Information från Danderyds sjukhus. Hjärtkliniken. Till dig med kranskärlssjukdom

Information från Danderyds sjukhus Hjärtkliniken Till dig med kranskärlssjukdom

Inledning - Akut kranskärlssjukdom De första dygnen Du har fått stanna på sjukhuset för vård av en akut kranskärlssjukdom eller en hjärtinfarkt. Redan i ambulansen eller på akutmottagningen påbörjades undersökningar med EKG och blodprover för att finna orsaken till dina bröstsmärtor. Under den första vårdtiden var du uppkopplad till en kontinuerlig hjärtövervakningsutrustning för att se hur ditt hjärta arbetade. Under vårdtiden togs ett flertal blodprover, några prover av mer allmän karaktär och andra prover för att ställa diagnosen hjärtinfarkt. Första morgonen brukar även fasteprov tas för att kontrollera blodfetter och blodsocker. Blodtrycket kontrollerades regelbundet och ibland kontrollerades även blodets syresättning. Läkare och sjuksköterskor lyssnade på hjärta och lungor. Du behandlades kanske med något eller några av följande läkemedel: Blodförtunnande läkemedel som minskar proppbildningstendensen i blodet. Puls- och blodtryckssänkande läkemedel för att minska belastningen på ditt hjärta. Nitroglycerin som är kärlvidgande och därmed underlättar hjärtats arbete och minskar smärtan. Under sjukhustiden startades den läkemedelsbehandling som du ska använda under lång tid framöver för att avlasta och skydda hjärta och blodkärl mot nya händelser. Den här informationsfoldern innehåller fakta och information om kranskärlssjukdom, dvs. hjärtinfarkt eller kärlkramp (även kallat angina pectoris) och dess bakomliggande orsaker. Vår förhoppning är att foldern ska hjälpa dig att få ökad kunskap om din hjärtsjukdom och dess behandling för att du i fortsättningen ska må så bra som möjligt och minska risken för att du ska drabbas av nya hjärt- och kärlhändelser. 2

Hjärtat Hjärtat är en muskel, i storlek ungefär som en knuten hand. Hjärtats uppgift är att via stora kroppspulsådern (aorta) pumpa syre- och näringsrikt blod runt till kroppens olika organ. Hjärtat försörjer sig självt med blod via kranskärlen (koronarkärlen). Det är i huvudsak tre stora kärl, främre nedåtstigande som försörjer framsidan av hjärtat, cirkumflexa som försörjer baksidan och höger kranskärl som försörjer högra sidan samt undersidan av hjärtat. Dessa tre större kranskärl förgrenas till mindre kärl som ser till att varje del av hjärtmuskeln försörjs med syrerikt blod. Väl fungerande kranskärl är en förutsättning för att hjärtat ska kunna fungera på bästa sätt. I samband med ansträngning ökar kravet på syrerikt blod till kroppens muskler varför hjärtat behöver arbeta mer. För att möta det ökade kravet på arbete behöver även hjärtat ökad tillförsel av syre och energi varför mer blod behöver cirkulera i kranskärlen (figur 1). Figur 1 Bild av hjärtat framifrån där du kan se kranskärlen. Med tillstånd av GlaxoSmithKline AB Kranskärlssjukdom Kranskärlssjukdom innebär att förkalkningar, ateroskleros, har uppkommit i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Ateroskleros är resultatet av en långsam process som ofta startar redan i relativt unga år. Med tiden inlagras blodfetter, bindväv och senare även kalk i kärlväggen. Ålder, tidigare hjärtinfarkt, kön och ärftlighet, liksom riskfaktorer som rökning, höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes mellitus, övervikt - framför allt bukfetma, stress, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet påverkar sjukdomsprocessen och hur snabbt den utvecklas. Ateroskleros kan resultera i en förträngning i blodkärlet, en stenos som 3

