NP-Samverkans verksamhetsberättelse för 2016 Coachdelen Uppdraget Syfte Att ge unga personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förutsättningar att hantera sin livssituation genom samordning av myndigheternas olika insatser, vilket på sikt förväntas leda till ökade möjligheter för personen att arbeta eller studera. Mål på individnivå Att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få bättre förutsättningar att hantera sina vardagsliv så att förmågan till förvärvsarbete ökar. Mål på verksamhetsnivå Att utveckla metoder och modeller för att främja samsyn och samordning mellan berörda myndigheter. Att öka kunskapen hos berörda både om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i stort och om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser för den enskilda personen. Att under projekttiden hitta varaktiga lösningar för implementering av metoder och modeller till ordinarie verksamheter. Under året har 3,6 tjänst NP-coach (2,8 tjänst sep-dec) och 0,4 tjänst projektledare arbetat i NP-Samverkan. NP-coachernas uppdrag har varit att stödja personen under och efter utredning, stödja och koordinera personens kontakt med berörda myndigheter, vara med i utformandet av en individuell plan tillsammans med personen och berörda myndigheter, samt hitta strategier för genomförande. 50 personer i åldern 19-38 år har varit inskrivna i NP-Samverkan under 2016, medelålder 25,2 år. Av dessa femtio har 7 personer utretts av NP-Samverkan och 3 personer utretts i samverkan med vuxenpsykiatrin. I tre ärenden utredda av NP- Samverkan konstaterades ingen NP-diagnos, utan annan psykiatrisk problematik. I dessa ärenden har det tagit tid att hitta och få rätt insats vidare. 42 personer avslutades under året, sex personer fördes över till Plattform Norrköping, en person till Plattform Valdemarsvik och en person har sökt till Plattform Söderköping. Tiden man varit inskriven i projektet varierar mycket, från 3 mån till 40 månader. Medelvärdet för de femtio personernas inskrivningstid är 15 mån. Eftersom projektet avslutades vid årsskiftet var det styrande för en del avslut. Nu blev planeringen att andra aktörer fick ta över ansvaret tidigare eller att personer avslutades i väntan på att annan insats skulle verkställas. I några fall såg vi också en större motivation hos personen att ansöka om stöd när möjligheten till att ha NP-coach upphörde. Då hade man genom coachen fått en inblick i vad det kan innebära att få stöd med myndighetskontakter och i vardagen. 1
Genomförande av projektet/verksamheten under året Coacher och projektledare har arbetat i projektet. Utöver det direkta coacharbetet med deltagare har vi utvecklat och beskrivit coachrollen, bland annat vad gäller arbetssätt och bemötande. Vi har regelbundet sett över vilka systemfel/glapp mellan organisationerna som våra deltagare möter. Resultatet av detta presenterades för NP- Samverkans styrgrupp och vid en workshop den 30 september 2016. Under året har coacherna hållit i föreläsningar/seminarier med tema neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och bemötande. Man har föreläst för enhet vid AMK, (numera AVK), arbetsledare vid Tekniska kontoret och vårdpersonal inom Regionen i Linköping. Projektledare har haft miniförläsning för Socialkontoret Barn och ungdom, med perspektivet föräldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tid har lagts på att arbeta fram olika förslag till implementering. Projektledare har deltagit i arbetsgrupp, möten med presidium, ägare och styrgrupp angående detta. Som en följd av det förslag man valde, arbetades också en plan för kompetensutveckling/utveckling av arbetsmetoder kopplats till målgruppen fram. Höstens workshop var ett första steg i att förverkliga den planen. NP-samverkans inskrivningsgrupp hade sitt sista möte i januari-2016. Sedan samordnades den gruppen med samverkansteam för Plattform Norrköping under våren. Man hade gemensamma mötesdagar men NP-Samverkans ärenden hade särskilt avsatt tid. Från och med hösten hanterar samverkansteam Plattform Norrköping alla ärenden. 18 personer skrevs in under första halvåret jan-jun 2016. Dessa personer har utretts tidigare och har en NP-diagnos. De har dessutom konstaterade svårigheter att närma sig arbete och studier. Utredning och andra tidigare insatser har inte räckt. På det sättet ser vi att projektets målgrupp idag har svårare problematik och att vi ofta fått börja med att etablera kontakt och ha som mål att få personen att komma hemifrån. Under hösten skrevs inga personer in. En coach gick till annan tjänst och fokus lades på att omfördela hens ärenden och att slutföra alla projektets ärenden på bästa möjliga sätt utifrån personernas behov. Alla deltagare har som tidigare följts upp med SUS, Samordningsförbundets uppföljningsfil och pict-o-stat-enkät både vid start och avslut i projektet. Utifrån Samordningsförbundets önskemål har de som skrivits in i projektet under året också fyllt i WAI och RAND för att prova instrumenten på målgruppen samt jämföra med inskrivna deltagare i Plattform Norrköping (indikatorprojektet). Under sommaren gjordes en större datasammanställning till den samhällsekonomiska utvärderingen. En slutrapport presenterades i september. Under året har coacherna deltagit i NP-utbildning (1 coach) MI-utbildning (1 coach) samt deltagit i föreläsningar och seminarier anordnade av bland annat Samordningsförbundet, kommunerna och regionen. Angelägna teman för året har varit SIP, HBTQ, suicid, supported employment och sociala relationer vid autism. 2
Intern fortbildning har skett vid lunchseminarium där personal som varit på utbildning presenterat nya kunskaper för övriga. Under hösten har coacherna haft ärendehandledning från Psykologpartners. Viktiga händelser som har inträffat under året Osäkerhet både kring tidsperspektiv och kring omfattning av eventuell implementering av projektet ledde till rörlighet i coachgruppen. En coach slutade i projektet i början av året och en ersättare rekryterades. Ytterligare en coach slutade i projektet i augusti. Det har inneburit extra belastning både vad gäller att introducera ny kollega som att ta över ärenden för varandra. Vikten av att vara två coacher i alla ärenden, en ordinarie och en ersättare blev tydlig. Vi har också fått föra diskussioner kring vad som är realistiskt att genomföra under en begränsad tid. Även i år har vi sett att personer som tidigare varit inskrivna i NP-Samverkan återkommer med ny ansökan. Det gjorde att vi såg över våra rutiner vid avslut. Eftersom coacherna inte dokumenterar i ordinarie system blir det viktigt att säkerställa att dokumentation av avslutet i NP-Samverkan görs av andra, antingen av aktuell handläggare i ärendet eller av representant i samverkansteamet. Därför bestämdes att alla avslut dras som ett ärende i samverkansteamet. Utöver det genomförs SIP vid behov och deltagaren erbjuds alltid en skriftlig sammanfattning av tiden i NP-Samverkan. Orsaken till att man åter söker NP-Samverkan är oftast att något nytt tillkommit som man behöver stöd i att hantera. I tre ärenden har vi skrivit in igen. Dessa ärenden blev kortare insatser som avslutades när personen kommit ut i arbete eller studier. En kort insats som var avgörande för slutresultatet. Omvärlden Det fria vårdvalet och överföring av ansvaret för autismpatienter till psykiatrin har påverkat våra deltagare. En del valde att inte följa med till psykiatri och har därmed ingen regelbunden kontakt med vården. Några har fått sina behandlingsinsatser på två olika psykiatriska mottagningar och har svårt att förstå vad som är skillnaden mellan dessa. Vi upplever att personerna själva får ta stort ansvar i att förmedla sina behov. Under hösten har Försäkringskassan i stort sett alltid begärt in komplettering av läkarutlåtande vid sjukskrivning eller ansökan om aktivitetsersättning. Det har inneburit att coacherna lagt mycket tid på att boka läkarbesök, bistå i att få fram underlag och att vara med på extra läkarbesök. Även detta lägger mycket ansvar på den enskilde att kontakta myndigheter och beskriva sina svårigheter och behov. (Vilket ju är de saker man oftast behöver hjälp med när man har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) 3
Samverkan Coacharbetet innebär daglig samverkan med de verksamheter som våra deltagare har behov av. Förutom verksamheterna som finns med i samverkansteamet har vi mycket kontakt med boendestöd, överförmyndarenheten, kriminalvården, olika gymnasieskolor, Marieborgs folkhögskola, Linköpings universitet m fl. Kommunens budget-och skuldrådgivning, advokat och tingsrätt har varit aktuellt. Coacher har också arbetat för bra överlämningar till nya kontakter när någon flyttat till annan kommun, ibland i annan del av landet. Samverkan med insatser köpta av Arbetsförmedlingen såsom Samhall förekommer. Våra deltagare har ofta behövt stöd i kontakt med primärvård och somatisk specialistvård. Det är vanligt att våra deltagare upplever att de inte blir tagna på allvar eller att de inte kommer sig för att söka vård på egen hand. Rutiner kring tidsbokning, provtagning med mera kan göra att man inte fullföljer planerad behandling. Coacherna har ett gott samarbete med anhörig- och kunskapscenter. Både utifrån att anhöriga till våra deltagare kan få stöd av AKC, och att våra deltagare kan behöva stöd i sitt anhörigskap. Övergången från NP-Samverkans inskrivningsgrupp till samverkansteamet för Plattform Norrköping har inneburit att kontakten med Capio psykiatri och primärvård blivit mer regelbunden. Workshop 30 sep 2016 Ett 60-tal personer deltog i NP-Samverkans workshop I samverkan för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Deltagare kom från AF, FK, Region, kommunerna, Samhall, Kriminalvården med flera. I programmet ingick: info från psykiatri, info från anhörig-och kunskapscenter, resultat från utvärdering, erfarenheter från coacher samt gruppdiskussioner utifrån ett par fallbeskrivningar med fokus på samverkan. De deltagande fick i uppdrag att på hemmaplan arbeta vidare med en micro-plan för sin egen verksamhet. Det har i viss mån följts upp. Utbyte FINSAM/Samordningsförbund Projektet har tagit emot studiebesök och berättat om NP-Samverkan för verksamhet i Umeå som arbetar med samordnad arbetsrehabilitering. Processledare från Samordningsförbundet Värend i Växjö besökte oss inför uppdraget att skriva en förstudie för hur samverkan kring målgruppen unga med NP-problematik kan utvecklas i deras region. Projektledare höll seminarium NP-Samverkan - För unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar mot arbetsliv och studier. Arbetssätt, erfarenheter, framgångar och fallgropar vid Inspirationskonferens om FINSAM anordnat av Samordningsförbundet Stockholms stad den 10 okt 2016 i Stockholm. 4
Måluppfyllelse Individnivå: o Medelvärdet av den bedömda arbetsförmågan (fyrgradig skala) i Samordningsförbundets uppföljningsfil var vid start 1,90 och vid avslut 2,73 vilket är en förändring med 43,8%. (Resultatsammanställning från projektstart till och med projektavslut 2016-12-31) o Vid projektavslut hade 77 av deltagarna i projektet svarat på pict-ostat-enkät (91 frågor) både vid start och avslut. I enkäten värderar deltagarna sin egen förmåga att klara av att utföra aktiviteter. Utvärderare sammanställer resultatet av dessa undersökningar. Detta presenteras i särskild rapport. Organisationsnivå: o Arbetet med att systematiskt och kontinuerligt kartlägga och beskriva systemfel har fortsatt under 2016. o Erfarenheter av coacharbetet har sammanställts och presenterats för styrgrupp och vid workshop med samverkanspartners. o Kunskap om målgruppen, behov och bemötande har förmedlats vid ett antal föreläsningar/seminarier under året. o Delar av NP-Samverkan har implementerats. Projektets inskrivningsgrupp som utvecklades till samverkansteam finns inom Plattform Norrköping. En NP-coach arbetar sedan 2017-01-01 som koordinator i Plattform Norrköping med särskilt uppdrag att driva NP-frågor. Samhällsekonomisk nivå: o Har utvärderats genom Pay-off. Ett urval av 40 deltagare ingick i analys av kostnader vid föreläge respektive efterläge. o I september 2016 presenterades en slutrapport Se Samhällsekonomisk utvärdering NP-samverkan - Rapport 2016-09-21 www.samordning.org/images/ostra/dokument/np- Samverkan/Arende_4_Slutrapport_NP_samverkan_160921_002.pdf Varje vecka skriver vi ner något exempel där projektet har gjort skillnad för individen. Här ett axplock: En deltagare har klarat av 3 veckors antagningsprov och kommit in på 1-årig arbetsmarknadsutbildning En deltagare arbetar 6 tim/dag. Vid inskrivning 6 mån tidigare var personen arbetslös. Efter tips och planering med NP-coach ordnar deltagare själv struktur för sina studier med hjälp av anslagstavla, studieplanering och inlagda påminnelser i mobil 5
Individberättelse (avpersonifierad) När Kalle, 21 år, ansökte till NP-Samverkan hade han enligt ansökan avslutat VAK, individuellt skolalternativ inom Restaurang och livsmedel på De Geergymnasiet. Han hade gått 4 år på gymnasiet, hade ingen försörjning och bodde hemma hos föräldrar. Kalle har autism. Utredningen gjordes på BUP under början av tonåren. Kurator från gymnasiet hade hjälpt Kalle med inskrivningen på AF när han tog studenten. Ansökan till NP-Samverkan kom från AF samma år i början av hösten, eftersom Kalle hade missat alla möten på AF. Han hade inte svarat när handläggare ringt honom. Kalles mål var att han ville klara sig själv, bli självförsörjande och ha ett arbete. Han har svårt med myndighetskontakter, att planera och organisera, och är mycket stresskänslig. Dessutom har han svårt att koncentrera sig på arbetsuppgifter när han är själv. Coachen hjälpte Kalle i kontakten med AF. Planeringen var att Kalle skulle ha arbetsprövning på Samhall i 6 månader för att AF skulle kartlägga hans arbetsförmåga. Coachen följde med på introduktionsmöten på Samhall, säkerställde att relevant information gavs och följde med till arbetsplatsen, ett större lager, för att vara med som stöd vid introduktion. Coachen gjorde i ordning schema med arbetsuppgifter och var med på uppföljningsmöten var 3:e/ 4:e vecka fram till början av april då sex månader hade gått. Samordnare från Samhall skrev i sin bedömning att Kalle inte står till arbetsmarknadens förfogande. Coachen hjälpte då Kalle att ansöka om aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga samt skicka ansökan till LSS om daglig verksamhet. Kalle beviljades aktivitetsersättning och fick kontakt med arbetslivskonsulent på AKTEMA. Idag har Kalle en placering inom matvaruhandeln. Där arbetar han 10 timmar/vecka. Han har heltids aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga. De myndighetskontakter som coachen har hjälpt Kalle med är Arbetsförmedling, Samhall, vårdcentral, Försäkringskassan, LSS-handläggare och daglig verksamhet Aktema. 6