Till dig med kranskärlssjukdom

Transkript

1 Till dig med kranskärlssjukdom Version 2, 2011

2 Akut kranskärlssjukdom De första dygnen Du har fått stanna på sjukhuset för vård av en akut kranskärlssjukdom eller en hjärtinfarkt. Redan i ambulansen eller på akutmottagningen påbörjades undersökningar med EKG och blodprover för att finna orsaken till dina bröstsmärtor. Under den första vårdtiden var du kopplad till en kontinuerlig hjärtövervakning för att se hur ditt hjärta arbetade. Under vårdtiden togs många blodprover. Vissa av dessa är av allmän karaktär och andra är för att ställa diagnosen hjärtinfarkt. Första morgonen brukar även fasteprov tas för att kontrollera blodfetter och blodsocker. Blodtrycket kontrollerades regelbundet och ibland kontrollerades även blodets syresättning med en klämma på fingret. Läkare och sjuksköterskor lyssnade på hjärta och lungor. Du behandlades kanske med något av följande: Blodförtunnande läkemedel som minskar proppbildningstendensen i blodet. Läkemedel mot illamående och smärta. Puls- och blodtryckssänkande läkemedel för att minska belastningen på hjärtat. Nitroglycerin som är kärlvidgande och därmed underlättar hjärtats arbete och minskar smärtan. Under sjukhustiden startades den läkemedelsbehandling som du ska använda under lång tid framöver för att avlasta och skydda hjärta och blodkärl mot nya händelser. 2

3 Vad är kärlkramp? Kranskärlen är de kärl som försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod. Syretillförseln kan försvåras av förträngningar (åderförfettning) som bildats på insidan av kärlen och täpper till kranskärlen. Det uppstår då en övergående syrebrist i hjärtmuskeln nedanför förträngningen. Syrebristen kan leda till en kortvarig bröstsmärta men som inte ger några bestående skador på hjärtmuskeln. Besvären vid kärlkramp släpper vid vila eller med hjälp av Nitroglycerin. Kärlkrampen delas in i stabil och instabil kärlkramp. Om kärlkrampen behåller samma karaktär i flera veckor kallas den för stabil. En nyupptäckt kärlkramp eller en stabil kärlkramp som försämrats kallas för instabil. Vad är en hjärtinfarkt? Cellerna i hjärtmuskeln behöver syre för att överleva. Om hjärtat utsätts för långvarig syrebrist kan hjärtmuskeln ta skada av syrebristen. När en sådan hjärtmuskelskada inträffat kallas det för en hjärtinfarkt. Hjärtinfarkten kan vara liten eller stor beroende på storleken på det kärl som täppts till och hur länge syrebristen har varat. Hjärtat har en stor reservkapacitet, men blir skadan för stor kan hjärtats pumpförmåga försämras. Det är inte ovanligt att hjärtats impulssystem rubbas, speciellt under de första timmarna efter en hjärtinfarkt, vilket kan upplevas som att hjärtat slår oregelbundet. Akuta symptom vid en hjärtinfarkt Vid en pågående hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt få sjukvård för att minska hjärtmuskelskadans utbredning. Det mest typiska symptomet på en hjärtinfarkt är smärta eller obehag i bröstet. Vanligtvis är obehaget lokaliserat till mitten av bröstet och eventuellt med 3

4 utstrålning till armar, käkar, skuldror eller mage. Andra vanliga symptom i samband med en hjärtinfarkt kan vara kallsvettning, oro, snabba eller oregelbundna hjärtslag, yrsel, illamående och andnöd. Vid en hjärtinfarkt kan Nitroglycerin inte ta bort smärtan vilket det kan vid kärlkramp. Den fortsatta vården på sjukhuset Efter hjärtinfarkten börjar hjärtmuskeln att läka, vilket kan liknas vid ett sår som läker och ger en ärrbildning. För att förhindra att nya blodproppar bildas i kranskärlen under de första dygnen brukar blodförtunnande läkemedel ges. Successivt kan du öka din fysiska aktivitet på avdelningen, beroende på hur mycket du själv orkar. Sjuksköterskan och sjukgymnasten ger dig råd. Hur snabbt din återhämtning sker beror på: Den egna motivationen Storleken på hjärtinfarkten och eventuella komplikationer Din fysiska kondition före hjärthändelsen Oftast är det aktuellt att göra en röntgen av hjärtats kranskärl för att se hur kranskärlen ser ut. Vid behov görs även en ballongvidgning, PCI 1, för att öppna ett tilltäppt kranskärl. Före hemgång brukar också en ultraljudsundersökning utföras för att se hur hjärtat rör sig och hur stor hjärtmuskelskadan är. Utskrivningen blir vanligen efter tre till fem dagars sjukhusvistelse men ibland blir vårdtiden längre. Passa på att diskutera med läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och kurator allteftersom frågor och funderingar uppstår. Känner du smärta eller obehag i hjärttrakten ska du omedelbart tala om det för personalen! 1. PCI, Percutan Coronar Intervention 4

5 Hemma igen Att drabbas av en hjärtsjukdom är en omskakande upplevelse som inte bara berör kroppens funktion utan även i hög grad känslolivet. Hjärtat är det organ som kanske mer än något annat är symboliskt förknippat med liv och död och starka känslor. Det är inte ovanligt att en tid efter sjukhusvistelsen känna nedstämdhet och oro. På sjukhuset fanns hela tiden aktiviteter som skingrade dina tankar men åter i hemmet har du mer tid att fundera på allt som hänt och kanske känner du oro inför framtiden. Dessa känslor är helt naturliga och ett led i bearbetningen av det du upplevt. Det är bra om du har möjlighet att prata av dig med anhöriga eller nära vänner. Om du har svårt att hantera dina problem, ta upp dem med personalen på hjärtrehabiliteringen eller din läkare. Det finns kurator kopplad till alla hjärtavdelningar samt till hjärtmottagningen och hjärtrehabiliteringen. Kuratorns kompetens omfattar även sociala frågor och anhörigstöd. Försök att inte isolera dig hemma. Har du tidigare levt ett aktivt liv ska du naturligtvis fortsätta med det men i din egen takt. Det kan vara en svår balansgång men efter-sträva balans mellan engagemang, vila och avkoppling. Det är vanligt att känna trötthet första tiden efter hjärtinfarkten men den går successivt över. Försök, tröttheten till trots, att röra på dig mer och mer för varje dag, så att du förbättrar din kondition. Det är viktigt att du försöker se framåt Försök att leva ett harmoniskt liv utan för mycket stress, det viktigaste är att du trivs med tillvaron 5

6 Bröstsmärta i hemmet Om du känner smärta eller obehag i bröstet liknande det du kände före hjärthändelsen ska du prova en Nitroglycerintablett eller spraypuff under tungan. Sitt eller ligg ner och vänta i fem minuter. Har inte smärtan försvunnit, upprepa behandlingen ytterligare två gånger med fem minuters mellanrum. Har inte smärtan släppt efter totalt 15 minuter och tre tabletter/spraypuffar så ring 112 efter en ambulans. Tillbaka till arbetet Det är viktigt att du så fort som möjligt kan komma tillbaka till ett normalt liv. De flesta som har haft en hjärtinfarkt kan gå tillbaka till sitt arbete, vilket alltid är målsättningen. Hjärtinfarktbehandlingen har blivit effektivare och snabbare och sjukskrivningstiden överstiger sällan en månad. Sjukskrivningstiden beror på skadans omfattning och kanske ännu mer på vilken typ av arbete du har. Ibland kan det bli aktuellt att byta till ett mindre tungt eller mindre stressigt arbete. Stress kombinerat med höga krav eller dålig kontroll över arbetssituationen har visat sig öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det sexuella samlivet Såväl kvinnor som män kan få ett minskat sexuellt behov tiden efter en hjärthändelse men genom samförstånd kan parterna tillsammans hjälpas åt för att återuppta sexlivet igen. Tänk på att kärlek kan uttryckas på många olika sätt och ömhetsbetygelser och kramar kanske är tillräckligt till att börja med. Många känner oro för den påfrestning som ett samlag kan ha på hjärtat men oftast finns inga medicinska skäl att avstå från sexlivet. Om du kan gå upp för två trappor utan besvär klarar du vanligtvis ett samlag. Får du kärlkramp under samlaget kan du nästa gång ta 6

7 Nitroglycerin i förebyggande syfte. Impotens kan förekomma efter en hjärtinfarkt, ibland som en följd av sjukdomen och i vissa fall som en läkemedelsbiverkan. Potenshöjande medel som t.e.x Cialis, Viagra eller liknande är farliga att kombinera med hjärtmedicin, framför allt Nitroglycerin så berätta alltid för din läkare om du tar potenshöjande läkemedel. Resor och bilkörning Bilkörning i sig är inte ansträngande men om du blir stressad i trafiken kan stressen leda till kärlkramp. Med anledning av stressen bör du undvika bilkörning en till två veckor efter en hjärtinfarkt eller i väntan på kranskärlsoperation. Rådfråga din läkare. Om du känner dig tillräckligt frisk finns inget hinder för att vistas på annan ort under sjukskrivningen. Det går bra att resa både med flyg och båt men undvik långresor de första fyra till sex veckorna. Några tips inför resan: Ta med dina mediciner i handbagaget Var ute i god tid så att du slipper jäkta Använd en resväska med hjul eller hämta en dragkärra så att du slipper bära tungt Gå upp och rör på dig ofta om du flyger en lång sträcka Kompressionsstrumpor är bra under längre resor, de säljs på apoteket Uppföljning och återbesök Efter hemgång kommer du att följas upp via hjärtrehabiliteringen och hjärtmottagningen här på sjukhuset eller via din vårdcentral. Där kommer du att få hjälp med din fortsatta medicinska behandling och rehabilitering. Målet är att du ska kunna återgå till ett normalt och aktivt liv för att minska risken för återinsjuknande. 7

8 Danderyds sjukhus hjärtrehabilitering Kranskärlsmottagningen Återbesök till kranskärlssköterska sker vanligen cirka två veckor efter utskrivning. Där får du svar på de frågor som uppkommit sedan du skrevs hem. Du får även en chans att i lugn och ro gå igenom din livssituation och kartlägga dina eventuella riskfaktorer och hur du kan påverka dessa. Hjärtmottagningen När återbesöket till hjärtläkare ska ligga i tiden är individuellt men ofta sker åter-besöket cirka fyra till åtta veckor efter utskrivning. Besöket kan föregås av blod-provstagning eller andra undersökningar som ultraljud eller arbetsprov. Sjukgymnastik Träningen som sjukhuset erbjuder omfattar ett till två gruppträningstillfällen per vecka under sex till tolv veckor beroende på din diagnos. Träningen är individuellt anpassad och innehåller såväl konditionsträning som styrketräning och avslappningsövningar. Syftet är att du ska lära känna din egen ansträngningsnivå och känna trygghet vid olika typer av aktiviteter. Inbjudan till sjukgymnastiken får du under vårdtillfället eller från kranskärlssköterskan. En gång i veckan är det en läkarledd frågestund i samband med sjukgymnastiken. Även om du inte går på gymnastiken är du välkommen att komma på frågestunden. Hjärtklinikens hjärtskola Till hjärtskolan kommer de patienter som har behandlats för en kranskärlssjukdom. Skolan består av två gruppträffar om drygt två timmar vardera. Under träffarna ges information från apotekare, dietist, kurator, läkare, sjukgymnast och sjuksköterska. Det lämnas även tid för frågor. Remiss till hjärtskolan skrivs av kranskärlssköterskan. Dietist Under hjärtskolan deltar dietist. Vid behov kan man även få individuell rådgivning. Tala med kranskärlssköterskan för remiss. 8

9 Geriatrikens hjärtskola För de patienter som är över 65 år finns geriatrikens hjärtskola. Upplägget liknar hjärtklinikens hjärtskola men med mer tid för frågestund och träffarna avslutas med ett lättare träningspass i sittande. Hjärtskolan omfattar en halv eftermiddag per vecka under fyra veckor. Tobaksenheten Vid behov erbjuds rök- och snusavvänjning i form av individuella samtal. Tala med läkaren under vårdtiden eller ta upp det på kranskärlsmottagningen för att få remiss. Stresshantering Klinikens kuratorer håller i stresshanteringsgrupper för patienter med kranskärlsjukdom under 65 år. Kontakt med kuratorn fås antingen under vårdtiden eller via kranskärlssköterskan. Medicinsk Yoga I hjärtrehabiliteringen får du erbjudande om du vill utöva medicinsk yoga. Den pågår en gång/vecka under en timme i tolv veckor. Medicinsk yoga kan ge förbättrade förutsättningar för ditt hjärtas hälsa. Den inger lugn och kraft och ger, i kombination med att du påverkar dina andra riskfaktorer, ett fortsatt aktivt liv. Den utövas med lätta rörelser, djupandning och avslappning och kan även göras sittandes på stol. Lärare för yogan är sjukgymnaster som har utbildat sig i medicinsk yoga. 9