på sikt förhindrar blodflödet. En sprickbildning, så kallad plaqueruptur kan också uppstå i det aterosklerotiska plaquet varpå en blodpropp kan bildas inuti kärlet. En förträngning i ett eller flera kranskärl resulterar i nedsatt blodflöde och syrebrist i hjärtmuskeln. I vila kanske det inte märks men vid ansträngning, då syrebehovet i hjärtmuskeln ökar, uppstår en syrebrist i hjärtats muskelceller. Detta yttrar sig som en smärta eller ett tryck över bröstet, ibland med utstrålning mot armar, hals, käkar eller ut i ryggen. Om smärtan uppstår i samband med ansträngning men släpper under vila eller efter en puff nitro-spray talar vi om stabil kärlkramp i bröstet, så kallad stabil angina pectoris (figur 2).! Känner du en smärta över bröstet eller obehag i hjärttrakten ska du omedelbart tala om det för personalen! Figur 2 Tvärsnitt av ett kranskärl med atheroskleros. Med tillstånd av GlaxoSmithKline AB Ett sår eller en sprickbildning kan uppstå i ett aterosklerotiskt plaque i kranskärlsväggen. Det kan medföra en plötslig försämring av blodflödet till hjärtmuskeln med mer intensiv och lättutlöst kärlkramp som följd. Under dessa omständigheter uppstår kärlkrampsmärtor även i vila. Det är ett tillstånd som bör betraktas som en hotande hjärtinfarkt och kallas för instabil kranskärlssjukdom, så kallad instabil angina pectoris. Instabil kranskärlssjukdom skall behandlas på sjukhus för att förhindra en hjärtinfarkt. Ibland resulterar sprickbildningen i det aterosklerotiska plaquet i en blodpropp inuti kärlet. Detta beror på att särskilda ämnen frisätts inifrån sårbildningen i kärlväggen. Dessa ämnen reagerar med 4

blodplättar, så kallade trombocyter i cirkulerande blod och det bildas en blodpropp som helt eller delvis kan täppa till kranskärlet. Då uppstår en plötslig, oftast svår syrebrist i hjärtmuskeln som leder till en bestående skada, en hjärtinfarkt. Hjärtinfarktens storlek och utbredning beror på vilket kranskärl som drabbats och på vilken behandling som man har kunnat ge (figur 3). Figur 3 Tvärsnitt av ett kranskärl med en sprickbilning, så kallad plaqueruptur och tillkomst av en blodpropp, så kallad tromb som förhindrar blodflödet i kärlet. Med tillstånd av GlaxoSmithKline AB Alla hjärtinfarkter skall behandlas på sjukhus med målsättningen att så fort som möjligt öppna kranskärlet. Oftast görs det med hjälp av kranskärlsröntgen, ballongvidgning och inläggande av ett metallnät som håller kärlet öppet, ett så kallat stent, alternativt ges läkemedel som löser upp blodproppen. Under läkningsprocessen efter en hjärtinfarkt ersätts den skadade delen av hjärtmuskeln av en ärrvävnad som inte bidrar till hjärtats arbete. Hjärtat har en riklig mängd muskulatur och en mindre hjärtinfarkt behöver inte ha så stor påverkan på hjärtats arbete men en stor infarkt eller upprepade infarkter kan försvaga hjärtat och minska dess pumpkraft. Det är inte ovanligt att hjärtats impulssystem rubbas, speciellt under de första timmarna efter en hjärtinfarkt, vilket kan upplevas som att hjärtat slår oregelbundet. Läkningsprocessen börjar redan efter några timmar för att vara avslutad efter ett par veckor. En försämrad pumpkraft hos hjärtat resulterar i hjärtsvikt. Dominerande symtom vid hjärtsvikt är andfåddhet och trötthet som beror på att hjärtats pumpkraft försvagats och att det arbete som hjärtat orkar utföra är otillräckligt i förhållande till kroppens behov. Arbetsförmågan minskar och behandling med läkemedel som stärker och avlastar hjärtat behövs. 5

Behandling på sjukhuset Behandlingen på sjukhuset skiljer sig något vid instabil kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. Om man misstänker att någon drabbats av något av dessa tillstånd är det viktigt att komma till sjukhus så snabbt som möjligt, för att eventuella skador på hjärtmuskeln ska kunna begränsas eller förhindras. Ring 112 för ambulans. Vid instabil kranskärlssjukdom ges ofta trombocythämmande läkemedel som acetylsalicylsyra (Trombyl ) i kombination med ticagrelor (Brilique ) eller clopidogrel (Plavix ) och antitrombosmedel som fondaparinux (Arixtra ) samt läkemedel som vidgar kranskärlen (nitroglycerin) och betablockerare som minskar hjärtats syrekonsumtion. Som led i utredningen görs ofta en kranskärlsröntgen som i sin tur oftast leder till en ballongvidgning och inläggande av ett metallnät som håller kärlet öppet, ett stent (figur 4). I vissa fall leder resultatet av kranskärlsröntgen vidare till en kranskärlsoperation, en CABG (Coronary Artery By-pass Grafting) (figur 5). Figur 4 Schematisk bild av en ballongvidgning med inläggning av ett metallnät, så kallat stent, i ett kranskärl. Figur 5 Schematisk bild som visar resultatet efter öppen hjärtkirurgi och en kranskärlsoperation, så kallad CABG (Coronary Artery By-pass Grafting). Med tillstånd av GlaxoSmithKline AB 6

Vid hjärtinfarkt med totalt stopp i blodflödet i ett kranskärl, vilket syns på EKG, är det viktigt att akut återskapa ett blodflöde i kranskärlet. Som tidigare nämnts görs det i första hand med hjälp av akut kranskärlsröntgen, ballongvidgning och inläggande av ett stent som håller kranskärlet öppet, alternativt ges läkemedel som löser upp blodproppen. Syftet med behandlingen är att snarast möjligt förbättra och återställa blodflödet till det område i hjärtmuskeln som drabbats av syrebrist, för att därigenom begränsa hjärtinfarktens storlek eller förhindra att en hjärtinfarkt utvecklas. Oavsett om du vårdas för instabil kärlkramp eller hjärtinfarkt är behandlingen på hjärtavdelningen likartad. Den fysiska träningen under ledning av sjukgymnast påbörjas så snart ditt tillstånd tillåter och du får fortlöpande information av läkare, sjuksköterska och sjukgymnast. Under vårdtiden hos oss görs en ultraljudsundersökning av hjärtat, (ekokardiografi) för att bedöma hjärtats pumpfunktion. Ibland görs också hjärt-lung röntgen och/eller magnetkameraundersökning av hjärtat och i vissa fall görs även ett funktionellt test av hjärtat med stressekokardiografi (ultraljud av hjärtat under samtidig belastning/stress) eller arbets-ekg (arbetsprov på cykel med samtidig EKG-tolkning). Vårdtiden efter hjärtinfarkt brukar röra sig om 3-5 dagar och behovet av sjukskrivning avgörs individuellt, ofta 2-4 veckor. Hur snabbt din återhämtning sker beror på: Storleken på hjärtinfarkten och eventuella komplikationer. Din fysiska kondition före hjärthändelsen. Den egna motivationen. Förekomst av diabetes mellitus ökar risk för hjärt- och kärlsjukdom. Därför utförs under vårdtiden ett enkelt test, som kallas OGTT (Oral Glukos Tolerans Test) då du får dricka en sockerlösning. Blodsockervärdet kontrolleras innan och 2 timmar efter sockerbelastning. Om du har diabetes mellitus eller befinner dig i riskzonen för att utveckla sjukdomen erbjuds du en uppföljning i första hand via primärvården. I samband med vårdtillfället liksom under uppföljningen på hjärtmottagningen kommer vi att registrera dina uppgifter i vårt nationella kvalitetsregister SWEDEHEART. Årsrapporterna från SWEDEHEART utgör en viktig grund i vår strävan efter att fortsatt förbättra kvaliteten i svensk hjärtsjukvård. 7

Prevention Redan första dagen efter insjuknandet påbörjas det så viktiga preventiva arbetet som syftar till att minska risken för dig att återinsjukna i en ny hjärt-kärlhändelse som t.ex. hjärtinfarkt. Våra läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor kommer att ge dig information om mediciner och livsstilsförändringar som behövs för att du ska må så bra som möjligt. Några av de viktigaste behandlingsmålen är: Rökstopp Regelbunden fysisk aktivitet/träning Hälsosam mat LDL-kolesterol Blodtryck 30-45 min dagligen, 5 ggr/vecka <1,8 mmol/l eller > 50 % reduktion <140/90 mmhg De medicinska kontrollerna är en uppföljning av den behandling som påbörjades på vårdavdelningen. Detta gäller din medicinering, eventuella biverkningar av denna, kontroll av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, eventuell kärlkramp och hjärtsvikt. Det är också viktigt att följa hur din rehabilitering fungerar och din återgång till ett normalt liv. Under sjukhusvistelsen brukar det dyka upp frågor. Dra dig inte för att ta upp dessa frågor med din läkare eller sköterska. Vid frågor efter utskrivningen kan du kontakta antingen vårdavdelningen alternativt hjärtmottagningen och söka din läkare, sköterska, sjukgymnast eller kurator (se sista sidorna). Dina läkemedel Syftet med dina läkemedel är att skydda hjärtat mot påfrestningar, kärlkramp och från att återinsjukna i hjärtinfarkt. Några vanliga läkemedlen vid kranskärlssjukdom kan du läsa om i tabellen på nästa sida. 8

