Förlängd koncession för befintlig 145 kv ledning mellan Karlskoga och Hällefors i Karlskoga och Hällefors kommun, Örebro län SAMRÅDSUNDERLAG September 2017 Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm Säte Stockholm. Org-nr 556037 7326 Telefon 08-606 00 00 ellevio.se
Projektorganisation Ellevio AB 115 77 Stockholm Telefonväxel: 08-606 00 00 Org.nr: 556037-7326 Ansvarig tillståndsfrågor: Sofia Miliander Samrådsunderlag NEKTAB, Nordisk ElkraftTeknik AB Flöjelbergsgatan 20 C 431 37 Mölndal www.nektab.se Uppdragsledare: Peter Waldeck Handläggare: Sofia Feltbäck 2(28)
Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund och syfte 4 1.2 Presentation av ledningsägaren 6 2 Tillståndsprocessen... 6 2.1 Koncession 6 2.2 Markåtkomst 6 2.3 Samrådsprocessen 6 3 Beskrivning av befintlig ledning... 7 3.1 Ledningens sträckning 7 3.2 Ledningens utformning 7 3.3 Ledningsunderhåll 10 3.4 Elsäkerhet 10 3.5 Elektriska och magnetiska fält 11 4 Alternativ... 12 4.1 Nollalternativ 12 4.2 Utredning av alternativ 13 5 Planeringsförutsättningar... 14 5.1 Planförhållanden 14 6 Berörda intressen och förutsedd påverkan... 14 6.1 Boendemiljö och bebyggelse 15 6.2 Landskapsbild 16 6.3 Friluftsliv och rekreation 17 6.4 Naturmiljö 19 6.5 Vattenmiljö 25 6.6 Kulturmiljö 25 6.7 Infrastruktur 26 6.8 Försvarsmakten 26 7 Referenser... 28 Bilagor: 1a-c. Riksintressen och skyddad natur 2a-b. Naturvårdsprogram 3a-c. Övriga naturvärden 4a-b. Kulturmiljö 5a-f. Sjöar och vattendrag 3(28)
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte År 1989 fick Ellevio AB (då Uddeholm Kraft AB) nätkoncession för linje (tillstånd för ledning) för fyra stycken 130 kv ledningar i Örebro, Dalarna och Värmlands län. Ellevio behöver nu ansöka om förlängd koncession. Detta dokument utgör samrådsunderlag inför ansökan om förlängd koncession gällande ledningen mellan Hällefors och Bäck (Karlskoga), VL31s1-s7, se fig. 1. Aktuell ledning uppfördes 1948. Ledningen försörjer med områdena runt Bäck, Grythyttan och Hällefors med el. I dessa områden finns t.ex. bostäder, skolor och industrier varför ledningen har en viktig samhällsfunktion. Aktuell ledning löper mellan transformatorstationerna Bäck i norra delen av Karlskoga (Karlskoga kommun) och Hällefors i utkanten av västra Hällefors (Hällefors kommun) i Örebro län. Ledningsgatan löper parallellt, ca 3,5 km, öster om väg 205. Syftet med samrådet är att inhämta synpunkter på ledningen från berörda parter. 4(28)
Figur 1. Översiktskarta över befintlig luftledning mellan Karlskoga och Hällefors. 5(28)
1.2 Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka 930 000 hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje APfonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se. 2 Tillståndsprocessen 2.1 Koncession För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla karta, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. 2.2 Markåtkomst För att få driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även tillträde till berörda fastigheter. Befintliga ledningar har sedan tidigare ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. I samband med att ledningen uppfördes ersattes berörda fastighetsägare med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör. 2.3 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att lämna synpunkter. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt. Samråd genomförs nu med alla som kan antas vara särskilt berörda av projektet samt övriga berörda. Samråd med allmänheten sker även genom annonsering i Nerikes Allehanda (NA), Karlskoga Tidning (KT) och Nya Wermlands Tidning (NWT). De samrådsparter som är med i föreliggande samråd kan ses i tabell 1 nedan. 6(28)
