närings i H ä r ry da ko m m u n n o 2 2 0 0 9 livet Här serveras bara schysst kaffe och snart tar hela Härryda steget mot etisk konsumtion
7Kommande planer Svenskt Näringslivs ranking Härryda kommun sträcker stolt på sig och gläds åt 7: e platsen i årets ranking av Svenskt Näringsliv. Förvånad? Nej, jag är inte så förvånad över det goda resultatet. Vi har haft stor glädje av vår tidigare näringslivschef Helene Evensen som var bra på att skapa förtroende för kommunens arbete hos företagare och skapa en bra miljö för företagandet i vår kommun. Lilla Edet är att gratulera och Helene är att önska lycka till. Vi kommer att följa Lilla Edets färd mot bättre ranking i framtiden. Företag och företagande är livsnerv för en kommun. Flödet av arbeten gör regionen intressant som arbetsmarknadsregion. Företagarna i Härryda kommun bidrar till det. Vår strategi är att fortsätta på den inslagna vägen och arbeta för det goda företagsklimatet i Härryda kommun. Framtiden Ekonomi Att det är kris i världen har säkert ingen missat. Den intressanta frågan är: hur ser det ut i Härryda kommun? Kommunerna har enligt lag krav på en budget i balans. Förvaltningen följer sin budget för 2009 men trots det kommer vi få ett underskott innevarande år. Förvaltningen lämnar sitt förslag till budget för perioden 2010-12 till politiken i mitten av juni. Vi politiker har med andra ord sommarens läsning klar. Budgeten fastställs av kommunfullmäktige i november. Vår nya kommundirektör Karina Djurner börjar sitt arbete den 1 augusti. Den nya sektorschefen för utbildning, kultur och fritid, Kicki Nordberg, börjar sitt arbete den 1 september. Samhällsbyggnadschef Bertil Widén är nu i full gång med sitt nya arbete och den nya mark- och bostadschefen Kristina Englund började sitt arbete den 1 juni. Därmed är det klart att efter semestern återigen dra igång rekryteringen av näringslivschef. Målsättningen är att näringslivschefen skall vara på plats den 1 januari 2010. Kommunens investeringsplaner fortsätter. Vi ser gärna att byggkranar och schaktmaskiner är i rörelse och utför det arbete som måste göras. Byggplaner för bostäder hålls levande även om kommunen inte kan bestämma att företrädare för byggbranschen skall starta sina projekt. Min förhoppning är att du som företagare inte skall känna av att vi under hösten avstått från att ha en näringslivschef till förmån för vår ekonomi. Jag tror att du förstår det planerade uppehållet av tjänsten. Dina kanaler in till kommunen har inte brustit eftersom vår näringslivsassistent Sofia Lindbeck finns i huset. Du når henne på 031-724 63 04 eller via sofia.lindbeck@harryda.se. Information om vad som är på gång i Härryda kommuns näringsliv hittar du löpande på harryda.se/naringsliv. I detta nummer av Näringslivet kan du läsa om Härryda kommuns väg mot att bli en diplomerad Fairtrade City. Annette Eiserman-Wikström Kommunstyrelsens ordförande Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning och din garanti för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier. Rättvisemärkt är den svenska representanten i Fairtrade Labelling Organizations International, FLO.