10 Rökning Den enskilt största faktorn som du själv kan påverka för att minska risken för en ny hjärthändelse är att sluta röka. Risken för hjärtkärlsjukdomar är dubbelt så hög för rökare som för ickerökare. Att rökning är så skadligt beror på att: Nikotinet gör att pulsen och blodtrycket ökar så att hjärtat behöver arbeta hårdare Åderförkalkningsprocessen påskyndas Blodplättarna blir klibbigare och klumpar lättare ihop sig så att blodproppar bildas Blodets syresättning försämras på grund av en ökad koloxidhalt. Därmed når mindre syre hjärtat och din kondition kommer att försämras Blodkärlen drar ihop sig och blir trängre Att suga på en minttablett eller tugga på ett tuggummi kan vara ett bra sätt att minska röksuget. Välj inte att börja snusa som rökersättning. Både snus och cigaretter innehåller nikotin som påverkar blodkärlen. Många är rädda för viktuppgång i samband med rökstoppet men den viktuppgången rör sig oftast inte om mer än ett par kilo vilket är mindre skadligt för hjärtat än fortsatt rökning. 10

11 Motion efter en hjärtinfarkt Efter en hjärtinfarkt återhämtar sig hjärtat successivt. Läkningsprocessen tar cirka fyra veckor. Direkt efter hemkomsten från sjukhuset ska du börja med dagliga promenader med målsättning att nå upp till 45 min per dag. Nitroglycerin ska du ha med dig precis som alltid annars. När du varit hemma en vecka är du välkommen till vår hjärtrehabilitering där du under ledning av sjukgymnast får börja träna i speciellt anpassad motionsgymnastik. Du bör sträva efter att återfå samma kondition som du hade före hjärtinfarkten, eller kanske till och med förbättra den. Du rekommenderas att vara fysiskt aktiv minst 45 minuter per dag (måttlig ansträngningsgrad). Utöver detta bör du motionera under minst 45 minuter två till tre gånger per vecka så att du blir varm och andfådd under utövandet (ansträngande). Uppvärmning och nedvarvning är viktiga delar av träningen. Lyssna på kroppens signaler och anpassa träningen efter din dagsform. Motionera aldrig vid pågående infektion och inte heller direkt efter maten. Väderleken kan påverka din prestationsförmåga. Skulle du få kärlkramp ska du stanna upp och vila, finns möjlighet kan du sätta eller lägga dig en stund. Vid behov kan du ta en Nitroglycerintablett eller spraypuff. När smärtan har försvunnit kan du fortsätta med din aktivitet. Det är inte typen av motion som är det viktiga utan att du rör dig regelbundet så försök att hitta en motionsform som du själv tycker om. Då blir motionerandet mycket roligare och lättare att fullfölja. Börja med lite kortare motionspass och öka dessa successivt så att kroppen hinner vänja sig. Rådgör gärna med sjukgymnast när du lägger upp ditt individuella träningsprogram efter avslutad rehabilitering. Vänta med bastubad den första tiden efter en hjärtinfarkt. Stora temperaturförändringar kan vara påfrestande för kroppen och därför är inte heller vinterbad att rekommendera. 11