Tabell 1. Samrådsparter i föreliggande samråd Länsstyrelsen Örebro län Skogsstyrelsen Försvarsmakten Närboende Berörda nätägare (IP-Only Networks AB, Nobeli Business Support AB, Telenor Sverige AB, Skanova, Hjälmsätters Ekonomiska fritidsstugeförening, Hällefors Värme AB, Karlskoga Bredband AB, Karlskoga Elnät AB, Karlskoga Energi & Miljö AB, och Tele 2) Strålsäkerhetsmyndigheten Trafikverket Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Naturskyddsföreningen Berörda fastighetsägare Karlskoga och Hällefors kommun Elsäkerhetsverket Karlskoga ornitologiska förening De synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med ledningen och sammanställs i en samrådsredogörelse som är en del av kommande MKB. 3 Beskrivning av befintlig ledning 3.1 Ledningens sträckning Ledningar som är aktuella för förlängd koncession uppnår en sträcka på totalt ca 4,6 mil. Aktuell ledningssträcka för befintlig 145 kv luftledning sträcker sig från Bäck, i norra utkanten av Karlskoga till västra utkanten av Hällefors. Befintlig ledningsgata löper parallellt, ca 3,5 km öster om väg 205. Landskapet längs ledningsgatan utgörs främst av skogsmark samt några sträckor åkermark och kortare sträckor över vatten. Ledningen passerar över sjöarna/vattnen S Torrvarpen (ca 150 m vid Agen/Grimsudden), Lill-Agen (ca 200 m), St Fisklösen (ca 180 m) och Svartälven (ca 50 m). Parallellt med Ellevios ledning löper, ca 1 km vid Bälgsjön, ytterligare luftledning tillhörande Ellevio. Vid några ställen korsas också Ellevios ledning av luftledningar tillhörande Skanova. 3.2 Ledningens utformning Ledningen är uppförd med reglade trästolpar i form av vanlig portalstolpe, vinkelstolpar kan ha fyra stolpben, se fig. 2 och 3. Portalstolparna har ett fasavstånd på 2,5-4 m och en höjd varierande mellan 12-26 m med en dominans av stolpar på 14-18 m. 7(28)
Figur 2. Trästolparstolpar tillhörande aktuell ledning. 8(28)
Figur 3. Portalstolpar tillhörande aktuell ledning. Med ledningsgata avses det röjda markområde (skogsgata + sidoområden) som sträcker sig längs en kraftledning eller liknande. Befintlig ledningsgata kräver underhåll för att hållas trädsäker vilket innebär att ledningsgatan görs så bred så att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på ledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas med jämna mellanrum i sidoområdena. Se fig. 3. Skogsgatan är enligt ledningsrätten 30 meter bred med undantag för sträckan Striberg-Nora där den är 36 m. Figur 3. Skogsgata 9(28)
3.3 Ledningsunderhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomföras för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Röjning av skogsgatan sker normalt motormanuellt. Avverkning av farliga kantträd i skogsgatans sidoområde sker normalt med hjälp av avverkningsmaskiner. I det fall farliga kantträd står inom sumpskogar/ våtmarker/ strandängar ska avverkning ske utan markskador. Det säkerställs genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Exempelvis att det sker motormanuellt. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tekniskt ledningsunderhåll, dvs. reparation eller byte av ledningsdel, sker mer sällan. Dessa åtgärder kräver ofta tyngre fordon. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken respektive 2 kap. 10 kulturmiljölagen. 3.4 Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning. Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning och om det är detaljplanelagt område eller ej. Vid en ledning för 145 kv ska det horisontella avståndet mellan yttre fas och byggnad vara minst 5,4 meter inom ej detaljplanelagt område. Inom detaljplanelagt område ska avståndet vara 10 meter (ELSÄK-FS 10(28)
2008:1). Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt. Ovan nämnda regleringar gäller minsta avstånd ur elsäkerhetssynpunkt, vid samhällsplanering och byggande ska hänsyn också tas till den vägledning som finns avseende magnetfält, se avsnitt nedan. Inga byggnader överskrider minsta tillåtna avstånd från ledning enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. 3.5 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält [1]. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd [2]. Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande [3]. Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. 11(28)
Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer 3.5.1 Magnetfält från aktuell ledning Magnetfältsberäkning är gjord för sträckan mellan Bäck utanför Karlskoga och Hällefors. Ledningen har en avgrening vid Källtjärn. Delsträckorna norr och söderifrån fram till denna punkt har olika årsmedelströmlaster varför magnetfältsvärdena skiljer sig något för respektive sträcka. Beräkningen visar magnetfältet vid 1,5 m ovan mark och illustreras i grafen nedan. Påverkan på kringliggande bostäder redovisas i avsnitt 6.1. Magnetfält 1,5 m ovan mar(ut) Hällefors-Bäck (Karlskoga) 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0-50 -46-42 -38-34 -30-26 -22-18 -14-10 -6-2 2 6 10 14 18 22 26 30 34 38 42 46 50 Avstånd från överföringens centrum (m) Hällefors-Källtjärn Källtjärn-Bäck (Karlskoga) Figur 4. Magnetfält vid befintlig luftledning. Strålsäkerhetsmyndighetens skriver i sin rapport Magnetfält i bostäder att årsmedelvärden över 2 μt kan anses vara kraftigt förhöjda. 4 Alternativ 4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att aktuell luftledning inte får nytt tillstånd och måste tas ur drift. Detta skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i området kring Bäck (Karlskoga), Grythyttan och Hällefors. Nollalternativet innebär delvis att de konsekvenser som nuvarande ledning medför försvinner lokalt, som exempelvis fragmentering av landskapet. En ny ledning med nytt markintrång och ny miljöpåverkan skulle dock behöva byggas istället. Även positiv påverkan skulle försvinna. Exempelvis så utgör ledningsgator i vissa fall ett alternativt habitat för arter som är beroende av bete och slåtter, något som har minskat kraftigt i Sverige. Alternativa utformningar 12(28)
När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (30 kv 170 kv) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågoch mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än låg- och mellanspänningskablar så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det inte heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,2 meter djupt och 2-3 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. Det kan även bli aktuellt på andra ställen där det finns uppenbara intressekonflikter som medför att nyttan med en kabelförläggning väger upp merkostnaden. För att en kabelförläggning ska vara ekonomiskt möjlig förutsätts att markförhållandena är gynnsamma för schaktning, dvs. det får inte kräva mycket sprängning. 4.2 Utredning av alternativ Ellevios utgångspunkt inför en ansökan om förlängd koncession är att i första hand bibehålla befintlig ledning i befintlig sträckning och utförande, då det oftast är den bästa lösningen ur ett hållbarhetsperspektiv. I det fall tydliga intressekonflikter kan identifieras på hela eller delar av sträckan eller om synpunkter på ledningens sträckning har inkommit tidigare, utreds alternativa sträckningar och utformningar inför framtagande av samrådsunderlag. I det fall inga uppenbara intressekonflikter förekommer är det inte motiverat att studera sträckningsalternativ, då en annan sträckning innebär ny miljöpåverkan, nytt markintrång och kostnader för anläggande av ny ledning och rivning av befintlig ledning. Enligt 2 kap 7 miljöbalken ska en rimlighetsavvägning göras i samband med en tillståndsprövning. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av en ombyggnad jämfört med kostnaderna för en sådan åtgärd. För aktuell ledning har undersökningar av rådande förhållanden skett med hjälp av fältbesök och studier av kartmaterial samt flygfoton. Ledningen går genom naturreservat och andra utpekade naturområden. Nya biotoper har dock skapats i ledningsgatan med värdefulla brynmiljöer och rödlistade arter. En annan sträckning norr eller söder om befintlig ledning skulle innebära ett nytt intrång i värdefull natur. 13(28)
Ledningen har funnits på platsen sedan lång tid tillbaka och allmänheten torde vara van vid dess inslag i landskapsbilden. Stora delar går genom skogsmark där den exponeras i liten grad. Ett fåtal bostadshus ligger i ledningens direkta närhet. Med motivering enligt ovan förordar Ellevio att befintlig luftledning mellan Källtjärn och Nora får kvarstå i sin helhet och inga nya sträckningsalternativ har studerats. Det är inte heller rimligt att kabelförlägga hela eller delar av ledningssträckan. Befintlig ledning bedöms ha minst påverkan på sin omgivning samt ha störst fördel ur ett ekonomiskt- och miljömässigt hållbarhetsperspektiv. 5 Planeringsförutsättningar 5.1 Planförhållanden 5.1.1 Översiktsplan Projektet berör översiktsplan 2011-2030 för Karlskoga kommun [4]. Översiktsplan för Karlskoga kommun antogs av kommunfullmäktige 2011-03-01 (www.karlskoga.se). Befintlig luftledning bedöms inte stå i konflikt med denna plan. Till planen finns också ett tematiskt tillägg för vindkraft samt områden för landsbygdsutveckling inom strandskyddsområde (LIS) som långsiktigt skall stimulera kommunens framtida utveckling och dämpa befolkningsminskningen (www.karlskoga.se). Ett antal områden för detta finns i ledningens närhet men inget är direkt berört. I planen finns även inskrivet att risker med elektromagnetiska fält bevakas och områden som bedöms ha och i framtiden fortsätta ha låg påverkan från elektromagnetiska fält ska identifieras och om möjligt skyddas. Inga specifika områden finns dock utpekade i dagsläget. Projektet berör översiktsplan för Hällefors antagen av kommunfullmäktige 1990-10-15 [5]. Ny plan är ute på samråd fram till augusti 2017. Till den nya planen finns också områden för landsbygdsutveckling inom strandskyddsområde (LIS). Befintlig luftledning bedöms inte stå i konflikt med gällande plan eller kommande översiktsplan med tillhörande LIS-områden om planen utformas enligt aktuellt samråd. 5.1.2 Detaljplaner Inga detaljplaner berörs. 6 Berörda intressen och förutsedd påverkan Länsstyrelsens GIS- data har studerats tillsammans med Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem FMIS, Skogsstyrelsen, och ArtDatabankens artportal. Nedanstående intressen har identifierats i direkt anslutning till den berörda sträckan och beskrivs här kortfattat. I nuläget görs en enkel analys av ledningens påverkan på identifierade intressen, en mer detaljerad analys görs i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas ansökan om nätkoncession för linje. 14(28)
Ellevio är mån om att ta del av den information och de synpunkter som Länsstyrelsen, kommuner och övriga berörda kan ha för att på bästa sätt kunna beskriva ledningens miljöpåverkan i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 6.1 Boendemiljö och bebyggelse Inom 50 meter från ledningen finns 5 bostäder, varav den närmaste ligger ca 9 meter från ledningens centrum, se tabell 2. Tabell 2. Bostäder i ledningens närhet. Fastighet Avstånd till ledning (m) Beräknat magnetfält (µt) Granbergsdal 3:3 12 0,93 Granbergsdal 1:9 23 0,29 Granbergsdal 1:10 26 0,23 Sirsjötorp 1:5 45 0,05 Norra Högborn 1:4 9 1,03 Strålsäkerhetsmyndighetens skriver i sin rapport Magnetfält i bostäder [9] att årsmedelvärden över 2 μt kan anses vara kraftigt förhöjda. Ledningen medför således inga kraftigt förhöjda magnetfält vid bostadshusen. För mer information om magnetiska fält, se avsnitt 3 ovan. Ledningens största visuella påverkan hittas vid ett antal fastigheter vid Busshyttan vilka har befintlig ledning väl synlig från trädgårdarna, se fig. 5. 15(28)
Figur 5. Visuell påverkan från befintlig ledning vid fastighet vid Busshyttan. 6.2 Landskapsbild En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Om en luftledning går genom skogsmark exponeras den generellt sett mindre. Befintliga ledningar sträcker sig huvudsakligen genom skogsmark och viss jordbruksmark bruten av vägar. Endast kortare sträckor passerar över åkermark eller andra öppna ytor. Ledningen passerar över sjöarna/vattnen Agen/Grimsudden (ca 150 m), Lill-Agen (ca 200 m), St Fisklösen (ca 190 m) och Svartälven (ca 50 m). Ledningens största nuvarande påverkan på landskapsbilden har befintliga ledningar de sträckor där vatten eller öppen mark korsas t.ex. norr om Busshyttan, som längst ca 1 km, se fig. 6. 16(28)
Figur 6. Vy över öppen mark norr om Busshyttan. 6.3 Friluftsliv och rekreation Ca 22 km av den befintliga ledningssträckan är belägen inom område av riksintressen för friluftslivet, Finnekroken samt ca 1,6 km inom Svartälven-Nittälven, se fig. 7. Området används för t.ex. promenader och annan rekreation. Området används för t.ex. promenader och annan rekreation. En kraftledning kan påverka upplevelsevärdet, särskilt om det rör sig om naturskog, men en ledningsgata kan även vara till en fördel för friluftslivet. Gatorna används ofta av allmänheten som rör sig genom skogsmark vid rekreation. Befintlig ledning bedöms inte stå i konflikt till aktuellt friluftsliv. 17(28)
Figur 7. Riksintresse för friluftsliv. 18(28)
6.4 Naturmiljö I tabell 2 nedan redovisas de naturområden som befintlig ledning berör. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör även riksintressen. Områdena redovisas i kartor enligt hänvisningar i tabellen. Alla sträckor är uppmätta i kartunderlag. Tabell 2. Naturområden som befintliga ledningar berör. Typ Namn Klass Berör aktuell luftledning (m, uppmätt i karta) Naturreservat Limmingsbäcken Korsar med ca 160 m, se bilaga 1a. Natura 2000 (Art- och habitat samt fågeldir.) Hammarmossen Passerar strax utanför med ca 150 m, se bilaga 1a. Natura 2000 (fågel) Murstensdalen Korsar med ca 2500 m, se bilaga 1b. Natura 2000 (Art- och habitat) Murstensdalen Korsar med ca 2500 m, se bilaga 1b. Natura 2000 (fågel) Högforsskogen Löper ca 40 m utanför en ca 100 lång sträcka, se bilaga 1b. Naturreservat Murstensdalen Korsar med ca 2500 m, se bilaga 1b. Naturreservat Malmhöjden Korsar med ca 420 m, se bilaga 1b. Blivande naturreservat Sirsjöbäcken Löper i utkant, ca 750 m, se bilaga 1a. Blivande naturreservat Jordan Löper i utkant, ca 750 m, se bilaga 1a. Värdefulla vatten natur Lerälven Korsar på 4 ställen, se bilaga 1b. Naturvårdsprogram 63:16 Älvestorp med Högborn 3 Går i utkant ca 600 m, se bilaga 2a. Naturvårdsprogram 83:47 Norra Jungruboda 3 Korsar med ca 1400 m, se bilaga 2b. Naturvårdsprogram 83:36 Dalsmund 3 Korsar med ca 1200 m, se bilaga 2b. Naturvårdsprogram 83:34 Granbergsdal 2 Korsar med ca 1700 m, se bilaga 2b. 19(28)
Naturvårdsprogram 83:30 Barrskogsområde öster om Lerälven 3 Korsar med ca 500 m, se bilaga 2b. Skogliga värdetrakter (strategi för upprättande av formellt skydd, t.ex. naturreservat osv) Skogliga värdetrakter (strategi för upprättande av formellt skydd, t.ex. naturreservat osv) Skogliga värdetrakter (strategi för upprättande av formellt skydd, t.ex. naturreservat osv) Torrvarpen- Åbengtshöjden barrskogstrakt Lokadalen- Rockesholms barrskogstrakt Letälven-Trösälven- Svartälvens lövskogstrakt- - Korsar med ca 1400 m, se fig. 8. - Korsar med ca 14 000 m, se fig. 8. - Korsar med ca 8400 m, se fig. 8. Myrskyddsplan Hammarmossen Löper ca 30 utanför området med ca 100 m, se bilaga 3a. Nyckelbiotop N 302-2007 Korsar med ca 120 m, se bilaga 3b. Nyckelbiotop N 303-2007 Korsar med ca 50 m, se bilaga 3b. Nyckelbiotop N 530-2006 Löper utanför med ca 100 m, se bilaga 3b. Nyckelbiotop N135-2016 Korsar med ca 70 m, se bilaga 3a. Nyckelbiotop N 184-1995 Löper ca 10 utanför området med ca 140 m, se bilaga x. Nyckelbiotop N 4491-1993 Löper i ytterkant med ca 150 m, se bilaga 3c. Nyckelbiotop N 4478-1993 Löper ca 10 utanför området med ca 140 m, se bilaga 3c. Nyckelbiotop storskogsbruket 37621 Löper strax utanför med ca 320 m, se bilaga 3c. Naturvärde N 745-1994 Går i ytterkan med ca 360 m, se bilaga 3c. Naturvärde N 835-2009 Löper ca 10 m utanför med ca 650 m, se bilaga 3c. 20(28)
Naturvärde N 587-1994 Löper ca 10 m utanför med ca 250 m, se bilaga 3c. Ängs- och betesmarksinventering Ängs- och betesmarksinventering Ängs- och betesmarksinventering Ängs- och betesmarksinventering Ängs- och betesmarksinventering Ängs- och betesmarksinventering Ängs- och betesmarksinventering Ängs- och betesmarksinventering 7250 Korsar med ca 70 m, se bilaga 3c. 5770 Korsar med ca 300 m, se bilaga 3c. 5767 Korsar med ca 130 m, se bilaga 3c. 91314 Korsar med ca 20 m, se bilaga 3c. 6001 Korsar med ca 60 m, se bilaga 3c. 6002 Korsar med ca 100 m, se bilaga 3c. 6000 Korsar med ca 120 m, se bilaga 3c. 6003 Korsar med ca 70 m, se bilaga 3c. Sumpskog Sumpskog S Åtorpet, myrskog barrskog. Linkmossen, mosseskog tall dominerar. Passerar precis utanför, se bilaga 3a. Löper i utkanten med en sträcka på ca 110 m, se bilaga 3a. Sumpskog Jungfrubomossen Korsar ca 20 m i ytterkant, se bilaga 3b. Sumpskog Lönnhöjdskärret Löper utanför med ca 200 m, se bilaga 3b. Sumpskog Traskojkärret Löper utanför med ca 100 m, se bilaga 3b. Skog och historia 1 024 726, torplämning Ev i ledningsgata, se bilaga 3b. Biotopskydd SK7-1995 Passerar mellan detta och nedanstående biotopskydd med en sträcka på ca 180 m, se bilaga x. Biotopskydd SK559-2001 21(28)
Biotopskydd SK450-2009 Löper ca 10 utanför området med ca 140 m, se bilaga 3c. Våtmarksinventering (VMI 1) Hammarmossen; 1 km sv Hällefors Löper ca 30 utanför området med ca 100 m, se bilaga 3a. Våtmarksinventering Våtmarksinventering (VMI 2) Jordanmossen 500 m no Grythyttan (VMI 3) Myr vid ljustjärnen; 4 km v Rockesholm Går i utkant ca 500 m, se bilaga 3a. Korsar ca 100 m, se bilaga 3b. Våtmarksinventering (VMI 4) Jungfrubomossen Våtmarksinventering (VMI 5) Mossbromossen Korsar ca 100 m i ytterkant, se bilaga 3b. Korsar med ca 250 m, se bilaga 3b. 22(28)
Figur 8. Skogliga värdetrakter 23(28)
6.4.1 Rödlistade eller skyddade arter Det förekommer att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd [6]. Aktuella ledningar har stort fasavstånd och faslinorna hänger på samma höjd. Risken för påflygningar anses störst för fågelarter med sämre flygförmåga såsom vadare, hägrar, svanar, tranor och hönsfåglar [6, 7] Det är dock ont om tillförlitlig statistisk från Sverige vad gäller fågeldödlighet orsakad av kraftledningar. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik [8]. Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker. Förekomst av känsliga, rödlistade arter har kontrollerats via Artdatabankens webbplats artportalen (samt skyddsklassade uttag) och lokala ornitologgrupper (Västmanlands, Karlstads och Hällefors Ornitologiska föreningar). Ornitologgrupperna önskar dock vänta med uttalande tills samrådsunderlaget har gått ut. Fokus har legat på stadigvarande, häckande arter. I området runt ledningsgatan har ugglor och rovfåglar som berguv, pärluggla, sparvuggla, lärkfalk och bivråk med uppfyllda häckningskriterier rapporterats in. Enligt artdatabanken finns också andra rödlistade arter längs den befintliga ledningsgatan, däribland skogshönsfågel som tjäder. Ledningsgatan kan medföra positiva effekter också. Enligt Artdatabanken finns det flera rödlistade växtarter i befintlig ledningsgata och ett antal rödlistade fjärilsarter, som jungfrulinsfly och sotnätfjäril, har observerats i och runt om befintlig ledningsgata. Många av dessa trivs och gynnas av den öppna yta som underhållsröjning med jämna mellanrum ger. Fåglar trivs även i ledningsgatans brynmiljöer. För sträckor där ledningen löper genom skogsmark genomförs röjning av ledningsgatan ungefär vart åttonde. Röjningen kan gynna de djur- och växtarter som trivs i den öppna miljö som en ledningsgata tillhandahåller. Vid röjning och andra underhållsåtgärder vidtas skadeförebyggande åtgärder: Körning för planerat underhåll, inspektion eller reparation av ledningen får bara ske på våtmarker om minsta möjliga grad av körskador säkerställs. Detta ska göras genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Sammanfattningsvis är bedömningen att minst påverkan på alla områden för naturmiljö sker genom att låta befintliga luftledningar stå kvar. Inga anläggningsarbeten behöver då ske i området och ledningsgatans biotop förblir opåverkad. 24(28)
6.5 Vattenmiljö Hänsynsområden i befintlig ledningsgata finns listade nedan i tabell 4. Objekten finns utmärkta i bilaga 5a-f. Tabell 3. Vattendrag och vattenområden som korsas av aktuell ledning Typ Namn Avstånd till ledningsgata Vattendrag Svartälven Korsar, se bilaga 5f. Sjö Lill-Agen Korsar, se bilaga 5e. Sjö Agen Korsar, se bilaga 5e. Vattendrag Korpbobäcken Korsar, se bilaga 5d. Vattendrag Limmingsbäcken Korsar, se bilaga 5d. Vattendrag Galtjärnsdrågen Korsar, se bilaga 5c. Sjö Stora Fisklösen Korsar, se bilaga 5c. Vattendrag Kälkbäcken Korsar, se bilaga 5c. Vattendrag Jungfrubobäcken Korsar, se bilaga 5b. Vattendrag Björnbäcken Korsar, se bilaga 5b. Vattendrag Ostkaktjärnbäcken Korsar, se bilaga 5b. Vattendrag Malmtjärnsbäcken Korsar, se bilaga 5b. Vattendrag Lerälven Korsar, se bilaga 5a. Vid röjning och andra underhållsåtgärder vidtas skadeförebyggande åtgärder: Vid passage av vattendrag ska tillfälliga eller permanenta broar användas. Körning i vattendrag får endast ske om det är miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska ris, virke eller annat läggas i vatten eller strandområde till skydd för naturmiljön. När arbetet är klart ska tillfälliga broar och utlagt skydd avlägsnas. Lägre träd och buskar i strandzonen, som inte utgör någon säkerhetsrisk, ska ej avverkas utan lämnas kvar. Avverkningsrester lämnas ej kvar i bäckar. 6.6 Kulturmiljö Kulturlämningar i de befintlig lednings närhet finns listade nedan i tabell 4. Kulturlämningar finns utmärkta i bilaga 4a och b. Inga kända fornlämningar finns i ledningsgatan. 25(28)
Tabell 4. Kulturlämningar i befintliga ledningars närhet. RAÄ nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Grythyttan 353:1 Yta, lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Avstånd till ledning (m, uppmätt i karta) Ledning korsar ytan med ca 70 m, se fig. 9. Figur 9. Orange markering RAÄ Grythyttan 353:1 i befintlig ledningsgata. I området finns också ett område med värdefulla vatten kultur, Svartälven/Letälven. Befintlig ledning korsar utpekat område med ca 26 km, se bilaga 4a och b. Den befintliga ledningen bedöms inte påverka de kulturhistoriska lämningarna eftersom inga gräv- eller anläggningsarbeten är planerade. Hänsyn tas till aktuella lämningar vid underhållsarbeten. Körning över övrig kulturlämning och bevakningsobjekt får ej ske. Avverkningsrester får inte lämnas kvar på kulturlämningar. 6.7 Infrastruktur Inga riksintressen för infrastruktur berörs. Befintlig ledning korsars vid ett antal platser av luftledningar tillhörande Skanova. Befintlig ledning korsar ett antal statliga vägar, nr 243, 244 och 63. Gammalt järnvägsspår mellan Karlskoga och Nora korsas vid Högfors, ca 3 km norr om ledningens södra ände. 6.8 Försvarsmakten Befintlig luftledning berör försvarsmaktens riksintresse för hinderfritt område skjutfält (Karlskoga, Örebro, Nora, Lekeberg, Degerfors, Hällefors). Ledningen korsar utpekat område med ca 11,5 km, se fig. 10. Enligt försvarsmakten är högsta tillåtna stolphöjd 20 m. Befintliga stolphöjder överstiger inte 20 m inom området. Befintlig ledning har funnits i området under många år och bedöms inte inverka på riksintresset. 26(28)
Figur 10. Riksintresse försvarsmakten. 27(28)
7 Referenser 1. www.stralsakerhetsmyndigheten.se 2. Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18) 3. Magnetfält och hälsorisker, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten 2009 4. Översiktsplan Hällefors 1990 http://www.bmb.se 5. Översiktsplan Karlskoga 2011 http://www.karlskoga.se 6. Review of the conflict between migratory birds and electricity power grids in the African- Eurasian region. AEWA, 2012 AEWA/MOP 5.38 7. Bevanger, 1995. Tetraonid mortality caused by collisions with power lines in boreal forest habitats in central Norway.Fauna Norv. Ser C 18:41-51 8. Bevanger et al 2012. Optimal design and routing of power lines; ecological, technical and economic perspectives (OPTIPOL). NINA rapport 1012 9. Magnetfält i bostäder. Rapportnummer: 2012:69 www.stralsakerhetsmyndigheten.se 28(28)