Trombyl Brilique (ticagrelor), Plavix (clopidogrel), Efient (prasugrel), Waran, Eliquis, Pradaxa eller Xarelto Bisoprolol, Metoprolol, Seloken Ramipril, Enalapril, Candersatan, Losartan Norvasc (amlodipin) Atorvastatin, Simvastatin, Crestor (rosuvastatin) Ezetrol (ezetemib) Furix, Lasix Spironolakton Glytrin, Nitrolingual Suscard Imdur Acetylsalicylsyra, blodförtunnande som minskar risk för blodproppsbildning Blodförtunnande som minskar risk för blodproppsbildning Blodförtunnande Betablockerare som skyddar hjärtat mot kärlkramp och hjärtinfarkt ACE-hämmare/ Angiotensinåterupptagshämmare (ARB) som sänker blodtrycket, avlastar hjärtat och minskar risken för hjärtsvikt och hjärtförstoring Calcium-flödeshämmare som sänker blodtrycket och kan användas som komplement vid kranskärlssjukdom Statiner som sänker blodfetterna (kolesterol) Blodfettsänkande Vätskedrivande läkemedel Vätskedrivande, kaliumsparande Snabbverkande, kärlvidgande mot kärlkramp. Situationsprofylax och akut behandling mot kramkramp Långverkande, kärlvidgande mot kärlkramp Vid utskrivningen får du recept på de läkemedel som är aktuella för dig och det är viktigt att du tar dina mediciner enligt ordination. Skulle du uppleva något som är onormalt i samband med din medicinering ska du kontakta din behandlande läkare eller sjuksköterska. 9

Riskfaktorer och Levnadsvanor Rökning Den enskilt viktigaste faktorn som du själv kan påverka för att minska risken för en ny hjärthändelse är att sluta röka. Risken för hjärtkärlsjukdomar är dubbelt så hög för rökare som för icke rökare. Att rökning är så farligt beror på att: Nikotinet gör att puls och blodtryck stiger så att hjärtat behöver arbeta hårdare. Åderförkalkningsprocessen påskyndas. Blodplättarna (trombocyterna) blir klibbigare och klumpar lättare ihop sig så att blodproppar bildas. Blodets syresättning försämras på grund av en ökad halt kolmonoxid. Därmed når mindre syre hjärtat och din kondition försämras. Blodkärlen drar ihop sig och blir trängre. Att suga på en minttablett eller tugga på ett tuggummi kan vara ett bra sätt att minska röksuget. Välj inte att börja snusa som ersättning för rökningen. Både snus och cigaretter innehåller nikotin som påverkar blodkärlen. Många är rädda för viktuppgång i samband med rökstoppet men den viktuppgången rör sig oftast inte om mer än ett par kilogram vilket är mindre skadligt för hjärtat än fortsatt rökning. Fysisk aktivitet och träning efter hjärtinfarkt Efter en hjärtinfarkt återhämtar sig hjärtat successivt. Läkningsprocessen tar cirka fyra veckor. Direkt efter hemkomsten från sjukhuset ska du börja med dagliga promenader med målsättning att nå upp till 30-45 min per dag. Tänk på att alltid ha med dig Nitrolingual eller Glytrinspray. När du varit hemma en vecka är du välkommen till vår hjärtrehabilitering där du under ledning av sjukgymnast får börja träna i en individuellt anpassad Hjärtträning. Du bör sträva efter att återfå samma fysiska kondition som du hade före hjärtinfarkten, eller kanske till och med att förbättra den. 10

Du rekommenderas att vara fysiskt aktiv minst 30-45 min per dag (måttlig ansträngningsgrad). Därutöver bör du motionera under 30-45 min tre till fem gånger per vecka så att du blir varm eller andfådd under träningen (ansträngande). Undvik onödigt stillasittande, avbryt gärna med en bensträckare. För dig med ett i stora delar stillasittande arbete kan det vara värdefullt att tidvis stå och arbeta istället för att sitta ned. Uppvärmning före träning och att varva ned efteråt är viktiga delar av träningen. Lyssna på kroppens signaler och anpassa träningen efter din dagsform. Motionera aldrig vid pågående infektion och inte heller direkt efter maten. Väderleken kan påverka prestationsförmågan. Skulle du få kärlkramp ska du stanna upp en stund. Vid behov kan du ta en Nitrospray-puff. När smärtan har försvunnit kan du fortsätta med din aktivitet. Det är inte typen av motion som är det viktiga utan att du rör på dig regelbundet så försök att hitta en motionsform som du själv tycker om. Då blir träningen mycket roligare och lättare att fullfölja. Börja med lite kortare motionspass och öka sedan dessa successivt så att kroppen hinner vänja sig. Rådgör gärna med sjukgymnast när du lägger upp ditt individuella träningsprogram efter avslutad rehabilitering. Våra sjukgymnaster, kranskärlssköterskor och läkare kan också skriva Fysisk aktivitet på Recept (FaR ) som ger dig rabatt när du tränar på en del Gym och träningsanläggningar som har utbildad personal, så kallade FaR-ledare. Vänta med bastubad den första tiden efter en hjärtinfarkt. Stora temperaturförändringar kan vara påfrestande för kroppen och därför är inte heller vinterbad att rekommendera. 11

Hälsosam mat Vi vet idag att en kost som liknar traditionell medelhavsmat har god effekt både vad gäller att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdomar. Råden om bra mat sammanfattas i tabellen ovan och är hämtade från Nordiska kostråden 2012 från Livsmedelsverket. Samma mat är också bra mot övervikt, bukfetma, höga blodfetter, högt blodtryck och vid diabetes mellitus. Om du behöver gå ned i vikt, tänk på att öka energiförbrukningen genom ökad rörelse och att ta mindre portioner. De flesta hjärt-kärlsjuka har förhöjda kolesterolnivåer i blodet vilket är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Dina val av livsmedel har betydelse för ditt kolesterolvärde. Fördela maten över hela dagen. Ät tre mål (frukost, lunch och middag) och något mellanmål. När du lägger upp maten på tallriken, fördela den enligt tallriksmodellen (figur 6). Låt 1/3 av portionerna vid lunch/middag bestå av grönsaker så får du bland annat i dig rikligt med skyddande antioxidanter och blodfettsänkande lösliga fibrer. Om du vill minska antalet kalorier, minska andelen potatis, ris eller pasta och öka på med grönsaker, gärna rotsaker. 12

Ärtor, bönor och linser är rika på lösliga fibrer och är särskilt bra. Frukt och bär innehåller också antioxidanter och lösliga fibrer. Ät gärna 400-500 g frukt och grönsaker dagligen. Försök byta vitt mjöl mot grovt ät gärna fullkornsbröd, müsli och gröt. Det gäller att få balans mellan mättat och omättat fett i kosten. Hög andel mättat fett finns mest i livsmedel från djurriket. Välj magra mejeriprodukter och charkuterier, skär bort synligt fett på kött. Omättat fett sänker blodfetterna och minskar inlagring i kärlen. De omättade fetterna finns mest i vegetabiliska fetter och fisk, framför allt fet fisk. Använd olja eller flytande margarin vid matlagning. Om du vill ha fett på brödet använd ett vegetabiliskt margarin. Nötter, fröer, avokado och oliver innehåller också bra fetter. Fetterna i fisk är särskilt nyttiga då de innehåller rikligt med omega-3 fettsyror. Ät gärna fiskmåltider 2-3 gånger per vecka. Makrill och sardin är bra pålägg. Nyckelhålsmärkningen gör det enklare att välja hälsosamma alternativ. Märkningen är frivillig för mattillverkarna, men måste följa Livsmedelsverkets föreskrifter. Märkningen ger en fingervisning om hur mycket fett, fibrer, salt och socker olika livsmedel innehåller. Figur 6 Tallriksmodellen: 1/3 ska vara grönsaker 1/3 ska vara kött, fisk eller kyckling 1/3 ska vara pasta, ris, potatis, bulgur, quinoa, matvete eller liknande Med tillstånd av Livsmedelsverket 13

Några tips när du handlar mat läs innehållsdeklarationen. Titta efter det gröna nyckelhålet som hjälper dig att hitta fettsnåla och mer fiberrika produkter. Vid matlagning: prova att koka eller ugnssteka. Om du steker använd matolja, gärna olivolja eller rapsolja, eller en blandning av olja och margarin/smör. Slå bort fettet som blir kvar i pannan efter stekningen. Tänk också på att malet och panerat kött/fisk tar åt sig fett lättare. Mat på restaurang: Gå först till salladsbuffén och fyll på med en rejäl portion av blandade grönsaker, ärtor, bönor. Undvik panerad mat, gratinerade rätter och feta såser. Njut av maten och sitt kvar en stund vid matbordet, det motverkar stress! Högt blodtryck På längre sikt orsakar högt blodtryck skador på blodkärlens väggar, så kallad ateroskleros som kan leda till en ny hjärthändelse. Det finns saker som du själv kan göra för att hålla blodtrycket nere: Sluta röka och/eller snusa. Följ din läkares föreskrifter om medicinering och andra råd. Öka din fysiska aktivitet och träning. Lär dig att slappna av och minska på stressen. Försök att gå ned i vikt om du är överviktig. Var sparsam med salt i maten. 14

Blodfetter Sambandet mellan höga blodfetter och insjuknandet i hjärtinfarkt är väl känt sedan tidigare där kolesterol är den enskilt viktigaste riskfaktorn och för varje 1 mmol/l sänkning av LDL-kolesterol sjunker den relativa risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom med 20-25 procent. Därför är medicinsk behandling med blodfettsänkande läkemedel en viktig del i det preventiva åtgärdsprogrammet som syftar till, och förhindrar återinsjuknande. I samband med din sjukhusvistelse kontrolleras dina blodfetter. Är dessa förhöjda skall du erbjudas blodfettsänkande behandling. I första hand ger vi läkemedel, så kallade statiner som minskar nyproduktionen av blodfetter i kroppen samtidigt som de har en plaque-stabiliserande funktion. Utöver blodfettsänkande läkemedel är det också av betydelse för dina blodfettsnivåer att du genomför livsstilsförändringar med hälsosam mat och ökad fysisk aktivitet och träning. I samband med dina återbesök på hjärtmottagningen kommer vi att följa dina blodfettvärden men det är något som också kommer att följas upp hos din ordinarie läkare. Målvärden för blodfettsnivåer efter hjärtinfarkt är LDL-kolesterol <1.8 mmol/l eller > 50 % minskning av LDL-kolesterolvärdet före insatt behandling. Stress som riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom När stressen i livet inte balanseras med tillräcklig återhämtning uppstår obalans i kroppens komplicerade hormonsystem. Forskning visar att långvarig stress har en negativ inverkan på hjärthälsan men kan även leda till många andra sjukdomar. Rent konkret kan långvarig stress bl.a. leda till kroniskt förhöjt blodtryck, blodproppsbildning, förhöjda blodfetter, åderförkalkning (ateroskleros), bukfetma, diabetes mellitus typ-2, sömnproblem, utmattning och depression. Listan kan göras betydligt längre än så men de nu nämnda har alla en direkt koppling till hjärt-kärlsjukdom. Hjärtkliniken erbjuder beteendemedicinska kurser i stresshantering till patienter under 65 års ålder. Vid intresse, ta upp frågan med din läkare eller sjuksköterska. 15

Hemma igen Att drabbas av en hjärtsjukdom är en omskakande upplevelse som inte bara berör kroppens funktioner utan i hög grad även känslolivet. Hjärtat är det organ som kanske mer än något annat är symboliskt förknippat med liv och död och starka känslor. Det är inte ovanligt att en tid efter sjukhusvistelsen känna nedstämdhet och oro. På sjukhuset fanns hela tiden aktiviteter som skingrade dina tankar men åter i hemmet har du mer tid att fundera på allt som hänt och kanske känner du oro inför framtiden. Dessa känslor är helt naturliga och ett led i bearbetningen av det du upplevt. Det är bra om du har möjlighet att prata av dig med anhöriga eller nära vänner. Om du har svårt att hantera dina problem, ta upp det med personalen på hjärtrehabiliteringen eller din läkare. Det finns kurator kopplad till samtliga hjärtavdelningar, till hjärtmottagningen och till hjärtrehabiliteringen. Kuratorns kompetens omfattar även sociala frågor och anhörigstöd. Försök att inte isolera dig hemma. Har du tidigare levt ett aktivt liv ska du naturligtvis fortsätta med det men i din egen takt. Det kan vara en svår balansgång men eftersträva balans mellan engagemang, vila och avkoppling. Det är vanligt att känna trötthet första tiden efter hjärtinfarkten men den går successivt över. Försök, tröttheten till trots, att röra på dig mer och mer, så att du förbättrar din kondition. Det är viktigt att du försöker att se framåt. Försök att leva ett harmoniskt liv utan alltför mycket stress, det viktigaste är att du trivs med tillvaron. Bröstsmärta i hemmet Om du känner smärta eller obehag i bröstet på liknade sätt som det du kände före hjärthändelsen ska du prova en puff nitrospray under tungan. Sitt eller ligg ned och vänta fem minuter. Har inte smärtan försvunnit, upprepa behandlingen ytterligare två gånger med fem minuters mellanrum. Har inte smärtan släppt efter totalt 15 min och tre spraypuffar så ring 112 efter en ambulans.! Om din kärlkramp ändrar karaktär och blir mer lättutlöst bör du snarast kontakta din läkare eller bege dig till sjukhus. 16

