FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2011-2013

FULLMÄKTIGE 35 15.12.2010 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2011-2013 240/02/02/00/01/2010 FMGE 35 I budgeten anges samkommunens mål under ekonomiplaneringsperioden och framläggs de resurser som står till förfogande för att nå målen samt de investeringar som stödjer måluppnåendet och styr volymen, kvaliteten och lokaliseringen när det gäller sjukhusens verksamhetskapacitet. Utgångspunkten för beredningen av budgetförslaget och ekonomiplanen är en årlig ökning av produktiviteten med 2 % exklusive budgetåret 2011 då produktivitetsmålet är 1,6 % på grund av de verksamhetsstörningar av engångskaraktär som den temporära verksamhetsflytten från Mejlans patienttorn medför. Styrelsen har diskuterat utgångspunkterna för budgetarbetet 2011, de bindande mål som ställts för HNS-koncernens olika organisationsnivåer och beredningen av medlemskommunernas serviceplaner samt principerna för produktifieringen och prissättningen av vårdtjänsterna vid fyra sammanträden. Budgetförslaget 2011 och ekonomiplanen 2011-2013 ingår som bilaga 2. Budgetens och ekonomiplanens struktur och bindande karaktär Budgetens och ekonomiplanens struktur Ekonomiplanen föreslås för tre års planeringsperiod, av vilka det första året är budgetåret. Fullmäktige godkänner på styrelsens förslag i budgeten både de verksamhetsrelaterade och ekonomiska målen för samkommunen. Investeringsplanen uppgörs för tre år. Den första delen av budgeten består av utgångspunkterna för budgetarbetet, strategiska mål samt operativa och finansiella mål. Dessutom presenteras i den budgetens struktur och bindande karaktär samt principerna för produktifieringen, prissättningen och faktureringen. Under Verksamhets- och ekonomiplanering i Resultaträkningsdelen framläggs utgångspunkterna för budgetarbetet och i bilaga 7 samkommunens kombinerade resultat- och finansieringsanalyser för 2011. I investeringsdelen framläggs investeringarnas strategiska mål, investeringsplanens struktur och resultatområdenas investeringsplaner för 2011-2013. I finansieringsdelen framläggs samkommunen HNS finansiella ställning och finansieringsplan för 2011-2013. I personalplanedelen framläggs utgångspunkterna för personalplanen och i bilaga 6 en numerisk personalplan.

I driftsekonomidelen framläggs de mål som ställts för sjukvårdsområdenas strategiska målsättningar enligt styrkortets fyra perspektiv: kunden och samhälleliga verkningar; ekonomin; processerna och strukturerna; personal, begåvning och ledning samt beskrivs målen för forsknings-, undervisnings- och utvecklingsverksamheten. I enheternas planer ingår en omvärldsanalys och framläggs de prognostiserade förändringarna, nyckelmålen och metoderna för att uppnå dem, servicemålen, resultaträkningen samt organisationen och personalplanen. Under Affärsverkens budgeter 2011 och ekonomiplaner 2012-013 framläggs affärsverkens operativa och finansiella mål enligt styrkortets fyra perspektiv, servicemålen, resultaträkningen, investeringsplanen, finansieringsplanen och personalplanen. Samkommunens fullmäktige godkänner de operativa och finansiella mål som ställs för affärsverken och dotterbolagen. Budgetens bindande verkan Det bindande målet på samkommunsnivå är samkommunens externa verksamhetskostnader exklusive affärsverken, inklusive köp från affärsverk och dotterbolag samt räkenskapsperiodens resultat. Verksamhetskostnaderna som avser affärsverkens externa kunders tjänster (inkl. medlemskommunernas primärvårdsenheter) är undantagna från det bindande målet för verksamhetskostnaderna. Sjukvårdsområdenas bindande mål är räkenskapsperiodens resultat. HUCS produktivitetsmål ställs till 1,5 % och de övriga sjukvårdsområdenas till 2 %. Som det bindande ekonomiska målet för sjukvårdsområdena ställs de externa verksamhetskostnaderna plus köp från affärsverk och dotterbolag. De bindande målen för investeringsdelen är det totala beloppet av koncernförvaltningens, HNS-Lokalcentralens och sjukvårdsområdenas investeringar samt investeringarna med kostnadsförslag på minst 10 miljoner euro projektivs. De bindande målen i finansieringsdelen är det totala beloppet av ökningen av de långfristiga lånen samt det totala beloppet av utlåningen till dotterbolag och andra. De bindande målen för affärsverken i samkommunens budget är nollresultat och en för respektive affärsverk fastställd ur produktivitetsmålet härledd förändring på 2 % i prisnivån samt målet för inkomstföring som ersättning för det grundkapital samkommunen har placerat i affärsverket enligt en ränta på 3 %. I samband med budgetarbetet bedöms behovet av långfristiga lån med gräns för det belopp som maximalt får lyftas.

Affärsverken Den genomsnittliga prisförändringen -% HNS-Apoteket 0,7 % HNS-Röntgen 2,5 % HUSLAB 2,5 % Ravioli HUCS 0,0 %, övriga 2,0 % HNS-Desiko 2,7 % HNS IT-tjänster -1,8 % HNS-Servis 0,0 % HNS-Medicinteknik 1,1 % HNS-Logistik 1,3 % För resultatområdena inom koncernförvaltningen och Lokalcentralen ställs ett resultatmål. Det produktivitetsmål på 2 % som ställts för Lokalcentralen avser underhållshyran. Fullmäktige fastställer i samband med godkännandet av samkommunens budget målen för varje affärsverk. Varje affärsverks direktion fastställer affärsverkets egen budget som ska följa fullmäktiges beslut. Mål för dotterbolagen Av dotterbolagen ställs operativa och finansiella mål för HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy. För HNS-Fastigheter Ab ställs som finansiellt mål en ökad produktivitet på 2 % samt en ur produktivitetsmålet härledd förändrings-% i prisnivån. Som produktivitetsmål för Uudenmaan Sairaalapesula Oy ställs 0 % för 2011. Dotterbolag Den genomsnittliga prisfö rän drin gen -% HNS-Fastigheter Ab 1,6 % (byggherreverksamhet 0,0 %) Uudenmaan Sairaalapesula Oy 3,0 % Budgetförslag Samkommunens och enheternas strategiska mål verkställs genom budgeten. För implementering av strategin på koncernnivå definierades ett måltillstånd för varje strategiskt mål (nyckelmål) i slutet av ekonomiplanperioden 2013. För varje nyckelmål togs fram en indikator och ett målvärde både i slutet av budgetåret 2011 och i slutet av 2013. Slutligen identifierades och definierades de åtgärder vars genomförande under 2011 är en förutsättning för att målvärdet som ställts för 2011 ska förverkligas. Till följd av den nya årsspecifika måluppställningen med klarare koppling till strategin visas det inte längre på koncernnivå indikatorer i den traditionella styrkortsformen. I budgetförslaget beaktas inte de förändringar som den psykiatriska helhetsplanen medför och som styrelsen 11.11.2010 godkände. Den specifika beredningen av förändringarna och bedömningen av konsekvenserna för de olika sjukvårdsområdena och mellan dem har kunnat påbörjas först efter godkännandet av helhetsplanen. Ett enhetsspecifikt styrkort ska vara härlett ur sjukvårdsområdets, affärsverkets eller HNS-Lokalcentralens strategi och med de mål

som ställts i budgeten styrs sjukvårdsområdenas, HNS-Lokalcentralens och affärsverkens samt dotterbolagens verksamhet och ekonomi. Sjukvårdsområdena har med undantag för Borgå och HUCS sjukvårdsområden berett sitt budgetförslag enligt ett nollresultat. Också HNS-Lokalcentralens och affärsverkens budgetförslag är räkenskapsperiodens resultatmål ett nollresultat. Koncernförvaltningens budgetförslag visar ett överskott på 250 tusen euro. Överskottet bildades i slutet av budgetberedningen efter att koncernförvaltningens interna serviceköp blev mindre än vad man bedömde då koncernförvaltningens debiteringar fastställdes. Man ville inte längre ändra koncernförvaltningens debiteringar i den sista beredningsfasen av budgeten, eftersom det skulle ha påverkat budgetförslagen för samkommunens alla enheter. Nedan ges samkommunen HNS resultaträkning BS 2009-BUF2011. I tabellen nedan ges HNS-koncernens resultaträkning i sammandrag enligt enheter BU2010 och BUF2011

Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Försäljningsintäkterna baserar sig huvudsakligen på serviceintäkter från medlemskommunerna och andra kunder samt av en specialstatsandel. I serviceintäkterna ingår förutom försäljning av specialistvård till medlemskommunerna även försäljning av tjänster till andra sjukvårdsdistrikt, inrättningar och staten samt försäljning av andra sjukvårdstjänster till bl.a. primärvården i kommunerna (t.ex. samjoursmottagningar). Avgiftsintäkter Samkommunen HNS kan besluta om storleken på klientavgifterna inom ramen för lagen och förordningen om klientavgifter. Styrelsen beslutade 24.11.2008 (177 ) att klientavgifterna justeras i fortsättningen enligt de indexjusteringar som görs på basis av förordningen om klientavgifter om inte styrelsen särskilt beslutar annat. Indexjusteringarna görs vartannat år och de träder i kraft den 1 januari det år som följer efter justeringsåret. Social- och hälsovårdsministeriet publicerar de vid folkpensionsindexet bundna jämna avgifter och avgiftstakets eurobeloppi en författningssamling i regel i november varje år. Höjningana träder i kraft fr.o.m. början av januari följande år. Justeringen görs följande gång i november 2011 och de nya klientavgifterna träder i kraft 1.1.2012. I ekonomiplanen har höjningarna beaktas enligt trenden under de tidigare åren (den senaste höjningen 7,0 %, polikli-

