Virus: fiende, men också blivande vän? Kunskapsveckan ht 2018 niklas.arnberg@umu.se
Symptom på vanliga virusinfektioner: - Förkylning: feber, huvudvärk, hosta, snuva - Diarré/kräkningar - Kladdiga ögon - Trötthet/illamående Elaka virus: - Lunginflammation - Hjärtmuskelinflammation - Hjärn(hinne)inflammation - Immunbrist - Hepatit/gulsot - Blödarfeber - Cancer - Andra sjukdomar: MS, Alzheimers, diabetes m fl
Vab igen. Barnet är för sjukt för förskolan men tillräckligt piggt för att bli uttråkad hemma. Är det okej att ta en tur till leklandet, biblioteket eller kanske rent av lämna ungen på förskolan ändå? Det är ingen bra idé, sådana barn ska vara hemma, säger smittskyddsläkaren Malin Värt att komma ihåg i sammanhanget är att antibiotika inte hjälper vid vare sig förkylning, influensa eller någon annan sjukdom som orsakas av ett virus
Hur blir vi sjuka (patogenes) : Friska celler Virus dödar celler -> vävnadsdöd (värk) RS-virus: cellmembran smälter samman Immunresponsen motverkar infektion, men ger också upphov till symptom: - Interferon - Komplementsystemet - NK-celler, makrofager, T-celler - B-celler/antikroppar Nervsystemet signalerar/triggar kräkningar och diarré 8 h efter infektion - Rundar upp - Lossnar 24 h efter infektion - Lyserar (dör) - Klumpar sig
Virus struktur: Rhinovirus: proteinskal och arvsmassa (RNA) Influensavirus: Åtta olika RNA-segment HIV: två identiska RNA segment Rotavirus: Tre kapsidskal
Virus livscykel: Antivirala medel: D A B C A: HIV B: Influensavirus C: HIV, HBC, HCV, Influensavirus D: HIV, HBV, HCV E: Influensavirus E
Antivirala medel saknas mot: Rhinovirus: (> 100) Adenovirus (> 50) Enterovirus (>100) Coxsackievirus (>25) Echovirus (>20) TBE (tick borne encephalitis) virus JC virus BK virus Sin nombre virus Lassafeber virus Ockelbovirus Poliovirus Prospect Hill virus Mumps virus Rift Valley fever virus Papillomavirus (>100) Human T-lymphotropic virus Puumala virus (sorkfeber) La Crosse virus Molluskipoxvirus Reovirus Crim-Congo hemorrhagic fever-virus Seoulvirus Rhabdovirus (rabies) Parainfluensa virus Ebolavirus Calicivirus (vinterkräksjuka) Coronavirus Rotavirus RS virus Denguevirus Henipavirus Hepatitis A virus Sandfly fever virus SARS/MERS virus Zika virus West Nile virus Chikungunyavirus B19 virus Japanese encephalitisvirus Marburg virus Measles virus (mässling)
Vän/blivande vän?
8% av vår arvsmassa kommer från retrovirus - I tvåcells-stadiet uttrycks > 100 gener. Samtliga kontrolleras av identiska, virusderiverade promotorer (Nature 2012). - Syncytin (virus-deriverad gen) behövs för utveckling av placentan (Journal of Virology 2005).
Kan man använda virus för att behandla/bota sjukdomar? Genterapi: behandling med gener Friska celler Cancerceller
Genterapi: kliniska prövningar i relation till vektor : Totalt antal prövningar: ca 2800: Virus är vektor i ca 2/3
Sjukdomar som man vill bota/behandla med genterapi:
Godkända, virus-baserade behandlingar: - Gendicine: AdV mot cancer i mjukvävnader (slemhinnor mm). - Talimogene: HSV mot malignt melanom (vissa typer). - Glybera: AAV mot lipoprotein lipas-defekt/brist. I pipelinen, bl a: - Vacciniavirus mot levercancer. - AdV mot urinblåsecancer. - Herpesvirus mot gliomcancer. - AAV mot ärftlig blindhet, blödarsjuka. - Lentivirus mot cystisk fibros.
Utmaningar: - Hitta av rätt celler: ex:vis cancerceller vs friska celler. - Undvika immunförsvaret, som vill bekämpa viruset. - Föra in gener i celler/arvsmassa på ett säkert/hållbart sätt.
Vår forskning: Förstå molekylära mekanismer som gör att virus binder till och infekterar celler. Är viktigt för att: - Förstå virus tropism: varför vissa celler/vävnader infekteras, men inte andra. - Identifiera mål = targets för nya antivirala medel. - Designa/utveckla virus för behandling av cancer etc.