inte heller några beskrivna aktiviteter för att förebygga kränkande behandling av eleverna i vuxenutbildningen. Arbetet mot kränkande behandling handlar mer om att hantera enskilda situationer och att ha en dialog med eleverna för att se om någon mår dåligt, berättar lärarna. Lärare inom utbildning svenska för invandrare berättar att planen mot kränkande behandling inte är något levande dokument, och att vuxenutbildningen inte gör någon kartläggning - utöver spontana individuella samtal - för att ta reda på hur eleverna inom utbildning i svenska för invandrare upplever tryggheten i studiemiljön. Lärarna berättar också att det inte finns någon rutin för att informera och prata med eleverna om de gemensamma regler som uttrycks i planen. Rektorerna för vuxenutbildningen bekräftar att det inte finns någon aktuell kartläggning av hur eleverna i vuxenutbildningen upplever studiemiljön. De berättar att rektorer och lärare inte har arbetat med planen mot kränkande behandling utifrån vuxenutbildningens behov. Enligt rektorerna är arbetet mot kränkande behandling istället mer generellt med utgångspunkt i vuxenutbildningens gemensamma värdegrund och ordningsregler. På en fråga om hur huvudmannen följer upp verksamheternas arbete mot kränkande behandling svarar de ansvariga politikerna att det ingår i en regelbunden uppföljning av arbetet med normer och värden som återkommer

17 17 (20) vart fjärde år. Enligt de ansvariga politikerna finns det därför en risk för att det tar flera år innan de uppmärksammar om arbetet inte fungerar. Motivering till föreläggande som ingripande Vuxenutbildningen i Marks kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Marks kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

18 18 (20) På s vägnar Fredrik Mattsson Enhetschef Oskar Cliffordson Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Marks kommun

19 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

20 Bilaga 2: Fakta om Marks kommun Haga Barn- och utbildningsnämnden i Marks kommun är den nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom vuxenutbildning. Barn- och utbildningsnämnden har en förvaltning som leds av en förvaltningschef. Förvaltningen är indelad i tre verksamhetsområden (förskola, skola och elevhälsa), som leds av varsin verksamhetschef. Verksamhetschefen för skola är chef för de två rektorer som ansvarar för vuxenutbildningen. En av dessa rektorer har ansvar för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Den andre rektorn har ansvar för utbildning i svenska för invandrare. Verksamhetschefen för elevhälsa har förutom elevhälsa även ansvar för studie- och yrkesvägledarna som är anställda centralt på förvaltningen. Inom verksamhet elevhälsa finns en enhetschef som är chef för den studie-och yrkesvägledare som arbetar inom vuxenutbildningen. Marks kommun erbjuder vuxenutbildning i egen regi och i samverkan med andra kommuner. För att kunna erbjuda ett större utbud av yrkesinriktade kurser inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ingår Marks kommun i det samverkansavtal som finns mellan kommunerna i Sjuhärad. För att kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare på distans köper Marks kommun utbildning av Svenljunga kommun som tillhandahåller utbildningen genom entreprenadavtal med den externa utbildningsanordnaren NU Den verksamhet som bedrivs i egen regi utgör ungefär 90 procent av vuxenutbildningen. Enligt Skolverkets statistik för år 2014 fanns det inom kommunal vuxenutbildning 177 kursdeltagare på grundläggande nivå och 1194 kursdeltagare på gymnasial nivå. Inom särskild utbildning för vuxna fanns 4 elever som samtliga fick sin utbildning på gymnasial nivå. Inom utbildning i svenska för invandrare fanns 232 kursdeltagare (190 elever). Antalet kursdeltagare inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har minskat kraftigt de senare åren. Antalet kursdeltagare inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och inom utbildning i svenska för invandrare har varierat de senaste åren.