nikavgiften före höjningen 25,60 och efter höjningen 27,40). De klientavgifter som i budgeten för 2010 tas ut av patienterna följer maximibeloppen i förordningen om klientavgifter (1.1.2009). Ökningen av kundavgiftsintäkterna år 2011 baserar sig på befolkningsutvecklingen medan prisökningen är 0 %, 2012 7,0 % och 2012 0 %. Bidrag och understöd Statsunderstöden under åren 2007-2010 utgörs av statsunderstöd för forsknings- och utvecklingsprojekt vilka beviljas av länsstyrelsen i Södra Finlands län, Tekes, EU samt social- och hälsovårdsministeriet samt av statsunderstöd avsedda för den psykiatriska vården och rehabiliteringen av barn och unga. Bidragen och understöden inkluderar en uppskattning av bidrag och understöd för pågående projekt som överförts till 2011. Nya bidrag och understöd som eventuellt beviljas under år 2011 har inte tagits upp i budgetförslaget. I bidragen och understöden har även inkluderats den uppskattade andelen av FPA:s ersättning för företagshälsovård samt donerade medel och andra bidrag. Övriga verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter utgörs huvudsakligen av hyresintäkter. Verksamhetskostnader Personalkostnader För löner och arvoden har budgeterats i genomsnitt en ökning av kostnadsnivån på 2,5 % under 2010-2011. För personalbikostnader (bikostnads-% 23,22) har budgeterats en genomsnittlig ökning på 4,6 %. Totalt beräknas personalkostnadernas kostnadsnivå under 2010-2011 utan förtidspensionsavgifter till 2,9 %. Utöver personalbikostnaderna har förtidspensionsavgiften beaktats (Varhe) BU2011 6,6 milj. euro (BU2010 5,9 milj, euro). Totalt är den beräk fde totala ökningen av kostnadsnivån angående verksamhetskostnaderna för 2011 2,4 % jämfört med prognosen för 2010 "8 4". Finansiella poster och avskrivningar Ränteintäkterna och -kostnaderna har budgeterats i augusti 2010 med beaktande av den aktuella räntan och ränteprognoserna. Som räntebedömning för nya lån som lyfts under ekonomiplaneperioden 2011-2013 har använts en årsränta på 3,0 %. Räntekostnaderna höjs av de ökade långfristiga lån som behövs för att finansiera investeringarna. Enligt grundavtalet ska ränta betalas på grundkapitalet. Räntans storlek bestäms av fullmäktige. I budgetberedningen har en fast

ränta på 3 procent tillämpats i linje med budgeten för år 2010. Räntan har beaktats i prissättningen av tjänsterna. I resultaträkningen syns räntan på grundkapitalet på raden övriga finansiella kostnader. Den beräknade avskrivningsnivån på 97,7 milj. euro för år 2011 stiger med 7,7 % jämfört med budgeten för 2010 och med 12,2 % jämfört med prognosen. Ökningen grundar sig på utfallet samt på föreslagna investeringar under budgetåret. Vid beräkningen av avskrivningarna har avskrivningsplanen i bilaga 9 till budgeten tillämpats. Ekonomiplanerna för 2012 2013 EP2012-2013 operativa förändringar och utgångspunkterna för planeringen Ekonomiplanerna för 2012-2013 har gjorts upp på affärsverksoch samkommunsnivå. I ekonomplanerna beaktas inte de förändringar som den psykiatriska helhetsplanen medför och som styrelsen 11.11.2010 godkände. Enligt den av styrelsen godkända helhetsplanen torde utvecklingen av den psykiatriska vården av svårbehandlade unga och barn förverkligas inom HNS-distriktet. Enligt planen nedläggs produktionen av vårdtjänster för svårbehandlade unga som köptjänst vid EVA-enheterna på Tammerfors och Kuopio universitetscentralsjukhus och påbörjas som egen verksamhet på Kellokoski sjukhus. EP2012-2013 bakgrundsantaganden för planeringen Inkomsterna från medlemskommunerna beräknas öka med 2 % för 2012 och 2013. Ökningen av klientavgiftsintäkterna beräknas öka under 2012 med 7 % och 2013 med 0 % och dessutom har i intäktsposten i fråga beaktats en befolkningstillväxt på 1 %, de övriga intäkterna beräknas öka med 2 % under 2012-2013. Personalkostnaderna beräknas öka med 3 % i planerna för 2012 och 2013. De övriga verksamhetskostnaderna beräknas öka enligt de offentliga utgifternas prisindex med 2,9 % per år. Därtill har ett årligt tillväxtmål för produktiviteten på 2 % beaktats. Avskrivningarna baserar sig för 2012 års del på en investeringsplan på 141 miljoner euro och för 2013 års del på 152 miljoner euro. Till följd av de stora investeringar som sker under ekonomiplaneperioden ökar låneskötselkostnaderna märkbart, räntekostnaderna för de externa lånen beräknas till 6,6 miljoner euro för 2012 och 8,0 miljoner euro för 2013. Centrala förändringar i verksamheten under 2011 De verksamhetsrelaterade förändringar som ingår i medlemskommunernas serviceplaner och budget beskrivs närmare i sjukvårdsområdenas budgeter.

HUCS sjukvårdsområde Verksamhetsomorganiseringar enligt den psykiatriska helhetsplanen; utvecklingen av öppenvården på Pejas sjukhus samt överföring av Esbo rehabiliteringspatienter från Ekåsen till Jorvs sjukhus. Styrelsen godkände den psykiatriska helhetsplanen 11.11.2010, men förändringen har inte beaktats i budgetens numeriska del på grund av att planerna inte ännu är klara, Överföring av verksamheter från Mejlans patientorn till andra sjukhus före juni 2011, Rationalisering av den psykiatriska avdelningsverksamheten och avstående från Aurorahemmets hyreslokaler, Förstärkta resurser till ögonsjukdomarna när det gäller starrkirurgi och okuloplastisk kirurgi samt det polikliniska arbetet i fråga om barn och glaukompatienter upp till den nivå vårdgarantin förutsätter, Utbyggnad av barnenheten för blod- och cancersjukdomar samt enheten för stamcellstransplantationer; Centralisering av vården när det gäller hudcancer och överföring av det hudpatologiska laboratoriet (HAS) till Hudkliniken, Förstärkta resurser när det gäller vården av vuxna cancerpatienter upp till den nivå som vårdgarantin förutsätter, Hemtagning av köptjänster när det gäller fertilitetsbehandlingar, den svenskspråkiga ungdomspsykiatriska öppenvården samt kardiologiska arbetsprov och Holter-undersökningar, Permanenta resurser för pandemier och infektionssjukdomar, Överföring av Mejlans patientbyrå från HNS-Servis till verksamhet i Operativa resultatenhetens regi, Produktion av endoskopiverksamhet inom Esbo primärvård. Dessutom förbereds överföringen av Jorvs sjukhus samjour i sin helhet till verksamhet i HUCS sjukvårdsområdes regi 1.1.2011 samt grundande av ett Hjärtcentrum. Verksamheten påverkas under ekonomiplanperioden dessutom av verksamhetsflytt i anslutning till Mejlas sjukhus ombyggnad till en temporär vårdavdelningsbyggnad och HUCS andra sjukhus samt av insatserna att befästa verksamheten på Triangelsjukhuset. Västra Nylands sjukvårdsområde En gemensam samjour för kommunerna inom Västra Nyland 1.3.2011, sammanslagning av veckoslutsjouren till en del av specialistvårdens akutverksamhet, Genomförande av åtgärderna i den av styrelsen godkända helhetsplanen på Ekåsens sjukhus, för ett behärskat genomförande av förändringarna tillsätts en arbetsgrupp, Minskande av platserna inom gero-, långvårds-, barn- och akutpsykiatrin och fokusinriktning på öppenvårdsservicen fr.o.m. 1.1.2011, Befästa hjälpmedelscentralens verksamhet Utveckling av prehospital akutsjukvård i samarbete med Lojo sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde

Utveckling av den neonatala vården, Delad kirurgisk jour, Utveckling av den neurologiska verksamheten, Samarbetsprojekt med primärvården: en ökning av läkarmottagningen samt ergoterapin och -undersökningarna genom att bredda och utöka den metodologiska praxisen inom akutoch ungdomspsykiatrin, Processutveckling: utveckling av verksamhetsprocesserna så att de stöder öppenvården, förbättrad och smidigare direkt till operation-verksamhet (leiko) och dagkirurgisk verksamhet samt överföring av små ingrepp från operationsavdelningen till poliklinikerna, varvid ledig operationssalskapacitet kan användas för "tyngre" kirurgi. Dessutom bereder man under ekonomiplaneringsperioden 2012-2013 att inleda samjoursverksamheten och den äldrepsykiatriska polikliniska verksamheten i samarbete med primärvården. Hyvinge sjukvårdsområde Omstrukturering av verksamheten enligt helhetsplanen för psykiatrin; minskande av Vandas anstaltsvård, en koncentrering av högspecialiserad rehabilitering till Kellokoski för hela distriktets del och inrättande av en avdelning för svårbehandlade unga för hela distriktets behov år 2012 för att ersätta inköp av tjänster. Förändringen har ännu inte beaktats i den numeriska andelen av budgeten på grund av ofullständiga planer, Utveckling av dagkirurgin, dagavdelningsverksamheten och den elektroniska dokumenthanteringen samt av processledningen och styrningen av servicekedjor, Förstärkande av resurserna för den kardiologiska verksamheten så att de motsvarar vårdbehovet, behovet av dyrt tilläggsarbete elimineras, En utbyggnad av jourområdet och intensivövervakningen börjar hösten 2010, en decentralisering av verksamheterna (undanflyttning) och en renovering mitt i en fungerande akutmottagning ökar tillfälligt behovet av personal, Rationalisering av operationsverksamheten, en minskning av operationer som sker utanför tjänstetid. Borgå sjukvårdsområde Förstärkning av dialysenhetens resurser för att betjäna det ökande antalet och allt äldre och multisjuka patienter, Förstärkning av anestesienhetens resurser för att möta det ökade servicebehovet, Inrättande av en fältarbetsgrupp för barnpsykiatrin för uppfyllande av vårdgarantin. Principer för produktifiering och prissättning samt fakturerings- och avtalsförfarande Fullmäktige beslutade 16.6.2010 om principerna för produkti-

fieringen och prissättningen för 2011. Vid produktifieringen iakttas gemensamma principer vid sjukvårdsdistriktets alla sjukhus. Produktifieringen av de specialiserade sjukvårdstjänsterna bygger på NordDRG-produkter, vårddags- och besöksprodukter i öppenvård samt prestationsbaserad fakturering. Fullmäktige kommer ytterligare att föreläggas ett tillägg i principerna för produktifieringen och prissättningen om produktifieringen av servicesedeln enligt vilken patientens hemkommun faktureras för värdet på servicesedeln jämte en faktureringsavgift. Dessutom föreläggs fullmäktige för godkännande en ny hälsocentralsjourprodukt i anslutning till samjouren "Krävande hc-besök, läkare" och de redan använda hälsocentralsjourprodukterna: Hc-jourbesök, Hc-besök, läkare, Hc-besök (natt), läkare, Hc- besök, skötare, som tillägg till dokumentet. Samkommunen HNS tjänster prissätts enligt självkostnadsprincipen. Principen innebär att servicepriserna motsvarar kostnaden för att producera dessa tjänster. I produktifieringen beaktas det produktivitetsmål på 2 % som ställts på verksamheten, med undantag för HUCS sjukvårdsområde som har ett produktivitetsmål på 1,5 %. Produktivitetsmålet beaktas endast i prissättningen av NordDRG-, vårddags- och besöksprodukterna inom öppenvården. Produktivitetsmålet ingår inte i mellanprestationspriserna och sålunda ingår inte produktivitetsmål i den prestationsbaserade faktureringen som grundar sig på dem. Nästan 80 procent av faktureringen av utomstående kommuner och andra betalare består av prestationsbaserad fakturering.. I beräkningen av priserna på NordDRG-produkterna bestäms kostnadsgränserna för vårdtillfällena på basis av standardavvikelsen (SD) och som huvudregel i uppställandet av kostnadsgränserna används 2SD. Avvikande från huvudregeln kan de övre kostnadsgränserna sättas på en lägre nivå (1SD) i sådana DRG-grupper där förseningar i patientförflyttningar sker. Genom att ändra regeln för kostnadsgränsen säkerställs att då patienterna mot nivåstruktureringen av vården blir kvar en längre tid än nödvändigt inom HNS specialistvård kan de kostnader som vården förorsakar täckas. Eftersom kommunerna inte längre får en separat debitering för förseningsdagarna i patientförflyttningarna överförs dessa kostnader till en del av de kostnader för NordDRG-produkterna till vilka vården av dessa patienter grupperas. Utvärderingen av det nuvarande förfarandet för förseningar i patientförflyttningarna görs på basis av erfarenheterna från kalenderåret 2010. Praxis för kommunfaktureringen I kommunfaktureringsförfarandet föreslås inga ändringar för år 2011 och kommunerna kommer att faktureras enligt den faktiska konsumtionen av tjänster. För att medlemskommunerna i sina egna bokslut ska kunna ta in de korrekta siffrorna för användningen av HNS tjänster föreslås att fullmäktige berättigar styrelsen att för budgetåret 2011 enligt egen prövning besluta om återbetalning av eventuellt överskott till

medlemskommunerna eller om tilläggsuppbörd av medlemskommunerna för räkenskapsperioden i fråga. Vårdtjänstvolymer Vårdtjänstvolymerna har beräknats genom att dividera slutsumman i euro i medlemskommunernas serviceplaner och försäljningsinkomsterna av andra betalare med produkternas à-priser. För medlemskommunerna planerade tjänster För medlemskommunernas invånare har man planerat att producera 546 619 DRG-produkter, vilket till antalet är 63 595 fler produkter än i serviceplanerna 2010 och 2 339 färre DRG-produkter än i årsprognosen 2010. Det planerade antalet besök, 1 485 164, är 49 809 fler besök än i planerna för år 2010 och 23 077 fler besök än i årsprognosen för 2010. Medlemskommunernas plan för vårddagar, 262 458 vårddagar är 19 643 färre vårddagar än vad som planerats år 2010 och 13 207 färre vårddagar än i årsprognosen 2010. De planerade tjänstevolymerna för alla betalare totalt Antal BS 2009 BU 2010 NordDRG-produkter Prognos 2010 (8 +4) BUF 2011 Förändr.% BUF2011 / PROG2010 539 339 504 222 567 242 569 194 0,3 % Vårddagar *) 291 196 287 027 281 204 268 730-4,4 % Öppenvårdsbesök**) 1 542 985 1 469 942 1 493 557 1 595 997 6,9 % 1 000 euro BS 2009 BU 2010 Prognos 2010 (8+4) BUF 2011 Förändr-% BUF2011 / PROG2010 NordDRG-produkter Vårddagar *) 859 001 810 967 875 822 897 917 2,5 % 118 665 119 386 115 012 119 375 3,8 % Öppenvårdsbesök**) 293 944 301 261 295 724 314 792 6,4 % Köpta tjänster***) 57 694 58 605 56 272 *) I vårddagsprodukterna ingår psykiatriska vårddagar och rehabiliteringsvårddagar samt vårddagar för andningsförlamade patienter, i siffrorna för 2009 ingår inte överbeläggningsdagar. **) Inkluderar samjoursbesöken på hälsocentralsjouren ***) Inkluderar köpta tjänster och vårdtjänster på andra sjukhus

Personalplan Tjänster till andra kunder Sjukvårdsdistriktet producerar en ansenlig mängd service till andra sjukvårdsdistrikt och andra kunder, såsom försäkringsbolagen. Serviceproduktionen till andra betalare har planerats vara 124,3 milj. euro (prognos för 2010 118,5 milj. euro). Huvuddelen av servicen produceras av HUCS sjukvårdsområde. 2011 års personalplan består huvudsakligen av praktiska personalåtgärder som bl.a. syftar till att öka resultateffektiviteten och att arbetet i högre grad än tidigare utförs under ordinarie arbetstid av den egna personalen. Trots vissa arbetskraftsrelaterade flaskhalsar och problem med rekrytering av kortvariga vikarier är HNS fortfarande en eftertraktad arbetsgivare som även utbildar ett stort antal yrkespersoner inom hälsovården, från studerande och praktikanter till specialiserande läkare. Det allmänna ekonomiska läget och samhällsläget har förbättrat tillgången på arbetskraft. Förändringarna i omvärlden och i vårdmetoderna samt den snabba tekniska utvecklingen kräver av personalen en gedigen kompetens och förmåga att tillägna sig nya verksamhetssätt. Kärnan i den strategiska personalplaneringen (HNS styrelse 26.5.2008) ligger på långsikt i behövlig kompetens, antalet personal och personalstrukturen. Planeringen innehåller också de åtgärder som genomförandet av målen kräver. Med personalplanering eftersträvas en flexibel användning av personalresurserna. Personalplanerna omfattar: definiering av det framtida personalbehovet (antal anställda, kompetensbehov, befattnings- och tjänstebehov samt uppgifternas svårighetsgrad, utbildningsstruktur, åldersstruktur etc.) prognoser för personalavgången som en följd av pensioneringar och byte av arbetsplats, regional och organisatorisk placering av arbetsplatser och verksamheter, placering av personer i organisationens uppgifter och roller, använda benämningar och behörighetsvillkor samt utvärdering av personal och verksamhet ur personalledningssynvinkel. Det genomsnittliga antalet anställda år 2011 uppskattas till 21 189 personer, inklusive personal som anställs med stöd av specialstatsandelen (cirka 200 personer). I de långsiktiga personalplanerna bedöms HNS år 2012 ha 21 120 anställda och år 2013 totalt 21 054 anställda. Personalkostnaderna, vilka utgör 64,5% av samkommunens verksamhetskostnader, utgör också en väsentlig del av personalplaneringen. Budgetförslaget för år 2011 innebär en personalökning på 152 personer (0,7 %) på samkommunsnivå jämfört med bud-

geten 2010. Antalet årsverken beräknas uppgå till 16 612 år 2011. Den prognos på användning av hyrd arbetskraft år 2010 som gjorts på grundval av uppgifterna från januari-augusti är cirka 11,6 miljoner euro, 179 årsverken. I 2011 års budgetförslag har för hyrd arbetskraft reserverats 9,4 miljoner euro. Största delen av kostnaderna för inhyrd arbetskraft hänför sig till HUCS ungdomspsykiatri, HNS-Röntgens radiologitjänster och sjukvårdsområdenas jourverksamhet. Investeringsprogrammet Investeringsdelen i budgeten 2011-2013 bygger på utvecklingsmålen för sjukvårdsdistriktets kärnverksamheter. Ekonomisk förutsägbarhet och stabilitet är det väsentliga målet för bedömningen och den inbördes prioriteringen av investeringsbehoven. Beredningen av investeringsprogrammets projektnivå styrs i första hand av HNS strategiska mål som syftar till att främja tillgången och effektiviteten på vård, stärka medlemskommunernas ägarstyrning och kontroll av kostnader och processer. Investeringar och årliga avskrivningsbelopp samt utvecklingen av samkommunens lånesaldo styrs enligt styrelsens beslut, sålunda att soliditeten håller sig över 40 %. De storskaliga bygginvesteringar som inleds 2011 och 2012 är fortfarande till största delen i planeringsfasen, men efter 2012 då det årliga finansieringsbehovet ökar blir man tvungen att ännu på nytt bedöma investeringarnas totalnivå och soliditetsmålet. Under de närmaste åren har man i investeringsprogrammet prioriterat ombyggnaden av Mejlans sjukhus vårdavdelningar, dvs. ombyggnaden av torndelen, de tre stora nya projekt som fullmäktige godkänt i juni 2010 (Kvinnoklinikens tillbygge, tillbyggen vid Jorvs sjukhus och Lojo sjukhus) samt en utveckling av patientdatasystemen och en ökning av strålbehandlingskapaciteten. Bindande mål i investeringsdelen är resultatområdenas eller koncernförvaltningens, HNS-Lokalcentralens och sjukvårdsområdenas sammanlagda investeringsbelopp samt investeringar vars kostnadsförslag uppgår minst till 10 miljoner euro enligt projekt. För åren 2011-2013 föreslås inga nya investeringar som är mer än 10 miljoner euro. Som investeringsbelopp för resultatområdena år 2011 föreslås 97 miljoner euro och för de närmaste därpå följande två åren 119 och 131 miljoner euro. 1 000 euro BS 2009 BU 2010* Fs 2011 Fs 2012 Fs 2013 Gemensamma IT-system 8 314 9 690 10 000 10 700 11 000 Placeringar i bestående aktiva 205 206 Byggprojekt 73 745 78 570 70 120 89 350 102 650

Utrustningsprojekt 12 177 21 404 16 880 18 950 17 350 Resultatområdena totalt 94 441 109 870 97 000 119 000 131 000 Affärsverken totalt 14 772 20 130 24 660 21 520 20 390 HNS totalt 109 213 130 000 121 660 140 520 151 390 * Uppgifterna motsvarar ändringsförslaget i investeringsdelen till budgeten 2010. Programmet för de stora investeringarna åren 2011-2013 föreläggs styrelsen för fastställelse i enlighet med förvaltningsstadgan efter att fullmäktige har godkänt budgeten. I utkastet till investeringsprogram, som delades ut vid styrelsens sammanträde 25.10.2010 som bilaga, har inga ändringar gjorts i det här skedet. Avskrivningsplan Finansiering Avskrivningarna enligt plan grundar sig på anskaffningsutgifterna för tillgångarna bland bestående aktiva. Till anskaffningsutgiften för tillgången räknas i regel de rörliga utgifterna för anskaffningen och tillverkningen av tillgången, dock inte projektspecifika allmänna kostnader för utvecklingen av verksamheten. Lön jämte lönebikostnader för den HNS-anställda som medverkat i tillverkningen av tillgången kan endast då inkluderas i anskaffningsutgiften när personen har anställts för projektet för viss tid/är ledig från sitt ordinarie arbete och arbetar på heltid inom projektet. Skillnaden mellan anskaffningsutgiften och det uppskattade restvärdet för bestående aktiva kostnadsförs genom avskrivningar enligt plan. Statsandel, investeringsbidrag eller annan finansieringsandel som erhållits för anskaffning av en tillgång bland bestående aktiva upptas som minskning av anskaffningsutgiften. Basen för avskrivningarna utgörs då av anskaffningsutgiften minskad med det erhållna bidraget. Försäljning av bestående aktiva, t.ex. kreditering för en gammal undersökningsapparat i samband med upphandlingen av en ny apparat behandlas inte som minskning av anskaffningsutgiften. Avskrivningsplanen medföljer som bilaga 9 till budgetboken. Samkommunen HNS kassaflöde från verksamheten och investeringarna år 2011 visar ett underskott på 38,7 miljoner euro. Investeringsutgifterna, inklusive affärsverkens investeringar, uppgår till cirka 121,7 miljoner euro. Investeringarna ska enligt planen finansieras med långfristiga lån. Enligt planerna tas långfristiga lån på 90,0 miljoner euro år 2011. Låneamorteringarna beräknas till 14,7 miljoner euro, av vilka amorteringarna på gamla lån utgör 12,4 miljoner euro och de beräknade amorteringarna på nya lån som kommer att lyftas 2,3 miljoner euro. Vid behov tas kortfristiga lån för att trygga likviditeten. De planerade förän-

dringarna i utlåningen inkluderar nya lån på 17,3 miljoner euro till dotterbolagen och låneamorteringar på 0,5 miljoner euro. Målet är att kassamedlen vid utgången av år 2011 räcker för minst 20 dagar. I slutet av år 2011 beräknas samkommunens långfristiga lån uppgå till 252,4 miljoner euro. Verkställigheten av budgeten Den prislista som bereds i enlighet med de mål för ekonomin och servicen som godkänts i budgeten samt enligt principerna för produktifieringen som fullmäktige fattat beslut om föreläggs styrelsen i december. Styrelsen godkänner de i fullmäktiges budget inkluderade sjukvårdsområdenas samt koncernförvaltningens och HNS-Lokalcentralens budgetandelar som dispositionsplaner och som en del av verkställigheten av fullmäktiges beslut. Respektive sjukvårdsområdes nämnd godkänner dispositionsplanerna för resultatenheterna inom sitt område i januari-februari. Behandlingen i styrelsen 29.11.2010 Styrelsen beslutade 29.11.2010 om sitt förslag till budget för 2011 och ekonomiplan för 2011-2013. Styrelsens vice ordförande Veikko Simpanen föreslog understödd av ledamoten Säde Tahvanainen att styrelsen beslutar att stryka det strategiska målet i punkten 5 Ständig förbättring av verksamhetssätt och strukturer i budgetboken i sin helhet. Vid förrättad omröstning vann föredragandens förslag vice ordförande Veikko Simpanens ändringsförslag med rösterna 13-3, 1 ledamot var frånvarande. I minoriteten ingick Simpanen, Tahvanainen och Yltävä. Ledamoten Lauslahti var frånvarande. Vice ordförande Simpanen meddelade en motiverad avvikande mening att antecknas till protokollet. Styrelsen Fullmäktige beslutar att anteckna för kännedom nämndens för den psykiatriska sjukvården, nämndens för den språkliga minoriteten samt personalkommitténs utlåtanden om förslaget till budget för år 2011 och ekonomiplan för åren 2011-2013 (bilaga 3), anteckna för kännedom affärsverkens budgeter 2011 och ekonomiplaner 2011-2013 jämte investeringsplaner som en del av samkommunens budget, godkänna budgetens och ekonomiplanens struktur, godkänna förslaget till samkommunens budget för 2011 och ekonomiplan för 2011-2013 som ingår som bilaga 2 till föredragningslistan, fastställa de mål på resultat och produktivitet som i budgeten ställs på sjukvårdsområdena som för räkenskapsperiodens del är ett nollresultat, frånsett HUCS sjukvårdsområde och Borgå sjukvårdsområde samt tillväxtmålen för produktivite-

ten på 2 %, frånsett HUCS sjukvårdsområde som har ett produktivitetsmål på 1,5 %, fastställa de i driftsekonomidelen i HNS budget för affärsverken uppställda bindande målen: målet på nollresultat och för respektive affärsverk en ur produktivitetsmålet på 2 % härledd ändring i prisnivån och det mål för inkomstföring som affärsverket betalar som ersättning för det grundkapital samkommunen har placerat i affärsverket enligt en ränta på 3 %. Dessutom ställs en maximigräns för långfristig upplåning. fastställa ett mål på nollresultat för resultatområdena koncernförvaltningen och Lokalcentralen samt för Lokalcentralen ett till underhållshyran relaterat produktivitetsmål på 2 %, För HNS-Fastigheter Ab ställs som lönsamhetsmål en produktivitetstillväxt på 2 % samt en ur produktivitetsmålet härledd förändringsprocent för prisnivån. För Uudenmaan Sairaalapesula Oy ställs som produktivitetsmål 0 % för år 2011. fastställa för år 2011 som maximibelopp för resultatområdenas investeringar 97 milj. euro, befullmäktiga styrelsen att fatta beslut om att det vid utrustningsupphandlingar kan användas leasingfinansiering om det totalekonomiskt blir lönsamt, godkänna att den avskrivningsplan som ingår i budgetbokens bilaga 9 ska iakttas fr.o.m. 1.1.2011. Fullmäktige beslutar i finansieringsdelen att ökningen av samkommunens långfristiga lån är högst 90 miljoner euro, det maximala beloppet för utlåningen som beviljas dotterbolagen och andra är högst 17 300 000, affärsverken betalar en ränta på 3 % på det grundkapital som placerats i affärsverken, man inom samkommunen HNS följer upp finansieringsläget vid affärsverken via clearingkonton. På clearingkontots dagliga saldo räknas en gottskrivningsränta per månad i efterskott enligt en veckas Euriborränta. Clearingkontot kan också ha ett kortfristigt kreditsaldo och då är den debiterade räntan Euribor 1 mån. + 0,50 % p.a. den långfristiga lånefinansiering som affärsverken behöver för sina investeringar ordnas som intern utlåning inom samkommunen HNS till affärsverken och för lånet betalas en ränta som fastställs separat vid tidpunkten för när lånet lyfts. Dessutom beslutar fullmäktige att på grundkapitalet betalas en ränta på 3 % i samband med förskottsfaktureringen i september (bilaga 8 till budgetboken), att bevilja styrelsen rätt att ta långfristigt lån på högst 90 000 miljoner euro,

att bevilja styrelsen rätt att besluta om förtida återbetalning av lån, att bevilja styrelsen rätt att ge HNS-Fastigheter Ab högst 8 000 000 euro och Uudenmaan Sairaalapesula Oy högst 9 300 000 euro i långfristiga lån, att bevilja styrelsen rätt att ge affärsverken högst det belopp långfristigt lån som föreslås i deras budgeter, att bevilja styrelsen rätt att år 2011 uppta kortfristig kredit för att säkerställa likviditeten vid samkommunen HNS enligt en återbetalningstid på högst ett år enligt de förmånligaste villkoren hos finansinstituten, sålunda att totalbeloppet på likviditetslånet per gång är högst 67 200 000 euro, att godkänna följande i budgetbokens bilaga 2 framlagda ändringar i produktifieringen och prissättningen för år 2011 förutom de ändringar i produktifieringen och prissättningen som fullmäktige godkänt 16.6.2010 (bilaga 4) En ny hälsocentralsjourprodukt inom samjouren "Krävande hc-besök, läkare" och de redan använda hälsocentralsjourprodukterna inom samjouren: Hc-jourbesök; Hc-besök, läkare, Hc-besök (natt), läkare, Hcbesök, skötare, tillägg till dokumentet (bilaga 2, kapitel 2). Besöksprodukter i öppenvården inom samjouren prissätts enligt särskilda avtal och inkluderas inte i de serviceplaner som görs upp med medlemskommunerna (bilaga 2, kapitel 3). Produktifierade servicesedelsprodukter är: Servicesedel, starr (bilaga 2, kapitel 2). Servicesedelns värde fastställs årligen. I kommunfaktureringen läggs en faktureringsavgift till servicesedelns värde (bilaga 2, kapitel 3). I prissättningen av undersökningar och ingrepp etc. som säljs med separata avtal kan man i en konkurrenssituation använda ett pris som byggts upp enligt anbudsbegäran och som motsvarar åtminstone självkostnadsprincipen (bilaga 2, kapitel 3). att godkänna att kostnaderna som förorsakas av verksamheten vid giftinformationscentralen uppbärs av medlemskommunerna och andra sjukvårdsdistrikt i proportion till invånarantalet i enlighet med bilaga 3 till budgeten, sålunda att avgiften förfaller till betalning 21.6.2010, att de kostnader som uppstår till följd av medicinsk verksamhet som anknyter till läkar- och räddningshelikopterverksamheten debiteras med undantag för Helsingfors av medlemskommunerna utgående från folkmängden enligt budgetbilaga 4 så att avgiften förfaller till betalning 21.6.2011 och att för utryckningarna till Helsingfors och andra sjukvårdsdistrikt faktureras per utryckning, att godkänna att en utjämningsavgift uppbärs för dyr vård av medlemskommunerna enligt invånarantalet 28 euro per invånare i enlighet med bilaga 5 till budgeten, så att förskottet förfaller till betalning 5.1.2011.

att berättiga styrelsen att för budgetåret 2011 enligt egen prövning besluta om återbetalning av eventuellt överskott till medlemskommunerna eller tilläggsuppbörd av medlemskommunerna under räkenskapsperioden i fråga. Beslut Förslaget godkändes. Fullmäktigeledamot Maija Anttilas anförande bifogades till fullmäk ti ges mö teshandlingar.