ADHD - den lite större bilden. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

ADHD - den lite större bilden Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Schizofreni - Tourettes syndrom - Syfilisdemens och konversionssyndrom - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Intellektuell funktionsnedsättning

Intellektuell funktionsnedsättning och normalfördelningen Begåvning Intellektuell funktionsnedsättning 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 % 2,14 %

Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Adaptiva kriteriet: När man inte kan leva upp till omgivningens allmänna krav; 2000-talet - Autism, ADHD, OCD etc

ICD-10 & DSM-5 Alla diagnoser har två grundkriterier: - Att svårigheterna inte är en konsekvens av en annan diagnos - Att svårigheterna medför problem i förhållande till skola, arbete eller fritid - Det innebär att det finns ett tydligt samband mellan omgivningens krav och metod och vem som får en diagnos! - Det är orsaken till att vi som samhälle behöver diagnoserna - Vi måste veta varför metoder som fungerar på andra inte fungerar på just denna

ADHD och normalfördelningen Uppmärksamhet 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 % 2,14 % MBD ADHD

Timo Airaksinens normalönskan Filosofen Timo Airaksinen anser att människan alltid försöker uppnå normalitet Först genom att anpassa sig normen Men når det inte funkar genom att utöka normen Därför hade vi medborgarrättsrörelsen på 1960-talet, Priderörelsen och neurodiversitetsrörelsen

Pedagogik Platon ansåg att barn är vildar som måste tämjas och disciplineras

Pedagogik Aristoteles ansåg att barn är ofärdiga vuxna som kommer att bli bra vuxna bara de får stöd att utvecklas Precis som en växt behöver vi vatten och näring, sen går det oftast bra Fast vissa växter behöver en pinne att stödja sig på. Särskilt när det blåser

Synvändan McGregor beskrev i 1960 två grundläggande syn på människor som färgar våra metoder - X - Att människor är lata och måste motiveras, kontrolleras och övervakas - Y - Att människor söker självständighet och gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar

Synvändan Ross Greene pratar om en synvända - Greene säger att det handlar om huruvida vi anser att - Personen gör det med flit - Personen gör sitt bästa

Synvändan Vi vet kanske inte helt än vad synvändan är Men vi vet precis när den händer - Diagnos brukade leda till den Diagnosens värde är flera - Ett är att beskriva att personen inte har de förmågor andra har - Vilket gör klart att personen är vad Michael Tomasello benämner svag

Synvändan Tomasello beskriver utvecklingen av moral som två spår - Att vi ska ta hand om den svaga (etik) - Att vi ska hålla alla i gruppen inom ramen (moralisering) Båda är viktiga för en grupps sammanhållning Och därmed för gruppens överlevnad

Synvändan Om vi tror att personen gör det med flit och borde hålla sig inom ramen - Minskar vårt önska att förstå varför personen gör som hen gör - Minskar vår tendens till empati - Minskar vår flexibilitet kring personen - Anpassar vi mindre kring personen - Tycker vi mindre om personen Det blir en ond cirkel

Synvändan Om vi förstår att personen gör sitt bästa - Ökar vårt önska att förstå varför personen gör som hen gör - Ökar vår tendens till empati - Ökar vår flexibilitet kring personen - Anpassar vi mer kring personen - Gillar vi personen mer Det blir en god cirkel

Synvändan Synvändan handlar om flera faktorer vi kommer att ta upp Helt klart är dock att det handlar om attribution

Parkeringsvakten Attributionsteoretisk exempel Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting

Moral pop-out effect Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk information snabbare än annan information Det betyder att vi har en tendens att se andras beteende med moraliserande glasögon Vi lägger gärna ett moraliskt filter över strategisk beteende

Moral pop-out effect Kanske är synvändan att vi börjar undertrycka pop-outeffekten Då blir synvändan även beroende av stress

Orsaker Beteende Kognition Hjärnfunktion Hjärnkemi LSS Hjärnstruktur Genetik Samspel Stress Trauman SoL Kompisar Fysiskt miljö

Orsaker Ju större genetiska avvikelser desto större miljökänslighet Vilket flyttar oss från förvaring över behandling till kompenserande specialpedagogik

Symptom Det finns två sorters symptom - Avgränsande symptom - Används vid diagnostik - Olika vid olika diagnoser - Alla med en viss diagnos måste ha symptomet, helst inga andre

Normalfördelningen Gäller Längd Begåvning Vikt Uppmärksamhet Impulsivitet Hyperaktivitet 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 % 2,14 % Utåtvändhet - Diagnoser är kombinationer av normalfördelade egenskaper - Diagnoser definieras av samvarierande egenskaper

Symptom Två sorters symptom - Beskrivande symptom - Kan finnas hos människor oavsett diagnos - Och hos människor utan diagnos - Oftare pedagogiskt relevanta än de avgränsande - Kan även vara positiva faktorer

Beskrivande symptom - Strategisvårigheter - Affektregleringssvårigheter - Stresskänslighet

Central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens

Svårigheter med central koherens Människor med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar utvecklar inte central koherens normalt - Vissa är inte värför-människor och ser inte orsakssammanhang - Andra frågar varför hela tiden och letar orsakssammanhang där de inte finns - Och kan därför inte förutsäga framtid - Och andras handlingar

Svårigheter med central koherens Dessa människor har ofta svårt att förstå och förhålla sig till sociala sammanhang Ofta ser man inte sin egen roll Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv Detta medför ofta en särskild sorts paranoia - Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på - Och kanske till och med onda

Svårigheter med central koherens Och vad med konsekvenser? - Lär man sig av sina erfarenheter? - Om man inte kan förstå orsak och verkan i en komplex sammanhang - Kan man inte förutsäga framtid - Och heller inte andras beteende - Inklusive våra krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff Därför kan man utgå ifrån att konsekvenser inte funkar på människor som tycker de är orättvisa

Exekutiva svårigheter Människor med ADHD har ofta svårigheter med - Flexibilitet - Förmågan att planera - Förmågan att följa en plan - Impulskontroll Vilket gör det jättesvårt att få livet att fungera - Man prioriterar ofta fel och kortsiktigt - Ekonomin ofta i ruiner

Affektreglering och kontroll Människor med ADHD har nedsatt affektregleringsförmåga Affektreglering och självkontroll hör ihop

Barn som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

Affektreglering När man inte kan leva upp till andras förväntningar använder man olika lösningar och strategier - Att vägra

Affektreglering Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

Affektreglering Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta

Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss Kaos - Självskade - Rus Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare - Hot Självkontroll - Glåpord Tid

Affektreglering och kontroll Därför måste vi arbeta på sätt som inte ökar affektnivån - Undvik gap och skrik - Undvik dominansverktyg - Backa och vänta - Undvik beröring med spända muskler - Använd rörelse istället för fasthållning - och släpp - Se till att personen har kontrollen över sig själv

The stress-vulnerability model Neuchterlein & Dawson 1975 Adv Psychosis Stress level Ok Warning signs Vulnerability

Stressmodellen Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens Varningstecken Stressnivå Sinnesmässiga svårigheter Trauma Sömnsvårigheter

Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Navigera efter varningstecknen Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort?

Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007

Pedagogik Aristoteles ansåg att barn är ofärdiga vuxna som kommer att bli bra vuxna bara de får stöd att utvecklas Precis som en växt behöver vi vatten och näring, sen går det oftast bra Fast vissa växter behöver en pinne att stödja sig på. Särskilt när det blåser

Aldrig tvinga, aldrig överge Petra Björne

ADHD - den lite större bilden Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog