Bikupa 1 Gränsen. Var drar vi gränsen mellan specialkost & önskekost? Diskussionsfrågor. o Behövs det någon gräns?

Relevanta dokument
RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN

Riktlinjer för specialkost i skolan

Riktlinjer för specialkost i skolan

Hitta ert sätt var går gränsen för valfrihet i den offentliga måltiden?

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun Kungsbacka

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR SPECIALKOST FÖRSKOLA GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

Kostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun

Specialkoster i allmänhet och laktosintolerans i synnerhet förändring genom samverkan

Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun

Handlingsplan utifrån Livsmedels- och Måltidspolicyn. Skola och fritidshem. Åstorps kommun.

Måltiden. en del i lärandet

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Flervalsmodellen. 1 mars 2017

Kostpolicy för Bjuvs kommun

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

Måltidspolicy. Fastställd av Socialnämnden , Barn- och utbildningsnämnden

Rutin för anpassade måltider av medicinska, religiösa eller etiska skäl

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Måltiden ett gemensamt uppdrag

Kostpolicy - för förskola och skola

Riktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom Reviderad

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

#matvalet. En rapport om specialkost i skolan baserad på enkätsvar från Sveriges kommuner. Unga Allergiker, 2018

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan?

Förskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete

Kostpolicy för Höörs kommun

Grupp 1. Må ltidspedågogik frå n fo rskolå till grundskolå

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA

Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim

Organisation Kvalitet

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Detta kan göras imorgon

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

Förskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete

Lokal arbetsplan 2010/2011

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Voxnadalens gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

KOSTPOLICY Tångvalla steget före RESTAURANG HAVSBRIS

Mål för förskolans arbete

Välkommen till Brunnsskolan! Föräldramöte för blivande förskoleklass 18/19

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinje Specialkost i grund-, grundsär-, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Handlingsplan och rutiner för allergioch specialkost

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

Önskemål om behovsanpassad kost av medicinska skäl i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

En förskola och skola för var och en 2.0. Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund

Vuxennärvaro i skolrestaurangen hur påverkar det måltidsmiljön?

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och elevhälsoplan

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

Motion om pedagogisk skollunch

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15

Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Antagen KF Augusti- 2014

Information kring specialkost

Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

Karlskrona språkfriskola 2015/2016

Kvalitetsredovisning

Kostpolitiskt program

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Balltorps pedagogiska enhet Ängen 2017/2018

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kostpolicy för Sameskolstyrelsen

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Transkript:

Bikupa 1 Gränsen Var drar vi gränsen mellan specialkost & önskekost? Diskussionsfrågor o Behövs det någon gräns? o Här går gränsen idag men var går gränsen om 5 år? o Hur kommuniceras gränsdragningen ut?

Sammanfattning Bikupa 1 Möten med vårdnadshavare Funktionsnedsättning Viktproblem Specialkost och anpassad matsedel Kommunerna och vi i köken har stor hjälp av att ha EGEN anställd dietist.

Bikupa 2 Specialkostintyg Hur kan vi göra för att anpassa dagens specialkostintyg till andra behov än dagens medicinska, religiösa och etiska? Diskussionsfrågor o Hur har andra gjort? o Vad är det som behöver anpassas/ändras? o Är det något i rutinerna kring intyget som behöver ändras? o Ska intyget skrivas av vårdnadshavare eller skolläkare/läkare? Fördelar & nackdelar? o Detta ska ett optimalt intyg innehålla:

Sammanfattning Bikupa 2 Individ anpassad kost som ett alt. (ej ök.)

Bikupa 3 Bemötande Hur bemöter vi föräldrar och vårdnadshavare i dessa frågor? Diskussionsfrågor o Kommunikationen är viktig men vem kommunicerar bäst med föräldrar och vårdnadshavare idag? o Hur kan vi förbättra vår kommunikation? o Kommunicerar alla yrkesgrupper inom skolan ut samma budskap till föräldrar eller tenderar det att bli rörigt? o Vad står idag på kommunens/stadsdelens/skolans webbplats om specialkost?

Sammanfattning Bikupa 3 Har någon problem så tillmötesgår vi pedagoger/vårdnadshavare. Individanpassade möten med föräldrar 1, Beroende på fråga köket eller chef. 2, Öppenhet, välkomnande 3, Alla har sin tolkning och kunskap 4, Om en personal från köket var med på föräldramöte inför förskoleklass gör vi oss mer synliga och lättillgängliga. Lätt att ta kontakt med oss senare. Tydliggör krav såsom dålig tillväxt, funktionsnedsättning mm. För att få individuellt anpassad kost

Bikupa 4 Teamsamarbete Kan vi bilda team för att bättre samarbeta kring specialkostfrågorna? Diskussionsfrågor o Några kommuner har idag födoämnesgruppen eller elevhälsoteam i organisationerna. Kan vi i vår kommun starta en liknande grupp som kan driva dessa frågor? o Vilka yrkesprofessioner kan tänkas ingå? o Vilka frågor kan en sådan grupp driva? o I vems intresse ligger detta?

Sammanfattning Bikupa 4 Matråd är ett exempel Kökspersonal/skolpersonal/försk olepersonal/skolsköterska/dietist Hälsoteamet Specialkostintyg borde gå via skolsköterskan Elevhälsoteam bra att ha representation ifrån kosten vid behov Skolmåltidspersonalen bör vara med på föräldramöte.

Bikupa 5 Ansvar Vem bär det yttersta ansvaret för specialkoster i en kommun/stadsdel?

Sammanfattning Bikupa 5 Föräldrar Ansvarig kock Diet kocken Föräldrar -> skolsköterskan -> diet kocken -> den som delar ut maten

Bikupa 6 To do Detta ska jag gå hem och börja med/ta tag i på en gång: Ge förslag eller inspireras av andra! o Vilka utvecklingsmöjligheter och förbättringsområden ser jag i min verksamhet? o Vad kan jag göra på en gång? o Vem behöver jag prata med?

Sammanfattning Bikupa 6 Matsalsmiljön och schema för måltider Utgå från det som fungerar och bygga vidare Hitta bra rektorer att samarbeta med Samarbete ang. rutiner ang. individanpassad kost. Samarbete mellan elevhälsan och pedagogerna.

Bikupa 7 Argument Vilka är argumenten för att detta är en tvärprofessionell fråga? Vari finns värdet att samarbeta? Diskussionsfrågor o Hur får vi, idag ointresserade, rektorer, pedagoger, måltidspersonal, elevhälsopersonal och andra uppmärksamma på dessa frågor? Dessa argument kan användas i dialog med varandra:

Sammanfattning Bikupa 7 En part kan inte ha all kunskap. Vi blir klokare tillsammans. Lyfta fram goda exempel från verksamheten/verkligheten. Kunskap

Bikupa 8 Rutiner Vilka rutiner, beteenden eller miljöer behöver vi ändra i vår verksamhet för att måltiden ska komma så många som möjligt till godo? Diskussionsfrågor o Måltidsmiljön? o Rutiner ang. intyg och uppföljning? o Service och bemötande? o Vuxnas närvaro i skolrestaurangen? o Lunchens schemaläggning?

Sammanfattning Bikupa 8 Schemaläggningen är viktig för god struktur i matsalen. Journalutdrag från behandlande läkare istället för intyg. (VGR tar ut en avgift för intyg) Pedagogisk lunch avgiftsfri eller låg avgift ökar de vuxnas närvaro i skolrestaurangen. Tydliggör vad pedagogisk lunch är. Mysigare belysning, mer dämpad belysning Gå in för sin uppgift, välkomnar matgästerna (barnen) Låg ljudnivå

Bikupa 9 Steget vidare Detta behöver vi hjälp med för att komma vidare i vårt specialkostarbete: Inspiration o Bidra gärna med egna önskemål, tankar och funderingar eller inspireras av andras förslag! o Försök att tänka bortom pengar, tid och personal-resurser och önska istället fritt!

Sammanfattning Bikupa 9 Laktosintolerans intyg provokation Glutenintolerans/Celiaki intyg Läkarintyg till allt för barnens bästa Svar på frågan - Elever som inte äter i matsalen = är det miljön? Bra kommunikation med rektorer Bättre kommunikation med lärare & pedagoger så att alla är införstådda med barnets behov.