Tillbaka till arbetet Det är viktigt att du så fort som möjligt kan komma tillbaka till ett normalt liv. De flesta som har haft en hjärtinfarkt kan gå tillbaka till sitt arbete, vilket alltid är målsättningen. Hjärtinfarktbehandlingen har blivit mer effektiv och sjukskrivningstiden överstiger idag sällan en månad. Sjukskrivningstiden är individuell och beror på skadans omfattning och kanske ännu mer på vilken typ av arbete du har. Ibland kan det bli aktuellt att byta till ett mindre fysiskt tungt arbete eller ett arbete med mindre stress. Stress i kombination med höga krav och dålig kontroll över arbetssituationen har visat sig öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det sexuella samlivet Såväl kvinnor som män kan få minskad sexuell lust/behov tiden efter en hjärthändelse men genom samförstånd kan parterna tillsammans hjälpas åt för att återuppta det sexuella samlivet igen. Tänk på att kärlek kan uttryckas på många olika sätt och ömhetsbetygelser och kramar kanske är tillräckligt till att börja med. Många känner oro för den påfrestning som ett samlag kan ha på hjärtat men oftast finns det inga medicinska skäl att avstå från sexlivet. Om du kan gå upp för två trappor utan besvär klarar du vanligtvis ett samlag. Får du kärlkramp under samlaget kan du nästa gång ta kortverkande nitroglycerin i förebyggande syfte. Impotens kan förekomma efter en hjärtinfarkt, ibland som en följd av sjukdomen och i vissa fall som en läkemedelsbiverkan. Potenshöjande läkemedel som t.ex. Cialis, Viagra eller liknande är farliga att kombinera med hjärtmedicin, framför allt långverkande nitroglycerin, så berätta alltid för din läkare om du tar potenshöjande läkemedel. 17

Resor och bilkörning Bilkörning i sig är inte ansträngande men om du blir stressad i trafiken kan stressen leda till kärlkramp. Med anledning av stressen bör du undvika bilkörning en till två veckor efter en hjärtinfarkt eller i väntan på kranskärlsoperation. Rådfråga din läkare. Gällande körkort med högre behörighet för taxi, buss och tung lastbil har trafikverket särskilda regler och föreskrifter och det kan krävas att du genomgår ett funktionellt test som arbets-ekg eller stressekokardiografi innan du får återuppta din aktivitet som taxiförare eller buss/lastbilschaufför efter en genomgången hjärtinfarkt. Rådfråga din läkare. Om du känner dig tillräckligt frisk finns inget hinder för att vistas på annan ort under sjukskrivningen. Det går bra att resa både med flyg och båt men undvik långresor (>4 h) med flyg de första fyra veckorna. Några tips inför resan: Ta med dig dina mediciner i handbagaget. Var ute i god tid så att du slipper stressa. Använd en resväska med hjul så att du slipper att bära tungt. Gå upp och rör på dig ofta om du reser en längre sträcka. Kompressionsstrumpor är bra under lägre resor, de säljs på apoteket. 18

Danderyds sjukhus Hjärtrehabilitering Uppföljning och återbesök Efter hemgång kommer du att följas upp via hjärtrehabiliteringsteamet och hjärtmottagningen här på sjukhuset eller via din vårdcentral. Där kommer du att få hjälp med din fortsatta medicinska behandling och rehabilitering. Målet är att du ska kunna återgå till ett normalt och aktivt liv och att minska risken för återinsjuknande. Hjärtmottagningen/Kranskärlsmottagningen För dig som får din uppföljning via hjärtmottagningen kan det innebära dels besök hos kranskärlssköterska men även hos en av våra hjärtläkare. Hos kranskärlssköterskan får du möjlighet att i lugn och ro gå igenom din livssituation och kartlägga eventuella riskfaktorer och hur du kan påverka dessa. Läkarbesöket brukar vanligen planeras till ca 8-10 veckor efter utskrivningen. Inför besöket får du lämna blodprover och ibland också genomgå andra undersökningar som t.ex. ultraljud av hjärtat (ekokardiografi). Hjärtskola Till hjärtskolan inbjuds de patienter som behandlas för kranskärlssjukdom. Skolan består av två gruppträffar om drygt två timmar vardera. Tobaksrökning, hälsosam mat, fysisk aktivitet/träning och stress är samtliga viktiga och påverkbara delar av vår livsstil. Du får träffa en sjuksköterska utbildad i rökavvänjning, en dietist, en sjukgymnast, en kurator med särskild kunskap i stresshantering och en apotekare. Vidare avslutas hjärtskolan med en frågestund tillsammans med en hjärtläkare. Det här är viktiga tillfällen för dig att få undervisning och att ställa frågor om din kranskärlssjukdom och givetvis är anhöriga också välkomna. Hjärtträning Alla mår bra av fysisk aktivitet och därför ska du efter hemkomsten komma igång med dagiga promenader. Vi erbjuder sjukgymnastledd fysisk träning efter utskrivningen som omfattar ett till två träningstillfällen per vecka under 12 veckor. Du har möjlighet att delta i hjärtträningen under din sjukskrivningstid men även efter det att du återgått i arbete. Träningen påbörjas snarast möjligt efter utskrivningen, den är individuellt anpassad och innehåller såväl konditionsträning som styrketräning och avslappningsövningar. Syftet är att du ska lära känna din egen ansträngningsnivå och känna trygghet vid olika typer av aktiviteter. 19

Inbjudan till Hjärtträningen får du under vårdtillfället eller från kranskärlssköterskan. Varje fredag är det en frågestund med läkare, sjukgymnast och dietist. Du är givetvis välkommen till frågestunden även om du inte deltar i träningen. Dietist Under hjärtskolan deltar vår dietist. Vid behov kan man även få individuell rådgivning. Tala med din läkare eller kranskärlssköterska för remiss. Tobaksenheten Vid behov erbjuds rök- och snusavvänjning i form av kvalificerad rådgivning och individuella samtal. Tala med din läkare eller sjuksköterska under vårdtiden eller ta upp det på kranskärlsmottagningen för att få remiss. Stresshantering Hjärtklinikens kuratorer håller i stresshanteringsgrupper för patienter med kranskärlssjukdom under 65 års ålder. Om du eller dina anhöriga behöver stöd eller råd i sociala frågor hjälper gärna våra kuratorer till. Kontakt med kuratorn får du antingen under vårdtiden eller via kranskärlssköterskan. MediYoga I hjärtrehabiliteringen får du erbjudande om du vill utöva medicinsk yoga. Den pågår under en timme, en gång per vecka under 12 veckor. Medicinsk yoga kan ge dig förbättrade förutsättningar för ditt hjärtas hälsa. Den inger lugn och avslappning i kombination med att du också påverkar dina andra riskfaktorer. Yogan utövas med lätta rörelser, djupandning och avslappning och kan även göras sittandes i stol. Lärare för yogan är sjukgymnaster som har utbildat sig i medicinsk yoga. Riksförbundet HjärtLung Riksförbundet HjärtLung är en patientorganisation som har till uppgift att på olika sätt stödja människor som drabbats av eller riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom. Riksförbundet har flera lokalavdelningar i Stockholm. De arrangerar aktiviteter med bland annat utbildning i hjärt-lungräddning, kostcirklar, motionsgrupper och stresshantering. De arbetar även intressepolitiskt för de hjärt- och lungsjukas sak. Kontakt till stockholmsföreningens: 08-88 71 00 eller www.hjart-lung.se 20

Information på webben med ett hälsobefrämjande och preventionsinriktat innehåll 1177 Vårdguiden www.1177.se - Information om hälsa och vård som vänder sig direkt till befolkningen i Stockholms län hittar du på 1177 Vårdguiden. Här kan du läsa olika avsnitt: Läs mer om Hjärtinfarkt: http://www.1177.se/fakta-och-rad/sjukdomar/hjartinfarkt/ Läs mer om Hälsa och livsstil, t.ex. Mat och näring: http://www.1177.se/tema/halsa/mat-och-naring1/ Halsosamma-matrad/ Sundkurs www.sundkurs.se - webbvägen till en sundare folkhälsa. Här hittar du vetenskaplig vägledning till en sundare livsstil. Hälso- och sjukvårdspersonal kan hämta råd för sin rådgivning; enskilda individer kan hämta matidéer och tips för ökad rörlighet; alla kan hämta fakta. Sundkurs är framtagen av Karolinska Institutet med medel från Hjärt-Lungfonden. Samtliga rekommendationer vilar på vetenskaplig grund och är sammanställda utifrån nationella och internationella riktlinjer. Livsmedelsverket Läs mer om hälsosamma matvanor på livsmedelsverkets hemsida www.livsmedelsverket.se 21

Telefonnummer till Hjärtkliniken Första veckan efter utskrivning är du välkommen att ringa din avdelning. Därefter kan du vända dig till den mottagning som du ska komma på återbesök till. Om du är osäker kan du alltid kontakta vår hjärtmottagning. Vårdavdelning Avd 70 08-123 554 70 Avd 90 08-123 554 90 Avd 94 08-123 554 94 Avd 95 08-123 554 95 Avd 96 08-123 554 96 Avd 97 08-123 554 97 Hjärtmottagningen 08-123 564 60 Telefontid: Måndag-torsdag 08.00-14.00 Fredag 08.00-11.00 Arytmimottagningen 08-123 574 46 Telefontid: Måndag-torsdag 08.30-10.30 Fredag 08.30-09.30 Övrig tid röstbrevlåda Flimmermottagningen 08-23 572 59 Telefontid Tisdag 08.00-09.00 Torsdag 13.00-14.00 Övrig tid röstbrevlåda 22

Hemostascentrum 08-123 554 89 Fax 08-655 71 17 Telefontid Måndag-fredag 13.00-14.30 Tobaksenheten 08-123 568 66 Röstbrevlåda Du kan även nå oss via Mina vårdkontakter på www.vardguiden.se 23

2016-11 Omslagsbild: Marcus Svensson Danderyds Sjukhus AB Telefon vx 08-123 550 00 182 88 Stockholm www.ds.se