Rätt ska vara rätt Att det finns Rättvisemärkt-produkter känner nog de flesta till. Men sedan några år tillbaka är det möjligt för en hel kommun att bli klassad som rättvis. Nu jobbar Härryda på att bli en Fairtrade City. Konceptet Fairtrade City lanserades år 2000 i Storbritannien. Idag finns det nästan 700 Fairtrade Cities runt om i Europa, USA, Kanada och Australien. Även i Sverige finns det diplomerade kommuner. Fairtrade City är en diplomering från organisationen Rättvisemärkt till kommuner som arbetar aktivt för en mer etisk konsumtion. För att kunna bli en Fairtrade City krävs att kommunen uppfyller vissa kriterier, bland annat ska det finnas en proportionerlig andel företag, restauranger och caféer som bjuder anställda eller säljer rättvisemärkta produkter. Exempelvis kaffe är en vanlig sådan produkt. Om kommunen anses uppfylla kriterierna bildas en styrgrupp som består av samhällsrepresentanter från alla håll; exempelvis näringsliv, handeln, frivilligorganisationer och politiker. Styrgruppens viktigaste uppgift är att aktivt jobba för att sprida information i kommunen om etisk handel. Diplomeringen räcker ett år i taget och varje år krävs en förbättring i form av mer information och ett större utbud av etiskt producerade produkter. En förstudie har konstaterat att Härryda gott och väl uppfyller kriterierna och närmast väntar en sammansättning av en styrgrupp. Emma Rung arbetar som projektledare för Fairtrade City hos Rättvisemärkt och kommer till Härryda i höst för att föreläsa. Sedan den svenska starten 2006 ser hon en positiv utveckling hos de kommuner som diplomerats. Det går väldigt bra, de visar på en stadig ökning av etiskt märkta produkter. Det är ju ganska nytt fortfarande i Sverige men det har varit en bra utvecklingsprocess. Just nu är det 20 kommuner som genomgått diplomering och flera är på gång. Sedan har vi siffror som visar att 42 % av landets kommuner på något sätt initierat eller visat intresse för att komma med. Den vanligaste kommunstorleken är mindre eller mellanstor men även riktigt små finns med. Lilla Munkfors kommun i Värmland, med knappt 4000 invånare, diplomerades som nummer två i Sverige, efter Malmö. Stockholm och Göteborg är ännu inte diplomerade men den senare har antagit en uppförandekod för sin upphandling, något som Emma Rung menar är ett bra steg på vägen. Att vara en större eller mindre kommun ska inte spela någon roll och gör det inte heller, säger hon. Alla kommuner ser olika utmaningar och kan jobba med samma kriterier oavsett storlek. Alla de ställen som tillhandahåller ett rättvisemärkt utbud har möjlighet att visa kunderna detta Intresset för Fairtrade City är stort bland Sveriges kommuner, säger projektledaren Emma Rung. genom diplom eller klistermärken. De vanligaste rättvisemärkta produkterna är kaffe, the, kakao, socker och färsk frukt men det finns också kläder, blommor och fotbollar. I de redan diplomerade kommunerna ser hon många bra exempel på att arbetet med att upprätthålla kommunens Fairtrade-stämpel. Informationsarbetet är ofta väldigt genomarbetat och går ut dels internt till de anställda i kommunen men också externt till exempelvis skolor och butikspersonalen. På så sätt får många ta del av informationen om etisk konsumtion. Vad är Rättvisemärkt? Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning som ger odlare och anställda i världens utvecklingsländer tillgång till en internationell marknad och en möjlighet till ökad försäljning. Till detta följer kriterier som bland annat reglerar arbetsvillkor, lönenivån. Rättvisemärkt/Fairtrade finns runt om i världen och baseras på de grundläggande ILO-konventionerna för mänskliga rättigheter i arbetslivet och syftar också till ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. Mer information på www.rattvisemarkt.se Kriterier för Fairtrade City För att Härryda kommun ska kunna diplomeras som en Fairtrade City krävs följande:, Kommunen ska kunna erbjuda Rättvisemärkta produkter eller motsvarande inom kommunens avtal., Det ska finnas en styrgrupp som består av aktörer från hela samhäller, till exempel näringsliv, handeln, frivilligorganisationer och politiker., Det ska finnas ett utbud av minst 40 märkta produkter fördelade i fem butiker och minst fyra caféer, restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt, eller motsvarande, kaffe.ett visst antal lokala arbetsplatser ska servera etiskt märkta produkter., Styrgruppen ska arbeta aktivt med att informera om etisk handel.
En god tanke De som först väckte tanken på att göra Härryda kommun till en Fairtrade City var politikerna Anna Palmér och Björn Magnusson. I motionen som de lade i slutet av 2006 skriver de bland annat att med en diplomering som Fairtrade City skulle Härryda visa att vi är en kommun som tar ansvar för sin konsumtion. Intresset och kunskaperna om rättvisemärkning hade de båda socialdemokratiska politikerna burit med sig länge. Att märka en hel kommun var dock något nytt och ett konkret sätt att kunna göra något mer. Så diplomerades Malmö som första kommun, därefter Munkfors. Anna Palmér minns hur hon och Björn Magnusson skojade om att de skulle se till att komma trea. Men sedan dess har många kommuner valt samma väg. Dessutom har ju allmänheten hunnit ikapp och före, säger Björn Magnusson. När vi skrev motionen så var sortimentet av rättvisemärkta produkter betydligt mer begränsat och inte många hade koll på vad det innebar. Idag finns det snart överallt och folk är mycket mer medvetna. Anna Palmér ser konsumentmakten som något mycket positivt. Det handlar om vardagsval. När man står i affären och ska ta en klase bananer eller ett paket kakao så handlar det bara om att flytta handen en bit och ta det rättvisemärkta alternativet. Men är det många som gör det valet så gör det skillnad och leder till lägre priser. Hon tror inte att det kommer att bli svårt att övertyga Härrydas invånare om en mer etisk konsumtion. Redan idag finns det många som gör aktiva val. Det är en medveten kommun och många har det gott ställt. Har man ekonomi har man råd att välja! Anna Palmér hoppas på mer etisk konsumtion i kommunen. Påtår för Alingsås Caféstaden Alingsås fick sitt diplom för drygt ett år sedan. Ännu är det inte rättvisemärkt kaffe i alla koppar men de positiva effekterna av att vara en Fairtrade City blir allt fler. Brita Enbom, internationell samordnare i Alingsås kommun, erkänner direkt att det tagit tid att forma arbetet. Hon ingår i kommunens styrgrupp som ska arbeta aktivt för att sprida information kring etisk konsumtion. I styrgruppen sitter det representanter för samhällets olika delar; handeln, kyrkan, skolan, facket, förvaltning och politiken. De träffas fyra, fem gånger per termin och diskuterar upplägget av informationsarbetet. Att påverka människor att tänka i nya banor, det sker inte alltid i en handvändning, säger Brita Enbom. För oss har det varit väldigt givande att ha med kommunens upphandlare. På så sätt har det varit lättare att nå ut till förvaltningarna med information om etisk konsumtion. När kommunen bestämde sig för att ansöka om att bli en Fairtrade City tog man också beslutet att allt kaffe som serveras i kommunen till personal och besökare skulle vara rättvisemärkt. Det arbetet går väldigt lätt på vissa håll, men svårare på andra. Vi delar ut diplom till de avdelningar som följer riktlinjerna men det är bara att konstatera att det inte går att byta kaffe i en handvändning! Idag hittar man en del information kring Fairtrade Alingsås på kommunens hemsida men styrgruppen hoppas kunna bidra med mer omfattande information på nätet framöver. Den något trevande starten på Alingsås engagemang fick draghjälp under våren då man träffade representanter från närliggande kommuner som också diplomerats. Från Borås och Vänersborg kom många tips och idéer och Brita Enbom välkomnar Härryda med i samarbetet. Det blir många koppar kaffe varje dag i en caféstad som Alingsås. Caféägarna är ofta positiva i grunden till att servera rättvisemärkt men ändå finns en viss konservatism när det gäller att byta kaffe. Det handlar dels om pris men också om smak, säger Brita Enbom. Ungdomarna är mycket mer öppna och ser saker ur ett globalt perspektiv som kan vara väldigt uppfriskande. Den stora lärdomen efter drygt ett år är att processen tar tid. Men sett i backspegeln har ändå mycket hänt. Eftersom omdiplomeringen sker vid årsskiftet har Alingsås redan genomgått en sådan redan efter ett halvår. Men Brita Enbom tycker att det är rimliga krav på förbättring som ställs. Har man väl bestämt sig för att gå med behöver man inte vara rädd för kraven, snarare se det som en hjälp i arbetet.
De yngre har mer kläm på vad Rättvisemärkning innebär, säger butikschefen Sunett Arnesson. Större utbud och efterfrågan Att hitta Rättvisemärkt-produkter i Härryda kommun är inte särskilt svårt. De tre stora livsmedelskedjorna har gott om produkter. Men också ute i Eskilsby blir fikat en god gärning. Allt kaffe vi serverar är Rättvisemärkt, sockret med, säger Lilian Samuelsson som driver café och gårdsbutik på gården i Bertshult, Eskilsby. Och när jag bakar banankaka använder jag alltid Fairtrade-bananer. Det är jätteviktigt för mig, det har jag gjort länge. Från lilla Sammelsgården in till Mölnlycke centrum. Där ligger två stora livsmedelsbutiker nästan vägg i vägg och hos båda finns ett urval av Rättvisemärkt-produkter. Sunett Arnesson är butikschef hos Coop Konsum Mölnlycke och har utökat sortimentet de senaste åren vad gäller Rättvisemärkt-produkter. Varorna finns sida vid sida med de andra produkterna men har också fått en egen gavelhylla för att synas lite bättre. För oss på Coop är det naturligt att ha Rättvisemärkt-produkter, vi försöker profilera oss åt det hållet, säger hon. Vi har sålt mer och mer de senaste åren och jag hoppas att det fortsätter. Kunderna har blivit mer upplysta men ibland råder förvirring om alla märkningar. Just nu finns det inte mindre än tre sorters bananer i butiken; så kallade vanliga bananer, KRAV-bananer och Rättvisemärkt-bananer. De kunder som väljer flest varor med Fairtrademärkning tycker Sunett Arnesson är studenter och yngre. De har mer kläm på vad det innebär. Trots att de inte brukar ha någon särskild ekonomi, så gör de den prioriteringen. Det visar att det inte alltid handlar om pengar. Inne på Hemköp står det också gott om Rättvisemärkt-produkter i hyllorna. Men någon särskild efterfrågan kan butikschefen Krister Blom inte märka. Nej, det tycker jag inte, folk frågar mer efter KRAV. De som köper Rättvisemärkt-produkter är medvetna och pålästa och beredda att betala lite mer. Han tror att priset nästan alltid avgör. Men ju fler som handlar, desto billigare blir det. Någonstans måste vi börja. Tvärs över Råda torg ligger Dante Design. Förutom inredning finns det kaffe, te och praliner att köpa, delar av sortimentet är Rättvisemärkt. Ägaren Mia Glans ser hur priset spelar roll. Så fort det blir dyrare så blir det stopp, säger hon. Även om folk gärna vill så backar de på priset. Så jag har sänkt Rättvisemärkt-kaffet, nu kostar det lika mycket som det vanliga. Ju fler konsumenter som blir medvetna desto större blir utbudet och priserna justeras. Jag får ta smällen så länge. Det är inte bara kaffet, teet och chokladen som är märkt. Mia Glans säljer också danska smycken där hon betalar motsvarande summa för momsen till Läkare utan gränser. Även det svenska märket Dangerous Goods som finns i hennes sortiment, sätter av en del av förtjänsten till offer för människohandel. För mig är det viktigt med omtanke om medmänniskan. Istället för att slänga in pengar i tillfälliga kampanjer så känner jag att jag gör nytta i min verksamhet.
Ett säljande argument Att byta till Rättvisemärkt-kaffe är ett litet steg, tycker Jaana Rankanen, Fraktkedjan. Kaffe, frukt och fotboll. Den gemensamma nämnaren är Rättvisemärkt, både för att stilla det egna samvetet och användas i marknadsföring. Hos Fraktkedjan är diskussionerna många och långa kring miljöpåverkan. Att byta till Rättvisemärkt-kaffe är ingenting i jämförelse med många av de andra frågorna vi brottas med. De tar längre tid men att byta kaffe är lätt, säger Jaana Rankanen, företagets miljöoch kvalitetschef. Kostnaden är något högre men marginell. För ett transportföretag som Fraktkedjan finns det mycket att fundera kring i klimatförändringarnas tid. Det går ju inte att komma bort ifrån att vi bidrar till utsläpp men samtidigt har alla våra transporter ett syfte. Just nu ser vi över verksamheten, försöker samordna transporter och utbildar våra förare. För drygt ett år sedan fattade Jaana Rankanen ett beslut om att byta till Rättvisemärkt-kaffe. Men vi sade inget i början, det finns ju de som säger att Rättvisemärkt-kaffe smakar sämre. Men det var ingen som märkte någon skillnad! Ute på Rävgården i Rävlanda spelas det bland annat fotbollsgolf. Om någon fuskar är svårt att veta, men såväl bollar som score-kort är i alla fall Rättvisemärkt-certifierade. Anders Johansson är delägare och driver anläggningen. Idén att använda Rättvisemärkt-fotbollar kom från början från en annan bana. Vi tog till oss informationen och tyckte att det kändes som en bra grej att göra, säger han. Bollarna är lite dyrare men det var ett aktivt val och känns som ett bra inslag i marknadsföringen. Alla bollar har en stämpel och det sprids från besökare till besökare, det blir gratis reklam. En kvinna kom ända hit just bara för att vi hade Rättvisemärkt-fotbollar. Den extra kostnaden kan han leva med. Och nästa gång det ska beställas 60 bollar blir det samma variant. Ståhl reklam har varit i farten sedan 1957. Nu är det Leif Ståhl som driver företaget tillsammans med sin bror. Här inne på Solängsvägen kokas det alltid Rättvisemärkt-kaffe och även frukten kommer från samma schyssta förhållanden. För Leif Ståhl handlar det om att ge människor det de har rätt till, något han säger att han gärna tjôtar om var gång det dricks kaffe. Personligen tycker jag att det är lite tramsigt att välja bort på grund av priset. Det kostar mig kanske 300 kronor extra per år att köpa Rättvisemärkt-kaffe, säger Leif Ståhl. Jag anser att det är en liten utgift och ett bra tillfälle att kunna utnyttja möjligheten att kunna påverka och förbättra för våra medmänniskor. n ä r i n g s l i v e t i H ä r ry d a ko m m u n n o 1 2 0 0 9
Ett ökande utbud gör det allt lättare att hitta Rättvisemärkt-produkter med bra kvalité, tycker Krister Dahl. Han är mannen bakom maten på Hällsnäs och Råda Säteri och dessutom lagledare för kocklandslaget. Det svenska kocklandslaget arbetar med ekologiska råvaror i så hög utsträckning som möjligt. Ett tänkande som Krister Dahl haft med sig till Hällsnäs där han är food & beverage manager. På Hällsnäs jobbar vi mycket med Svanen-märkning. Över huvud taget försöker vi använda oss av KRAV-produkter, ekologiskt och närproducerat. Vi försöker ta vårt ansvar för miljön genom att till exempel använda miljömärkta produkter, samordna leveranser och köra fulla tvättmaskiner. Det finns hur mycket som helst att göra! Antagligen är det då heller ingen slump att man kan ha ett R eko-bröllop på Hällsnäs. För två år sedan genomfördes Sveriges antagligen första rättviseoch ekologiska bröllop här ute. Med minimal negativ miljöpåverkan och ekologisk mat och dryck hoppas man på en växande nisch. Även Rättvisemärkt-produkter är ett naturligt val tycker han. På det stora hela är det ett litet beslut att ta, det är ett socialt ansvar vi har tagit. Alla som dricker kaffe hos oss ser att det är Rättvisemärkt. Och på Hällsnäs går det åt många koppar kaffe. Sedan förra sommaren driver Krister Dahl också Råda Säteri tillsammans med Robert Säll. Här råder samma Kaffe på rätt vis etiska principer. Och reaktionen från gästerna är positiv trots att kaffet kostar några kronor mer per kilo. Kvalitén på Rättvisemärkt-produkter har förändrats genom åren, tycker Krister Dahl. Det kaffe som kom i början smakade ingenting, men nu är kvalitén bra säger han. Det finns gott om kaffesorter med riktigt bra kvalité att välja mellan. Utbudet är på gång nu och fler och fler produkter håller kontinuitet. Förutom initierade kockar får alltfler konsumenter upp ögonen för Rättvisemärkt och ekologiskt, vilket glädjer honom. Tyvärr är det fortfarande svårt med mejeriprodukterna, tillgången motsvarar inte efterfrågan. Jag har förståelse för att det tar tid att ställa om för bönderna men hoppas att det blir lättare i framtiden. När det gäller Rättvisemärkt-produkter anser Krister Dahl också att man inte alltid ska stirra sig blind på märkningen. Riktigt små producenter har inte råd med märkningen, den kostar ju en hel del pengar. Det betyder inte att de inte kan göra ett bra jobb under schyssta villkor. Det går att se och kontrollera rätt så lätt. n ä r i n g s l i v e t i H ä r ry d a ko m m u n n o 1 2 0 0 9
Årets Nyföretagare 2009 Årets Företagare 2009 Företaget Fastighet & IT Kompetens drivs av Björn Kidmark och Max Carlström. Under Näringslivsmässan i april fick de ta emot pris som årets nyföretagare. Utvecklingen har gått snabbt för det lilla företaget som utvecklat ett administrativt system för fastighetsägare- och förvaltare. Systemet är framtaget i samarbete med Fastighetsägarna som rekommenderar det till sina medlemmar. Motiveringen till utmärkelsen: Genom gedigen erfarenhet, stor lyhördhet för kunders behov och snabb produktutveckling har Årets Nyföretagare på kort tid skapat ett effektivt system för fastighetsförvaltning. Med senaste programteknik är Årets Nyföretagare först i sin bransch och i kombination med nytänkande i handhavandet upplever kunderna effektiv följsamhet mellan processer och fastighetssystem. Företagsträff Information till soloföretagare Efter nästan tjugo år i branschen belönades Hälsans Hus med utmärkelsen årets företagare. Vd Ulla-Britt Andreasson ser ljust på framtiden och i höst startar Hälsans Hus en vårdcentral. Vi har utvecklat vårt koncept under åren och mött många motgångar på vägen. Men nu ser det annorlunda ut, vi har äntligen kunnat jobba med utåtriktat samarbete utanför Hälsans Hus, något som gett väldigt mycket och som nu bär frukt. Detta ihop med priset gör att jag nästan vill säga att vi hoppar högt! Motivering till utmärkelsen: Företaget söker hela tiden nya lösningar för att kunna erbjuda ett helhetskoncept för kunderna. Ulla-Britt är mycket aktiv, energisk och har ett genuint trevligt bemötande. Hon engagerar sig aktivt för att utveckla näringslivet i Landvetter och Härryda och ser till bygdens utveckling lika mycket som till sin egen. Hon är ett föredöme för kvinnliga entreprenörer och företagare. Var? Råda församlingshem, Mölnlycke När? Torsdagen 10 september, kl 8 10 Föranmälan sker till sofia.lindbeck@harryda.se senast den 4 september. Vi bjuder på lättare förtäring. Vill du växa? Välkommen till en informationsträff där du träffar Ywonne Genberg från Business Region Göteborg som presenterar första etappen i tillväxtprogrammet Expedition Framåt. Etapp 1 ger dig verktygen för att utveckla och växa med ditt soloföretag. Du får kunskap, kontakter och mod som stärker dig på vägen. Kursen har två inriktningar: - Affärsplan Solo. Här skapar du en affärsplan och tar ut företagets riktning för framtiden. - Solo till duo. För dig som funderar på att utöka med din första medarbetare Näringslivet ges ut av Härryda kommuns näringslivskontor Redaktion Sofia Lindbeck: 031-724 63 04, sofia.lindbeck@harryda.se Mari Turos: 031-724 61 63, mari.turos@harryda.se Text Ingrid Claesson foto Ingrid Claesson, Marie Ullnert layout Informationsfabriken tryck WM-Tryck, Alingsås medlem av