12 Kosten Att kunna äta en god måltid är viktigt för att känna livskvalitet. Gör aktiva val, tänk igenom vad du kan förbättra. Du kan påverka din hälsa en hel del genom att följa råden nedan. De flesta hjärt-kärlsjuka har förhöjda kolesterolnivåer i blodet vilket visat sig vara ogynnsamt. Ditt livsmedelsval har betydelse för ditt kolesterolvärde. Fördela måltiderna över dagen med frukost, lunch och middag/ kvällsmat och gärna 1-3 mellanmål. Låt 1/3 av portionerna vid lunch/middag bestå av grönsaker (tallriksmodellen) så får du bland annat i dig rikligt med skyddande antioxidanter och blodfettsänkande lösliga fibrer. Ärtor, bönor och linser har rikligt med lösliga fibrer och är särskilt bra. Frukt är bra som mellanmål och efteråt. Frukt och bär innehåller också antioxidanter och lösliga fibrer, ät gärna 2-3 frukter varje dag. Ät gärna fullkornsbröd, müsli och gröt. Det gäller att få balans mellan mättat och omättat fett i kosten. Hög andel mättat fett kan höja blodfetterna och finns mest i livsmedel från djurriket. Välj magra mejeriprodukter och charkuterier, skär bort synligt fett på kött. Omättat fett sänker blodfetterna och minskar inlagring i kärlen, detta finns mest i växtriket (oljor) och fisk ( framför allt feta fiskar). Bredbara och flytande fett är bra för dina kärl. Använd olja eller flytande margarin vid matlagning. Om du vill ha fett på brödet använd ett vegetabiliskt margarin. Nötter, fröer, avokado och oliver innehåller också bra fett. Fettet i fisk är väldigt nyttigt. Ät gärna 2-3 fiskmåltider per vecka. Sill, makrill och sardiner är bra pålägg. Nyckelhålsmärkningen gör det enklare att välja hälsosamt! Märkningen är frivillig för mattillverkarna, men måste följa reglerna i Livsmedelsverkets föreskrifter. Märkningen ger en fingervisning om hur mycket fett, fibrer, salt och socker olika livsmedel innehåller. 12

13 Högt blodtryck På längre sikt orsakar högt blodtryck skador på blodkärlets väggar som kan leda till en ny hjärthändelse. Det finns några saker du själv kan göra för att hålla blodtrycket nere: Sluta röka och/eller snusa Följ läkarens föreskrifter om medicinering och andra råd Öka din fysiska kondition Lär dig slappna av och minska på stressen Försök att gå ner i vikt om du är överviktig Vara sparsam med salt i maten Stress som riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom När stressen i livet inte balanseras med tillräcklig återhämtning uppstår obalanser i kroppens komplicerade hormonsystem. Forskning visar att långvarig stress har en negativ inverkan på hjärthälsan men kan även leda till många andra sjukdomar. Rent konkret kan långvarig stress bl.a. leda till: kroniskt förhöjt blodtryck, blodproppsbildning, förhöjda blodfettsvärden, åderförfettning, bukfetma, typ 2- diabetes, sömnproblem, utmattning, depression. Listan kan göras betydligt längre än så men de nu nämnda har alla en direkt koppling till hjärtkärlsjukdomar som tex hjärtinfarkt. Hjärtkliniken kan erbjuda beteendemedicinska kurser i stresshantering till patienter under 65 år. Vid intresse ta upp frågan med din vårdgivare. Hjärt- och lungsjukas Riksförbund Hjärt- och lungsjukas Riksförbund är en patientorganisation som har till uppgift att på olika sätt stödja människor som drabbats eller riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom. Riksförbundet har flera lokalavdelningar i Stockholm. De arrangerar aktiviteter med bland annat utbildning i hjärtlungräddning, kostcirklar, motionsgrupper och stresshantering. De arbetar även intressepolitiskt för de hjärt- och lungsjukas sak. Stockholmsföreningens telefonnummer är

14 Telefonnummer till Hjärtkliniken Första veckan efter utskrivning är du välkommen att ringa din avdelning. Därefter kan du vända dig till den mottagning som du ska komma på återbesök till. Om du är osäker kan du alltid kontakta vår hjärtmottagning. Vårdavdelningar Avd Avd Avd Avd Avd Hjärtmottagningen Telefontid: Måndag torsdag Fredag Måndag, onsdag Arytmimottagningen Telefontid: Måndag tisdag Onsdag Torsdag Fredag Flimmermottagningen Telefontid: Måndag, tisdag Onsdag HAK-mottagningen Fax Telefontid: Måndag fredag Hjärtsviktsmottagningen Samma telefontider som Hjärtmottagningen. Samtalet hänvisas till hjärtsvikstsjuksköterska. Kranskärlsmottagningen Tobaksenheten Telefontid: Måndag torsdag (Telefonsvarare) Du kan även nå oss via Mina vårdkontakter på Foto: Carin Wesström, Fotoavdelningen Danderyds sjukhus AB Telefon: vx Stockholm Hemsida: