Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050 Livsmedelsforum Göteborg Oktober 2018 Line Gordon, Docent Chef, Stockholm Resilience Centre Board of Directors EAT Foundation
Människans 10 000 år av relativ stabilitet Stockholm Resilience Centre and Rockström and others, Ecology and Society :14 Steffen et al. 2018 Photo: Michael A. Stecker
Planetens gränser Matens roll: Klimat ca 25% Markanvändnig ca75% Biologisk mångfald ca 75-80% Kväve och fosfor ca 100% Vatten ca 70% Gordon et al. 2017 Den säkra zonen Inom vilket vi har ett säkert verksamhetsutrymme Osäkerhetszonen Ökade risker för snabb förändring Planetens yttre gränser Stor risk att destabilisera biosfären
Men vilka möjligheter har vi för ett matsystem inom planetens gränser? En modelleringsstudie i Nature Vad kommer att krävas för att föda en global befolkning en hälsosam kost inom planetens gränser för matsystemet. Leddes av Marco Springmann vid Oxford Martin School Inom ramen för EAT-Lancet commissionen
Redan idag har vi passerat planetens gränser för matsystemet Markanvändning /avskogning Växthusgaser Fosfortillförsel Vattenresurser Kvävetillförsel
ARCH Vi vet att matvanor förändras med bättre ekonomi ARTICLE Meat (g of protein per day) 30 25 20 15 10 5 0 a Economic group A B C D E F India China India 5,000 15,000 25,000 Per capita GDP (1990 $) Empty calories (kcal per day) 1,400 1,200 1,000 800 600 400 200 0 b 2 Dietary trends and income. Dependence of per capita daily demand for: a, meat protein; b, refined sugars1refined animal ls1alcohol; and c, calories on per capita gross domestic product (GDP d in 1990 International Dollars). Each point is an annual datum for China 5,000 15,000 25,000 Per capita GDP (1990 $) Dietary calories (kcal per day) 3,500 3,000 2,500 2,000 1,500 c 5,000 15,000 25,000 Per capita GDP (1990 $) to for India, China, and six economic groups containing 98 nations (Extended Data Table 4). Fitted curves were used to forecast 20 income-dependent demand. Mer kött, mer tomma kalorier, och mer kalorier generellt Tilman and Clark 2014
År 2050 om vi fortsätter dagens trender Markanvändning /avskogning Växthusgaser Fosfortillförsel Vattenresurser Kvävetillförsel
Miljöpåverkan av livsmedelsproduktion år 2010 och 2050 på fem av planetens gränser Störst ökning/passerad gräns med Växthusgaser (87%/110%) Behov av jordbruksmark (67%/70%), Vattenanvändning bevattning (65%/50%), Kväveanvändning (51%/125%), Fosforanvändning (54%/75%) Stapelgrödor och animalier störst påverkan Planetary Boundary Springmann et al., Nature, 2018
Olika möjligheter att minska miljöpåverkan Scenarios Medium (uttalade ambitioner) High (mycket högre ambitioner) Samhällsekonomi SSP2 SSP1 Minskning av matsvinn -50% -75% Förbättrad teknik och förvaltning av producktionssystem Tech Tech + Kosthållning Växtbaserad Kostråd flexitarisk Springmann et al., Nature, 2018
Omfattning på möjlig minskning av påverkan Today Springmann et al., Nature, 2018
Det är bara med flexitarisk kost, 75% minskning av matsvinn och bästa tekniken som vi säkert hamnar inom den säkra zonen Grönt klart inom Ljusgrönt på gränsen, men inom Gult på gränsen straxt över Rött - utanför
År 2050 med stora investeringar i teknik, kost och minskat svinn Markanvändning /avskogning Växthusgaser Kosthållning främsta sättet att minska växthusgaser Jordbruksteknik viktigast för de andra variablerna Fosfortillförsel Vattenresurser En kombination behövs av alla faktorer Kvävetillförsel
Hur den flexitariska kosten ser ut i beräkningarna Mer baljväxter, frukt och grönt än idag Mindre kött och mejeri Mindre mängd spannmål
En förändring där alla måste vara delaktiga Teknikutveckling inom produktionssektorn: investeringar i infrastruktur, stöd till lantbrukare att ta upp bästa metoderna, och bättre reglering för mindre miljöpåverkan. Åtgärder för matsvinn över hela värdekedjan: Låginkomstländer: lagringskapacitet, transport och distribution Medel- höginkomstländer: utbildning, informationskampanjer, förbättrade förpackning, förändringar i lagstiftning och nudges till konsumenter i medelhöginkomstländer. Kostförändring: information räcker inte; tydliga politiska åtgärder behövs, inklusive en kombination av media och utbildningskampanjer, märkning och konsumentinformation, skatteåtgärder, subventioner och andra ekonomiska incitament, investeringar i offentlig sektor, nationella kostråd, och normförändringar.
Thanks! Email: Line.gordon@su.se Twitter: @linegordon Photo: O.Henriksson/Azote